Levnadsförhållanden. Den 30 juli 2008

En av kontroverserna i fallet Sibbo gäller tolkningen av ordet alue i kommunindelningslagen. Pekka Myllyniemi/Kari Prättälä har förfäktat en vidare tolkning av ordet alue än t.ex. Toivo Pihlajaniemi. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008".) De olika uppfattningarna av betydelsen av ordet alue (området) gäller 3 § i kommunindelningslagen. Paragrafen lyder enligt följande:

Allmänna förutsättningar

Kommunindelningen kan ändras, om ändringen

1) främjar ordnandet av service för invånarna i området,

2) förbättrar levnadsförhållandena för invånarna i området,

3) förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller

4) främjar kommunernas funktionsförmåga och verksamhetens lönsamhet.

Bestämmelser om beaktande av befolkningens språkförhållanden finns i grundlagen.

I den fjärde förutsättningen talas det alltså inte om "området", utan om kommunernas funktionsförmåga. I det aktuella fallet bör kommunerna vara Sibbo, Helsingfors och Vanda. I inrikesministeriets prememoria till statsrådets beslut säger regeringråd Arto Sulonen att "Kuntajaon muuttamiselle kuntajakolain 3 §:ssä säädettyjen yleisten edellytysten täyttymistä on päätöksessä arvioitu mainitun säännöksen mahdollistamalla tavalla kokonaisuutena ja yhtä kuntaa laajemman alueen näkökulmasta." Det är självklart att man angående kommunernas funktionsförmåga måste se till mera än en kommun. Då den aktuella ändringen knappast kan anses förbättra Sibbos eller Vandas funktionsförmåga, måste man i bedömningen lika väl här ha bedömt förutsättningarna ur en enda kommuns synvinkel: Helsingfors. Ironiskt nog skriver Sulonen i satserna som föregår den ovanciterade satsen följande:

On ilmeistä, että pidemmällä aikavälill siirrettävän alueen rakentaminen ja asuttaminen myös edistää palveluiden järjestämistä alueen asukkaille.Kuntajaon muutoksen ei myöskään voida katsoa yleisesti heikentävän alueen asukkaiden elinolosuhteita. Valinta maaseutumaisen haja-asutuksen ja tiiviimmän kaupunkiasumisen välillä on arvostuskysymys.

Här bedömer Sulonen alltså inte förutsättningarna med tanke på ett större område, utan syftar entydigt på det "lantliga" område som enligt statsrådets beslut skall överföras till Helsingfors. Området som är större än en enskild kommun berör alltså endast den tredje förutsättningen som gäller verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området. I sin motivering till att de allmänna förutsättningarna uppfylls med särskild vikt hänvisar Sulonen till näringarnas verksamhetsmöjligheter, men även till "kommunernas funktionsförmåga och verksamhetens lönsamhet". Jag citerar:

Esityksen mukaiselle kuntajaon muutokselle on katsottava olevan kuntajakolain 5 §:n 2 momentissa tarkoitetut erityisen painavat edellytykset. Tärkeä alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksien sekä kuntien toimintakyvyn ja toiminnan taloudellisuuden turvaamiseen liittyvä yleinen etu vaatii Helsingin, pääkaupunkiseudun ja koko Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen ja toimintaedellytysten kehittämistä.

Angående "ordnandet av service för invånarna i området" ger Sulonen ingen motivering till att förutsättningen skulle uppfyllas med särskild vikt, men förutsättningarna kan tolkas som alternativa. Eftersom det enligt en allmän tolkning räcker med att endast en av de fyra förutsättningarna uppfylls, är det intressant att Sulonen trots allt hävdar att levnadsförhållandena för invånarna i området inte objektivt försämras. Det förefaller som om Sulonen vill inkludera alla fyra alternativa villkor i sin helhetsbedömning.

Inte ens Sulonen i all sin partiskhet vågar hävda att den aktuella ändringen av kommunindelninge förbättrar levnadsförhållandena för invånarna i området. Det gör däremot Helsingfors stad i sina utlåtanden. Även Pekka Myllyniemi hävdar följande i sin utredning:

På lång sikt främjar en kommundelssammanslagning också ordnandet av service för invånarna i området och förbättrar levnadsförhållandena i området på det sätt som anges i 3 § i kommunindelningslagen.

Speciellt anmärkningsvärt finner jag det att HFD här ställer sig bakom Myllyniemis och Helsingfors uppfattning. I sitt beslut säger HFD följande:

Genom att utveckla samhällsstrukturen främjar man även ordnandet av service för invånarna i området så som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i kommunindelningslagen och gör det möjligt att förbättra levnadsförhållandena för invånarna i området så som avses i 2 punkten i samma 1 mom. För denna ändring i kommunindelningen finns följaktligen de allmänna förutsättningar om vilka bestäms i 3 § 1 mom. 1- 4 punkten.

HFD hävdar alltså att de allmänna förutsättningar uppfylls, emedan samtliga förutsättningar som nämns i 3 § uppfylls. Motiveringen till att levnadsförhållandena för invånarna i området förbättras är dock synnerligen klena. En ändring av kommunindelningen skulle främja utvecklingen av samhällsstrukturen, vilket i sin tur skulle främja ordnandet av servicen för invånarna i området och göra det möjligt att förbättra levnadsförhållandena för invånarna i området... Om HFD inte har bättre argument att komma med, kan man verkligen fråga sig varför HFD i konflikt med Sulonens motiveringar till statsrådets beslut hävdar att den aktuella ändringen av kommunindelningen göra det möjligt att förbättra levnadsförhållandena för invånarna i området. Till råga på allt hävdar HFD i sitt beslut utan direkta motiveringar att förutsättningarna för ändringen i kommunindelningen även är "vägande så som avses i 5 § 2 mom. i kommunindelningslagen". Menar man att även förutsättningen som gäller levnadsförhållandena har särskild tyngd?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar