Rapport om huvudstadsregionen. Den 28 februari 2009


Senaste söndag ingick i Helsingin Uutiset en artikel av bostadsminister Jan Vapaavuori (saml). I artikeln, som har rubriken "Selvitetään ennen kuin yhdistetään, mutta selvitetään nyt ihmeessä", frågar sig Vapaavuori varför man är rädd för en utredning över en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Bostadsministern gör sig här enfaldigare än han är. Då justitieminister Tuija Brax flera gånger sagt att regeringen måste ta sitt ansvar, ifall en kommunsammanslagning visar sig vara det vettigaste, är det uppenbart att de som motsätter sig en sammanslagning har skäl att frukta en utredning. Politiska utredningar är inga objektiva vetenskapliga avhandlingar.

Utredningar är ofta beställningsarbeten, vars uppgift är att legitimera färdigt tagna beslut. När förre kommunminister Hannes Manninen (c) utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare angående Sibbofrågan intygade han att utredningen skulle börja från rent bord. Det visade sig emellertid att utredningen blev ett plagiat av Helsingfors egen utredning av Helsingfors förslag til ändring i kommunindelningen. Att utredningsmannen til stora delar missförstått den text som han kopierat hindrade inte statsrådet och högsta förvaltningsdomstolen från att formellt tro på Myllyniemis utredning.

Den finlandssvenska tankesmedjan Magma publicerade faktiskt igår en rapport om huvudstadsregionen av den svenska professorn Henry Bäck, "Helsingforsregionen: Vad är problemet? Vad bör göras?" Tyvärr har licensen till programmet med vilken pdf-dokumentet skapats gått ut, vilket försämrar textens läsbarhet. I rapporten diskuterar Bäck fördelarna med en sammanslagning. Även den så kallade Sibbofrågan diskuteras. Bäck har bl.a. läst Pekka Myllyniemis rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" och Henrik Hägglunds artikel "Fallet Sibbo – när kommunindelningen ändras" på Kommunförbundets webbplats Kommunerna.net.

Bäck har inte gjort någon utredning från rent bord, utan snarare en sammanfattning av tidigare utredningar. Med tanke på referenserna skall man inte förvänta sig en allt för mångsidig beskrivning av Sibbofrågan i Bäcks rapport. Jag återger här ett par stycken ur rapporten:

>>Urban sprawl innebär vanligen att den funktionella regionen växer över de administrativa gränserna, vilket medför svårigheter att planera och reglera verksamheter och samspel. Detta problem har varit utgångspunkten för kraven att inkorporera delar av Sibbo i Helsingfors stad. I denna mening är också Sibbo-frågan ett uttryck för den territoriella differentieringsdimensionen. ...

Det inhemska materialet är betydligt mer sparsamt när det gäller att argumentera för kommunsammanslagning (vilket kanske kan tas som intäkt för att OECD-rapporten har rätt i sin förmodan om det ofinska i förslaget). Det finns både hos Alanen och i stadsregionplanen (citerad i samarbetsutvärderingen) argument mot fragmenteringen med frivilligt samarbete som mycket liknar OECD-rapportens argumentering. Samma slutsats dras emellertid inte. Jag har också redan tidigare påpekat att kraven att inkorporera en del av Sibbo med Helsingfors, även om det är i smått, bygger på samma logik som konsolideringsscenariot: När funktionaliteten kräver lösningar över kommungränsen är bästa lösningen att ta bort gränsen.<<


Fallet Sibbo

Strul med servicen. Den 27 februari 2009


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lääkärille pääsyn hitaus raivostuttaa Sipoon liitosalueella". Jag återger här det första stycket i artikeln:

>>Entiset sipoolaiset ovat raivoissaan. Helsinki lupasi, että palvelut paranevat, kun Östersundomin alue liitetään Sipoosta Helsinkiin. Nyt liitosalueen 2 000 asukasta ovat olleet ilman omaa lääkäriä jo kaksi kuukautta.<<

Den usla servicen har även en juridisk aspekt. Att servicen förbättras var en juridisk motivering till ändringen i kommnindelningen. Även HFD utgår ifrån att servicen förbättras för invånarna i området i sin motivering till att beslutet om en ändring i kommunindelningen var laglig. I dagens Helsinginsanomat ingår ytterligare en notis med rubriken "Kouluasiatkin hämmentävät". Även denna nyhet tar fasta på den förbryllande servicen i inkorporeringsområdet.

>>Liitosalueen 35 kuudesluokkalaisen tuleva yläaste selvisi vasta monen mutkan jälkeen. ...

Viime viikolla ilmoitettiin, että yläaste on Kallahti Vuosaaressa. Alkuviikosta tieto muuttui jälleen. Ei mennäkään Kallahteen, vaan sittenkin parakkeihin vanhan ala-asteen pihalle Sakarinmäkeen.<<

Baracker kan ha sin charm, fastän man redan tidigare konstaterat att det blir för trångt med baracker vid Zachrisbackens skolcentrum. Men hur man har tänkt ordna med ämneslärare för ett tjugo-trettiotal sjundeklassister? Och hur är det med laboratorium för undervisning i fysik och kemi?

På avdelningen "Östnyland" ingår i dagens Borgåblad en längre artikel om strulet med ordnandet av undervisningen i "östraste Helsingfors". Rubriken är "Högstadiestrul i östraste Helsingfors". Artikeln avslutas med ett sarkastiskt citat av Hannu Cederberg. Jag citerar i min tur:

>>- Men vi får väl lita på vår stadsdirektör. Vi fick ju alla ett brev av Pajunen inför gränsförskjutningen. Där meddelade han att "palvelut paranee", servicen blir bättre.<<


Fallet Sibbo

Säregenhet. Den 26 februari 2009


I Sipoon Sanomat ingick för två veckor sedan ett urklipp uren artikel, som publicerades i Turun Sanomat den 16 januari 2008, dagen efter HFD:s avgörande i fallet Sibbo. (Se bilden ovan.) Artikeln i Turun Sanomat, som hade rubriken "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta", har jag noterat på denna blogg bl.a. i inlägget "Ombud. Den 18 februari 2008". I artikeln återges docent Erkki Mennolas syn på HFD:s beslut. Rubriken på texten i Siponn sanomat "Eletäänkö tässä enää oikeusvaltiossa?" är i själva verket Mennolas fråga.

I texten i Sipoon Sanomat citeras det viktigaste ur artikeln i Turun Sanomat, bl.a. det sista stycket, som jag även återger här:

>>KHO:n päätöksenteon erikoisuutena on pidetty sitä, että ratkaisu on tehty epätavallisessa kokoonpanossa. Kuntaliiton johtava lakimies Heikki Harjula on ollut kolme kuukautta tilapäisenä hallintoneuvoksena KHO:ssa.<<

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Lääkärille pääsyn hitaus raivostuttaa Sipoon liitosalueella". Helsingin Sanomat har desutom publicerat en notis med rubriken "Kouluasiatkin hämmentävät".


Fallet Sibbo

Skolbråk. Den 25 februari 2009


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Skolbråk har blossat upp mellan Helsingfors och Sibbo" (på webben "Skolbråk – Söderkulla eller Nordsjö?"). Motsvarande nyhet publicerades i Borgåbladet den 19 februari under rubriken "Skolgång i Sibbo för elever från Helsingfors blir för dyr". (Se "Särfall. Den 19 februari 2009".)

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Markägare vill bevara storskogen på sitt sätt". Dessutom ingår i tidningen en kortare artikel med rubriken "Miljöministeriet på samma linje", som handlar om Sibbo storskog.

Torsdagen den 5 mars ordnar Natur och Miljö, Nylands miljövårdsdistrikt, Helsingfors naturskyddsförening och Sibbo naturskyddare ett seminarium med rubriken "Sibbo storskog – naturskyddsområde, rekreationsoas eller bostadsområde invid metrostation?"


Fallet Sibbo

Bekymrar. Den 24 februari 2009


I söndagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en lista över saker som finlandssvenskarna bekymrar sig över. ("Tämä suomenruotsalaisia huolestuttaa"). Bilden ovan är från tidningens webbplats. Bekymmer nummer två lyder "Lounais-Sipoo liitettiin Helsinkiin, ja Rkp kärsi siinä näyttävän tappion hallituksessa."

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Markägare vill bevara storskogen på sitt sätt". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Skolbråk – Söderkulla eller Nordsjö?"


Fallet Sibbo

Sanelu. Den 23 februari 2009


Ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat har rubriken "Pääkaupunkiseudun liitosta kypsyteltävä ilman pakkoa". Jag återgerhär det sista stycket i ledarartikeln:

>>Pakkoliitosta pääkaupunkiseudulle ei ole näköpiirissä. Nurkka Sipoosta vielä siirtyi saneluna Helsinkiin, mutta kokonaisiin suuriin kaupunkeihin ei voida samoilla otteilla kajota. Oikeassa kuntaliitoksessa mukaan tulijoiden tulee olla aidosti mukana.<<

Det är skäl att påpeka att Helsingin Sanomat på ledarplats konsekvent har stött flyttningen av Sibbohörnet genom "diktamen". Utan det stödet hade en tvångsanslutning knappast varit möjlig heller då det gällde Sibbohörnet. Omvänt kommer Helsingin Sanomats stälningstagande mot flera tvångssammanslagningar i huvudstadsregionen att påtagligt försvåra en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Till ledarartikeln har man anslutit en bild av WSP Finlands vinnande förslag i tävlingen Greater Helsinki Vision 2050. (Jfr "East Coast City. Den 14 december 2007" och "Helsingfors besvärar sig över landskapsplan. Den 16 december 2007".)


Fallet Sibbo

Brådskande ordning. Den 22 februari 2009

När Helsingfors stadsfullmäktige den 21 juni 2006 beslöt att göra en framställning till ändring i kommunindelningen togs beslutet i brådskande ordning. Motiveringarna till förfarandet fåga trovärdiga, men Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen valde att tro på Helsingfors motiveringar, enligt vilka ett fördröjt beslut skulle ha lett till oskälig skada. Motiveringarna till att beslutet måste tas i brådskande ordning är föga övertygande, men knappast är det heller någon som på riktigt trott på dessa motiveringar.

Miina Kajos (vf) var suppleant i Helsingfors stadsfullmäktige redan under förra fullmäktigeperioden. Hon skulle ha deltagit i fullmäktigemötet den 21 juni 2006, om hon inte hade haft förhinder. Kajos var dessutom sekreterare för Vänsterförbundets fullmäktigegrupp, men eftersom hon inte deltog i mötet, blev hon inte heller informerad om Sibboärendet. Hon han således skriva ett blogginlägg följande dag (den 22 juni), innan hon fått några förklaringar. Jag citerar ur inlägget, som har rubriken "Ällistynyt Sipoo-suunnitelmista":

Olen aika ällikällä lyöty tavasta, jolla Sipooseen ja Vantaalle suuntautuva alueliitosesitys tuotiin käsittelyyn. Vaikka ehdotus sinänsä voi olla kannatettava (en tosin ole siihen kovin perehtynyt, enkä usko monen muunkaan voivan olla), en voi mitenkään hyväksyä menettelyä asiassa.
Tuntui aika hurjalta lukea silloin aamun Hesarista yöllä netissä julkaistu uutinen, jonka mukaan kaupunginhallitus kokoontuu yllättäen aamulla klo 8 ja tuo vielä samana päivänä valtuustoon salassa valmistellun esityksen alueliitoksista. Erityisesti se hämmensi minua, koska toimin nykyään kaupunginhallitusryhmämme sihteerinä, mitä kautta yleensä pysyy kyllä väkisinkin erittäin hyvin perillä ja ajan tasalla päätöksenteosta. Silti en ollut kuullut mitään koko asiasta.

Kuinka on mahdollista, että näin iso asia voidaan valmistella salaa ja tuoda näin kiireesti käsittelyyn? Eihän asiasta tällä tavalla voi millään ehtiä saada kovin perusteellista käsitystä ennen päätöksentekoa!

Helsingfors förfarande i juni 2006 väckte starka reaktioner, men när det gäller valet att behandla Sibboärendet i brådskande ordning är det inte i första hand Helsingfors stad och beslutsfattare som kritiken borde rikta sig mot. Det framgick strax att det i själva verket var ministrar i nyckelpositioner (Hannes Manninen och Matti Vanhanen), som förutsatte att Helsingfors tog initiativet före midsommaren. Man kan fråga sig vilken betydelse detta faktum hade för förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens avgörande.


Fallet Sibbo

Missräkningar. Den 21 februari 2009

Det är svårt att förstå att tre av landets landets ledande experter på kommunal förvaltning och förvaltningsjuridik Heikki Harjula, Kari Prättälä och Olli Mäenpää har ställt upp och försvarat inrikesministeriets beredning och statsrådets beslut i fallet Sibbo. Högsta förrvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo skadar förtroendet för domstolen och den roll Kommunförbundets jurister spelat i fallet Sibbo kunde lika så ha skadat förtroendet för Kommunförbundet - om medierna bara brytt sig om att bedriva lite undersökande journalistik i fallet. Enligt min bedömning måste de ovannämnda auktoriteterna ha lovat sitt stöd innan Helsingfors gjorde sitt initiativ i juni 2006.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo kunde ha skett på ett juridiskt hållbat sätt. Liksom jag noterat i inlägget "Inte bara kommununallagen. Den 31 januari 2009" skriver Harjula och Prättälä i Kuntalaki: taustat ja tulkinat att riksdagen har rätt att besluta om tvångssammanslagningar efter att regeringen lagt fram ett lagförslag. Ett dylikt beslut hade kanske varit politiskt tvivelaktigt, men juridiskt sett hade det väl inte funnits några större problem, så länge skadorna för Sibbo inte varit oskäligt stora. Motiveringar så som bostadspriserna i huvudstadsregionen kunde här ha varit relevanta.

Mot bakgrunden av att Matti Vanhanen hävdade att Centern stöder en inkorporering av sydvästra Sibbo (se "Statsministern talade osanning. Den 1 februari 2009") borde det ha funnits förutsättningar för att beslutsfattarna i Sibbo tagit emot Jan Vapaavuoris erbjudande att frivilligt avstå ett område på 3 000 hektar i utbyte mot mark som Helsingfors pantat på i Nickby. Alternativet var, enligt ett hot som bekräftades av kommunminister Hannes Manninen, att Helsngfors med statsmaktens stöd ovillkorligen skulle ha tvångsinkorporerat ett 5 000 hektar stort område. Ifall kommunfullmäktige i Sibbo hade gått med på en frivillig ändring i kommunindelningen, hade ändringen kunnat ske utan större juridisk kontrovers. Allt gick dock inte som tänkt, kanske för att kravet på en ändring av kommunindelningen (felaktigt) kom att tolkas som ett resultat av en politik som bedrivits av Sfp i Sibbo.

Även efter att det stod klart att beslutsfattarna i Sibbo inte skulle gå med på en formellt frivillig ändring i kommunindelningen, hade det funnits möjligheter att sköta Sibbofrågan på ett juridiskt hållbart sätt, vilket jag noterat i inlägget "Plan A, plan B och plan C. Den 4 juli 2007". Det mesta gick dock helt fel, börjande med Helsingfors katastrofalt bristfälliga framställning till ändring i kommunindelningen. Om Helsingfors på ett korrekt sätt lagt fram en seriös framställning och erbjudandet på 3 000 hektar inte läckt ut, hade det kanske fortfarande funnits förutsättningar att pressa Sibbo att gå med på en "kompromiss". Den verkliga missräkningen var dock utnämningen av kommunindelningsutredare och utredningaman Pekka Myllyniemis utredning, som måste ha varit en total missräkning. Ytterligare en missräkning var regerinsrådets Arto Sulonens beredning av statsrådets beslut. Strulet med kartorna och den oklara beskrivningen av gränsdragningen hade våra experter på förvaltningsjuridik knappast räknat med.


Fallet Sibbo

Kervo torrhamn. Den 20 februari 2009

Nordsjö hamn var ett centralt officiellt argument för inkorporeringen av Östersundom. Alla förespråkare av inkorporeringen ställer sig dock inte bakom detta argument. Osmo Soininvaara och de gröna i Helsingfors har motsatt sig hela hamnen. Jag citerar ur Soininvaaras blogginlägg "Vuosaaren satama" från den 12 februari:

>>Satama piti siirtää kaupungin ulkopuolelle, mutta Sipoo-liitoksen jälkeen meillä on taas satama keskellä kaupunkia. Satama-alueelle olisi Vuosaaressa asutettu kymmenen tuhatta asukasta erinomaisiin paikkoihin metroaseman lähelle.<<

Ur Soininvaaras synvinkel borde hamnen ha varit ett argument snarare mot en för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Soininvaara kritiserar inte bara placeringen av hamnen, utan även typen av hamn. Jag citerar vidare:

>>Maaliikenneyhteyksien rakentaminen Vuosaareen oli tolkuttoman kallista; erityisen kalliiksi tuli Suomen pisin rautatietunneli. Rannalle rakennettu suuri satama alkaa olla vanhentunutta teknologiaa. Nykyaikainen “satama” kannattaa rakentaa kuivalle maalle, Suomen tapauksessa jonnekin Keravan ja Riihimäen välille. Tällainen kuivan maan “satama” on esimerkiksi keskellä Belgiaa, logistiikkakeskus, jonne tavara tuodaan rannikolta kokojunakuljetuksina. Rannikolla sataman korvaa muutama laituri. Laivojen sisältö siirretään juniin ja hinataan logistiikkakeskukseen jaettavaksi ympäri maata.

Tällainen kuivan maan satama on syntymässä ymmärtääkseni Keravalle. Toistaiseksi se toimii Vuosaaren sataman takamaana, mutta kovin suuri houkutus sillä on alkaa kilpailuttaa satamia - laitureita. Se painaa Helsingin satamamaksut alas.

Miksi näihn pääsi käymään? Kun Vuosaari siirrettiin aikanaan maalaiskunnasta Helsinkiin, sinne piti laittaa satama. Koneisto suunnitteli satamaa vuosikymmeniä. Vaikka ajat muuttuivat, sitä ei pysäyttänyt mikään. Koneisto oli laittanut tähyän liikaa motivaatioinvestointeja

Huonosti korttinsa pelasivat myös vihreät, jotka keskittyivät puolustamaan vain Vuosaaren Natura-arvoja, jolloin jäi sivuseikaksi se, että hanke on logistisesti huono.<<

Helsingfors har hävdat att Östersundom och södra delarna av Sibbo storskog måste byggas, eftersom området ligger så nära Nordsjö hamn. I verkligheten är det viktigare att man satsar på på planering för logistisk verksamhet intill torrhamnen i Kervo, så som Sibbo kommun även har gjort.


Fallet Sibbo

Särfall. Den 19 februari 2009


Länsiväylä har idag på tidningens webbplats publicerat artikeln "Mäkelä: Pakkoliitos nousee vielä esiin". Jag citerar ur artikeln:

>>Hallituksen ministerit ovat kiistäneet pakkoliitosesityksen nousevan esiin lähipäivien hallitusohjelman tarkistusneuvotteluissa. Länsiväylä uutisoi asiasta sunnuntaina (8.2.).

Espoon valtuuston puheenjohtaja, kansanedustaja Jukka Mäkelä kuitenkin arvioi, että vielä nykyinen hallitus saa Helsingiltä esityksen kaupunkien yhdistämisestä. Hän ei toivo sitä, mutta pitää asiaa varmana.

Espoon ja Helsingin päättäjien näkemykset kuntaliitoksesta ovat täysin ristikkäiset. Mäkelän mukaan Helsingin päättäjät hakevat liitoksesta ratkaisua talousongelmiin. ...

Hallitus valmistelee parhaillaan selontekoa kuntien palvelu- ja rakenneuudistuksesta. Syksyllä eduskunta käsittelee sen perusteella kaupunkiseutujen, myös pääkaupunkiseudun tulevaisuutta ja toimintamalleja. Mäkelän mukaan tässä arvioinnissa nousevat varmasti erilaiset vaihtoehdot esiin.<<

Här är någonting att tänka på för dem som ännu tror att tvångsannekteringen av Östersundom berodde på Sfp och Sibbos traditionella politik.

Ledaren i dagens nummer av Hufvudstadsbladet har rubriken "Huvudstadsregionen ett särfall". Jag citerar ur ledarartikeln:

>>Helsingfors beskylls från Esbohåll för dubbelspel och för att spela under täcket med regeringen, i syfte att göra det samma mot Esbo som tidigare gjordes mot Sibbo. Man skjuter med skarpa skott, så här på målsträckan av kommun- och servicestrukturreformen, Paras.<<

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Skolgång i Sibbo för elever från Helsingfors blir för dyr". Enligt artikeln har Helsingfors kontaktat Sibbo och hört sig för om möjligheten att köpa 30 elevplatser i Sipoonlaakson koulu, som i höst öppnas i Söderkulla. I skolan skulle det finnas plats, men priset vidade sig vara för högt för Helsingfors. Christel Liljeström har på eftermiddagen kommenterat uppgifterna i ett blogginlägg med rubriken "Kuntarajoja ylittävä palvelu". Liljeström har även skrivit ett svenskspråkigt inlägg med rubriken "Regering och kommun". Jag återger här de inledande raderna:

>>Regeringen skall nästa måndag-tisdag hålla möte för att gå igenom halvtidsrapporten för sitt regeringsarbete.

Jag är lite orolig för vad som kan komma ut från det mötet. Förra regeringsperioden var det PARAS som dök upp, bekräftades och kördes hårt. Att kommunerna skulle förstoras, att ansvarsområden skulle med piska göras större, var inte aktuellt under riksdagsvalet men togs med i regeringsprogrammet som ”gubben i lådan” vid halvtidsgranskningen.<<

Jag finner det anmärkningsvärt att Liljeström, vad jag noterat, inte i ett enda blogginlägg noterat PARAS (KSSR) som en bakgrundsfaktor till fallet Sibbo. Ironiskt nog torde annekteringen ha ökat Sibbos möjligheter att bestå som en självständig kommun.

I gårdagens nummer av Vartti inår en artikel med rubriken "Arki käynnistyi kankerasti". Artikeln har på tidningens webbplats publicerats under rubriken "Itäisen Helsingin postit kateissa jopa viikkoja". Med "itäinen Helsinki" syftas här på inkorporeringsorådet, där posten på grund av adresförändringar inte har hittat fram.

Diagrammet ovan är ur gårdagens nummer av Helsingin uutiset.


Fallet Sibbo

Markpolitik. Den 18 februari 2009


Helsingfors fortsätter att göra markaffärer i Östersundom, men inte i en allt för snabb takt. Helsingfors fastighetsnämnd hade på sin föredragningslista för mötet igår ett förslag till köp av tre små obebygda fastigheter på sammanlagt 0,42 hektar i Korsnäs. Se kartan ovan. Priset per fastighet är 144 000 €, vilket enligt mina beräkningar skulle betyda ett kvadratmeterprispå knappt 100 €. I motiveringarna till köpet heter det att Helsingfors endast äger 1/3 av marken i det inkorporerade området, medan staden äger 2/3 av marken i det övriga Helsingfors. Där till noteras det att Helsingfors huvudsakligen äger mark i inkorporeringsområdets norra och södra del, vilket i klartext betyder omrpåden som inte lämpar sig för bebyggelse. Här har Helsingfors gjort markaffärer till ett kvadratmeterpris av en helt annan storleksordning. I notiveringarna noteras ytterligare att "Liitosalueen kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupungin maaomaisuuden lisäämistä voidaan pitää perusteltuna ja kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukaisena."

Låt oss göra att tankeexperiment att Helsingfors fortsätter att köpa upp mark i inkorporeringsområdets centrala delar för ett kvadratmeterpris på 100 €, så att Helsingfors markegendom sammanlagt uppgår till 2/3. Detta skulle betyda köp av sammanlagt ca 10 kvadratkilometer, 1000 hektar eller 10 miljoner kvadratmeter. Totalpriset skulle bli en miljard €. Jag säger lycka till till Helsingfors markpolitik.

Kai Kalima (sdp), som inte blev återvald till Helsingfors stadsfullmäkige, är medlem även i Helsingfors nya fastighetsnämn, men han är inte längre viceordförande.

Yle / Huvudstadsregionen har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Mäkelä tror på tvångsannektering". Det ör Esbo fullmäktigeordförande Jukka Mäkelä som tror på en annektering av Esbo. Yle refererar till en artikel i Länsiväylä. Jag har inte läst dagens nummer av tidningen, men på Länsiväyläs webbplats kan man läsa ledarartikeln med rubriken "Espoon on syytä pelätä tulevaisuutta". Antti-Pekka Pietilä säger här att tvångsannekteringen av städerna i huvudstadsregionen inte är en nyhetsanka. (Jämför "Sipoot. Den 15 februari 2009".) Pietilä skriver inledningsvis att "Espoon pakkoliitos Helsinkiin on suunnitelma, jota valmistellaan pääministeri Matti Vanhasen hallituksen sisäpiirissä."

Helsingin Sanomat har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Vantaan demarit haluavat 14 kunnan metropolivaltuuston". Vantaan sosialidemokraatit har idag publicerat ett längre meddelande med rubriken "Metropolitiikan perustaksi seutuhallinto, asukasdemokratia ja peruskuntien välinen yhteistyö".


Fallet Sibbo

Helsingfors nya stadsplaneringsnämnd. Den 17 februari 2009


Lantmäteriverket har uppdaterat sina grundkartor på Kartplatsen på Internet sedan årsskiftet. Inte oväntat går gränsen mellan Vanda och Helsingfors i enlighet med den kamerala indelningen vid Österleden. (Se kartan ovan.) Hade kommungränsen följt statsrådets beslut, så hade lanmäteriverket medgett att man begått ett fel. Nu kan man hävda att statsrådets beslut gav tolkningsmöjligheter. Ett sätt att kolla var den adminitrativa gränsen går vore att föreslå en ändring i kommunindelningen så att den administrativa indelningen stämmer överens med den kamerala. Då skulle man tvinga finansministeriet att ta ställning till vem som begått ett fel: lantmäteriverket, som anser att statsrådets beslut inte var entydigt, eller HFD, som låter förstå att beslutet var entydigt.

Det skall bli intressant att se om och när Helsingfors stadsplaneringskontor och stadsplaneringsnämnd skall våga ta med det 10 hektar stora området mellan Österledens gamla och nya sträckning i sin planering. Än så länge gäller byggnadsförbudet inte området norr om den gamla vägsträckningen.

Helsingfors stadsplaneringsnämn har en intressant sammansättning. Ny ordförande är Risto Rautava (saml), som tidigare varit stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden. I inlägget "Sandhamn. Den 19 februari 2007" har jag noterat att det var Rautava som först förespråkande ett "öppnande" av gränsen till Sibbo, då Osmo Soininvaara (grön) och förre biträdande stadsdirektören Pekka Korpinen vill bebygga Sandhamn, där Rautava varit kommendör. Soininvaara, som gav stadsfullmäktigeordförandeposten till Otto Lehtipuu, är själv medlem i stadsplaneringsnämnden. Soininvaara anser fortfarande att Sandhamn bör frigöras för bostadsbebyggelse. Centern, som i sin tur ville bevara flygfältet i Malm, har inte längre någon plats i stadsplaneringsnämnden.


Fallet Sibbo

Eftergiftspolitik. Den 16 februari 2009


Det är inte bara på denna blogg som uttrycket "Helsinki on tekemässa sipoot Espoolle" uppmärksammats. Tidningen Länsiväylä lyfte själv fram citatet av Nina Pelkonen i ett stort citat i artikeln "Espoo voidaan liittää pakolla Helsinkiin". Det är lätt att dra paralleller mellan fallet Sibbo och kravet på en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, men det finns även väsentliga skillnader. En inkorporering av Esbo kan knappast motiveras med påståendet att metropolen hittills endast kunnat växa i två riktningar. Och en tvångsinkorporering av hela Esbo kan inte ske utan riksdagens godkännande.

Redan då kommunreformen diskuterades i början av år 2006 krävde Helsingforspolitiker att antalet kommuner i hela landet minskas. Enligt min bedömning handlade det inte bara om att man i Helsingfors inte ville stöda ekonomiskt svaga kommuner, utan man ville även ha ett redskap för sammanslagningar i Helsingforsregionen. När nu överborgmästare Jussi Pajunen upprepar kravet på en reducering av antalet kommuner i hela landet (se "Strategier. Den 4 februari 2009"), så torde det handla om en liknande strategi.

Justitieminister Tuja Brax (grön) hör till de ministrar som dementerat påståendet om att en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen kommer att skrivas in i regeringsprogrammet. Det är dock skäl att notera att inte heller Sibbo direkt funnits med i regeringsprogrammet, men lika väl torde ha ingått i de inofficiella överenskommelserna angående "metropolpolitiken". Till Helsingin Sanomat säger Brax dock att "hallitus ei kuitenkaan voi välttää vastuutaan, jos kuntaliitos osoittautuu järkeväksi". Vad är detta annat än ett ställningstagande för en tvångssammanslagning?

Kommunminister Mari Kiviniemi kan som centerpartistisk minister inte annat än ta avstånd från en tvångssammanslagning. Frågan är varför hon förespråkar en sammanslagning, då Esbo entydigt och enhälligt tagit avstånd från en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Enligt min uppfattning var det just för att Centern var emot tvångssammanslagningar som Kiviniemis föregångare Hannes Manninen gick in för att göra Sibbo till ett specialfall. Vad är det som hindrar att hela huvudstadesregionen nästa gång blir ett specialfall, då man år 2013 skall ta följande steg i kommunreformen? Om Manninen trodde att överborgmästaren skulle nöja sig med sydvästra Sibbo, så var han dock lika naiv som Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain, som efter Münchenavtalet 1938 hävadae att "freden är räddad i vår tid". Naiva var Esbopolitikerna även då de i maj 2006 undertecknade samarbetsavtalet, enligt vilket Sibbos västra delar skulle anslutas till "huvudstadsregionen".


Fallet Sibbo

Sipoot. Den 15 februari 2009


I dagens nummer av tidningen Länsiväylä ingår en artikel med rubriken "Espoo voidaan liittää pakolla Helsinkiin". Artikeln diskuterades livligt redan igår. MTV3 förmedlade nyheten om att en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen tas med i regeringsprogrammet tillsammans med bilden ovan. På bilden reser Helsingfors byggnadskontor en Helsingforsskylt vid Helsingfors nya östgräns vid Nya Borgåvägen. Det är klart att tvångsinkorporeringen av Esbo assosoieras ill fallet Sibbo. I artikeln i Läsnsiväylä säger medlemmen i Esbo stadsstyrelse Nina Pelkonen (saml) att Esbo på ett mycket mångsidigt sätt deltagit i samarbetet i huvudstadsregionen, men tillägger:

>>Silti Helsinki on tekemässa sipoot Espoolle.<<


Fallet Sibbo

Webmaster. Den 14 februari 2009


I tisdags gav Helsingfors hovrätt sitt beslut angående boken "Pääministerin morsian". Fallet har vissa likheter med Sibbofrågan. Bokens förläggare Kari Ojala kommenterar på Etukenos webbplats domen på följande sätt:

>>Istuva pääministeri voi vaikuttaa oikeusprosessien pelisääntöihin suoraan ja oman asiansa käsittelyyn sekä tutkinnassa että oikeudessa välillisesti. Hovioikeudessa emme saaneet edes puolustautua asianmukaisesti. ...

Suoraa näyttöä pääministerin virka-aseman väärinkäytöstä Vanhasen yksityiselämää koskevassa oikeusjutussa meillä ei ole. Välitön vaikuttaminen asian kulkuun ei välttämättä ole ollut edes tarpeellista. Virkakoneisto ei uskalla toimia ylintä päättäjäänsä vastaan, vaan on mieliksi tai lykkää pallon toisille. <<

Tidningen Länsiväylä har på förmiddagen publicerat en nyhet med rubriken "Espoota uhkaa pakkoliitos Helsinkiin". Jag citerar:

>>Pääkaupunkiseudun kaupunkien liittäminen yhteen on Länsiväylän saamien tietojen mukaan tulossa hallitusohjelmaan. Hallituksen puolivälin tarkastelussa linjataan seuraavien kahden vuoden uudet kärkihankkeet ja niiden joukkoon aiotaan kirjata metropolialueen kaupunkien yhteen liittäminen.<<

Jag antog att Helsingfors stad slutat uppdatera stadens "specialsidor om inkorporeringen", men igår uppdaterades sidan med en kungörelse om "Ändringar i namnen på gatuadresser och stadsdelar". I misstag är nyheten på de svenskspråkiga sidorna daterad den 12 februari. Av någon anledning använder de svenska sidorna teckenkodningen windows-1252, medan de motsvarande finska sidorna använder teckenkodningen UTF-8. Detta kan kanske förklara varför den svenska sidan i vissa webbläsare ser ut som på bilden ovan. Jag testade sidan igår med en automatisk kontroll och sidan visade sig innehålla tiotals med fel i kodningen. En lustig detalj är att texten "Helsingfors stad" på bilden med skyltarna uppe på sidan inte är klickbar, så som på Helsingfors stads normala webbsidor. Funktionen imagemap verkar vara allt för svår för specialsidornas webmaster. Varför staden har låtit kvacksalvare sköta "specialsidorna" vore värt att utreda. Själv har jag gett ett förslag till förklaring i inlägget "Specialsidor. Den 5 februari 2008".


Fallet Sibbo

Miljökonsekvenser. Den 13 februari 2009


Helsingfors stadsplaneringsnämnd hade på föredragningslistan för sitt möte igår ett ärende som gällde planerna på ett nytt bostadsområde i Svarta backen i norra Nordsjö. Som bilaga i föredragningslistan ingick en utredning med rubriken "Pohjois-Vuosaaren asuntoalueen rakentamisen vaikutukset Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 -alueeseen". Kartan ovan är ur denna utredning. Utredningen borde ha relevans för Helsingfors planer för sydvästra Sibbo, men slutsatserna behöver inte vara de samma. Området i Nordsjö ligger invid ett Natura-område, men de inkorporerade områdena i Kärr och Husö by ligger mellan naturskyddsområdena, som tillsammans utgör helheten "Lunden på Svarta backen och fågelområdena i Östersundom". Ärendet om planläggningen av norra Nordsjö bordlades till mötet den 26 februari.


Fallet Sibbo

Ovisst om det blir någon metro. Den 12 februari 2009


I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Metron jatko Sipooseen onkin epävarma". Med "Sipoo" syftas häri första hand på inkorporeringsområdet, fastän det inledelsevis hävdas att "Metron jatkaminen kohti Sipoon Söderkullaa ei sujukaan selkeitten ennakkonuottien mukaan." I artikeln noteras det nämligen vidare att "Helsingin Sipoolta ja Vantaalta saamat alueet saattavat jopa jäädä kokonaan ilman metroa, vaikka metro oli yksi perusteista, joilla Helsinki ajoi alueliitosta." Artikeln har på tidningens webbplats rubriken "Metron jatkuminen liitetyille alueille onkin epävarmaa". I artikeln kan man läsa följande om de tidigare påstådda planerna:

>>Itämetron jatkamisella on aiemmin tarkoitettu Mellunmäestä Vantaan Länsisalmeen ja sieltä Itäsalmeen pääosin maanpäällä kulkevaa neliasemaista rataa. Tällaisen metron rakentamiskustannukset (6,3 km /4 asemaa) arvioitiin alustavasti 140–150 miljoonaksi euroksi.<<

Informationen ovan är ur Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen om Helsingfors eget förslag till ändring i kommunindelningen. Informationen ingår även i Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris opublicerade utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Helsingfors sände till inrikesministeriet den 18 oktober 2006 och som utredningsman Pekka Myllyniemi plagierade i sin rapport.



Fallet Sibbo

Ett större projekt. Den 11 februari 2009


Stadsstyrelsen i Esbo tog på sitt möte i måndags klart avstånd från förslaget på en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. I dagens Borgåblad ingår en något satiriskt skriven kolumn med rubriken "Esbostyrelsen visar civilkurage". Jag citerar ur kolumnen, som i är skriven av Heidi Eklund:

>>När stora och mäktiga Helsingfors vill ha någonting, ska man också få det. Nu är helsingforsarnas sits dessutom desto lättare. Det finns ett prejudikat, som ja, ja, inte alls är något prejudikat utan bara ett vanligt enkelt domstolsbeslut och ingenting annat,

Men i händerna på skickliga, läs hänsynslösa, jurister, kommer HFD-beslutet att tolkas till Helsingfors fördel, ifall Esbo inte godvilligt ger med sig.

För se, Helsingfors kommer att behöva en korridor västerut, nu i när de redan skapat sig en österut. ...

Kanske kan det trösta någon som fortfarande har svårt att förstå hur Helsingfors kunde få annektera det sydvästra hörnet av Sibbo att det tydligen bara var det första steget, startskottet för en betydligt t större process.

Överborgmästare Jussi Pajunen och hans underhuggare har av allt att döma hela tiden arbetat med blicken inställd på slutmålet som är ingenting mindre än ett Storhelsingfors.

Därför var det bara naturligt att börja försiktigt och pröva regeringens och rättsväsendets inställning till att införliva en del av Sibbo med Helsingfors. Som att gå ut på svag is försedd med en påk för att kontrollera om den håller.<<

I dagen Borgåblad ingår även en notis med rubriken "Försiktiga formuleringar kring fusion". I notisen berättas det att stadsstyrelsen i Borgå på sitt möte i måndags ansåg att det är bäst att hålla låg profil om förslaget om en fusion mellan Borgå och Sibbo.

Helsingin uutiset har idag publicerat en artikel med rubriken "Metron jatkuminen liitetyille alueille onkin epävarmaa".

I blogginlägget "Nya Helsingfors, föredetta Sibbo. Den 7 januari 2009" kommenterade jag nyheten om en utkörning i "föredetta Sibbo". Skämttecknaren Karlsson har i Helsingin Sanomat den 11 januari noterat nyheten med bilden ovan.


Fallet Sibbo

Till förvaltningsdomstolen. Den 10 februari 2009

Yle Östnyland har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Sibbo-Hfrs-tvisten till domstol". Helsingfors stadsstyrelse beslöt igår i enlighet med föredragningslistan att föra vidare tvisten om ersättning för inkorporeringsområdet till förvaltningsdomstolen. En del av bilagorna till föredragningslistan är hemligstämplade. På mötet beslöt man även om en ändring av stadsindelningen, som inkorporeringen föranleder. Urklippet ovan är ut tidningen Metro.


Fallet Sibbo

Helsingforsministrar. Den 9 februari 2009


I en artikel i senaste nummer av Sipoon Sanomat noteras det att Helsingfors-skyltarna inte gillas i inkorporeringsområdet. Förutom att skyltar har tagits ner från Nya Borgåvägen och Sottungsbyvägen har skylten vid Knutersvägen svärtats, kan tidningen berätta. Eftersom jag hade vägarna förbi på passade jag på veckoslutet på att ta en bild av den nedklottrade skylten. (Se ovan.)

Jävfrågan i fallet Sibbo diskuterades till lust och leda i medierna våren 2007, men av flera skäl finns det anledning att ta upp frågan om ministrernas jäv på nytt. Att ministrarna Mari Kiviniemi, Tuija Brax och Sari Sarkomaa jävade sig, fastän Matti Vanhanen inte ansåg jävig att deltaga i statsrådets Sibbobeslut, kan jag inte finna någon acceptabel förklaring till. Av någon anledning ansågs Vanhanens deltagande i beslutet så viktigt att man riskerade hela beslutet med att pressa statsministern till att deltaga i beslutet. Sarkomaa hade i Helsingfors stadsfullmäktige röstat för helsingfors initiativ till en änndring i kommunindelningen, men i övrigt verkar den föredetta undervisningsministern vara oskyldig som ett barn när det gäller fallet Sibbo. Jag har tidigare påtalat detta i mitt blogginlägg "Manipulering. Den 21 april 2007", där jag citerade ur Sarkomaas rundbrev "Sari Sarkomaan kuukausikirje Helsingissä 22.6.2006". I månadsberevet, som är skrivet dagen efter helsingfors stadsfullmäktige tog sitt initiativ, ger Sarkomaa de ursprungliga motiveringarna till statrådets beslut, som gällde bostadsläget i huvudstadsregionen. Jag citerar:

>>Kevätkauden viimeinen kaupunginvaltuusto istui yömyöhään. Kokous oli historiallinen, sillä teimme päätöksen esittää valtioneuvostolle, että osa Sipoota liitettäisiin Helsinkiin. Asia on äärimmäisen tärkeä meidän helsinkiläisten asuntotilanteen kannalta.

Päätimme myös Jätkäsaaren osayleiskaavasta. Saimme vihdoin vauhtiin lähes 20 000 asukkaan merellisen kaupunginosan rakentamisen. Nämä päätökset olivat todella tervetulleita ja toivottavasti ne hillitsevät asuntojen hintakehitystä. Helsinkiin tarvitaan monipuolista ja kohtuuhintaista asuntotuotantoa.

Juuri asumisen sietämätön kalleus on asia, joka kipeimmin vaatii toimia. Helsinkiläiset joutuvat päivittäin kamppailemaan äärimmilleen kiristyneiden asumis- ja elinkustannusten kanssa. En halua, että tavalliset helsinkiläiset keskituloiset perheet, tavalliset palkansaajat, joutuvat muuttamaan naapurikuntiin, koska heillä ei ole varaa asua omassa kotikaupungissaan.<<

Sarkomaa verkar vid den aktuella tidpunkten vara helt omedveten om kopplingen mellan Sibbofrågan och KSSR, som för en icke-invigd såg ut att ha kört fast totalt. Jag citerar vidare ur Sarkomaas rundbrev:

>>Vuosikymmenten tärkein uudistus koki varsinaisen mahalaskun maanantaina, kun kunta- ja palvelurakenneuudistuksen sisällöstä ei päästy sopuun. Hallituksen keskeisten ministereiden ns. kolmen koplan päätös antaa puitelain valmistelulle viikon lisäaika tuskin tuo ratkaisevaa läpimurtoa.

Sopuun pääsyä on eniten vaikeuttanut päähallituspuolueiden keskustan ja Sdp:n erimielisyydet uudistuksen keskeisistä linjoista. Keskusta vastustaa kuntarakenteisiin puuttumista ja Sdp puolestaan kaihtaa jyrkästi palvelujen tuotantotapoihin koskemista.

Miten tästä umpikujasta päästään pois, onkin hyvä kysymys. Mitä pidemmälle uudistus lykkääntyy, sitä heikommaksi käyvät mahdollisuudet päättää sen sisällöstä vielä ennen eduskuntavaaleja. Hallituksen epäonnistuminen olisi jälleen kerran osoitus siitä, että punamulta on kyvytön tekemään päätöksiä suomalaisten hyvinvoinnin turvaamiseksi.

Uudistuksessa Helsingille annettu erityisasema on varsin perusteltu. Helsingin ja sen asukkaiden hyvinvointi on edellytys koko Suomen menestykselle.<<

Redan veckan efter att Sarkomaa skrev sitt rundbrev lyckades regeringspartierna som genom ett mirakel uppnå enighet kring ramlagen för KSSR.

Kommunminister Mari Kiviniemi, som liksom Sarkomaa jävade sig i Sibbofrågan, är minsann inte lika oskyldig. Kiviniemi torde ha Sibbofrågan att tacka för att hon överhuvudtaget blev kommunminister. Av de nuvarande centerministrarna var det knappast någon annan än Kiviniemi och Vanhanen som var införstådda i överenskommelserna i Sibbofrågan. Fastän Kiviniemi jävade sig verkade hon öppet för en inkorporering. Detr var Kiviniemis innehav av kommunministerns portfölj som garanterade en beredning av Sibbofrågan i enlighet med den förre kommunministern Hannes Manninens löften.

Justitieminister Tuja Brax hade inte bara deltafit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut, utan även i offentligheten tagit ställning i frågan. Den 14 november 2006 gick Brax ut med ett pressmeddelande med rubriken "Sipoon odottelu voi kurjistaa asuntopolitiikkaa entisestään". Jag citerar ur meddelandet:

>>Sipoosta odotetaan apua pääkaupunkiseudun tonttipulaan. Jos Sipoota jäädään odottamaan, kurjistuu pääkaupunkiseudun asuntotilanne entisestään, koska Sipoota koskevat päätökset kestävät yli vuosikymmenen, varoittaa kansanedustaja Tuija Brax (vihr.) eduskunnassa pidettävässä pääkaupunkiseudun asuntopolitiikkaa koskevassa keskustelutilaisuudessa. ...

Ruuhka-Suomen asuntopolitiikan korjaamisessa tarvitaan myös uusia tekoja, kuten uusien asuntoalueiden perustamista radanvarsille, Sipoon läntisen osan liittämistä kunnon joukkoliikenteen ja palveluverkon piiriin sekä valtion omistamien maiden pikaista kaavoittamista asuntorakentamiseen.<<

Huruvida det var juridiskt motiverat att Brax jävade sig i Sibbofrågan kan jag inte bedöma. Klart är däremot att justitieministerns röst inte behövdes vid statsrådets omrösning. Att Brax sitter som minister i regeringen som tog Sibbobeslutet kan lika väl ha haft en viss betydelse för utgången av fallet. Det är justitieministeriet och justitieministern som ansvarar för rättsväsendet, inklusive högsta förvaltningsdomstolen.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en nyhetstext med rubriken "Kompensationstvisten går till förvaltningsdomstolen". Hufvudstadsbladet har publicerat FNB:s notis med rubriken "Sibbotvisten till domstol". Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Sipoon rajansiirron hinta päätetään oikeudessa". Verkkouutiset har publicerat FNB:s notis under rubriken "Helsingin ja Sipoon korvauskiista hallinto-oikeuteen".


Fallet Sibbo

Konjunkturer. Den 8 februari 2009

I offentligheten har det hävdats att Raimo Ilaskivis förslag till inkorporering av sydvästra Sibbo från år 1989 glömdes bort på grund av depressionen i början av 1990-talet. Riktigt så enkelt är det inte. Dels är är det oklart vad man syftar på med Ilaskivis förslag. I sin Sibboutredning blandar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi samman två helt olika förslag. En motsvarande förväxling har även Helsingin Sanomat gjort sig skyldig till. ( Se "Ilaskivis förslag. Den 29 mars 2007" och "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007".) Så vida man med "Ilaskivis förslag" syftar på ett förslag i Pentti Murole och Simo Järvinen konsultarbete "Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989", som gjordes i samband med Ilaksivis utredning, stötte "Ilaskivis förslag" på mycket större hinder än depressionen. I "Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989" föreslås det bl.a. en ny stadsdel med tätortsbebyggelse i det område som nu är Nordsjö hamn. Konsulterna torde ha varit dåligt informerade om stadens planer. Enligt förre stadsdirektör Martin Meinander inkorporerades Nordsjö med Helsingfors uttryckligen för att man här ville bygga stadens nya hamn. (Se t.ex. "Vuosaaren satamahanke etenee" i Vihreä lanka 47/99.)

Även om "Ilaskivis förslag" från 1989 inte föll bara på depressionen, så är det klart att den förverkliga inkorporeringen av Östersundom ser konstig ut i skenet av den nurådande lågkonjunkturen och finanskrisen. Politiskt motiverades inkorporeringen främst av de höga bostadspriserna i huvudstadsregionen. Ett ökat utbud på tomtmark skulle, åtminstone enligt Matti Vanhanens bedömning, leda till lägre bostadspris. Idag är väl kraftigt sjunkande bostadspriser det värsta som kunde drabba nationalekonomin. I det nya ekonomiska leget ser överborgmästarens megalomaniska metropolvisioner närmast bisarra ut. För Sibbo kom den ekonomiska nedgången denna gång ett par år för sent. Det är knappast enbart en tillfällighet att Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen liksom "Ilaskivis förslag" kom då överhettningen på bostadsmarknaden var som värst.

Sibbo dyker ständigt upp i diskssionen på Helsingin Sanomats webbsidor. Jag skall återger här det första (ironiskt syftade) diskussionsinlägget i anknytning till artikeln "Helsingin vihreät ja vasemmisto valmiita veron nostoon", som ingick i gårdagens tidning:

>>Eikös metropoli-Helsingillä pitänyt olla mahtavat taloudelliset resurssit rakentaa metro ja 40000 hengen merellisen upeat asuma-alueet Sipoolta kaappaamilleen alueille. Kyllä kaupungilla on nyt uuden liitosalueresurssin ansiosta sellainen potentiaali kilpailla muiden pohjoismaiden metropolien ja Pietarin kanssa Vuosaaren sataman synergiaetujen ja logistiikkatoiminnan sekä uusien ja matalien metroon tukeutuvien puutarhakaupunkien siivittämänä, että mielestäni pikemminkin veronalellus olisi nyt paikallaan.<<

Diagrammet ovan är ur Ekonomigurutävlingen 2009.


Fallet Sibbo

Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009


Helsingin Sanomat publicerade i tisdags en artikel med rubriken "Katainen: Tehtäväni on olla myös Savossa". I artikeln konstateras det att "Lehtomäki asuu miehensä ja kahden lapsena kanssa Sipoossa, mutta on Oulun vaalipiirin edustaja korkeimmalla kulukorvauksella Kuhmosta." Miljöminister Paula Lehtomäki (c) torde betala kommunalskatt i Sibbo, eftersom hon den 31 december 2008 var skriven i Sibbo, men hon bor på området som vid årsskiftet inkorporerades med Helsingfors. I artikeln noteras det vidare att finansminister Jyrki Katainen (saml) med familj bor i Esbo, fastän Katainen är kommunfullmäktigeledamot i Siilijärvi i norra Savolax.

Jyrki Katainens roll i fallet Sibbo är intressant. Finansministern avbröt sin semester i juni 2007 för att deltaga i statsrådets Sibbobeslut. Det var Katainen som vid statrådets sammankomst föreslog att kommunindelningen ändras i enlighet med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag, medan föredragande minister Mauri Pekkarinen föreslog att förslaget förkastas, då det strider mot lagen. Ett år tidigare hade Katainen tillsammans med ordförandena för Centern och SDP kommit överens om att sydvästra Sibbo inkorporeras med Helsingfors. Genom denna överenskommelse räddades Centern och Socialdemokraterna ur en regeringskris, som hade följt om man inte uppnått enighet om KSSR. Katainens agerande i Sibbofrågan förefaller på många sätt irrationellt.

Jag har tidigare på denna blogg noterat att Katainen haft alla skäl att värna om sina relationer till Samlingspartiet i Helsingfors, för att undgå sin föregångares öde. Helsingforskretsens starka ställning inom Samlingspartiet var när det kom till kritan avgörande för utgången i fallet Sibbo. Även om Katainen var pressad att stöda Helsingfors i den s.k. Sibbofrågan, måste även han få någonting substantiellt i utbyte.

Katainens hemkommun Siilijärvi är grannkommun till Kuopio, dit läkemedelsverket skall flyttas. Det är anmärkningsvärt att Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori, som normalt är högjudda motståndare till regionalisering av statliga verk, inte velat kritisera flyttandet av läkemedelsverket till Kuopio, utan nöjt sig med att konstatera att regionaliseringen är inskriven i regeringsprogrammet, i likhet med metropolpolitiken. Att läkemedelsverket eller Kuopio liksom inte heller Sibbo nämns i regeringsprogrammet har mindre betydelse. Skämttecknaren Karlsson försökte i Helsingin Sanomat den 25 januari lösa problemet med regionaliseringen genom att jämföra Kuopio med (sydvästra) Sibbo. (Se "Prejudikatet Vanda. Den 26 januari 2009 ".) I själva verket torde vi här ha en viktig koppling.


Fallet Sibbo

Spårvägsförbindelse. Den 6 september 2009


Helsingfors stadsfullmäktige har hållit sitt strategiseminarium. (Se "Strategier. Den 4 februari 2009".) Något speciellt rafflande har jag inte hittat i de dokument som Helsingfors publicerat i anknytning till seminariet, kanske för att strategierna här främst gäller fram till år 2012. Jag noterar i alla fall att man i "Strategiaohjelma 2009-2012" talar om "Länsimetron toteutus" men "Sipoon raideliikenneyhteys". De detaljerade planerna för en metrolinje till Östersundom har alltså bytts ut mot en obestämd spårvägsförbindelse. Inkorporeringssområdet omnämns endast i förbifarten i ett par satser, där det konstateras att "Kaupungin rakennetun ympäristön lisääntyessä ja alueen laajentuessa niin Sipoosta ja Vantaalta liitettävien alueiden kuin täyttömaiden myötä kasvaa myös yleisten alueiden ylläpidon tarve" och "Laaditaan kuntien yhteinen yleiskaava Helsingin uusien Sipoosta liitettyjen kaupunginosien maankäytön suunnittelun pohjaksi yhteistyössä Vantaan ja Sipoon kanssa".

Bilden ovan är ur Jussi Pajunens presentation.


Fallet Sibbo

För syns skull. Den 5 februari 2009


Föreningen För Sibbo har inte åstadkommit så mycket under det senaste året efter att största delen av föreningens tidigare styrelsemedlemmar satsat på lokalpolitik inom valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo. För en dryg vecka sedan meddelade För Sibbo att föreningens (finskspråkiga) diskussionsspalt flyttat till tidningen Sipoon Sanomats webbplats. Någon diskussion har jag dock inte ännu noterat på denna plats. Å andra sidan har För Sibbo nyligen öppnat en spalt för respons på föreningens finska hemsida. Under rubriken "Huonosti valmisteltu rajansiirto on nyt toteutunut" uppmanas folk att skriva om tid och pengar som förbrukats på den onödiga inkorporeringen. Själv har jag slösat sanslöst med tid och indirekt förlorat pengar på att undersöka fallet Sibbo, men det är mitt eget val, så jag klagar inte. Jag skall här istället citera ur den senaste responsen på För Sibbos hemsida:

>>Bussilinjathan ovat aivan naurettavat. Vähintään muutama vaihto, jotta pääsee mihinkään. Aikataulutkin iltaisin hesasta ovat lievästi sanottuna kehnot, joskus jopa 1.5 tuntia bussivuorojen välissä, ja kun ne eivät kohtaa vielä Landbon bussia, niin se siitä julkisesta liikenteestä. Tuntuu siltä, että bussit laitettiin ajamaan vain näön vuoksi. Kuitenkaan auton käyttöä ei saa enää verotuksessa vähentää.<<

Det är skäl att notera att kartan över busslinjer i inkorporeringsområdet ger en helt felaktig bild över bussförbindelserna. Det går visserligen regelbundet bussar längs Nya Borgåvägen till Helsingfors, men dessa bussförbindelser har funnits förut.


Fallet Sibbo

Strategier. Den 4 februari 2009


Helsingin uutiset har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsinki varautuu kaupunkien yhdistämiseen vuonna 2013". I artikeln, som är skriven av den av Helsingfors ledande samlingspartistiska politiker och tjänstemän ofta så välinformerade Risto Hietanen, berättas det att Helsingfors stadsfullmäktige vid ett strategiseminarium denna vecka föreslås ta ställning till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen år 2013. Nyheten har förmedlats vidare i ett flertal medier. I diskussionsspalt i Helsingin Sanomats är det många läsare som anknyter förslaget om en sammanslagning med fallet Sibbo. Jag återger här ett smakprov:

"Ensin Sipoo, sitten Espoo..."

"Näinhän siinä sitten kävi, että pieni kolkka Sipoota oli vain alkupala ja koepallo, jolla kokeiltiin hallintomenettelyn joustavuutta."

"Ensin Sipoo ja nyt Espoo, Vantaa ja Kauniainen."

"Ensin kaapattiin Sipoolta alueita ja sitten, kun myrsky tuosta elintilan laajentamisesta ei ole vielä edes laantunut, ollaan jo viemässä Vantaa, Espoo ja Kauniainen samaan pakettiin."

"Hki voi toki yrittää tehdä "Sipoot", mutta tällä kertaa on tosiaan iso pala purtavana, sen verran iso, että voi Hki-raukka tukehtua omaan ahneuteensa."

"En edelleenkään ymmärrä, mitä kautta Helsinki sai aiemmin Sipoon alueita omakseen Sipoolaisten itse ollessa esitystä vastaan, mutta niin ei saa käydä uudestaan!"

"Kyllähän Sipoon case osoittaa sen, että Helsinki ja euro menevät kansalaisten tahdon ja oikeustajun edelle."

"Vantaa on jatkuvasti tehnyt kiltisti kuten Helsinki on käskenyt. Viimeksi se luovutti täysin vastikkeetta Västerkullan kiilan, jotta Sipoo-liitos onnistui."

Enligt artikeln berörs inte bara de fyra städerna i huvudstadsregionen av Helsingfors strategi. Jag citerar:

>>Pääkaupunkiseudun kaupunkien yhteistyösopimusta toteutetaan vuosina 2009–2012 ja samaan aikaan yhteistyötä Helsingin seudun kuntien kanssa tiivistetään. Sen lisäksi aiotaan selvittää "pääkaupunkiseudun kaupunkien yhdistämisen mahdollisuudet vuoden 2013 alusta".<<

Helsingfors "tjänstemän" nöjer sig i sitt förslag till strategi inte bara med att ta ställning till kommunstruktruren i helsingfors regionen (4 kommuner) eller ens i Helsingforsregionen (14 kommuner), utan kommer rent av med ett rikspolitiskt ställningstagande. Jag citerar vidare ur artikeln:

>>Suunnitelmassa otetaan kantaa myös pääkaupunkiseudun ulkopuolisiin kuntajärjestelyihin. "Laajemman Helsingin seudun hallintaa edistää seudun koostuminen muutamasta suuresta kunnasta", Helsingin virkamiesjohto linjaa. Koko maan osalta toivotaan kuntien määrän vähentämistä merkittävästi nykyisestä.<<

Det är väl inte så svår att här identifiera "Helsingin virkamiesjohto" som Jussi Pajunen. Vad har Pajunen i egenskap av stadsdirektör för intresse av att minska antalet kommuner? En möjlighet är att han och Helsingfors igen vill utnyttja en kommunreform för att driva Helsingfors egna intressen. En kommunreform som skulle möjliggöra tvångssammanslagningar på det nationella planet skulle speciellt skapa förutsättningar för en tvångssammanslagning av kommunerna i huvudstadsregionen. Kravet på att Helsingforsregionen, som nu består av 14 kommuner, skall bestå av "några stora kommuner" är speciellt relevant för Sibbo. Relativt sett är Helsingforsregionens kommuner redan nu stora. Vilken nytta skulle Helsingfors ha av en sammanslagning av kranskommuner? Stöder man en sammanslagning av Tusby, Träskända, Kervo och delar av Sibbo för att Kervo, Eero Lehti och Suomen lehtiryhmä, dit Helsingin uutiset hör, igen skall stöda Helsingfors i dess krav på en ändring i kommunindelningen? Senaste gång uppmuntrades Kervo (och Träskända) att göra anspråk på endast en del av Tusby, men den kommundelssammanslagningen blev det inget av.

