Landsortsbetonad glesbebyggelse. Den 8 augusti 2008


I sitt pressmeddelandet om HFD:s avgörande i fallet Sibbo säger HFD att "Tvistefrågan gällde hur samhällsstrukturen i Helsingforsregionen skall utvecklas." Varför säger man det? Den tvist HFD hade att avgöra gällde endast huruvida statsrådets beslut om en ändring i kommunindelningen var lagligt. Åtminstone ur Sibbo kommuns perspektiv gällde tvisten vem som skall utveckla sydvästra Sibbo, inte hur området skall utvecklas. Därför är det anmärkningsvärt att HFD i sitt avgörande motiverar förekomsten av de två första allmänna förutsättningar som definieras i 3 § i kommunindelningslagen med följande påstående:

Genom att utveckla samhällsstrukturen främjar man även ordnandet av service för invånarna i området så som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i kommunindelningslagen och gör det möjligt att förbättra levnadsförhållandena för invånarna i området så som avses i 2 punkten i samma 1 mom.

Som om det aktuella området inte hade utvecklats som en del Sibbo! Eller syftar HFD med "område" här trots allt på hela Helsingforsregionen? (Se "Diffus argumentation. Den 2 augusti 2008" och "Levnadsförhållanden. Den 30 juli 2008".) Är det hela Helsingforsregionens utveckling som kräver en ändring i kommunindelningen även med tanke på servicen och levnadsförhållandena? Menar HFD att ändringen i kommunindelningen förbättrar ordnandet av servicen och levnadsförhållandena i hela regionen? I så fall stämmer HFD:s motiveringar inte överens med inrikesministeriets motiveringar till statsrådets beslut. I prememorian till statsrådets beslut säges det följande om ovannämnda förutsättningar:

Det är uppenbart att på längre sikt förbättrar också utbyggnaden och inflyttningen i det område som föreslås bli överfört också ordnandet av service för invånarna i området. Ändringen i kommunindelningen kan inte heller anses allmänt försämra levnadsförhållandena för invånarna i området. Valet mellan landsortbetonad glesbebyggelse och tätare stadsboende är en värderingsfråga.

Här är det uppenbart att inrikesministeriet (regeringsråd Arto Sulonen) med "område" syftar på det område som föreslås bli överfört till Helsingfors. Lustigt nog antyder även Sulonen att sydvästra Sibbo skulle förbli ett outvecklat område med "landsortbetonad glesbebyggelse", ifall området förblev en del av Sibbo. Tyvärr hade Sibbo före statsrådets beslut helt andra planer för sydvästra Sibbo.

Den tvist som HFD hade att avgöra gällde minsann inte om sydvästra Sibbo skulle bli ett område med "tätare stadsboende" eller förbli ett område med "landsortbetonad glesbebyggelse". En helt annan sak är att den landsortsbetonade glesbebyggelsen i hög grad bestämmer Östersundoms och hela Sibbos tidigare och delvis även nuvarande identitet. Därför är även titeln "Osana metropolia vai maaseutua?" på Ari Mattilas pro gradu avhandling om "Helsingin ja Sipoon kamppailu Lounais-Sipoon alueesta" träffande. Invånarnas hårda motsånd mot en ändring i kommunindelningen berodde säkert delvis på att man hellre ser Östersundom med omnejd som en del av ett lantligt Sibbo än en del av storstaden Helsingfors, men denna aspekt av tvisten mellan Helsingfors och Sibbo borde inte ha haft någon avgörande juridisk betydelse.

Mattilas gradu med bilagor finns för övrigt nu på Internet. Den permamenenta adressen är URN:NBN:fi:joy-20080026.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar