Storören. Den 28 november 2007


I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken med rubriken "Beslutsfattare är rädda att förlora insynen". I artikeln behandlas beslutsfattandet i Sibbo, som befinner sig i undantagstillstånd som en följd av annekteringsplanerna och kommunens motdrag i form av egna planer på en snabb tillväxt. Det finns planer på bolagisering, som skulle betyda minskat inflytande för nämnderna. Som jag ser det är risken stor att beslutsfattarna ger bort det mandat som tillkommer dem. Redan nu har vissa tjänstemän och konsulter utnyttjat situationen på ett högst tvivelaktigt sätt. Kommunstyrelseordförande skrev i ett blogginlägg för en dryg månad sedan att hon först reagerade "med missnöje över att inte vara medveten om kommunens nya image på hemsidan" innan hon accepterade att hon "måste ha förtroende till att de som sköter hemsidan skall ha rätt att 'tänka själv'". Jag tycker tvärtom att styrelseordföranden borde ha slagit knytnäven i bordet. I en tid av snabba förändringar är traditioner och gamla symboler speciellt viktiga.

Redan igår publicerade Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Hjallis vill bygga båthamn". I morse berättade Yle i en liten notis att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte går beslöt att en ändring i detaljplanen för Storören "kan göras för att tillmötesgå de planer affärsmannen Hjallis Harkimo har för området". Fastän jag för knappt två år sedan skrev på en adress mot en privatisering av småbåtshamnen vid Storören, tycker jag att "Hjallis" planer på en gästhamn verkar vettiga. Efter att Ilta-Sanomat i morse publicerade en notis med rubriken "Harkimo rakentaa sataman" publicerade Helsingin Sanomat en notis med den tvivelaktiga rubriken "Harkimo suunnittelee Sipooseen luksussatamaa". En "lyxhamn" skapar knappast den goodwill som Sibbo behöver för att försvara sina gränser och sin självständighet. Lika väl torde just Helsingfors annekteringspalaner ha aktualiserat de nya planerna för Storören.

För en tid sedan lyssnade jag på en intervju med Harry Harkimo. Harkimo sade här att han tror att Sibbo förlorar Östersundom enligt statsrådets beslut, men att nya gränsjusteringar kan förhindras genom att Sibbo utvecklas. Harkimo har även tidigare hävdat att Sibbo klopat genom att växa för långsamt. Jag är av helt annan åsikt. För det första finner jag det mycket osannolikt att HFD godkänner statrådets gränsbeslut. Inte heller tror jag att en snabb tillväxt i sig i fortsättningen tryggar kommunens gränser och självständighet. I sin rapport anger Pekka Myllyniemi visserligen Sibbos låga befolkningstäthet som en motivering till en ändring i kommunindelningen och skriver att "Sibbos befolkningstäthet på 50 invånare per kvadratkilometer är mycket låg jämfört med huvudstadsregionen och Sibbos grannkommuner i väster." Sibbos relativt låga befolkningstätheten är dock endast ett svepskäl, som har föga att göra med de verkliga strukturella problemen i Helsingforsregionen, som en ändring i kommunindelningen är ämnad att lösa.

Om Helsingfors genom lagstiftning vill ansluta hela Sibbo eller delar av Sibbo till Helsingfors, måste förutom Samlingspartiet även SDP och de gröna stöda en ändring av kommunindelningen. Socialdemokraterna och de gröna torde främst motivera en ändring i kommunindelningen med att Sibbo bygger oekologiskt eller skummar grädden av Helsingfors. Ju flera som med personbil pendlar till Helsingfors, desto starkare torde kraven på en ändring av kommunindelningen bli.
I samband med artikeln om att Hjallis vill bygga en modern båthamn publicerade Hufvudstadsbladet kartan ovan. På kartan har den "nya kommungränsen" mellan Helsingfors och Sibbo ritats ut. Gränsen går genast väster om Storören. I sin rapport skriver Myllyniemi att "I alternativ 2 stannar båthamnen jämte kommunens investeringar i ändan av Storörsvägen på Sibbosidan." Det kan förefalla som om Myllyniemi här tagit hänsyn till Sibbo, men gränsen går där den går av andra orsaker. I sin rapport redogör Myllyniemi för principerna bakom gränsförslagen:

När alternativen skapades var strävan att utnyttja naturliga rår och fastighetsgränser. Bygdevägar har använts som gräns på det sättet att bägge sidorna av vägen hör till samma kommun. På så sätt bibehålls det nuvarande enhetliga markanvändningssättet. Strävan har varit att service som Sibbo byggt ut, t.ex. skolbyggnader, skall bli kvar på Sibbosidan. Helsingfors markinnehav i området har beaktats litet olika beroende på alternativ. Helsingfors rätt omfattande markinnehav på Sibbo kommuns nuvarande område är en utmanande faktor med tanke på utformningen av alternativen.

Zachrisbacken har har trots allt hamnat på Helsingfors sida om gränsen, som har dragit så att den tar hänsyn till Helsingfors markinnehav och principer för sammanhållning i samhällsstrukturen. Gränsen har därför dragits mellan Bäckängsvägen och Immersbyvägen enligt fastighetsgränserna. Därmed har Storören hamnat på Sibbos sida om gränsen.


Helsingin Sanomat har på kvällen publiceraten artikel med rubriken "Sipoolainen poliitikko purki Helsinki-katkeruutensa trilleriksi". I artikeln berättas att Sibbopolitikern Joukko Tikkanen (c) har skrivit en politisk triller med titeln "Sipoon ryöstö". Samtidigt har Helsingin Sanomat publicerat en annan artikel med rubriken "Lounais-Sipoon ryöväsikin vanha vainooja".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar