Allmänna intressen. Den 31 augusti 2007

I numret av Vihreä Lanka som utkom för två veckor sedan ingick en lång artikel med rubriken "Ylikävelty". På omslagssidan annonseras artikeln med texten "Rintamaraportti Sipoosta". Rubriken för temahelheten är "Minne demokratia on menossa?". I sig är det positivt att man i Vihreä Lanka äntligen har tagit fallit Sibbo till diskussion, men det är föga modigt att göra det då statsrådet redan tagit sitt gränsbeslut. I artikeln "Rintamaraportti Sipoosta" får ordföranden för De Gröna i Sibbo Stina Nybäck komma till orda, men i artikeln ingår även en intervju med Tanja Cronberg.

Cronberg säger i artikeln att självbestämmanderätt är en bra sak, men att gränsen för självbestämmanderätt kommer emot när det gäller markanvändning, vilket kräver helhetslösningar. Cronberg hävdar, enligt Vihreä Lanka, att samhällsstrukturen i huvudstadsregionen har splittrats som en följd av att Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än "huvudstadsregionens övriga kommuner"! Huruvida det är Cronberg eller Vihreä Lanka som missat att Sibbo per definition inte hör till huvudstadsregionen vet jag inte, men Cronbergs motivering till en inkorporering förefaller bygga på att Sibbo hör till huvudstadregionen. Motiveringen lyder nämligen att De Gröna anser att huvudstadsregionen bör bilda en egen (enda) kommun eller ett eget landskap. Vad inkorporeringen av sydvästra Sibbo har med denna åsikt att göra förklras inte, men åsikten är tydligen viktig. Det "allmänna intresset", som motiverar en inkorporering, är enligt Cronberg "just denna syn på markanvändningen".

Vihreä Lanka drar slutsatsen att Sibbofrågan är ett klassiskt exempel på en konflikt mellan "det största allmänna intresset" och "människornas rätt att bestämma om sina egna angelegenheter". Vihreä Lanka utgår ifrån att inkorporeringen av sydvästra Sibbo utgör ett allmännt intresse, men i verkligheten torde Helsingfors grönas stöd av en inkorporering huvudsakligen handla om att man vill höra till etablissemanget som bestämmer i huvudstaden. I fallet Sibbo har De Gröna i Helsingfors tillsammans med Cronberg kört över så väl lagen som sina egna principer om öppenhet och demokrati. Undantagsförfarandet kräver minsann en motivering i form av ett stort "allmännt intresse". Emellertid finns det även bland de gröna helt olika uppfattningar om vad som är ett allmännt intresse. De Gröna i Sibbo, som visserligen inte längre är så många till antalet, anser att HELI-banan och ett bevarande av hela Sibbo storskog är allmänna intressen. Dess värre tycks dessa allmänna intressen kollidera med Helsingfors intressen.

Bogo avslöjar attityder. Den 30 augusti 2007

Heidi Hautala har idag publicerat ett ställningstagande med rubriken "Hautala: Valtion sitouduttava budjetissa Kehäradan rakentamiseen". I ställningstagandet noterar Hautala det motstridiga i statens bostadspolitik. Jag citerar:

- Hallitus päätti siirtää Sipoon alueita Helsingille juuri voidakseen saadakseen asukkailleen uusien asuntoja. Miksi samaan aikaan viivytetään hanketta, joka mahdollistaisi huomattavasti nopeammin uusien asuntojen rakentamisen? Heidi Hautala kysyy.

Bristen på bostäder eller tomtmark var en central politisk motivering till statsrådets gränsbeslut den 28 juni. Bristen på bostäder och tomtmark var den enda motiveringen till en ändring i kommunindelningen som Helsingfors gav i juni ifjol. Denna motivering har dock föga juridisk relevans, så man måste hitta på motiveringar som motsvarar de villkor som definieras i kommunindelningslagen. Lika väl var inte heller bostads- eller tomtbristen det egentliga huvudmotivet bakom ministrarnas stöd av en annektering, såvida man frånser bristen på lämpliga tomter för småhusbebyggelse innanför Helsingfors gränser. Statsmaktens agerande i anslutning till området vid den planerade ringbanan i Vanda visar att även de bostadspolitiska motiveringarna för en annektering är svepskäl. Å andra sidan var det lovade stödet för ringbanan tänkt som en kompennsation för området i Västerkulla. Nu ser det minst sagt osäkert ut att ändringen i kommunindelningen förverkligas.

Den 25 augusti ingick i Hufvudstadsbladet en kort insändare av Harry Bogomoloff, som är första viceordförande för stadsfullmäktige i Helsingfors och före detta stadsstyrelseordförande. I insändaren föreslår Bogomoloff att Hbl publicerar en bild av en Sibbobo som klarar av att slicka sig under svansen. Fastän Bogomoloff tidigare har visat prov på dålig omdömesförmåga måste jag medge att jag hade svårt att tro mina ögon då jag läste den samlingspartistiska Helsingforspolitikerns insändare. Insändaren hade inte i sig någonting med Sibbofrågan att göra, men med tanke på Bogomoloffs tidigare bidrag i Hbl var det uppenbart att läsarna skulle assosiera den smaklösa insändaren till fallet Sibbo. Att så även var fallet visar svaren på insändarna i Hbl den 28 augusti. Det är svårt att förstå motivet bakom Bogomoloffs insändare. Osökt misstänker man att insändaren är skriven efter några öl med kompisarna Jussi och Janne. Dagen efter torde inte ens Bogo själv längre ha tyckt att insändaren var speciellt vitsig.

Farsartade metrovisioner. Den 29 augusti 2007


I gårdagens blogginlägg "Vapaavuori förespråkar australiensk modell. Den 28 augusti 2007" berättade jag att stadsstyrelsen i Vanda på måndagen godkände statsrådets gränsbeslut efter långa diskussioner. I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Vääriskoski: Vanda ger mark utan ersättning" där det berättas att så väl Paula Lehmuskallio (saml) som Maj-Britt Vääriskoski (sfp) lämnade in avvikande åsikt. Speciellt kritiska är man mot att statsrådet behandlade ärendet först den 27 augusti, fastän besvärstiden gick ut redan den 3 augusti. Jag citerar ur artikeln:

Stadsstyrelsen välsignade i måndags stadsdirektörens beslut att komunen inte sänder in besvär till Högsta förvaltningsdomstolen om regeringens beslut att överföra Västerkullakilen till Helsingfors. Besvärstiden gick ut 3.8 men stadsstyrelsen behandlade ärendet först 27.8.

Jag tycker att frågan är för stor och principiell för att avgöras som i Vanda, trots att kommundirektören har kommunlagen på sin sida, säger Vääriskoski.

Också styrelseledamot Paula Lehmuskallio (saml) har lämnat in en avvikande åsikt om Västerkullakilen. Omröstningen i stadsstyrelsen föll 13 2 för stadsdirektörens förslag.
Hela frågan om att ge ifrån oss mark kom som en blixt från klar himmel på en resa i Köpenhamn våren 2006. Vi visste ingenting men förstås hade frågan diskuterats i kabinetten, säger Vääriskoski.

I själva verket fanns stadsrådets gränsbeslut med i föredragningslistan för styrelsemötet den 13 augusti, men ärendet bordlades. Till föredragningslistorna har kartan med Myllyniemis förslag bifogats i formatet Power Point. Bilagan, som har texten"Liite 1: Sipoon kunnasta (VE2) ja Vantaan kaupungista (V) Helsingin kaupunkiin siirrettäväksi esitetyt alueet", torde vara identisk med bilagan till inrikesministeriets prememoria för statsrådets gränsbeslut. Statsrådet har publicerat motsvarande bilaga i formatet pdf. Pdf-filen har skapats den 26 juni 2007. Power Point-filen har skapats av Markku Mölläri på kommunavdelnningen vid inrikesministeriet den 29 november 2006 klockan 20:49, men den ovanciterade texten har lagts till med anledning av statsrådets gränsbeslut. Innanför de påklistrade gränserna hade för övrigt hela Västerkulla eller Västersundom rymts med. (Se bilden ovan.) Inrikesministeriets karta som skrevs ut och publicerades i formatet pdf den 30 november torde ha skapats från den aktuella filen.

Statdsstyrelsen i Vanda antog vid sitt möte i måndags även ett utlåtande om förslaget till landsskapsplan för Östra Nyland. I (förslaget till) utlåtande (MS Word), som ingår i föredragningslistan, intar planerna för sydvästra Sibbo en central ställning. Jag citerar ur utlåtandet:

Vantaan kaupunki pitää tärkeänä Helsingin metropolialueen monipuolista kehittämistä ja suhtautuu lähtökohtaisesti myönteisesti kaupunkirakenteen jatkamiseen metroon tukeutuen Etelä-Sipooseen. Vantaa on varautunut metron jatkamiseen osoittamalla raideliikenteen kehittämissuunnan ja on valmis osallistumaan itäisen kasvusuunnan suunnitteluun eri osapuolten kanssa. Maakuntakaavaehdotuksen maankäytön uudet varaukset Etelä-Sipoossa pe-rustuvat Heli-rataan. Ratahallintokeskus on käynnistänyt Pietarin suunnan selvityksen, jossa tutkitaan HELI-radan roolia, linjausta ja tarpeellisuutta. Maankäyttö tukeutuu siis rataratkaisuun, jossa on vielä paljon epävarmuutta. Maakuntakaavaehdotuksessa ei ole millään tavalla käsitelty metron jatkamis-ta Etelä-Sipooseen. Tällainen tarkastelu tulee liittää ehdotukseen ja osoittaa metrovaraus maakuntakaavassa.

Helt korrekt noteras det att det råder osäkerhet kring HELI-banan. Lite ironiskt är det att man påpekar att metron inte finns med i förslaget till landskapsplan då Sibbo kommun i sitt utlåtande om Vanda stads förslag till generalplan noterar att fortsättningen på metron från Mellungsbacka endast har markerats med pilar. I verkligheten har Vanda visat föga intresse av Sibbometron. Att det är HELI-alternativet som gäller framgår även längre fram i Vandas utlåtande över förslaget till landskapsplan. Jag citerar:

Vuosaaren sataman vaikutusta maakunnan maankäyttöön ei ole riittävästi pohdittu maakuntakaavassa. Satamasta suunniteltu ratayhteys Heli-radalle, joka on osoitettu myös Vantaan yleiskaavaehdotuksessa, tuo mahdollisuuksia ja paineita rataan liittyville logistiikkatoiminnoille. Työpaikka-alueen pitkän aikavälin laajenemisalue Sipoon ja Porvoon rajalla voisi tulevaisuudessa vastata näihin haasteisiin.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en notis med rubriken "Vantaa kannattaa metron jatkamista Länsi-Sipooseen". Enligt HS framgår det ur Vandas utlåtande om förslaget till landskapsplan att "Vanda vill att metrolijen fortsätter till Sibbo". Det kan jag inte alls hålla med om. En annan sak är att så väl Vanda som Sibbo visar tecken på finlandisering i metrofrågan. Helsingin Sanomat publicerade på måndag kväll på tidningens webbplats även en förlängd version av notisen, denna gång med rubriken med rubriken "Espoo tyrmää aikeet, Vantaa kannattaa". Jag citerar ur notisen:

"Sehän olisi vastoin kaikkia sopimuksia. Ei ota meillä päin Espoossa tuulta, eikä pitäisi Helsingissäkään lähteä tuollaisia esittämään", Espoon maankäyttöjohtaja Olavi Louko sanoi maanantaina.

Hän kommentoi HKL:n toimitusjohtajan Matti Lahdenrannan puheita itämetron jatkon kiilaamisesta länsimetron kakkosvaiheen edelle.

"Pääkaupunkiseudun kaupungit ja valtio ovat yhdessä sopineet rakennusjärjestyksestä PLJ:ssä (pääkaupunkiseudun joukkoliikennesuunnitelma), pääkaupunkiseudun neuvottelukunnassa ja valtion kanssa tehdyssä aiesopimuksessa. Niissä Sipoota ei ole mainittukaan, sehän on ihan uusi keksintö ", Louko totesi.

Hän penää pysyttäytymistä nykyisissä sopimuksissa.

"Ei meillä Sipoon metroa vastaan mitään ole. Mutta kun nämä kaikki hankkeet liittyvät toisiinsa, eikä kaikkia voida rakentaa yhtä aikaa, on tärkeää pysyä jo sovitussa rakentamisjärjestyksessä."

På måndag kväll publicerade HS även en artikel med rubriken "Sipoon metroa kiilataan länsimetron jatkeen edelle". Samma artikel hade i tisdagens tidning rubriken "HKL: Metroa rakennettava Matinkylän jälkeen Sipooseen". Jag citerar ur artikeln:

Sipoon lounaisosan mahdollinen liittäminen Helsinkiin on kääntänyt metron jatkosuunnitelmat uusille raiteille. Näin ainakin Helsingissä.

Helsingin kaupungin liikennelaitoksen toimitusjohtaja Matti Lahdenranta esittää, että metrorataa jatkettaisiinkin Ruoholahti–Matinkylä-osuuden valmistuttua Mellunmäestä eteenpäin itään, eikä Matinkylästä länteen Kivenlahteen kuten tähän asti on ajateltu.

HKL:n Lahdenranta uskoo, että metrolla pääsee Helsingin uusille alueille nykyiseen Lounais-Sipooseen jo vuonna 2017.

"Helsingin näkökulmasta tärkeysjärjestys on itsestään selvä. Sipoon suunnan metrolinjauksen suunnittelu alkaa heti, kun alueiden liittäminen varmistuu."

Att stadsfullmäktige i Esbo förra hösten beslöt att bygga metro till Esbo berodde i hög grad på påtryckningar från Helsingfors och på att fallet Sibbo statuerade exempel. Nu när Esbo har gått in för att satsa på metron sätter Helsingfors keppar i hjulen och verkar vilja bryta avtal. Det verkar ju inte speciellt rationellt, men Helsingfors är piskad att hålla liv i planerna på Sibbometron tills HFD har gjort sitt domslut i Sibofrågan. Rundradion uppmärksammade igår Lahdenrantas utspel i notiser med rubrikerna "HST: Sibbometro viktigare än Stensvik" och "Metro till Sibbo inom tio år?". Jag citerar ur den senare notisen:

Planeringschefen vid Östra Nylands förbund - Pekka Hallikainen - säger å sin sida, att många frågor ännu är öppna och att det tar betydligt längre tid än tio år att utreda alla detaljer kring en eventuell metrodragning österut. För tillfället finns det inga planer eller utredningar. "Vi vet ju inte ens till vilken kommun det aktuella området kommer att höra under de närmaste åren", säger Hallikainen till Vega Östnyland.

Planeringschefen låter också påskina, att trafikverket här går i stadens ledband och helt enkelt försöker påverka de stora beslut som skall tas ännu i år - ett förfarande som enligt Hallikainen varit mera regel än undantag det senaste året.

Helsingin Sanomats ledarskribent kritiserar i en artikel med rubriken "Länsimetrolle työrauha" i dagens Helsinginsanomat indirekt Lahdenrantas åsiktsyttring om Sibbometron. Jag citerar:

Espoon, YTV:n ja liikenneministeriön hyväksymässä joukkoliikennesuunnitelmassa länsimetron pitäisi valmistua vuoteen 2015 mennessä, ja sen jälkeen sitä on tarkoitus jatkaa Kivenlahteen. Espoon valtuuston hyväksyessä metron tulon Espooseen se myös edellytti Kivenlahden jatkon tekemistä saman tien. Siitä suunnitelmasta on myös pidettävä kiinni.

Sipoon metron aika on sitten, kun länsimetro on valmis Kivenlahteen saakka. Helsingin hanke Sipoon asuttamiseksi odottaa vielä KHO:n päätöstä, eikä Helsinkiin liitettävällä alueella asu metron tarvitsemaa määrää ihmisiä ennen kuin joskus 2020-luvulla. Sen sijaan länsimetron vaikutusalue on lähes valmiiksi rakennettu.

Espoo saatiin pitkän taivuttelun jälkeen metron taakse, ja nyt kaupunki haluaa metron mahdollisimman nopeasti. Länsimetroa suunnittelevalle yhtiölle on annettava työrauha ja varmuus siitä, että suunniteltu rakentamisaikataulu pitää.

Att trafikverkets utspel var dumt anser även biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen enligt artikeln "Korpinen tystar ner Östmetrobrådska" i dagens Hbl. Jag citerar:

Dumt vore att nu börja gräla med grannarna. Det är alldeles för tidigt att besluta om Östmetron, säger biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen i Helsingfors.

Chefen för Helsingfors stads trafikverk, Matti Lahdenranta, basunerar ut Helsingfors åsikt i gårdagens Helsingin Sanomat. Enligt Lahdenranta ska huvudstadsregionen strunta i att bygga ut Västmetron efter Mattby. Satsa på östmetron till Sibbo i stället, uppmanar Lahdenranta.
I Esbo protesterar man mot att bryta ingångna avtal och strunta i andra skedet av Västmetron. I Helsingfors får Lahdenranta en ordentlig knäpp på fingrarna.
Det är inte HST:s sak att syssla med planering på den här nivån. Lahdenranta ropar från bakbänken, är biträdande stadsdirektör Pekka Korpinens dom.
Han säger att Helsingfors först väntar på domstolens utslag om Sibbos sydvästra del.
Efter det börjar planeringen och diskussionerna, och vi måste först tala med grannen. Ska Östmetron dras genom Vanda som då skulle få två stationer på sin mark eller ska metron dras längre västerut [sic] vid Nordsjö hamn och Västerkullakilen, säger Korpinen.

Förslaget på att förlänga metrolinjen från Nordsjö till Östersundom är totalt orealistisk och torde vara Korpinens privita förslag, men samtidigt avslöjar Korpinens tankar att Sibbometron är lidrigt sagt högst oviss. I sin rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki", som publicerades i april, skriver Korpinen följande:

joko rakennetaan Heli-rata paikallisliikennettä varten Porvooseen tai jatketaan metroa Vantaan Västerkullan kiilan pohjoisosan läpi Sipoosta irtaantuvalle alueelle. Voidaan myös ajatella sekä rautateitä että metroa. Tällöin metroa jatkettaisiinkin Vuosaaresta satama-alueen läpi Talosareen.

I samma rapport föreslår Korpinen att det även dras en metrolinje till Sveaborg... Intressant nog skriver även Pekka Myllyniemi i sin rapport att "Metron kan förlängas österut från antingen Mellungsbacka eller Nordsjö."

Vapaavuori förespråkar australiensk modell. Den 28 augusti 2007

I senaste nummer av Kuntalehti ingår en artikel med rubriken "Melbourne nostettiin kuntauudistuksella maailmankaupungiksi". I artikeln jämför den kommunreformen i den austraklienska delstaten Victoria med vår egen KSSR. Jag citerar:

Victorian kuntareformissa pääkaupunki sai etuoikeuden ottaa parhaat osat naapureista ja kuntien määrä karsittiin kolmasosaan. Viktorian kuntaliitto on tyytyväinen tuloksiin, sillä kunnat vahvistuivat ja niiden johtaminen kohentui.

Suomessa Paras-hanketta toteutetaan varovaisesti ja askeleet ovat olleet toistaiseksi vaatimattomia, poikkeuksena Salon kaupunkiseudulla toteutuva monikuntaliitos. Helsingin seudulla päähuomion vie väittely siitä, saako kansakunnan veturi siivun Sipoon kunnasta tarpeisiinsa.

Det är inte alltid så lätt att komma ihåg att Sibbofrågan inte formellt har någonting med KSSR att göra, fastän det just var i samband med KSSR som Helsingfors kom med kravet på att få inkorporera sydvästra Sibbo. Sibbofrågan får inte ha någonting med KSSR att skaffa, om Högsta förvaltningsdomstolen skall godkänna statsrådets beslut i frågan.

Jan Vapaavuori har läst om kommunreformen i Victoria och inspirerats. Åtminstone har han igår skrivit ett blogginlägg utgående från artikeln i Kuntalehti. Förståndigt nog omnämner han inte fallet Sibbo, vars samband med kommunreformen är högst känsligt. Jag citerar ur inlägget "Miten olisi Melbournen malli? 27.08.2007":

Ensimmäisenä osana reformia säädettiin (vuonna 1993) pääkaupungin erityislaki. Melbourne sai mm. etuoikeuden poimia naapurikunnista alueet, jotka antoivat lisäarvoa pääkaupungin kehittämiselle. Samalla kunnilta poistettiin oikeus valittaa liitoksista korkeimpaan oikeuteen.

I Finland har kommunerna fortfarande rätt att besvära sig till Högsta förvaltningsdomstolen, men Vanda stad har inte besvärat sig över statsrådets gränsbeslut. Igår beslöt stadsstyrelsen i Vanda där till att godkänna beslutet. Helt utan diskussioner kom man dock inte undan i Vanda. Jag citerar ur artikeln "Vantaa hyväksyi Västerkullan kiilan luovutuksen Helsingille" i dagens nummer av Helsingin Sanomat:

Kaupunginvaltuusto keskusteli asiasta pitkään. Keskustelussa arvosteltiin vahvasti sitä, että alueluovutus oli koplattu viime vuonna käydyissä poliittisissa puheissa yhteen kehäradan rakentamiseen ja Kehä III:n parannustöihin mahdollisesti saatavien rahojen kanssa.

Kritik mot förslag till landskapsplan. Den 27 augusti 2007

Nylands miljövårdsdistrikt har gett ett utlåtande över förslaget till landskapsplan för Östra Nyland. Utlåtandet innehåller en del intressanta synpunkter angående sydvästra Sibbo. Jag citerar ur utlåtandet:

Maakuntakehdotuksessa on Västerskogin alueella osoitettu MU-aluetta myös sellaiselle alueelle, joka on jo huomattavalta osin rakennnettua ja soveltuu lisäksi mainiosti täydennysrakentamisen kohteeksi.

Yleisemmin Västerskogin alueen ongelma on se, että se käsittää jo nyt kohtalaisen intensiivisesti hajarakennettuja, liikenteellisesti erinomaisessa paikassa sijaitsevia, hyvin voimakkaaseenkin täydennysrakentamiseen soveltuvia alueita. Ne on kaavaehdotuksessa esitetty vain rakentamisen reservialueina, vaikka samaan aikaan on esitetty ensisijaisiksi asutuksen laajenemisalueiksi tarkoitukseen huonmattavasti heikommin soveltuvia, täysin koskemattomia alueita esimerkiksi Hältingträskin ja Östersundomin alueilta. Kaavaehdotusta tulisi tältä osin korjata priorisoimalla rakentamisalueena Västerskogia. Tällä voidaan samalla tukea Söderkulla-Västerskogin edelleen kehittymistä Sipoon kunnan toisena kuntakeskuksena. Samalla voidaan edistää Itä-Uudenmaan aluerakenteen kehittymistä tasapainoisempaan suuntaan verrattuna siihen, että asutusta keskitettäisiin Östersundomiin.
...

Valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden mukaan kaavaa laadittaessa on rakentamiseen tähtäävien kaavavarausten osalta selvitettävä maaperän rakennuskelpoisuus. Erityisen tärkeäksi tämä seikka nousee esimerkiksi rakennusolosuhteiltaan selkeästi keskivertoa hankalamman Lounais-Sipoon osalta. Kaavaselostus ei sisällä mainintaa tällaisen selvityksen olemassaolosta tai esitettyjen taajama-aluevarausten perustumisesta sellaiseen.

Hältingträskin alueelle esitetty taajama-alue sijoittuu alueelle, joka sekä luonto- ja virkistysarvojensa sekä maaperäominaisuuksiensa ja topografiansa vuoksi on tarkoitukseen sopimaton. Alue on lisäksi pääosin lainvoimaisen seutukaavan virkistysaluetta. Maakunnallisten tai seudullisten virkistysalueiden esittäminen seutukaavassa perustuu nimenomaan tarpeelle pitää alueet virkistyskäytössä estämällä niiden rakentaminen. Uutta maakuntakaavaa laadittaessa näitä varauksia ei voida poistaa, ellei perustellusti voida esittää, ettei alue ole nykyisin merkittävässä virkistyskäytössä tai ettei sitä lähitulevaisuudessa tarvita sellaiseen. Alueelle on juuri tehty usean kunnan ja muun toimijatahon yhteistyönä mittavat ulkoilureittisuunnitelmat ja se on nykyiselläänkin erittäin vilkkaassa virkistyskäytössä, joten edellä esitetyn kaltaisesta tilanteesta ei voi olla kyse. Näillä perusteilla varaus tulee
poistaa.