Christel Liljeström har idag skrivit ett blogginlägg, där hon bl.a. tar upp den dagsaktuella frågan om Sibbo eventuella byte av landskapsförbund. I ett enskilt stycke tar hon även upp frågan om Helsingfors ersättning för sydvästra Sibbo. Jag citerar:

>>Helsinki-Sipoo taloudellinen selvitys on valmistautumassa. Lähdemme vaatimuksesta että kiinteistöt, infra sekä ylimenokauden verotulot tulee kompensoida. Jos laskennallisen odotusarvon tulee ottaa mukaan, taikka ei, on vielä poliittisesti avoin kysymys.<<


Fallet Sibbo

En hälsning från Storkyro. Den 3 februari 2009


I ett par blogginlägg har jag skrivit om Helena Tuuri-Tammelas pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto". (Se "Jura novit curia. Den 17 januari 2009" och "Absurda slutsatser. Den 20 januari 2009".) Den 22 januari skrev Tuuri-Tammela (c), som valts till fullmäktrigeordförande i Storkyro, själv ett blogginlägg ("Isonkyrön valtuusto aloittaa tänään työnsä") där hon kommenterade sin progradu avhandling och fallet Sibbo. Jag citerar ur blogginlägget:

>>Uudelleenvalintaani on jo lehdistössä uutisoitu. Tieto näyttää kulkeutuneen myös Sipoo-Helsinki suunnallekin, jossa 1.1.2009 tuli voimaan valtioneuvoston päätös Sipoon osien pakkoliittämisestä Helsinkiin. Tein viime vuonna pro graduani kuntajakomuutosten oikeudellisista edellytyksistä ja siinä käytin runsaasti materiaalia julkisuutta saaneesta Sipoo-Helsinki-Vantaa -tapauksesta, erityisesti KHO 2008:1 päätöstä. Graduani on luettu nyt myös alueella jossa liitos tehtiin ja sitä on käytetty blogikirjoittelussa todistamassa, ettei ratkaisu ollut oikeudenmukainen. Eikä mielestäni ollutkaan. Kuntajakolain mukaan, kun kunta vastustaa osaliitosta ja se on alaltaan suuri, tarvitaan kuntajakomuutoksen erityisten edellytysten olemassaolo erityisen painavana. Lisäksi näen, ettei KHO perustelujen tekstit ole oikeudenmukaisia Sipoolle. Näyttää myös todistetun, että KHO:n päätöksen perusteluissa käyttämän tekstin alkuperä on suoraan otettu kuntajakoselvittäjän materiaalista ja se olisikin plagioitua materiaalia. Aika erikoista ja absurdia siitä näkökulmasta, että oikeus tuntee lain!<<


Fallet Sibbo

Annektering. Den 2 februari 2009


Hufvudstadsbladet publicerade igår en artikel med rubriken "Helsingfors vill se bostadsområde i gammal skog". Artikeln har ingenting direkt med fallet Sibbo att göra, fastän artikeln tangerar ämnet för mitt blogginlägg "Sand i skidspåret. Den 29 januari 2009". Däremot föranleder kartan, som i tidningen publicerats i samband med artikeln, en del reflektioner i anslutning till annekteringen.

I flera blogginlägg har jag uttryckt min frustration över Hufvudstadsbladets bevakning av fallet Sibbo. Specielt artikeln "Utredningsman plagierar Pajunens tal i sin rapport" från den 8 december 2006, där Hbl aningslöst låter Heikki Harjula förringa betydelsen av plagiatet i utredningsmannens Sibborapport och där Hbl felaktigt hävdar att den plagierade texten inte ingår i rapportens "förslagsdel", upplevde jag som ett slag i magen. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Ändå är det uppenbart att Hufvudstadsbladet generellt sett har förhållit sig mycket kritiskt till annekteringen, liksom finlandssvenska medier i allmähet.

På den ovannämnda (och ovan publicerade) kartan har Hbl dragit gränsen mellan Helsingfors och Vanda längs Österledens nya sträckning. Även de gamla gränserna finns med på kartan. På kartan skiljer man mellan det egentliga Helsingfors och det annekterade området. Av kartan kunde man få för sig att de nya gränserna inte är allmännt erkända. Det är även vad ordet annektering och därav härledda ord antyder.

I sin nyhetsbevakning av fallet Sibbo och Helsingfors planer för stordistriktet Östersundom har Hbl konsekvent använt ordet annektering i sina överrubriker eller dårrader. Liksom andra svensskpråkiga medier har Hbl benämnt inkorporeringen "annektering". Annektera och annektering är starka ord med negativ laddning. Susning.nu ger följande förklaring av ordet annektering:


>>Annektera är att ockupera en del av eller ett helt annat land och införliva det med det egna.
Ett känt exempel är Anschluss där Nazityskland annekterade Österrike, och när Irak annekterade Kuwait i början på 1990-talet (vilket ledde till gulfkriget).<<


Wikipedia ger (just nu) följande förklaring av ordet annektering:


>>Annektering, även annexion och annektion, en från en stat utfärdad, ofta ensidig, förklaring, att en del av en annan stats territorium eller en annan stat i sin helhet ska betraktas som en legitim del av den förklarande staten. Förklaringen förutsätter normalt att ockupation först har skett. Annektering av en annan stats område eller provins kan ske genom avtal mellan staterna. Den blir ibland inte erkänd av tredje part, som i sådant fall brukar kalla förfarandet ockupation.<<


Wikipedias två första exempel på annekteringar är "Nazitysklands annektering av Sudetlandet och Österrike (Anschluss), samt annektering av västra Polen 1939" och "Sovjetunionens annektering av de baltiska staterna den 15 juni 1940".

Jag brukar själv på denna blogg använda benämningen inkorporering istället för annektering, eftersom den förstnämnda benämningen är mera saklig, objektiv och neutral. Man kan fråga sig om annekteringen då det gäller Östersundom rent av är en metafor, en användning av ordet annektering i överförd bemärkelse. Den etablerade användningen av benämningen annektering på inkorporeringen av sydvästra Sibbo visar i varje fall att inkorporeringen inte är legitim. Genom annketringen har Helsingfors stad och dess ledande politiker och tjänstemän befläckat sitt rykte för en lång tid framåt.


Fallet Sibbo

Statsministern talade osanning. Den 1 februari 2009

Prättälä Harjula
I gårdagens blogginlägg "Inte bara kommununallagen. Den 31 januari 2009" noterade jag att boken Kommunallagen även behandlar kommunindelningslagen. Intressant finner jag det att Heikki Harjula och Kari Prättälä i sin bok Kuntalaki: taustat ja tulkinnat lyfter fram riksdagens rätt att besluta om tvångssamanslagningar. Huruvida tillägget "Muutoksen edellyttämän lakiesityksen valmistelu on valtioneivoston poliittisen harkinnan varassa" finns med redan i den sjätte upplagen eller lagts till först i den sjunde upplagan, som utjom 2007, vet jag inte, men det är intressant i sig att man laggt till den ovanciterade satsen, som saknas ur den andra svenska upplagan från 2004.
På många sätt hade en speciallag för en inkorporering av sydvästra Sibbo varit motiverad. En speciallag hade inte medfört några oönskade prejudikat för tolkningen av kommunindelningslagen och inte krävt några långsökta juridiska motiveringar till att Sibbo är ett "specialfall". Visserligen skulle en speciallag i högsta grad ha varit ett specialfall, men denna lösning skulle inte ha krävt någon juridisk akrobatik jämförbar med de tänjningar och töjningar som HFD nu var tvunget att göra i sitt Sibbobeslut. En speciallag hade överhuvudtaget inte gått att överklaga, vilket Kalima även understrukit.

Om det varit så som statsminister Matti Vanhanen sade i juni 2006 att "Centergruppen stöder Helsingfors initiativ", så borde en speciallag ha varit möjlig att driva igenom i riksdagen. Sibbo hade all anledning att komma med ett kompromissförslag, enligt vilket Sibbo frivilligt, med fullmäktiges godkännande, avstod från ett 3 000 hektar stort område då kommunminister Hannes Manninen hade sagt sig stöda en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område. Emellertid ljög statsministern, av allt att döma i utpressningssyfte. Centergruppen stödde inte alls Helsingfors initiativ, så vida man med "Centergruppen" inte syftatde på de tre dåvarande centerministrarna Vanhanen, Manninen och Mari Kiviniemi. Undersökningar visade senare att en mycket liten del av riksdagsledamöterna stödde en inkorporering. Ett år efter Helsingfors initiativ förklarade statsministern Centerns splittring i frågan med att han och Kiviniemi bor i Helsingforsregionen till skillnad från andra cenerministrar.

Om kommunfullmäktige i Sibbo hade gått med på att avstå ett område till Helsingfors, hade inrikesministeriet under Manninens ledning kunnat ta beslutet om en ändring i kommunindelningen. Beslutet hade visserligen gått att överklaga till HFD, men då Sibbo officiellt inte motsatt sig en ändring i kommunindelningen, hade det inte kräfts några "särskilt vägande skäl" för inkorporeringen. Enligt min bedömning var det en missberäkning att Sibbo inte gick med på en "frivillig" ändring av kommunindelningen i utbyte mot den mark som Helsingfors pantade på i Nickby. Allt gick inte som det var tänkt, men slutresultatet blev för kommunindelningens del ändå det man kommit överens om.

Fallet Sibbo

Google+ Followers