Manipulering. Den 21 april 2007

Den spektakulära utnämningen av Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori till Hannes Manninens efterträdare har gett Sibbofrågan extra medieuppmärksamhet under den gångna veckan. Regeringsprogrammets metropolpolitik har även fått extra uppmärksamhet genom att hela en fjärde del av ministrarna i den nya regeringen kommer från Helsingfors. Liksom den övriga ministrarna från Helsingfors har utbildningsminister Sari Sarkomaa (saml) tagit ställning i Sibbofrågan. I sitt första blogginlägg "Kesää ennen tärkeitä päätöksiä" från den 29 juni 2006 skriver stadsfullmäktigeledamot Sarkomaa att "Kaupunginvaltuuston kesätaukoa edeltävän kokouksen päätös ehdottaa valtioneuvostolle, että osa Sipoosta liitettäisiin Helsinkiin, oli todella tervetullut." I sitt rundbrev "Sari Sarkomaan kuukausikirje Helsingissä 22.6.2006" skriver Sarkomma följande:

Kevätkauden viimeinen kaupunginvaltuusto istui yömyöhään. Kokous oli historiallinen, sillä teimme päätöksen esittää valtioneuvostolle, että osa Sipoota liitettäisiin Helsinkiin. Asia on äärimmäisen tärkeä meidän helsinkiläisten asuntotilanteen kannalta.

Sarkomaa torde dock inte vara inblandad i mygelhärvan. Om det vittnar hennes bedömning av KSSR (PARAS) i rundbrevet. Jag citerar vidare ur brevet, som är daterat dagen efter Helsingfors annekteringsbeslut:

Vuosikymmenten tärkein uudistus koki varsinaisen mahalaskun maanantaina, kun kunta- ja palvelurakenneuudistuksen sisällöstä ei päästy sopuun. Hallituksen keskeisten ministereiden ns. kolmen koplan päätös antaa puitelain valmistelulle viikon lisäaika tuskin tuo ratkaisevaa läpimurtoa.

Sopuun pääsyä on eniten vaikeuttanut päähallituspuolueiden keskustan ja Sdp:n erimielisyydet uudistuksen keskeisistä linjoista. Keskusta vastustaa kuntarakenteisiin puuttumista ja Sdp puolestaan kaihtaa jyrkästi palvelujen tuotantotapoihin koskemista.

Miten tästä umpikujasta päästään pois, onkin hyvä kysymys. Mitä pidemmälle uudistus lykkääntyy, sitä heikommaksi käyvät mahdollisuudet päättää sen sisällöstä vielä ennen eduskuntavaaleja. Hallituksen epäonnistuminen olisi jälleen kerran osoitus siitä, että punamulta on kyvytön tekemään päätöksiä suomalaisten hyvinvoinnin turvaamiseksi.

Sarkomaa misstog sig. Veckan efter midsommaren lyckades Manninens arbetsgrupp av förekommen anledning uppnå enighet. I sitt blogginlägg från den 29 juni konstaterar Sarkomaa att "Kun täysin eri mieltä olevat osapuolet ottavat toisistaan torjuntavoiton, ei kuntauudistuksen lopputulos voi olla kuin laiha ja vailla rohkeita linjauksia oleva lässähdys, jossa välttämättömäksi tiedetyt uudistukset siirretään tulevaisuuteen." Socialdemokraterna, eller partiets representanter i Manninens strukturgrupp Rakel Hiltunen, hade överraskande accepterat att "nödvändiga" reformer uteblev. Sarkomaa torde höra till de många Helsingforspolitiker som vilseletts i Sibbofrågan. Det antyder även Sarkomaas kommentar på Yles valmaskin angående påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." (Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion.) Jag citerar ur kommentaren:

Helsingin lähialueita on liitetty osaksi pääkaupunkia kuluneiden vuosikymmenien aikana. Alueliitokset ovat vakiintunut käytäntö kasvattaa pääkaupunkiamme. Esimerkiksi Haagan kauppala ja Lauttasaari sekä Munkkiniemi, jotka kuuluivat aikoinaan Huopalahden maalaiskuntaan, on liitetty Helsinkiin valtioneuvoston päätöksellä.

Speciellt Jan Vapaavuori, Hannes Manninen och Lara Kolbe har jämfört de ovannämnda stadsdelarnas öde 1946 med sydvästra Sibbos öde i samtiden. Sarkomaa, som är född i Tammerfors och tog studenten i Vilmanstrand, torde inte känna till Hoplax landskommuns korta historia. Hon upprepar bara vad andra i propagandistiskt syfte sagt före henne.


Att Helsingfors stads administartiva område tidigare vuxit är inte relevant då det gäller att ta ställning till huruvida Helsingfors planerade utvidgning österut är berättigad. Fram till 1865 var Finland administrativt indelat i städer och socknar, vars lagliga rättigheter var olika. Många städer omringades av en enda socken, som kunde ha samma namn som staden. Staden kunde utgöra socknens administrativa centrum; staden och socknen hade ofta en gemensam kyrka. Genom den nya kommunförvaltningen från år 1865 omvandlades socknar till landskommuner, men ända fram till år 1977 hade städer andra juridisk rättigheter och skyldigheter än (lands)kommuner.


En bland många socknar som år 1865 ombildades till landskommun var Helsinge (Helsingin pitäjä/ Helsingin maalaiskunta). Landkommunerna var uttryckligen ämnade som administrativa enheter för landsbygd. För att ett stadssamhälle skulle kunna växa var det ibland nödvändigt att gränsen mellan staden och landskommunen justerades. I början av 1900-talet hade delar av Helsinge landskommun utvecklats till förstäder till huvudstaden. Utvecklingen ledde till att bl.a. Drumsö, Munksnäs, Haga och Fredriksberg (Pasila) bröt sig ut ur landskommunen och år 1920 bildade en egen landskommun, Hoplax. Från första början utgjorde kommunen ett osammanhängande område. Mellan Drumsö och Munknäs låg den församlingsägda ön och enklaven Lövö, som fortfarande hörde till Helsinge landskommun. Situationen förvärrades ytterligare då Haga redan två år efter kommunens grundande blev en separat köping. Därefter bestod Hoplax kommun av tre separata områden, som saknade stadens rättigheter då det gällde handel och skyldigheter då det gällde planläggning. Situationen var på många sätt ohållbar.

Då utredningsman Yrjö Harva år 1936 föreslog att Hoplax landskommun skulle inkorporeras med Helsingfors hade kommunen existerat i sexton år. Att Hoplax kommun överhuvudtaget hade grundats berodde på att Drumsö, Munksnäs, Haga och Fredrikberg redan i praktiken hade vuxit samman med huvudstaden. Att liksom Kolbe, Vapaavuori och Sarkomaa här jämföra Östersundom, som i århundraden varit en del av Sibbo, med Drumsö är absurt. Kolbe, vars doktotorsavhandling handlar om villastaden Brändö, vet naturligtvis bättre. Sarkomaa torde döremot vara offer för vilseledande information. Historien har manipulerats i politiskt syfte; Sarkomaa har liksom många andra helsingforspolitiker utsatts för manipulering.