Södra ostkusten. Den 13 december 2009

Sibbo kommun publicerade tidigare i veckan ett pressmeddelande med rubriken "Sibbo håller fast vid sitt tillväxtmål". Jag har en känsla av att det ännu inte går att öppet går att diskutera tillväxtmålen i Sibbo. Jag återger här början av pressmeddelandet:


Sibbo håller fast vid sitt tillväxtmål


Generalplan för Sibbo 2025 möjliggör en betydande tillväxt i Sibbo. I enlighet med den av fullmäktige godkända strategin kan befolkningsmängden öka med 35 000 nya invånare och arbetsplatserna med 13 000 till utgången av år 2025. Detta innebär betydande utmaningar för den strategiska planeringen och markanvändningsplaneringen för att verkställandet av strategin ska kunna inledas på ett balanserat och behärskat sätt med beaktande av kommunens resurser. Förutsättningen för att målet ska uppnås är att nya slags partnerskap och verksamhetsmodeller söks och tas i bruk.

På basis av generalplanen har flera projekt inletts i södra Sibbo och beredningen av nya projekt pågår. I samarbete med städerna Helsingfors, Vanda och Borgå har en ramplan utarbetats vars syfte är att definiera gemensamma mål för utvecklingen av den södra ostkusten. Ramplanen skapar en grund för den fortsatta planeringen av olika lösningar för spårtrafiken österut genom att lyfta fram behoven och möjligheterna i varje enskild kommun och stad. Utöver ramplanen har Sibbo bedrivit ett aktivt samarbete med Helsingfors stad inom ramen för Östersundomprojektet för att främja smidiga förbindelser från Sibbo till huvudstaden och en fungerande samhällsstruktur i närheten av gränsen.


Jag finner det smått anmärkningsvärt att Sibbo så i den grad omfattar ett Helsingforperspektiv att man i sammanhanget talar om den "södra ostkusten" (eteläinen itärannikko).


I Helsingin Sanomat ingick senaste måndag en ledare med rubriken "Helsingin ja Vantaan sovittava kaavariitansa". (Se "Menettelytapariita. Den 7 december 2009".) Helsingin Sanomats ledarskribent skrev här bl.a. följande:


Helsinki, Vantaa ja Sipoo ovat aikoneet käyttää lain suomaa mahdollisuutta tehdä yhteinen osayleiskaava, jolloin ei tarvitsisi odottaa yhdistyvien maakuntaliittojen uutta maakuntakaavaa, jonka hyväksyminen saattaa venyä vuoteen 2013.

Osayleiskaavan valmistelu kolmisin sopii sinänsä kaikille kunnille. Työ olisi omissa käsissä toisin kuin maakuntakaava, jolla on kokkeja ympäri maakuntaa. ...

Jos menettelytapaskisma ei ratkea, edessä on maakuntakaavan odottelu.


När det gäller planeringen av Helsingforsregionen och speciellt Sibbo brukar Helsingin Sanomat betona betydelsen av landskapsförbundet och lansskapsplanen. Nu när lanskapsplanen och landskapsförbundets "många kockar" står i vägen för Helsingfors möjligheter att diktera planeringen i grannkommunerna låter tidningen förstå att det vore bättre att planeringen hölls i "egna händer". I dagens nummer av Helsingin Sanomat svarar Nylands förbund via Ossi Savolainen och Riitta Murto-Laitinen på ledarartikeln. Nylands förbund stöder "varmt" Helsingin Sanomats betonande av samarbete mellan kommuner då det gäller planläggning, men taktfullt vill man ändå göra några rättelser. Jag citerar ur insändaren:


Maakuntakaavan laatiminen ei vie kauempaa kuin osayleiskaavankaan. Sekä yhteinen osayleiskaava että maakuntakaava voivat valmistua jokseenkin samanaikaisesti, mikäli yhteisen osayleiskaavan laatiminen alkaa mahdollisimman pian.

Kirjoituksessaan Helsingin Sanomat korostaa kuntien välisen yhteistyön tarvetta myös kaavakysymyksissä. Uudenmaan liitto kannattaa tätä ajatusta lämpimästi.

Maakuntakaavatasolla itäsuunnan rakenteen kehittäminen tapahtuu osana metropolialueen kokonaisuutta. Yhteisessä osayleiskaavassa puolestaan tutkittaisiin maakuntakaavaa tarkemmin itäsuunnan kehittämismahdollisuuksia ja luodaan puitteet asemakaavoitukselle. Uuden joukkoliikenteeseen ja erityisesti raideliikenteeseen tukeutuvan kaupunkirakenteen luominen Helsingistä Sipoon ja Porvoon suuntaan on koko metropolialueen edun mukaista.

Jos yhteistä osayleiskaavaa ei laadita, johtaa se todennäköisesti kaupunkirakenteen itäsuunnan toteuttamisen viivästymiseen. Se tarkoittaa myös sitä, että Helsingin, Vantaan ja Sipoon on laadittava omat osayleiskaavansa ennen alueidensa asemakaavoitusta.