Det torde vara uppenbart att föerslaget till landskapsplan för sydvästra Sibbos del utgår från Sibbos utkast till generalplan, som i sin tur är anpassad efter Helsingfors inofficiella visioner för området. Miljövårdsdistriktets kritik av förslaget till landskapsplan träffar således även Helsingfors och kommunindelningsutredarens syn på användningen av området. En intressant detalj är att statsminister Matti Vanhanen i åtminstone ett par sammanhang betecknat området öster om Myllyniemis förlag som "asuttuja kyläalueita, joihin oli vaikea kuvitella uusia asuinalueita". Helsingfors och Vanhanens visioner av bebyggelse i sydvästra Sibbo har föga med ökad sammanhållning av samhällsstrukturen att skaffa. I sin utredning har Pekka Myllyniemi inte alls utrett områdets lämplighet för bebyggelse. Det enda som har utretts är var Helsingfors äger mark. Då Vanhanen betecknar den Helsingforsägda marken som "färdig tomtmark" ger han en helt felaktig bild av omtrådet.

Inrikesministeriet är skyldig en förklaring. Den 26 augusti 2007


Den 25 juli ingick i TV-nytt ett inslag där man noterade plagieringen i inrikesministeriets beredning av statsrådets gränsbeslut. (Se Yle uppmärksammar märkligheter i beredningen. Den 25 juni 2007.) Tack vare TV-nytts inslag noterades plagieringen även av andra medier. TV-nytt bjöd på tre exempel på motiveringar och satser i inrikesministeriets prememoria (muistio) som var så gott som identiska med motiveringar i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. (Se bilden ovan.) Texten i prememorian har naturligtvis inte kopierats direkt ur Helsingfors dokument, utan texten är kopierad ur kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport. Det hade funnits gott om andra exempel att välja, men TV-nytt har råkat välja speciellt viktiga argument. Argumentens betydelse framgår av att samtliga tre satser ingår i identisk form i så väl kapitel 3 som i kapitel 5 (förslagsdelen) i Myllyniemis rapport.

Som det framgår ur bilden ovan är satserna inte helt identiska. I prememorian heter det att "Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille" medan det i Helsingfors utlåtande står att "Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille." Här har inrikesministeriet omformat och förkortat en sats i Myllyniemis rapport som är identisk med en sats i Helsingfors utlåtande. Myllyniemi har dock inte kopierat satsen ur Helsingfors utlåtande, utan ur Ratasvuoris utredning.

När Rundradions tv-nyheter gjorde sitt inslag var Ratasvuoris utredning ännu inte tillgänglig eller känd. Att Myllyniemi faktiskt kopierat sina argument ur Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober framgår speciellt tydligt ur TV-nytts två första exempel. I prememorian heter det att "Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin" medan det i Helsingfors utlåtande står att "Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen eivät ole johtaneet tuloksiin". Satsen med det gramatikaliska felet i prememorian är identisk med en sats i Ratasvuoris utredning. I prememorian heter det vidare att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät kuntajakoselvittäjän mukaan ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin", medan det i Helsingfors utlåtande står att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin." Även här är satsen i prememorian, med undantag av tillägget "eivät kuntajakoselvittäjän mukaan", identisk med en sats i Ratasvuoris utredning.

Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" visar att det inte är Jussi Pajunen eller Helsingfors som är huvudansvarig till det skandalösa plagiatet i utredningsmannens rapport. Helsingfors förvaltningskontor har av allt att döma helt korrekt sänt en utredning till kommunindelningsutredarens kontaktperson vid inrikesministeriet. Enligt vad Myllyniemi sagt till Helsingin Sanomat, sände Ratasvuori dessutom utredningen på utredningsmannens begäran. Att Pajunen föreslog en nästan identisk text som utlåtande till länsstyrelsen visar att åtminstone han inte hade tänkt sig att kommunindelningsutredaren ord för ord skulle kopiera Ratasvuoris utredning i sin rapport. Det är inrikesministeriet som måste förklara sig. En begäran om en förklaraning är att vänta från Högsta förvaltningsdomstolen.

Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007


Tyvärr har jag inte tidigare direkt tagit del av statsrådets presskonferens efter gränsbeslutet den 28 juni. Bandupptagning av presskonferensen på 39 minuter finns på statsrådets webbplats både som video och audio. Presskonferensen är på många sätt exeptionell. Stora delar av presskonferensen har naturligtvis tidigare förmedlats av medierna och via medierna även på denna blogg, men en del aspekter har även lämnats obeaktade. Innan jag refererar presskonferensen skall jag citera ur Sipoon Sanomats referat av presskonferensen "Suomen hallitus pilkkoi Sipoon Ministerit tekivät laittomasta laillisen":

Toimittajia kummastutti, miten hallitus voi tehdä Myllyniemen selvitykseen nojaavan päätöksen, kun selvitykseen on sivukaupalla kopioitu suoraa tekstiä Helsingin kaupungin luottamuselinten esityslistoilta sekä muun muassa internetistä. Eikö kopiointi murenna Myllyniemen selvityksen uskottavuutta?
– Tämä on sisäministeriössä arvioitu virkamiesvastuulla, Vanhanen tyytyi toteamaan.

Liksom ur citatet framgår undviker statsministern att kommentera påståendena om plagiat i utredningsmannens rapport. I själva verket svarar Vanhanen på frågan med att betona skillnaderna mellan Helsingfors och utredningsmannens förslag. Det är dock allmänt känt att utredningmannens förslag motsvarar Helsingfors ursprungliga krav. I sitt svar beskriver Vanhanen där till utredningsmannens förslag på samma sätt som han före utredningen i offentligheten redogjorde för de villkor som han ställde på en inkorporering. Anklagelserna om plagiering gäller dock inte själva förslaget, utan motiveringarna för förslaget. Utredningsman Pekka Myllyniemi har direkt kopierat Helsingfors motiveringar, fastän Helsingfors motiveringar, åtminstone officiellt, gäller ett område som enligt Vanhanen i hög grad skiljer sig från utredningsmannens förslag. Att förslagen i så hög grad skiljer sig från varandra bör ytterligare äventyra trovärdigheten i utredningsmannens och den föredragande tjänstemannens motiveringar!

Ur presskonferensen, där fyra partiordföranden samt föredragande minister Mauri Pekkarinen uttalar sig, framgår att statsrådet eller majoriteten av ministrarna inte har några andra juridiska motiveringar för sitt beslut än att man förlitar sig på den under tjänstemannaansvar gjorda beredningen. Vanhanen säger uttryckligen att "majoritetens (ministrarnas) ställningstagande baserar sig på den föredragande tjänstemannens ställningstagande". I praktiken förlitar man sig på Pekka Myllyniemis "utredning" och Arto Sulonens beredning, fastän det med tanke på Sulonens roll i KSSR finns starka skäl att betvivla hans opartiskhet. Vanhanen noterar visserligen även att man tagit del av ett utlåtande av justitiekanslern, som inte har något att anmärka mot den föredragande tjänstemannens förslag, men påpekar samtidigt att JK inte i sig tagit ställning, utan endast noterat att man juridiskt sett kan komma till två olika slutsatser.

Vanhanen vill även tillägga att regeringen vad lagligheten i besluten beträffar normalt förlitar sig på beredande tjänstemän och JK, men just i det aktuella fallet var det ju statsrådets uppgift att ta ställning till de juridiska förutsättningarna, vilket Vanhanen under presskonferensen själv flera gånger noterar. Statsministern säger uttryckligen att "pääpaino oli oikeudellisella arvioinnilla". Vanhanen säger även att eftersom frågan är juridisk, kunde man i regeringsförhandlingarna inte på förhand komma överens om saken. Då statsministern lika väl ger över ansvaret att bedöma förslagets laglighet till tjänstemannaberedningen degraderar han regeringen till en gummistämpel.

Angående Vanhanens påpekande att statsrådet i sitt beslutstagande brukar lita på tjänstemannaberedningen vill jag tillägga att statsrådet i sitt beslutsfattande som regel även förlitar sig på den föredragande ministerns förslag. Det är exeptionellt att statsministern röstar mot den föreragande ministerns förslag, speciellt då den föredragande ministern hör till samma parti som statsministern. I efterhand står det där till klart att justitiekanslern då han gav sitt utlåtande om den beredande tjänstemannen Arto Sulonens förslag inte hade haft tillgång till all relevant information. Enligt vad justitiekanslern säger i sitt svar på Leena Liipolas klagomål från den 28 juni uppfyller Sulonens beredning inte kraven.

Jyrki Katainens argumentering för gränsbeslutets laglighet är om möjligt ännu mera ologisk än Vanhanens. Katainen säger att han hört några rättslärda och att tolkningarna tydligen "menevät ristiin". Jag vore mycket intresserad av att veta vilka "rättslärda" som Katainen hört. Månne han har hört juristen Jan Vapaavuori tolkning? Vapaavuori har ju även hävdat att Helsingfors förslag fyllde lagens krav, fastän han torde ha tvivlat på att HFD skulle vara av samma åsikt. Av att det förekommer olika tolkningar drar Katainen slutsatsen att det inte finns några speciella skäl att tvivla på att den juridiska sidan är i sin ordning!

Fastän statsministern i sitt inledningsanförande vid presskonferensen lät förstå att diskussionen huvudsakligen skulle handla om huruvida beslutet uppfyller de krav som definieras i kommunindelningslagen, handlar ministrarnas motiveringar för beslutet nästan uteslutande om ändamålsenlighet, så som bostadspriser och "balans i huvudstadsregionen". Liksom Myllyniemi förefaller ministrarna förväxla huvudstadsregionen med Helsingforsregionen. Vanhanen hävdar bl.a. att "alueen yhdyskuntarakenne on hyvin vahvasti painottunut länteen päin" och att inkorporeringen skulle möjliggöra en utveckling av arbetsplats- och bostadsområden även österut, "mycket nära Helsingfors områden".

För att kunna bedöma huruvida samhällstrukturen är i obalans, borde man väl först definiera vilket område det gäller och var centrum för detta område är beläget. Om vi utgår från att Helsingfors centrum utgör centrum även för huvudtadsregionen, så är det lätt att visa att bebyggelsen i själva verket i hög grad är koncentrerad till den östra halvan. Om problemet är att arbetsplatserna finns i Esbo, så är det väl ur ekologisk synvinkel snararst åt väster som bostadsproduktionen borde koncentreras. Påståendena om att samhällsstrukturens tyngdpunkt är förskjuten åt väster torde bygga på uppfattningen att (hela) Helsingfors stads område utgör centrum i huvudstadsregionen och att Helsingforts geografiska mittpunkt på något sätt utgör huvudstadsregionen centrum. Om statrådets gränsbeslut förverkligas kommer detta föreställda centrum ytterligare att förskjutas österut, varmed obalansen bara förvärras.

Den nuvarande huvudstadregionens (SAD-områdets) mittpunkt ligger nära den punkt där Helsingfors, Vandas och Esbos gränser möts i en gemensam punkt. Om man drar en rät linje genom denna punkt, så att Huvudstadsregionen delas i två lila stora halvor, en östra och en västra, så har den östra halvan omkring tre gånger flera invånare än den västra.

Östersundom kyrka. Den 24 augusti 2007

Yle Östnyland har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbobor rädda för att förlora sin kyrka". Det handlar inte om Sibbo kyrka, utan kyrkan som sibbobor är rädda att förlora är Östersundom kyrka, som i fall av en annektering skulle hamna på Helsingfors sida om gränsen. I notisen noteras även att kyrkoherden i Sibbo svenska församling är bestört över att ingen förfrågan angående annekteringen i något skede kommit till Sibboförsamlingarna, trots att den skulle få stora konsekvenser för kyrkan. Lyssna till ljudklippet Nisse och Matte Martin vill inte förlora gravplatsen till Helsingfors.

Att sibbobor speciellt med tanke på tanke på Östersundom kyrka upplever den eventuella inkorporeringen som ett helgerån har kanske inte så stor juridisk betydelse, men i Sibbo kommuns utlåtande över om kommunindelningsutredarens förslag, som bifogats till besväret till Högsta förvaltningsdomstolen, noteras bl.a. att Östersundom kyrka är den äldsta i bruk varande träkyrkan i Finland och att kyrkan speciellt räknas som skärgårdsbornas kyrka.

Straffet för fädernas missgärningar. Den 23 augusti 2007

I gårdagens blogginlägg kritiserade jag Osmo Soininvaaras ogrundade optimism då det gäller möjligheterna att förverkliga en på metrotrafik baserad idealstad längs stranden i sydvästra Sibbo. Soininvaaras utopi är ämnad att moraliskt legitimera Helsingfors kontroversiella kolonialiseringsplaner, men Soininvaara nöjer sig inte med att måla upp framtidsvisioner. I sina svar på svar till blogginlägget "Metro Söderkullaan yhdessä Sipoon kanssa" tar han till rena förtalet av Sibbo. Soininvaara skriver här bl.a. om "Sipoon maankäytön tähänastinen ääriepäekologisuus", som fått Soininvaara att betvivla att kommunens rätt till självstyre är ett okränkbart värde då det gäller markanvändning.

Den senaste tiden har nog kommunerna i huvudstadsregionen fått notera att kommunens planeringsmonopol endast gäller de jure. Kommunernas planeringsmonopol kan diskuteras, men i fallet Sibbo gäller det ju inte planeringsmonopolen, utan kommunens gränser. Genom sitt gränsbeslut visade statsrådet att Sibbos egna aktuella planer, som i högsta grad är anpassade till så väl statens som Helsingfors förväntningar, saknade betydelse. Liksom Tarja Cronberg förefaller Soininvaara vilja rättfärdiga Helsingfors rov med gamla förseelser från Sibbos sida. I sitt blogginlägg "Sipoo-päätös turvaa pääkaupunkiseudun tasapainoisen kehityksen" skrev Cronberg den 28 juni följande:

Perspektiivini Sipoon kehitykseen juontaa juurensa 80-luvulle aikaan, jolloin toimin yhdyskuntasuunnittelijana. Pääkaupunkiseudun kasvu on viime vuosikymmeninä ollut voimakasta, mutta itäsuuntaan kasvua ei ole tapahtunut. Sipoo on pitänyt rajansa kiinni olematta valmis kantamaan omaa osaansa tasapainoisen yhdyskuntarakenteen aikaansaamisesta pääkaupunkiseudulle. Vasta viime hetkillä, pakon edessä on kunta ryhtynyt suunnittelemaan merkittävää asuntokaavoitusta alueelleen. On ehkä väärin, että nykyiset Sipoon päättäjät joutuvat kantamaan vastuun edeltäjiensä laiminlyönneistä, vastuu on kuitenkin yhteinen.

Genom att hålls sina gränser "stängda" har Sibbo i själva verket förhindrat en spridning av bebyggelsen på ett sätt som Soininvaara anser vara oekologiskt. Påståendet att Sibbo skulle ha förhindrat en balanserad utveckling i huvudstadsregionen är absurt då Sibbo per definition inte hör till huvudstadsregionen. Anklagelser om tidigare Sibbopolitikers försummelser är ur ett grönt perspektiv således högst diskutabla i sig, men speciellt tvivelaktigt är det att låta fädernas missgärningar straffa nuvarande sibbopolitiker och sibbobor.

Liksom Soininvaara i sitt blogginlägg kritiserar Cronberg även Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund. Underförstått låter så väl Cronberg som Soininvaara förstå att även Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund berättigar en inkorporering, fastän Sibbo även i denna fråga lovat bot och bättring. Cronberg skriver vidare att "Valtiovalta on mielestäni ainoa oikea taho tekemään päätöksen silloin kun kunnat eivät keskenään pääse ratkaisuun." Nej, eftersom Helsingfors uttryckligen krävde att få annektera ett betydande område av Sibbo, fanns det inga möjligheter till samförstånd, speciellt inte efter att Helsingfors i enlighet med Soininvaaras önskemål föreslog att gränsen skulle dras vid Sibbo å. Om något annat än en annektering eller en "anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen" har Helsingfors inte velat komma överens om med Sibbo.

Att Soininvaaras och Cronbergs argument inte ens övertygar de egna leden framgår ur De Grönas interna diskussion. Denna diskussion uppmärksammasdes av medierna då Stina Nybäcks öppna brev till Cronberg ("Avoin kirje Sipoosta Tarja Cronbergille") publicerades i Vihreä lanka 2007/32. Diskussionen om fallet Sibbo fortsätter i det senaste numret av Vihreä Lanka (2007/33).

Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007

I Helsingin Uutiset ingick den 10 augusti en kolumn av Osmo Soininvaar a med rubriken "Valtio vetäytyköön pääkaupunkiseudulta". I kolumnen uttrycker Soininvaara sitt missnöje med att så väl Ringbanan som "Sibbometron" ser ut att fördröjas eller dröja. Jag citerar:

Viime viikolla kuulimme, että metrolla päästään Sipooseen aikaisintaan vuonna 2017 ja että valtio lykkää Kehärataa tärkeämpien liikennehankkeiden
tieltä. Ei hyvä.
...

Jos Lounais-Sipoota rakennetaan ensin kumipyöräliikenteen varaan, joudutaan tieverkko mitoittamaan suuremmaks,i kuin mitä lopulta tarvitaan. Uudet asukkaat eivät autoistaan luovu, kun heidät on ensin pakotettu hankkimaan kaksi autoa.

Jos metro on mukana alusta alkaen, asukkaiksi valikoituu painotetummin niitä, joiden työpaikat ja muut matkustustarpeet osuvat metroradan varrelle. Silloin myös kaupat ja muut palvelut sijoittuvat metroasemien läheisyyteen. Jos metro tulee joskus myöhemmin, sitä käytetään paljon vähemmän.

Soininvaara bekymrar sig alltså över de problem som skulle följa av att Sibbometron skulle bli klar först år 2017 eller senare, men han borde bekymra sig över att Sibbometron knappast någonsin byggs. Jag lovar äta upp min hatt ifall det går att åka metro till Östersundom år 2017. (En doktorshatt är den enda hatt jag äger.)

Soininvaara har även på sin blogg nyligen skrivit om Sibbometron. I blogginlägget "Metro Sipooseen nopeasti" från den 2 augusti är budskapet det samma som i kolumnen i Helsingin Uutiset. Blogginlägget "Metro Söderkullaan yhdessä Sipoon kanssa" från den 1 juli är intressantare. Inlägget följs dessutom av en intressant och klargörande diskussion. Jag citerar ur själva inlägget:

Kuulun niihin, jotka iloitsevat valtioneuvoston päätöksestä liittää 30 neliökilometriä Lounais-Sipoosta Helsinkiin. Tämä tulee johtamaan terveempään kaupunkirakenteeseen, niin ekologisesti kuin sosiaalisestikin.

Vielä iloisempi olisin ollut, jos valtioneuvosto olisi päättänyt liittää Helsinkiin alkuperäisen esityksen mukaisen 50 neliökilometriä niin, että raja olisi tullut Sipoonjoelle ja Sipoonlahdelle. Ingmannin tehtaat tosin olisi kohtuusyistä pitänyt jättää Sipoolle veroeuroja tuottamaan.

Isompi pala olisi ollut parempi - ei siksi, että Helsinkiin saataisiin enemmän asukkaita, vaan siksi, että olisi tukenut paremmin metroon perustuvaa nauhakaupunkia ja Sipoonkorven suojelua. Nyt kun Helsingin saama siivu on lyhyempi, on suuria paineita rakentaa se leveämmin. Leveämpi rakentaminen uhkaa sekä Sipoonkorpea että nauhakaupunkiarakennetta. Nyt riskinä on, että sekä Helsinki että Sipoo innostuvat rakentamaan Porvoonväylän pohjoispuolelle. Porvoonväylästä pitäisi tehdä raja, jonka pohjoispuoelle ei rakenneta lainkaan. Landbo siellä valitettavasti jo on, mutta lisää ei tarvita.

Jag har svårt att förstå Soininvaaras glädje över statsrådets beslut, då han själv konstaterar att det aktuella beslutet medför "risk" för att det byggs norr om Borgå motorväg. Jag frågar mig var Helsingfors annars skulle bygga. Det är ju norr om motorvägen som Helsingfors, enligt självaste statsministern, äger "färdig tomtmark". Området söder om motorvägen består till största delen av naturskyddsområden, vassbevuxen sankmark och annan låglänt mark. På Husö äger Helsingfors ett litet område där man i princip kunde bygga invid stranden, men området ligger fjärran från den tänkta metrolinjen.

Enligt Soininvaara hotar statsrådets beslut så väl "metroon perustuvaa nauhakaupunkia" som Sibbo storskog. Soininvaaras förslag till lösning är intressant: att Sibbo själv bygger metro från Östersundom till Söderkulla med tre stationer. Argumnetet är anmärkningsvärt emedan en central motivering för en annektering har varit att Sibbo inte har förutsättningar att bekosta en metrolinje till Östersundom. I sin rapport argumenterar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi att Sibbo i praktiken inte skulle ha råd att bygga en metrolinje. Därtill ser Myllyniemi andra problem med att Sibbo skulle delta i metroprojektet. Jag citerar ur rapporten:

Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Myllyniemis märkliga motivering till att alternativet VE1 inte är nog är i direkt konflikt med Soininvaaras förslag på metro till Söderkulla, men Soininvaaras vioner är sin tur helt orealistiska på andra grunder. Att Helsingfors aldrig planerade att dra metron ända fram till Sibbo å framgår ur Ratasvuoris utredning, där man utgår i från att det planerade banavsnittet är 6,3 km långt och om Helsingfors förslag på att annektera ett 5000 hektar stort område berättar att "joukkoliikenneselvityksessä alue on jaettu kolmeen osaan: läntinen Vantaan kahden metroaseman ympäristö, keskeinen Sipoon kahden metroaseman vaikutuspiiri ja itäisin metron vaikutuspiirin ulkopuolinen alue."

Nordsjö hamn. Den 21 augusti 2007

I inrikesministeriets motiveringar (prememoria) till statsrådets gränsbeslut från den 28 juni återgers kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis argumnet för att Nordsjö hamn motiverar en ändring av kommunindelningen. Det heter här bl.a. att "Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille." Satsen är ett direkt citat från Myllyniemis rapport, men Myllyniemi har kopierat satsen från Ratasvuoris utredning. Satsen återfinns även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. Vidare citeras i prememorian Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag från den 28 februari där det heter att en ändring av kommunindelningen "mahdollistaisi Lounais-Sipoon kehittämistä Vuosaaren sataman toimintoihin perustuvan ja niitä tukevan ulkomaankaupan yritysten sijoittumisalueena." Slutligen hävdar Arto Sulonen under rubriken "Esittelijän esitys" att "Vuosaaren sataman rakentaminen edellyttää maankäytön, asumisen, liikenteen ja muun alueiden käytön suunnittelua Helsingin nykyisiä rajoja laajemmalla alueella."

Nordsjö hamn torde ha betydelse för statsrådets gränsbeslut så till vida att den framtida hamnverksamheten i Nordsjö är den enda näringsverksamhet som konkret omnämns i prememorian, fastän en förbättring av näringsverksamheternas förutsättningar utgör det juridiska huvudargumentet för en ändring av kommunindelningen. På vilket sätt en ändring av kommunindelningen skulle gynna näringsverksamheten som anknyter till Nordsjö hamn framkommer verken ur prememorian eller Myllyniemis rapport. Det kan tilläggas att det i utkastet till generalplan för Sibbo finns med ett arbetsplatsområde i anknytning till hamnen, vilket Myllyniemi faktiskt noterar i sin rapport.
I Helsingin Sanomat ingick den 3 augusti en artikel med rubriken "Ympäryskunnat hyötyvät Vuosaaren satamasta eniten" ("Ympäryskunnat keräävät Vuosaaren sataman hyödyt"). I artikeln kunde man bl.a. läsa följande:

Helsingin poliitikot ovat alkaneet katsella hurjaa menoa pienellä levottomuudella. Kaupunginvaltuutettu Jyrki Lohi (sd) katsoo, että Vuosaaren sataman vaikutuksia tulee ohjata entistä suunnitelmallisemmin Helsingin hyödyksi. Hänen kaupunginvaltuustossa laatimansa ponsi sai taakseen lähes kaikki valtuutetut.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen katsoo Lohen puheenvuoron perustelluksi. Hänen mukaansa sataman rakentaminen pitäisi nähdä mahdollisuuten tuoda Itä-Helsinkiin lisää työpaikkoja.

Ur bildtexten till artikeln framgick det att även Sibbo planerar en logistikcentral invid den nya bangården i Kervo. Helsingfors verkar snegla avundsjukt på kommunerna kring stambanan och Lahtisbanan, fastän hamnprojektet till stor del finansierats av staten. En annektering av sydvästra Sibbo skulle knappast på något sätt gynna näringsverksamheten kring Nordsjö hamn, men man kan tänka sig att den skulle öka Helsingfors möjligheter att dra ekonomisk nytta av hamnen. I en intervju i det senaste numret av Sipoon Sanomat säger biträdande stadsdireltör Pekka Korpinen dock att "Vuosaaren sataman tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti houkuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." Så var det med det argumentet för en inkorporering.

Dåligt kopierad gränslinje. Den 20 augusti 2007



Sibbo kommun har på kommunens webbplats nu även publicerat bilagorna till besväret över statsrådets gränsbeslut från den 28 juni. Speciellt intressant finner jag en karta som visar "skillnaderna mellan lantmäteribyråns karta och kartbilagan som ingår i statsrådets beslut". Att skillnaderna mellan Myllyniemis förslag, som ingick som bilaga till statsrådets beslut, och lantmäteriverkets (om)tolkning av gränsförslaget, som fanns till påseende den 4 januari till den 15 februar, var så stora även till lands har jag inte tidigare noterat. Till skilland från havsgränsen ser landgränsen i Myllyniemis förslag vara ritad av en yrkeskunnig person (jämför "Var skall gränsen gå? Den 3 juli 2007"), men i verkligheten torde gränsen på kartan med Myllyniemis förslag vara bristfälligt kopierat från ett gränsförslag som en fackman först har ritat och som ligger närmare lanmäteriverkets gränsförslag. Här har ju utredningsmannen inte kunnat använda sig av den ofelbara och så behändiga copy past-metoden, som hans utredning i övrigt bygger på. Däremot är skillnaden mellan gränsförslagen inte stor då det gäller gränsen längs Österleden. Här har även lantmäteriverket missat, då man använt sig av en gammal karta. På båda kartorna följer gränsen Österledens gamla sträckning, vilket torde betyda att även riksväg 170 efter ett förverkligande av statsrådets beslut skulle gå via Vanda på vägen mellan Östersundom och Mellungsby i nuvarande Helsingfors. Detta kan kanske ha en viss betydelse även med tanke på 1 § i kommunindelnningslagen, som säger att en kommun skall bestå av ett sammanhängande område.

På kartan som fanns till påseende efter statsrådets beslut lär gränsen längs Österleden överhuvudtaget inte ha ritats ut. Därmed tog kartan inte ställning till på vilken sida om (den gamla eller den nya sträckningen) av Österleden som gränsen skall gå eller om gränsen skall gå längs mittlinjen för landsvägen. (Denna karta följde i övrigt lantmäteriverkets förslag.) I sitt utlåtande över Helsingfors förslag från den 21 juni 2006 föreslår lantmäteriverket att gränsen skulle gå på norra sidan om vägen, så att kommungränsen på vägområdet skulle följa norra gränsen för registerenheten 92-895-2-8. I lantmäteriverkets utlåtande om Myllyniemis förslag säges det ingenting om gränsen längs riksväg 170, men i en förteckning omnämns 92-895-2-8 bland de områden som i sin helhet skulle överföras till Helsingfors. Även i statsrådets beslut heter det att inlösningsenheten 2:8 från lokaliseringsområdet 895 för landsvägar i sin helhet skall överföras till Helsingfors. Tyvärr vet jag inte var gränsen för detta område går, men på de två alternativa kartor som ingått i beredningen av statsrådets beslut går gränsen som mest hundra meter söder om Österledens nuvarande sträckning. Eftersom det i statsrådets beslut även uppräknas fastigheter som endast delvis övergår till Helsingfors, måste beslutet kompleteras av en karta. Kartan med lantmäteriverkets förslag omnämns dock inte i prememorian. I stället talas det här bara om områdena V och VE2 på kartan i bilaga 1, men kartan (med gränserna) är direkt tagen från Myllyniemis förslag.

Sibbosyndrom. Den 19 augusti 2007

Rubriken för ledarskriften i dagens nummer av Helsingin Sanomat är "Malmin lentokenttä ei vastaa nykyajan tarpeita". I ledaren noteras sambandet mellan frågan om Malms framtid och den så kallade Sibbofrågan. Jag citerar:

Helsinki on jo pitkään toivonut kentän maita asuntorakentamiseen. Kaupunki on vuokrannut omistamansa alueet valtiolle vuoteen 2034 saakka, mutta kiinteistövirasto on tulkinnut alkuperäistä vuokrasopimusta niin, että se olisi irtisanottavissa aikaisemmin. Kaupunginhallitus pyysi kaksi ja puoli vuotta sitten valtiota luovuttamaan alueet kaupungille vuoden 2010 loppuun mennessä.

Tilanne kuitenkin muuttui, kun Helsinki teki esityksen Sipoon rajantarkistuksesta. Alueliitoshanke on nyt valituskierrosta vaille ratkennut, eikä Helsingillä ole tulenpalavaa kiirettä saada Malmin aluetta itselleen. Siitä huolimatta Malmin lentokentän tulevaisuuteen on saatava pikaisesti ratkaisu.

Så som det under den senaste tiden har framkommit i medierna lider varken Helsingfors eller huvudstadsregionen på brist på tomtmark. Däremot har Helsingfors eventuellt brist på tomtmark för småhusbebyggelse. På grund av kunkurrensen om goda skattebetalare med Esbo och andra kommuner i regionen önskar Helsingfors bygga egnahemshus innanför stadens gränser. Helsingin Sanomat stöder dock förslaget att flytta flygverksamheten från Malm till Borgå på helt andra grunder.

Även ledaren i dagens Hufvudstadsblad med rubriken "Borgå behöver ingen flygplats men det gör Helsingfors" handlar om planerna att flytta flygverksamheten från Malm och även här anknyts till fallet Sibbo, fast ur en helt annan synvinkel. Jag citerar:

Det finns drag av "Sibbosyndrom" i utredningens förslag. Det räcker inte med att Helsingfors vill sluka ett stort hörn av Sibbo. Nu skall en inmutning göras också i Borgå.

Den här ideologin avslöjas i förslaget till var en helikopterflygplats kunde placeras om flygplatsen flyttar från Malm till Borgå. Som ett alternativ till det enda naturliga - att Malm i så fall kvarstår som central helikopterbas - föreslås en placering i Skarpmossen i Sibbo, halvvägs till Borgå.

Fallet Sibbo föraneder misstro och misstänksamhet. Det är troligt att ett försämrat samarbetsklimat blir det enda bestående resultatet av Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo.

Statsministerns samvete. Den 18 augusti 2007

Statsminister Matti Vanhanen skrev tidigare i veckan sitt första blogginlägg på tre månader och avslöjade att han magrat till följd av att han bytt till den sockerfria varianten Zero av ett onämnt kolamärke. I en artikel med rubriken "Jag är ingen sprattelgubbe" i dagens nummer av Hufvudstadsbladet avslöjar Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen, som lika så har magrat, att han "går på surmjölk och soppa för att bli av med övervikten". Konkurrensen är hård inom Centern, men Hbl skriver att "Jarmo Korhonen sägs vara mannen som i praktiken leder centern i det fördolda." Meningsskiljaktigheterna mellan partiordföranden och partisekreteraren gäller inte minst Sibbofrågan, men Korhonen håller fast vid att han representerar Centerns linje. Jag Citerar ur intervjun i dagens Hbl:

Jarmo Korhonen understryker gång på gång att det inte finns några skillnader mellan hans center och Matti Vanhanens center. Men åtminstone i Sibbofrågan blir det lite knepigt till och med för honom. Centern är emot tvångssammanslagningar och också partiets valprogram var emot tvångssammanslagningar. Dessutom gick Korhonen ut och konstaterade allt detta i offentligheten. Men ändå röstade alla centerministrar utom Mauri Pekkarinen och Paavo Väyrynen för Helsingfors annekteringsplaner då frågan var uppe i regeringen.

- Centern respekterar den kommunala autonomin och invånarnas rätt att själva bestämma, förklarar Korhonen bestämt. Men svaret på frågan, om hur det är möjligt att de fina principerna kördes över i Sibbobeslutet, dröjer.

- Hmm. De agerade enligt ministeransvarighetslagen och sitt samvete. Jag tänker inte kommentera desto mer. Nu väntar vi på domstolens utslag. Hur Sibboborna känner sig? Säkert riktigt eländiga.

Själv har Korhonen inte ändrat sig om Sibbo.

I samvetsfrågor brukar politikerna få gå emot gruppens och partiets linje. Medan partisekreteraren säger att han inte är en sprattelgubbe, förefaller partiordföranden däremot vara en Pinocchio vars samvete är en syrsa med namnet Jan Vapaavuori.

På första sidan av dagens Hufvudstadsblad berättas även att Centern grundar ett svenskspråkigt distrikt. Genom att grunda ett svenskspråkigt distrikt pressar Centern nu Sfp till en landsbygdsvänlig politik. Tongångarna var något andra för ett år sedan. Då föreföll Centern inför valet att rikta in sig på städerna och Helsingfors i synnerhet. Och den svenska "språkmuren" ansågs vara ett hot mot metropolens och hela nationens intressen... I Helsingin Sanomat ingick den 15 juli ifjol en artikel med rubriken "Keskusta kaipaa kaupunkiin". I artikeln talades det om Centerns friarfärd:

Uutta kosioretkeä johti kunta- ja palvelurakenneuudistuksessa alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen (kesk), joka suostui loppumetreillä lähes kaikkiin pääkaupunkiseudun kuntien toiveisiin. Pääministeri Matti Vanhanen kosiskelee asuntomessupuheessaan samoja seutuja. Vaalipuheitako taas kevättä odotellessa vai aitoa huolta maan veturin kunnosta?

För ett år sedan föreställde även jag mig att Centerns linje i Sibbofrågan handlade om att försöka erövra Helsingfors inför det kommande valet. Om detta verkligen var motivet till Manninens och Vanhanens linje, så var resultatet ett totalt fiasko. I verkligheten torde åtminstone Manninen ha haft helt andra motiv till att på slutmetrarna i förhandlingarna om kommun- och servicestrukturreformen gå med på nästan alla krav som Helsingfors och huvudstadsregionen hade ställt. Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori var ordförande för det ledande oppositionspartiets riksdagsgrupp och Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen var regeringspartnern SDP:s huvudförhandlare om KSSR. Då en lösning på Sibbofrågan inte kunde uppnås genom ramlagen, torde Manninen ha lovat att sköta frågan på annat sätt.

Att Manninens eftergifter för "önskemålen från städerna i huvudstadsregionen" egentligen handlade om krav från Helsingfors sida framgår av kommunministerns uttalande som återgavd i FNB:s notis "Manninen tukee Helsingin vaateita" den 22 juni 2006. Jag citerar:

- Myös helsinkiläisillä on oikeus pientaloasumiseen, ilman että tarvitsee muuttaa pois Helsingin kaupungista, ministeri linjaa.
- Jos on erityisen painavat syyt, voidaan myös tämän suuruinen osuus pinta-alasta kunnasta liittää. Minun mielestäni Helsingin kaupungin kehityksen, yhdyskuntarakenteen ja infrastruktuurin hyväksikäyttö sekä tonttimaan puute antavat riittävät perusteet, Manninnen jatkaa.

För de flesta Helsingforsbor har det nog ingen störe betydelse om de måste flytta över kommungränsen för att kunna bo i egnahemshus, men Helsingfors stad vill inte förlora goda skattebetalare. Detta är det huvudsakliga motivet till annekteringen, vilket på inget sätt är en hemlighet. Det är för övrigt anmärkningsvärt att Manninen i detta skede uppenbarligen även tog ställning till de juridiska förutsättningarna för Helsingfors förslag på att annektera ett 5 000 hektar stort område.

HFD förkastade besvär mot landskapsplan. Den 17 augusti 2007

Yle Uudenmaan uutiset publicerade igår en notis med rubriken "Korkein hallinto-oikeus hylkäsi valitukset Uudenmaan maakuntakaavasta" där det berättas att HFD har förkastat alla besvär mot landskapsplanen för Nyland, inklusivet metroreserveringen. I dagens nummer av Borgåbladet ingår det en liten notis med ruberiken "Inget fel på Sibbometro". I notisen berättas det att det, enligt HFD:s åsikt om landskapsplanen för Nyland, "är inget fel på områdesreserveringarna för en metrobana fram till Sibbogränsen och ett bostadsområde i Västerkulla." Vidare berättas det att, enligt HFD som förkastade alla besvär, "utredningarna har varit tillräckliga".

Jag har inte sett några besvär mot landskapsplanen, men då det gäller reserveringen för metron och bostadsområden i Västerkulla är jag misstänksam. I generalplanen för Vanda har ingen metrolinje ritas ut, liksom inte heller i förslaget till landskapsplan för Östra Nyland. Att jag misstänksam mot HFD:s beslut beror dock främst på att planerna för Västerkullas eller Västersundoms del så starkt hänger samman med Sibbofrågan. I sin rapport ger kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi följande argument för sitt förslag V2 i förhållande till det mycket mindre alternativet V1:

Vaihtoehto 1 ei kuitenkaan pitkällä tähtäyksellä ole riittävä. Laajennusalueelle tulee Helsingin esityksen mukaan tulla noin 50 000 asukasta metron ja liityntälinjaston vaikutuspiiriin. Koska kuntajakoselvittäjän ehdotus ei ole yhtä laaja kuin Helsingin kaupunginvaltuuston päätöksen tarkoittama, on kuitenkin lähdettävä siitä, että koko alueelle Vantaa huomioon ottaen tulee voida suunnitella asunnot noin 40 000 asukkaalle sekä työpaikat noin 10 000 työntekijälle. Asukkaista vähintään 20 000 sijoittuisi nykyisen Lounais-Sipoon alueelle. Tällainen asukasmäärän lisäys on myös Sipoon yleiskaava 2025:ssä.

Asutuksen ja työpaikkojen on tukeuduttava tehokkaisiin joukkoliikenneyhteyksiin, joista metron laajentaminen Mellunkylästä Vantaan Länsimäkeen ja edelleen Itäsalmeen on toteuttamiskelpoisin ja taloudellisesti edullisin ja suhteellisin pienin rajakustannuksin toteutettava ratkaisu. Metroaseman vaikutuspiiriksi on oletettu 3-4 km:n matka metroasemalta. Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Helsingfors, Myllyniemis och där med även inrikesministeriets och statsrådets motiveringar för en inkorporering av sydvästra Sibbo står och faller på "Sibbometron", som i sin tur enligt Myllyniemis rapport förutsätter upp till 20 000 nya invånare i Västersundom by. Jag frågar mig vilken betydelse det hade för HFD att besvären mot landsklapsplanen till en del hänger samman med besvären över statsrådets Sibbobeslut. Hur koncekvent och oberoende var HFD i sin bedömning av besvären mot landskapsplanen?

Malms flygverksamhet torde flyttas. Den 16 augusti 2007

Malms flygverksamhet föreslås i kommunikationsministeriets utredning (pdf) som offentliggjorts idag flyttas till Backas i Borgå. Resultatet av utredningen skall inte förväxlas med ett beslut, men då det ur utredningen även framgår att Malm inte motsvarar behoven, torde det stå klart att flygverksamheten flyttar bort från Malm. Därmed frigörs flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse.
Att flygfältet i Malm skulle bli småhusområde ansågs redan klart då försvarsminister Matti Vanhanen uppbackad av Centern i Helsingfors genom sitt brandtal den 18 maj 2003 satte keppar i hjulen. Då statsminister Vanhanen senare lika väl tillsammans med bostadsminister Hannes Manninen propagerade för småhusbebyggelse, kom Vanhanens och Centerns uttalanden om Malms flygfält att skada de redan ansträngda relationerna mellan statsmakten och Helsingfors stad. Som pricken på i:et hade Jussi Paunen, enligt Högsta förvaltningsdomstolens beslut, privata intressen av bostadsbebyggelse i Malm. Även Jan Vapaavuori har starkt understrukit behovet att bebygga flygfältsområdet i Malm. I artikeln "Malmin kenttäasiaa harkittava kiihkottomasti", som publicerades i Helsingin Uutiset den 23 januari 2005, skrev Vapaavuori följande:

Lukemattomien tutkimusten mukaan veronmaksukykyiset ihmiset haluavat asua pientaloissa. Vaikka Vuosaaren sataman valmistumisen myötä kaupungille vapautuu runsaasti asuntorakentamispotentiaalia, laajempia pientalotuotantoon soveltuvia alueita ei näiden joukossa juuri ole. Tähän perustuu Malmin lentokenttäalueen suuri merkitys kaupungille. Helsingin, Espoon ja Vantaan yhdistäminen poistaisi tarpeen tällaiseen asuntopoliittiseen verokilpailuun. Se ei kuitenkaan liene realismia.

Ur Vanhanens tal vid bostadsmässan den 14 juli 2006 framgår att anslutningen av sydvästra Sibbo till Helsingfors för Vanhanens del i högsta grad handlar om att hitta ett ersättande småhusområde till Malm. Om Malm, så som det nu ser ut, frigörs för bostadsbebyggelse, minskar behovet att bygga i sydvästra Sibbo ytterligare.

Resultatet av kommunikationsministeriets utredning av placeringsort för flygverksamheten kommer för sent med tanke på statsrådets beslut i Sibbofrågan. Bevarandet av flystationen i Malm var för Vanhanen och Centern ett politiskt motiv för en inkorporering, men Malms framtid borde i sig inte ha någon större relevans när det gäller de juridiska villkoren för en ändring av kommunindelningen. Vanhanens ställningstaganden för Malm kan däremot ha betydelse för Högsta förvaltningsdomens domslut angående ststsministerns jäv. I sitt tal vid bostadsmässan ifjol hoppades Vanhanen att "Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin." Vad annat är detta än ett löfte om en inkorporering? Statsministern var nog mycket medveten om att Helsingfors var ute efter ett nytt småhusområde innanför stadens gränser. Om inte förr så genom sitt tal vid bostadsmässan förband sig Vanhanen att förverkliga eller åtminstone stöda en inkorporering.

Ett tillräckligt stort metropolområde. Den 15 augusti 2007

I inlägget "PARAS tuoreeltaan tulkittuna. Den 7 augusti 2007" noterade jag likheter mellan Jussi Pajunens bidrag "Helsingin seutu suunnannäyttäjänä" i antologin PARAS tuoreeltaan tulkittuna och Ratasvuris utredning, som Myllyniemi plagierat i sin rapport. Ett av syftet med jämförelsen var att visa att Pajunen är författare till åtminstone en del av texten som Myllyniemi kopierat. Jag noterade redan i inlägget "Misstankar om jäv. Den 1 december 2006" att Myllyniemis rapport innehåller ett textavsnitt från Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.

I Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november 2006 heter det att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka pystyy kilpailemaan eurooppalaisten suurkaupunkien kanssa." Denna sats plagierade Suvi Rihtniemi när hon vid sitt gruppanförande den 29 november hävdade att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka pystyy kilpailemaan eurooppalaisten suurkaupunkien kanssa." I sin artikel "Helsingin seutu suunnannäyttäjänä" hävdar Pajunen att "Tarvitaan tarpeeksi suuri ja yhteen hiileen puhaltava metropolialue, jonka volyymit vastaavat muita eurooppalaisia suurkaupunkeja" medan det i Ratasvuoris utredning heter att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka vastaa eurooppalaisia suurkaupunkia". Av någon anledning har Myllyniemi i sin rapport inte kopierat denna sats. Däremot hävdade Pajunen redan i sitt anförande den 21 juni att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, jonka volyymit ovat sitä luokkaa, että ne vastaavat eurooppalaisia suurkaupunkeja."

Idén till ett metropolområde, som kan konkurrera med Europeiska storstäder, torde Pajunen ha fått från Tyskland, där hela regioner kring medelstora städer bildat organ för ekonomiskt samarbete och marknadsföring. OECD har i sin metropolöversikt från år 2002 föreslagit ett motsvarande nätverk kring Helsingfors, som skulle innefatta Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland. (Se Metropolen och metropolområdet. Den 21 oktober 2006.) Enligt OECD:s rapport borde bostadsproduktionen i detta metropolområde koncentreras till tillväxtcentra som ligger på längre avstånd från Helsingfors, så som Lahtis och Tavastehus. Ett "metropolområde" med tillräcklig stora volymer skapas dock inte genom inflyttning och ökad bostadsproduktion, utan genom att man i nätverket tar med ett tillräckligt stort område. Här gäller det i högsta grad att se och samarbeta över administrativa gränser.

I sin argumentering för betydelsen av ett metropolomtåde som kan konkurrera med Europeiska storstäder utgår Helsingfors från OECD:s definition. Det gör även Myllyniemi, som i sin rapport direkt har kopierat en sida ur den finska översättningen av OECD:s metropolöversikt. Lika väl hävdar så väl Helsingfors som Myllyniemi att Helsingfors metropolområde måste växa österut, till sydvästra Sibbo. Här har man medvetet eller omedvetet sammanblandat två skilda begrepp, vilket har resulterat i motiveringar och slutsatser som inte tål kritisk granskning. På engelska kan metropolitan area även betyda en stad med förstäder. Helsinki metropolitan area kan således betyda det samma som huvudstadsregionen. Helsinki metropolitan area har vuxit västerut och norrut genom att Esbo och Vanda anslutits till huvudstadsregionen, men Helsinki metropolitan area har i denna betydelse inte vuxit österut. Orsaken är dels den att havet kommer emot (även) i öster, men framför allt att Helsingfors stad själv har vuxit österut. Tack vare att betydande delar av Helsinge landskommun 1946 och 1966 inkorporerades med Helsingfors, har stadsbebyggelsen i huvudstadsregionen österut vuxit innanför Helsingfors administrativa gränser. Denna obalans skulle en inkorporering av sydvästra Sibbo naturligtvis inte råda bot på. Inte heller skulle inkorporeringen av sydvästra Sibbo ha någon relevans för målsättningen att skapa ett tillräckligt stort metroplområde, vars volymer motsvarar europeiska storstäder.

Juridiskt prejudikat. Den 14 augusti 2007

Fredagens nyhet att De gröna i Sibbo förlorar medlemmar som en följd av beslutet att inkorporera sydvästra Sibbo med Helsingfors har idag fått uppföljare. Yle Internytt har publicerat en notis med rubriken "Sfp bjuder in de gröna i Sibbo" och Hufvudstadsbladet ett ledarstick med rubriken "Sibbos gröna drar slutsatser". I ledarsticket passar Björn Månsson på att kommentera möjligheterna att Sibbo blir ett prejudikat. Jag citerar:

Intressant förresten det där med att regeringsmajoriteten med statsminister Matti Vanhanen i spetsen anser att HFD:s beslut i frågan inte blir ett prejudikat.

Enligt vår rättsordning är HFD-beslut prejudikat, i detta fall på tolkningen av kommunindelningslagen och processen.

Månsson har naturligtvis rätt i sak, men Vanhanen förefaller liksom Mari Kiviniemi medvetet blanda ihop politiska och juridiska prejudikat. Även om Sibbo blev ett juridiskt prejudikat torde statsrådet eller ministeriet efter politisk prövning kunna avslå förslag till ändringar av kommunindelning, t.ex. med motiveringen att "Helsingfors är Finlands ända huvudstad". Kommunerna skulle dock sakna lagligt skydd och vara beroende av godtycke. I sitt expertutlåtande över statsrådets inkorporeringsbeslut daterat den 27 juli noterar även Erkki Mennola möjligheten att Sibbo blir ett prejudikat. Jag citerar:

Jos KHO jättää hallituksen päätöksen voimaan, sillä olisi monenlaisia merkittäviä ja vakavia vaikutuksia:

  • KHO:n ratkaisusta muodostuisi luonnollisesti kuntajakolain soveltamisen kannalta ennakkoratkaisu, joka heijastuisi kaikkiin tuleviin päätöksiin vastaavanlaisissa asioissa.

  • Ratkaisu merkitsisi sitä, että kunnat eivät olisikaan keskenään lain mukaan tasa-arvoisia ja samanlaisessa asemassa oikeuksien ja velvollisuuksien suhteen, vaan ”metropolialueen keskuksen” tai vastaavan keskuskunnan intressit olisivat painavammat kuin sen naapurikunnan.

  • ”Kaupunkien luonnollinen laajeneminen” hyväksyttäisiin jälleen kuntajaon muuttamisen perusteeksi, vaikka sen ei lainsäädännön mukaan pitäisi enää vuoden 1977 jälkeen sellaiseksi enää kelvata eikä kaupunkien ja muiden kuntien välillä olla oikeudellista eroa.

  • Jos KHO hyväksyy VN:n nyt tekemän liitospäätöksen, se merkitsisi käytännössä sitä, ettei kuntajakolailla olisi sen jälkeen lainkaan merkitystä kunnallisen itsehallinnon ja kunnan alueellisen koskemattomuuden turvaajana. Mikä tahansa hallituksen enemmistö voisi millä tahansa perusteilla muuttaa koska vain vallitsevaa kuntajakoa haluamallaan tavalla.

Argument för Västerkullaområdet. Den 13 augusti 2007

Kimmo Oksanen har idag på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Sipoolaisilta meni hermot". Redaktör Oksanen ger inga belägg för sina påståenden och han tycks dra slutsatser om "Sibboborna" på basen av en enskild anonym insändare i föreningen För Sibbos diskussionsspalt. (Redaktören heter alltså inte Kiljunen, så som jag först i misstag skrev. Kimmo Kiljunen heter däremot en riksdagsledamot från Västerkulla eller Råby och han har till skillnad från Oksanen starkt kritiserat Helsingfors inkorporeringsprojekt.)

På För Sibbos webbsidor hittas även Erkki Mennolas expertutlåtande, som redaktör Oksanen gärna även får kommentera. Jag skall åtminstone själv fortsätta att kommentera Mennolas utlåtande. I sitt utlåtande koncentrerar sig Mennola på fyra skäl att betrakta statsrådets gränsbeslut från den 28 juni som olagligt:

1) Kuntajaon muutos ei täytä KuntajakoL 3 ja 5 §:ien edellytyksiä (Sipoo).
2) Kuntajaon muuttamiselle ei ole esitetty minkäänlaisia perusteluja (Vantaa).
3) Pääministeri Matti Vanhanen otti osaa päätöksen tekemiseen, vaikka oli esteellinen.
4) Kuntajaon muutoksen valmistelumenettely ei täytä laissa asetettuja vaatimuksia.

Riktigheten i påståendet att det i inrikesministeriets motiveringar (muistio) för gränsbeslutet inte angetts några motiveringar för Vandas del kan även en lekman som jag ta ställning till. I själva verket har jag i prememorian hittat en motivering för en inkorporering av området söder om Österleden i Vanda, alltså den s.k. Västerkullakilen. Innan jag lyfter fram motiveringen skall vi ta en tillbakablick på vad Tapani Mäkinen ansåg om det aktuella området i juni ifjol. I artikeln "Helsingin valtuusto hyväksyi esityksen itäisistä rajansiirroista" skrev Helsingin Sanomat den 22 juni 2006 följande:

Helsinki neuvotteli maanantai-iltana Vantaan edustajien kanssa siitä, pitäisikö Helsinkiin liittää Vesterkullan kiilasta Porvoonväylän eteläpuoli vai vain Itäväylän eteläpuoli.

Kööpenhaminassa matkalla oleva Vantaan kaupunginhallitus piti tiistai-iltana ylimääräisen kokouksen. Puheenjohtaja Tapani Mäkisen (kok) mukaan päätös luopua Itäväylän eteläpuolisesta osasta oli helppo: "Alue on rämettä ja luonnonsuojelualuetta, jota ei voi enempää jalostaa."

Riktigheten i Mäkinens uppfattning av området borde vara uppenbar, men i inrikesministeriets prememoria kan man faktiskt läsa följande:

Kuntajakoselvittäjän mukaan Lounais-Sipooseen ja Västerkullan alueelle suunnitellut asunto- ja työpaikka-alueet tulevat joka tapauksessa yhdyskuntarakenteellisesti ja toiminnallisesti olemaan osa Helsinkiä, minkä vuoksi alueen maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnittelu on perusteltua toteuttaa myös hallinnollisesti osana Helsinkiä.

Arto Sulonen citerar här direkt ur Pekka Myllyniemis rapport. Jag återger hela stycket i vilket satsen som citeras ingår:

Kuntajakolain 1 §:n mukaan kuntajakoa kehitetään kuntien alueellista eheyttä ja yhdyskuntarakenteen toimivuutta edistävällä tavalla. Vuoden 2007 alusta voimaan tulevan lainmuutoksen myötä kunnan tulee lisäksi muodostua työssäkäyntialueesta tai muusta sellaisesta toiminnallisesta kokonaisuudesta, jolla on taloudelliset ja henkilöstövoimavaroihin perustuvat edellytykset vastata palveluiden järjestämisestä ja rahoituksesta. Lounais-Sipooseen ja Västerkullan alueelle suunnitellut asunto- ja työpaikka-alueet tulevat joka tapauksessa yhdyskuntarakenteellisesti ja toiminnallisesti olemaan osa Helsinkiä, minkä vuoksi alueen maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnittelu on perusteltua toteuttaa myös hallinnollisesti osana Helsinkiä.

Det ovanciterade styckt ingår så väl i förordet som i kapitel 5 i Myllyniemis rapport. Påståendet om bostads- och arbetsplatsområden som planeras till Västerkullaområdet strider mot Myllynimis påstående att "Alue on siten käytännössä rakentamisen kannalta haasteellinen." Detta påstående är å andra sidan direkt kopierat från Ratasvuoris utredning, så områdets olämplighet för bebyggelse kan ha gått Myllyniemi förbi.

Ett alternativ är att det i det aktuella sammanhanget i begreppet "Västerkullaområdet" inkluderas området mellan Österleden och Borgåleden (motorvägen), men detta område ingår inte i Myllyniemis förslag. I själva verket skulle en förlängning av metron till Sibbo förutsätta nya bostadsområden mellan Österleden och Borgåleden i nuvarande Vanda. Dessa områden skulle, ifall metroplanerna förverkligades, kanske strukturellt och funktionellt kunna betraktas som delar av Helsingfors, men Myllynimi föreslog inte att området skulle inkorporeras med huvudstaden. Här var Myllyniemi högst inkoncekvent. Då området mellan Österleden och Borgåleden inte föreslås anslutas till Helsingfors, förlorar argumenten för en inkorporering av sydvästra Sibbo helt sin grund.

Fövirrade ministrar. Den 12 augusti 2007

Även Borgåbladet uppmärksammade i gårdagens tidning medlemsflykten från De Gröna i Sibbo i en artikel med rubriken "Gränsflytt fick Sibbogröna att hoppa av". Missnöjet och besvikelsen gäller så väl de gröna i Helsingfors som ordförande Tarja Cronberg. Cronbergs förklaringar till sitt ställningstagande vid omröstningen om Sibbofrågan är besynnerliga och oacceptabla, men högst anmärkningsvärd är även minister Cronbergs syn på den juridiska frågan. I blogginlägget "Fegt av Cronberg. Den 14 juli 2007" har jag citerat förklaringar som Cronberg gav i ett inlägg på De grönas webbplats den 28 juli, men jag skall här citera på nytt:

Mitä tulee päätöksen laillisuuteen, sen valvonnasta vastaa oikeuskansleri. Asia ei olisi ollut valtioneuvoston listalla päätösasiana, mikäli oikeuskanslerin tulkinta päätöksen laillisuudesta olisi ollut kielteinen. Luotan oikeuskanslerin ratkaisuun.

Cronberg har alltså inte alls tagit ställning till lagligheten i utredningsmannens och föredragarens (eller i detta fall egentligen beredarens) förslag. Justitiekanslern kunde kanske ha gripit in i beredningen. För att motverka förvirringen kunde han kanske även ha informerat ministrarna tydligare om beslutets natur, men det var nog statsrådet och inte justitiekanslern som skulle ta ställning till om förslaget till ny kommunindelning fyllde kommunindelningslagens krav.
Cronbergs syn på justitiekanslerns roll i sammanhanget är anmärkningsvärt. Å andra sidan förutsatte även de samlingspartitistiska ministrarna i praktiken att statsrådet inte skulle ta ställning till den juridiska frågan. Om ministrarna först måste ta ställning till lagligheten i förslaget, kunde de samlingspartistiska ministrarna inte gärna på förhand ha enats om partiets linje i frågan. Den enda som betonade att gränsfrågan var en jurididk fråga var statsministern, som ironiskt nog därigenom medgav sitt eget jäv. För att förklara eller försvara att Centern var splittrad underströk Vanhanen att Sibbofrågan var en "rent juridisk fråga" där var och en minister själv tar ställning. Frågan var i verkligheten inte så rent juridisk som Vanhanen lät förstå, för till ministrarnas uppgift hörde även att göra en politisk prövning, så vida man fann att förslaget fyllde de juridiska villkoren. Å andra sidan kunde en gemensam överenskommen linje i den politiska prövningen ha äventyrat ministrarnas oberoende då det gällde att ta ställning till de juridiska förutsättningarna. Det fanns alltså godtagbara skäl för Centergruppens splittring i Sibbofrågan. Lika väl torde så väl de samlingspartistiska ministrarna som minister Cronberg ha bundits att rösta enligt partiets linje. Det visar hur dåligt ministrarna var informerade om beslutets natur, trots att diskussionen om ministrarnas jäv och domarroll hade fått stor upmärksamhet i medierna. De olika grupperna har haft helt olika uppfattningar.

I sina tolkningar motsade de olika ministrarna varandra. Cronberg gav JK ansvaret att tolka föslagets eller beslutets laglighet, medan Vanhanen i praktiken gav över ansvaret åt tjänstemannaberedningen. Att Cronbergs uppfattning inte håller framgår av biträdande justitiekansler Jaakko Jonkkas svar från den 28 juni (!) på ett klagomål som lämnats in av Leena Liipola. Jonka skriver här att "Oikeuskanslerinvirastossa vakiintuneen käytännön mukaan oikeuskansleri ei ilman erityistä aihetta puutu viranomaisessa vireillä olevaan asiaan, ellei siihen ole olemassa erityistä syytä." Vidare skriver Jonkka följande:
Käytettävissäni olevan asiakirja-aineiston perusteella minulla ei ole ollut mahdollisuuksia tarkemmin vertailla kuntajakoselvittäjän ehdotusta Helsingin kaupungin esitykseen. Aikaa erityisen selvityksen toimittamiseksi on pidetty lyhyenä ja sitä se on ollutkin. Tämä asiantila on ilmeisesti vaikuttanut siihen tapaan, millä erityinen selvitys on toimitettu, ja sen sisältöön. Yleisesti voidaan todeta, että selvityksiä laadittaessa on tavallista ja hyväksyttävää viitata jo olemassa oleviin yleisesityksiin tai muihin selvityksiin kerättyihin tosiasiatietoihin. Suoria lainauksia muista lähteistä esitettäessä tulisi kuitenkin lähde mainita. Ei ole poissuljettua, että eri selvityksissä päädytään samanlaisiin kannanottoihin (johtopäätöksiin). Jos eri selvityksissä esitetään samansisältöisiä tai lähes samansisältöisiä kannanottoja, olisi epäilysten välttämiseksi paikallaan mainita, että samanlainen kannanotto on esitetty muussa yhteydessä. Tässä tapauksessa keskeisiä muussa yhteydessä esitettyjä kannanottoja sisältyi samaan päämäärään tähtäävään, samanaikaisesti vireillä olleeseen Helsingin kaupungin esitykseen kuntajaon muuttamisesta. Riippumatta edellä selostettujen lainausten ja kannanottojen oikeudellisesta merkityksestä niillä saattaa olla tosiasiallista vaikutusta arvioitaessa selvityksen ja siihen perustuvan ehdotuksen asianmukaisuutta ja luotettavuutta.

Sisäasiainministeriön, jolla on ollut käytettävissään asiassa tehdyt lukuisat huomautukset ja lausunnot, on ollut hyvät mahdollisuudet tutkia, sisältyykö selvitykseen kirjoituksissa mainittuja tai muita puutteita ja virheellisyyksiä, sekä tarvittaessa arvioida, mikä merkitys niillä on harkittaessa sitä, miten kuntajaon muutosasiassa ministeriössä tulisi edetä.

Valtioneuvoston yleisistunto on tänään sisäasiainministeriöstä tapahtuneesta esittelystä päättänyt kuntajaon muuttamisesta. Valtioneuvosto on, katsottuaan että oikeudelliset edellytykset osaliitokselle ovat olemassa, hyväksynyt kuntarajan siirtämisen esityksestä ilmenevällä tavalla. Päättäessään kuntajaon muutoksesta valtioneuvosto on käyttänyt sille asiassa kuuluvaa toimivaltaa.

När det gäller att bedöma utredningens trovärdighet säger Jonkka alltså att ansvaret ligger hos inrikesministeriet. Det var faktiskt utredningsmannens uppgift att utreda de juridiska förutsättningarna , fastän till kommunindelningutredare kontroversiellt nog valdes en person som inte är jurist. Det är helt klart att inrikesministeriet eller regeringsrådet Arto Sulonen här har försummat sig. Ur Jonkkas svar framgår även att det uttryckligen var statsrådet - och inte JK - som (an)såg att de juridiska förutsättningarna för en inkorporering uppfylldes. Jonkka konstaterar att statsrådet har använt sig av den makt som statsrådet tillkommer, men han säger inte att statsrådets juridiska tolkning är rätt. En kritisk gransknin av beredningen visar att statsrådets juridiska tolkning saknade trovärdiga motiveringar.

I sitt expertutlåtande över statsrådets inkorporeringsbeslut daterat den 27 juli har Erkki Mennola på ett mycket tydligt sätt beskrivit beslutets två moment och försummelsen av det första. Jag citerar:

Kuntajaon muuttamista koskevassa VN:n päätöksenteossa on oikeudellisessa mielessä kaksi erilaista osuutta, joita nyt kysymyksessä olevan päätöksen teossa ei kylläkään ole osattu tai haluttu erotella toisistaan.
Ensin hallituksen tulee arvioida, täyttääkö esitys kuntajakolain 3 ja 5 §:ssä asetetut liitosvaatimukset. Tämä osa päätöksenteossa on sidottua hallintotoimintaa ja oikeusharkintaa. Jos lain asettamia edellytyksiä ei ole olemassa, liitosta ei voida lainkaan tehdä.
Jos liitokselle katsotaan olevan olemassa lain asettamat edellytykset, VN ratkaisee, tehdäänkö liitos vai ei. Vaikka edellytykset ovat olemassa, liitosta ei ole pakko tehdä, mutta se voidaan tehdä, jos niin harkitaan tarpeelliseksi. Vallitsevan kuntajaon säilyttämiselle ei tarvita perusteluja, ainoastaan muuttamiselle. Tämä osuus kuntajakomuutoksen päätöksenteossa on vapaata harkintaa.

Hallituksen käsittelyssä ovat lain edellyttämä oikeusharkinnan osuus ja sen vaatimat selvitykset jääneet alusta alkaen tosiasiassa kokonaan vaille huomiota ja asian valmistelu siten täysin puutteelliseksi. Esittelyasiakirjoissa puhutaan kautta linjan vain tarkoituksenmukaisuusasioista. Poikkeuksena on vain ministeri Mauri Pekkarisen kannanotto. Sekin on tullut muiden hallituksen jäsenten tietoon vasta samassa istunnossa, jossa asiasta on jo päätetty.

Copy past-metoden. Den 11 augusti 2007

I sitt expertutlåtande över statsrådets inkorporeringsbeslut daterat den 27 juli kritiserar Erkki Mennola kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport, men han riktar även kritik mot regeringsråd Arto Sulonens beredning. Jag citerar:

Sulosella ei todellisuudessa ole itsenäisiä perusteluja, vaan hän siteeraa kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen raporttia. Se on puolestaan plagiaatti Helsingin kaupungin ja Uudenmaan liiton teksteistä, kuten aiemmassa asiantuntijalausunnossani olen osoittanut.

Mennola påtalade plagiatet i sitt tidigare expertulåtande, som bifogades till Sibbo kommuns utlåtande över Myllyniemis förslag, men expertulåtandet har förbigåtts i beredningen. Jag citerar vidare ur Mennolas senaste utlåtande:

Hallituksen valmistelussa ja käsittelyssä Tuorin, Pihlajaniemen ja allekirjoittaneen asiantuntijalausunnot on vastoin asianmukaista valmistelukäytäntöä ohitettu kokonaan. Niitä ei esittelymuistiossa ole joko selostettu ollenkaan taikka muistiossa oleva selostus on virheellinen.

Således informerades ministrarna inte om bristerna i Myllyniemis rapport. Jag citerar vidare ur Mennolas utredning:

Esittelijä Arto Sulonen toisti esityksensä perusteluina vain kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen esityksestä poimittuja lauseita, vaikka Myllyniemen raportti oli osapuolten ja asiantuntijoiden lausunnoissa perustellusti osoitettu kelvottomaksi päätöksenteon pohjaksi. Tätä kritiikkiä ei lainkaan kerrottu ministereille.

Bristerna i Myllyniemis rapport handlar om mycket mera än bara plagiat, men Mennola upprepar i sitt senaste utlåtande att rapporten eller "utredningen" väsenetligen beståra av plagiat:

Kuntajakoselvittäjä Myllyniemen on osoitettu kopioineen "selvityksensä" sisällön valtaosin muiden tuottamista asiakirjoista (Helsingin kaupunki, Uudenmaan liitto, Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta), siitä kertomatta ja lähteitä ilmoittamatta (vrt. Mennolan 1. lausunto).

När det gäller text som Myllyniemi kopierat från Wikipedia, från den finska förkortningen av OECD:s rapport "Territorial Review of Helsinki", från Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen eller från dokument som producerats av Delegationen för huvudstatdsregionen är det lätt påvisa plagiatet, eftersom texten finns på Internet. När det gäller text som torde härstamma från Nylands förbund är det svårare att påvisa plagiatet. Avsnittet 2.2.3 är i Myllyniemis rapport är visserligen identiskt med ett textstycke i "Uudenmaan maakuntaohjelman toteuttamissuunnitelma 2007 – 2008", men detta avsnitt är kort och Myllyniemi torde ha kopierat mycket mera från dokument som författats vid Nylands förbund. Det finns emellertid andra tecken som tyder på att Myllyniemi även huvudsakligen kopierat den text i rapporten som handlar om landskapsförbunden. Ett tecken på att Myllyniemi även här kopierat texten är en bekant argumentationsstil, men ett starkare bevis är att Myllyniemi använt sig av oigenomtänkta argument för en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands landskapsförbund. Jag återger argumenten här med kursivering och allt:
  • Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen
  • pääkaupunkiseudun osaamiskeskusten alueellisen vaikuttavuuden kasvu Porvoon alueella
  • yhdistäminen lisää maakunnan kriittistä massaa edunvalvontamielessä
Myllyniemis argument för en sammanslagning av landskapsförbunden torde vara ämnade för internt bruk. Argumenten handlar egentligen om hur en sammanslagning av förbunden ytterligare skulle öka Helsingforspolitikernas (och Tapani Mäkinens) makt i regionen.

I sin rapport upprepar Myllyniemi flera gånger samma textavsnitt. Dessa textavsnitt är huvudsakligen kopierade från Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen eller egentligen från Ratasvuoris utredning. Myllyniemi torde ha kopierat och infogat texten utan att ha noterat att han redan använt sig av den på ett annat ställe i sin rapport. Text som man själv har författat kan man klippa ut och infoga på ett annat ställe, men man kopierar knappast sin egen text. Undantagsvis kan man kopiera sin egen text till ett inledande abstrakt. I förordet i sin rapport skriver Myllyniemi följande:

Uudenmaan osalta selvittäjä toteaa, kuinka Uusimaa aiemmin oli yhtenäinen kokonaisuus Uudenmaan maakuntana ja Uudenmaan lääninä. Vuonna 1994 historiallinen maakunta jakaantui kahteen, Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin. Lääni korvaantui vuoden 1997 lääniuudistuksessa Etelä-Suomen läänillä, minkä jälkeen Uuttamaata ei ole yhtenäisesti suunniteltu eikä kehitetty.

Textstycket återfinns i avsnitt 2.2.2 Uusimaa. Jag återger det första stycket ur avsnittet. Användningen av fet stil är den samma som i rapporten:


Uusimaa oli aiemmin yhtenäinen kokonaisuus historiallisena Uudenmaan maakuntana ja Uudenmaan lääninä. Vuonna 1994 historiallinen maakunta jakaantui kahteen, Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin. Lääni korvaantui vuoden 1997 lääniuudistuksessa Etelä-Suomen läänillä. Tämän jälkeen Uuttamaata ei ole yhtenäisesti suunniteltu eikä kehitetty.

Så här långt är allt i sin ordning. Fortsättningen av avsnitt 2.2.2 är emellertid kopierad från Wikipedia (mellan den 26 oktober och den 4 november 2006). Man kunde kanske tänka sig att Myllyniemi själv skrivit det inledande stycket till avsnittet, men stycket ingår i följande form även som första stycke i avsnitt 3.1 Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat:

Uusimaa oli aiemmin yhtenäinen kokonaisuus historiallisena Uudenmaan maakuntana ja Uudenmaan lääninä. Vuonna 1994 historiallinen maakunta jakaantui kahteen, Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin. Lääni korvaantui vuoden 1997 lääniuudistuksessa Etelä-Suomen läänillä. Tämän jälkeen Uuttamaata ei ole yhtenäisesti suunniteltu eikä kehitetty.

Här torde Myllyniemi på ett par ställen ha bytt ut fet stil mot kursiverad stil i den ursprungliga texten, liksom han gjort i andra textavsnitt som han kopierat i sin rapport. Följande sats i Myllyniemis rapport är kopierat från Pääkaupunkiseutu ja kunta- ja palvelurakenneuudistus Perustelumuistio:

Yksi merkittävimmistä puutteista maankäytön yhteistyössä ja pääkaupunkiseudun asuntotuotannon ongelmien ratkaisemisessa on, että pinta-alaltaan erittäin suuri Helsingin ja Vantaan naapurikunta Sipoo ei kuulu pääkaupunkiseudun kanssa samaan maakuntaan.

Fortsättningen av avsnittet 3.1 är i sin helhet kopierat från Ratasvuris utredning från den 18 oktober och motsvarar text som återfinns i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. De ovannämnda kontroversiella argumenten för en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden presenteras i avsnitt 3.2.5 Uudenmaan liiton ja Itä-Uudenmaan liiton yhdistämisen merkitys i Myllyniemis rapport. I samma avsnitt ingår satsen "Elinkeinomarkkinoinnin tehostamiseksi Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten kaupungit sekä Uudenmaan liitto perustivat kansainvälistä aluemarkkinointia varten uuden yhteisen osakeyhtiön." Satsen förefaller vara en omskrivning av satsen "Elinkeinomarkkinoinnin tehostamiseksi Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten kaupungit sekä Uudenmaan liitto perustavat kansainvälistä aluemarkkinointia varten uuden yhteisen osakeyhtiön", som hittas i Pääkaupunkiseudun kansainvälinen elinkeinomarkkinointi Työryhmän raportti 17.11.2005. Fortsättningen är identisk med ett textavsnitt i Pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan 13.12.2005 kokouksen asialista och lyder enligt följande:

Yhtiö toimii seudun yleisen sekä kohderyhmämarkkinoinnin keskuksena ja katto-organisaationa. Yhtiö toimii sekä asiantuntija- että palveluorganisaationa. Vastuu yhtiön johtamisesta on kaupungeilla. Toimintaa linjaavat sekä yhteinen kaupunkipolitiikka että kaupunkien yhteinen elinkeinopolitiikka. Yhtiö työskentelee verkottuneesti, kiinteässä yhteistyössä kaupunkien elinkeinoasioista ja markkinointiviestinnästä vastaavien yksiköiden kanssa. Valtion yksiköt, elinkeinoelämä ja yritykset kuten myös tutkimuslaitokset, tiedepuistot ja korkeakoulut ovat keskeisiä yhteistyökumppaneita.

Stycket ovan kunde lika bra vara kopierat från ett dokument från Nylands förbund. Myllyniemi har i egenskap av styrelsemedlem i Nylands förbund haft tillgång till landskapsförbundets dokument, men han förefaller att ha föredragit att använda sig av dokument som levererats honom i digital form och därmed lämpat sig för copy paste-metoden. Resultatet är ställvis en helt osammanhängande text. I i avsnitt 3.2.5 Uudenmaan liiton ja Itä-Uudenmaan liiton yhdistämisen merkitys försvåras läsbarheten ytterligare av att Myllyniemi här mitt i ett stycke i misstag har infogat ett textavsnitt om "kaupunkiseutujen typologia", som inte alls har något att göra i det aktuella avsnittet.

Google+ Followers