Myllyniemi utreder igen. Den 17 januari 2008

Finansministeriet har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Pekka Myllyniemi selvittämään Kemijärven kaupungin ja Pelkosenniemen kunnan yhdistämistä". Jag citerar ur meddelandet:

Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi on tänään 17. tammikuuta asettanut kuntajakoselvittäjiksi VTM Pekka Myllyniemen. Myllyniemen tehtävänä on tehdä selvitys kuntajaon muuttamisesta Kemijärven kaupunki ja Pelkosenniemen kunta yhdistämällä.

Myllyniemen toimikausi alkaa 17.1.2008 ja päättyy 30.3.2008, jolloin selvityksen lopputulos siihen mahdollisesti liittyvine ehdotuksineen kunnallisesta kansanäänestyksestä tulee olla valtiovarainministeriössä. Selvitystyö tulee kuitenkin olla asiasisällöltään valmiina helmikuussa 2008, jolloin se esitellään asianomaisten kuntien valtuustoille.

Yle skriver i en notis med rubriken "Myllyniemi selvittämään kuntaliitosta" att Pelkosenniemi har motsatt sig utnämningen av Myllyniemi till utredningsman. Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemi pakkoselvitykseen Kemijärven kanssa". I ingendera notiserna omnämns det att samma Myllyniemi var utredningsman i Sibbofrågan. Det förefaller som om Kiviniemi skulle ha väntat med utnämningen tills HFD gav sitt beslut i Sibboärendet. Alternativen är att Kiviniemi inte kände till skandalerna kring Myllyniemis Sibboutredning eller att hon tidigare fått besked om att HFD låter bli att kommentera kritiken mot Myllyniemis låtsasutredning. Mycket märklig är Kiviniemis utnämning med tanke på den publicitet som Myllyniemi fått åtminstone i svenskspråkiga medier. Jag följer med stor spänning med hur utredningsmannen sköter sin nya uppgift. Vem månne skriver rapporten denna gång? Någon på Kemijärvi stadskontor?


Liksom ledarna i flera andra finlandssvenska tidningar förhöll sig ledaren i gårdagens nummer av Åbo underrättelser mycket kritiskt till högsta förvaltningsdomstolens argumentering i Sibboärendet. Jag citerar ur ledarartikeln, som har rubriken "Vilka vägande skäl?":

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har via en lagtolkning som luktar ändamålsenlighet gett klartecken för Helsingfors stads annektering av ett område i Sibbo. Det påstådda riksintresset vägde tyngre än den kommunala självstyrelseprincipen.
Sagt på annat sätt: Helsingforsregionens omvittnade oförmåga att samarbeta kring en vettig markpolitik belönas av regeringen och piruetten sanktioneras av ett HFD som tänjt sig maximalt. Domstolen aspirerar efter detta på titeln Årets idrottsprestation.

Land ska med lag byggas. Man kan föra över områden mellan grannkommuner också via förhandling, men Sibbo kommun har effektivt bommat igen den vägen. Med allt rätt – i politisk mening: Den kommunala självstyrelsen ger våra kommuner rätten att förfoga över sina områden.
Det slutliga avgörandet i HFD är formmässigt en juridisk prövning av en lagformulering. Men i praktiken har HFD tolkat en lag.
...

HFD som juridisk instans tar med andra ord indirekt ställning till vad som är ”naturligt” i de politiska processer som markpolitiken otvetydigt är.
...

”Juridiskt” går det till så här:
Lagen förutsätter att en annektering av en annan kommuns område inte kan ske utan kommunens samtycke.
Lagen säger att det kan ske tvångsmässigt om särskilt vägande skäl föreligger.
Då måste den formellt juridiska termen vägande skäl tolkas. Att det sker i HFD borgar inte för att tolkning är ”juridisk” – det visar med oönskvärd tydlighet en genomläsning av HFD:s utslag på 52 sidor.

Faktum är att HFD på lika goda grunder kunde ha nått den motsatta slutsatsen – av den enkla orsaken att det är hart när omöjligt att finna juridisk grund för en tolkning av en ”vägande skäl”-passus i nästan vilken lag som helst. Det säger sig självt: Vägande skäl är en inexakt formulering vars syfte är att släppa in ändamålsenligheten.
Man borde ha ytterst vägande skäl innan man väljer att skriva in ett ”vägande skäl”-moment i en lag. Vid det vägskälet har riksdagen inte haft skäl för sin väg.
Det har gett den juridiska instansen HFD möjligheten att agera ändamålsenligt.

Huvudstadens politiskt styrda ångvält rullar österut. Politisk oförmåga belönas. En sorglustig dag i den kommunala självstyrelsens historia.

Sibbo kommun har i sitt eget pressmeddelande "Gränsbeslutet bygger på svag grund" ("Rajapäätös on rakennettu heikolle perustalle") från den 15 januari kritiserat statrådets beslut för att bygga på lösa grunder. Denna kritik är desto mera berättigad då HFD i sitt domslut åberopar bostadsproblemet i Huvudstadsregionen. Jag citerar ur pressmeddelandet:
Statsrådets beslut att annektera 30 kvadratkilometer av Sibbo med Helsingfors har motiverats med tomtbristen i huvudstaden och kommunerna i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla). Denna har påståtts vara orsaken till det ringa utbudet på bostäder till skäligt pris. Bostadsbristen åter har förklarats försvåra hela landets ekonomiska utveckling. Uppgifterna i en utredning från sommaren 2007 visar att sakmotiveringarna till annekteringen är svaga och felaktiga.
Beredningsgruppen som dryftar den framtida markanvändningen, boendet och trafiken i de fyra kommunerna i huvudstadsregionen har låtit göra den opartiska utredningen ”Tonttitarjonta ja asuntomarkkinat pääkaupunkiseudulla”, som blev färdig i juni 2007. Utredningen gjordes av forskaren Seppo Laakso. Enligt utredningen uppgick den byggbara bostadsvåningsytan i de fastställda detaljplanerna i huvudstadsregionens städer till 6,8 miljoner våningskvadratmeter. Detta innebär att 60 000–65 000 bostäder med det snaraste kunde byggas i städerna. Av dessa kvadratmeter finns 36 procent, dvs. 21 000–23 500 bostäder, i Helsingfors.
Enligt utredningen är över en tredjedel av tomtreserven tomma höghustomter som kan tas i byggnadsbruk inom en nära framtid. Tomma småhustomter som ägs av antingen kommuner, professionella byggherrar eller privatpersoner utgör en knapp tredjedel. Resten av tomtreserven är delvis bebyggda egnahemstomter.
Enbart tomterna i de färdiga planerna räcker inte till för att tillgodose bostadsbehovet för befolkningstillväxten på lång sikt. Tomtsituationen i huvudstadsregionen håller dock på att ändras radikalt under de närmaste åren. Som en följd av beslut som fattades för flera år sedan anvisas sammanlagt 13,2 miljoner nya våningskvadratmeter i städernas generalplaner, vilket ger möjlighet till 180 000–190 000 nya bostäder. För cirka 30 procent av dessa våningskvadratmeter utarbetas detaljplaner som möjliggör byggande vid utgången av år 2011.
Slaget efter tolv i Radio Vega hade idag temat "Vad efter Sibbo?" I diskussionen med Mikaela Nylander (sfp) och Harry Bogomoloff (saml) talar Bogomoloff om "vår högt skattade helt politiskt oberoende högsta förvaltningsdomstol".

I gårdagens A-studio tolkades Sibbobeslutet som ytterligare en förlust för Sfp, fastän partiet på sätt och vis går stärkt genom tvisten. Det kan vara skäl att tolka Sibbofrågan som en språkfråga då man går med Sibbobeslutet till europeiska instanser.


Sibbo kommun har publicerat HFD:s beslut på finska och den svenska översättningen av HFD:s Sibbobeslut på kommunens hemsida. Pdf-filen med det finska dokumentet är skapat 12:15 och filen med den svenska översättningen är skapad 14:42 den 14 januari, det vill säga dagen för beslutet offentliggjordes.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar