Den lagstiftande makten tillkommer riksdagen. Den 22 juni 2007

I gårdagens Helsingin Sanomat fanns en insändarartikel med rubriken "Paikallispolitikointi ei saa estää Helsingin kehittymistä". Insändaren vore inte värd att notera, om den inte var skriven av en centerpartistisk riksdagsman, Pekka Vilkuna. Insändaren är mycket osaklig och skribenten skjuter kradtigt över målet. Motivet bakom insändarartikeln förefaller vara att ge Matti Vanhanen och Mari Kiviniemi flakstöd i deras försök att göra Centern till ett metropolparti, men artikeln kan motverka sitt syfte. Vilkunas text ser ut som en en parodi på Kiviniemis ställningstaganden i Sibbofrågan. Jag citerar de inledande raderna ur insändaren:

On turhaa varovaisuutta, jos kuusi ministeriä varmuuden vuoksi jäävää itsensä hallitukselle kuuluvan Helsinki-Sipoo -liitosasian kohdalla.

On vastuuntunnotonta edes kyseenalaistaa tätä valtakunnallisesti ja kansantaloudellisesti tärkeää liitosta. Kun maamme ainut isohko kaupunki tarvitsee lisää aluetta kehityksensä turvaksi, sitä on myös löydyttävä. Ei voi olla oikein, että muutama maalaiskunnan poliitikko voi paikallispolitikoinnillaan estää kehityksen.

Pääkaupunkiseudulle on tehty oikein metropolisuunnitelma, mutta on naurettavaa puhua metropolista, jos päätöksentekijöiden kiinnostus on kyläpolitikoinnissa.

Vilkunas insändare slutar med satsen "Hallituksella olisi valta tehdä suuri muutos, mutta estääkö paikallispolitikointi sen toteutumisen?" Det stämmer inte att regeringen skulle ha makten att göra en "stor förändring". Lagen definierar ramarna för regeringens verkställande makt. Och det är riksdagen som stiftar lagar. Denna grundläggande samhällskunskap förefaller det finnas behov av att repetera, även för riksdagsledamöter. För att det skall finnas lagliga förutsättningar att inkorporera sydvästra Sibbo måste det stiftas en lag för ändamålet. Varför valde inte Helsingfors och Hannes Manninen denna väg?

Ilkka Hakalehto publicerade igår ett pressmeddelande, där han föreslår att Helsingforspolitikernas motiv är ekonomisk nytta. Dagens Hbl noterar Hakalehtos pressmeddelande i en notis med rubriken "Pengar bakom Sibbobeslutet". Notisen publicerades redan igår middagstid på Hufvudstadsbladets webbplats. Hakalehtos inlägg i diskussionen är viktigt och betydelsefullt. Byggbolagens sätt att köpa är betydeligt mera sofistikerade idag än för drygt tjugo år sedan då ett bolag i byggnadsbranschen försökte muta Hakalehto, men branschens inflytande på politiken är knappast mindre idag. Jag har själv lyft fram problemet med byggboloagen som valfinansiär bl.a. i blogginlägget "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007". Just nu är det dock andra aspekter av fallet Sibbo som jag vill uppmärksamma. Byggbolagens valfinansiering är allmänt accepterat bland politiker. Det är - förhoppningsvis - inte utpressning, hot och bedrägeri. Om det torde min blogg handla de närmaste dagarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar