Inget nytt område. Den 31 augusti 2009

I mitt blogginlägg "Naturligt utvidgningsområde. Den 25 augusti 2009" noterade jag att Helsingfors fastighetsnämn på sitt möte den 18 augusti bordlade ärendet som gällde utlåtande om utkastet till landskapsöversikt för Nylands förbund fastän deadline var följande dag. Idag har Helsingfors stadsstyrelse behandlat stadens utlåtande om utkastet. Till föredragningslistan har bifogats hela 25 utlåtanden från stadens nämnder och administrativa organ. Något utlåtande över det aktuella utkastet från fastighetsnämnden finns dock inte med. Men lika väl har delar av förslaget till fastighetsnämndens eget utlåtande bifogats i stadsdirektörens förslag till stadens utlåtande. Med finns även raderna som jag citerade i det ovannämnda blogginlägget. Jag återger här dessa rader på nytt:


Yhdyskuntarakenteen strategisten valintojen perustelutekstin osalta on esitetty nykyisen yhdyskuntarakenteen tiivistämistä ja pidättäytymistä uusien alueiden rakentamisesta. Tältä osin on syytä korostaa, että Helsingin Östersundomin - Vantaan Länsimäen rakentamista ei tule pitää uuden alueen avaamisena vaan Vuosaaren-Mellunkylän alueiden luontaisina laajentumisalueina.



Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en notis som det finns orsak att återkomma till. Rubriken är "Kaupunginjohtaja Pajunen ei halua enää Santahaminaa".


Bildspel. Den 30 augusti 2009



Bilder som publiceras på bloggar på Blogger/Blogspot sparas automatiskt i ett album i Picasa, som liksom Blogger nu mera är en tjänst som ägs och upprätthålls av Google. Bilder på denna blogg finns i album med titlarna "Politiskt inkorrekt om fallet Sibbo" och "Ralf Wadenströms blogg". Det går att av bilderna i ett album på Picasa skapa bildspel av miniatyrformat som kan bäddas in på vanliga websidor. Själv har jag för ändamålet skapat ett skilt album, "Fallet Sibbo", med utvalda bilder för ändamålet. Ett bild spel med dessa bilder har i olika storlekar en tid funnits på sidan "Fallet Sibbo" och i marginalen på denna blogg. Idag har jag gjort en liten obetydlig ändring på det inbäddade bildspelet i marginalen så att bildtexten visas som förvalt alternativ. Bildspelet kan även ses i full storlek.



Bilderna i det aktuella albumet är valda och organiserade så att de skall illustrera ett händelseförlopp och en helhet. Bildtexterna och kommentarerna är ämnade att ytterligare förtydliga sammanhangen. Det går även för utomstående att skriva egna kommentarer till bilderna. Dessutom är bilderna taggade med etiketter och namn på personer som finns med på bilden. Genom att klicka på porträtt av personer som finns med i albumet hittar man de bilder där personerna är taggade.



Personerna på bilderna kan identifieras genom att med musen peka på personernas ansikten.



Vem som helst som på Picasa ur valfritt webbalbum söker med t.ex. sökordet "Sulonen" hittar bilder i mitt album.



Bilderna i mitt album har även hög prioritet i Googles allmänna bildsök, vilket framgår ur bilden nedan.



Starka uttryck. Den 29 augusti 2009

Som barn fick jag lära mig att inte utan orsak ropa "hjälp" på badstranden eller på sjön. Inte heller skulle man blåsa i visselpipan som sitter fäst i flytvästen. Tanken var kanske i första hand att inte i onödan oroa och besvära folk i, men det finns ett viktigare skäl att inte utan orsak signalera nöd: Om man kallar på hjälp då hjälp inte behövs tas tas verkliga nödrop inte på allvar. Resonemanget kan utvidgas. Missbruk av starka ord gör att superlativen inte räcker till då de verkligen finns skäl för orden.


Det är inte alls ovanligt att en förlorad part efter en rättsprocess talar om justitiemord. Kanske förekommer det verkligen domar som är berättigade att betraktas som justitiemord. Oftast torde det dock handla om att en part är låst i sitt eget perspektiv och har bristande kunskaper i juridik. Ibland använder även försvarsadvokater benämningen "justitiemord" som ett kraftord, då de är besvikna över en dom och kanske uppriktigt anser att bevismaterialet var bristfälligt.


Efter HFD:s dom i fallet Sibbo var det många som talade om justitiemord. Jag skrev själv ett blogginlägg med rubriken "Justitiemord. Den 18 januari 2008". Före HFD:s avgörande otaliga spaltmetrar skrivits om fallet Sibbo. HFD:s avgörande fick däremot inte mycket publicitet. Istället uppfattades det allmänt som en avslutning på ett utdraget tvistemål. Tidigare hade Jussi Pajunen jämförts med Hitler och inkorporeringen av sydvästra Sibbo med annekteringen av Karelen. Det är kanske inte så konstigt att medierna inte reagerade på anklagelserna om justitiemord. Ett justitiemord i egentlig bemärkelse kunde det ju inte heller handla om, då ingen av HFD formellt dömdes skyldig. Där till ställde Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä upp som en skenbart oberoende expert och försvarade HFD:s avgörandet i medierna. Jag hävdar dock att HFDs handläggning av fallet Sibbo utgör det värsta myglet i hela härvan.


Rättskipning. Den 28 augusti 2009

I över tre år har jag avreagerat mig genom att skriva blogg om fallet Sibbo. Jag är fortfarande upprörd, men inte över exakt samma saker som då jag inledde mitt bloggande. Först var jag upprörd över Helsingfors otroligt fräcka förslag, men förslaget vidsade sig senare vara en bluff. Idag är jag mera upprörd över att man bluffade än över förslaget i sig. Jag är upprörd över helsingforspolitikernas agerande och över att regeringen inte stoppat översitteriet Jag är även upprörd över att politiker i Sibbo utnyttjat lögner och förtal för egna politiska syften. Fult och falskt spel hör dock till politiken. I grunden är det väl inte så stor skillnad mellan politiken i dagens Helsingfors och politiken i Florens under Machiavellis tid. Politiker förväntas syssla med maktpolitik, medan rättsskipningen är en uppgift för domare.

I själva verket är jag alldeles speciellt upprörd över hur högsta förvaltningsdomstolen behandlade fallet Sibbo. Inte för att jag tidigare haft några illusioner om en politiskt oberoende (högsta) förvaltningsdomstol. Formellt har medborgare dock rätt att överklaga statsrådets beslut. Detta är även ett krav från europeiskt håll. När Helsingfors förvaltningsdomstol inte gav enskilda Sibbobor rätt att besvära sig över Helsingfors stads initiativ hävdades det att medborgarnas rättskydd är tryggat emedan det går att besvära sig över statsrådets beslut till HFD. I verkligheten behandlade HFD dock inte de besvär som enskilda medborgare gjorde mot statsrådets beslut i Sibbofrågan. Domtolen lyfte bara fram de svagaste argumeneten i några enstaka besvär. De som besvärade sig blev bedragna och borde åtminstone få rättskostnaderna ersatta.


Folkpark. Den 27 augusti 2009

Helsingfors stadsplaceringskontor har den 4 augusti uppdaterat sidan om projektområdet Östersundom. Under rubriken "Alustavat suunnitteluperiaatteet" noteras bl.a. att "Granö suunnitellaan uudenaikaiseksi toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi." Det låter ju intressant, men Granö hör faktiskt fortfarande till Sibbo.


Kommendören och Sandhamn. Den 26 augusti 2009


Sandhamn firar man denna vecka militärförläggningen 200 års jubileum. Det är ingen hemlighet att ledningen för Helsingfors stad länge har försökt bli av med försvarsmakten för att kunna ta i bruk Sandhamn som ett nytt bostadsområde. För den skull köpte Helsingfors stad mark i Sibbo, med förhoppningar om att med staten kunna byta marken mot Sandhamn. För fyra år sedan var staten beredd att frigöra Sandhamn för civilt bruk, men då stack en viss kommendör vid namnet Risto Rautava upp huvudet och föreslog att stadens mark i sydvästra Sibbo i stället för Sandhamn skulle tas i bruk som nytt bostadsområde. Kommendör Risto Rautava fick flankstöd av överlöjtnant (sedan 2008 kapten) Jan Vapaavuori.


Personligen har jag ingenting emot i sig att Sandhamn bevaras i militärt bruk. Den nuvarande miljön är historiskt och ekologiskt värdefull. Men sättet på vilket en klick samlingspartistiska lokalpolitiker i Helsingfors försvarade Sandhamns ställning i försvarsmaktens bruk kan inte accepteras. Denna bakgrund till att Sibbo lyftes fram i samband med kommunreformen skulle förtjäna uppmärksamhet. Inte minst idag då kommendör Risto Rautava väljs till ny stadsstyrelseordförande i Helsingfors.


När Rautava väljs till ordförande för stadsstyrelsen lämnar han medlemskapet och ordförandeskapet i stadsplaneringsnämnden. Ny ordförande i stadsplaceringsnämnden blir bostadsminister Jan Vapaavuoris specialmedarbetare Tatu Rauhamäki.


Naturligt utvidgningsområde. Den 25 augusti 2009


Helsingfors fastighetsnämnd hade på föredragningslistan för sitt möte den 18 augusti ett utlåtande över utkastet till landskapsöversikt för Nylands förbund. Deadline för utlåtande var den 19 augusti, men ändå bordlades ärendet. Förslaget till utlåtande innehåller några intressanta rader:


Uudenmaan mielekkään ja tasapainoisen kehittämisen kannalta visioon olisi syytä sisällyttää tavoite yhdistää Uudenmaan- ja Itä-Uudenmaan maakuntaliitot.

Yhdyskuntarakenteen strategisten valintojen selittelytekstin osalta on esitetty nykyisen yhdyskuntarakenteen tiivistämistä ja pidättäytymistä uusien alueiden rakentamisesta. Tältä osin on syytä korostaa, että Helsingin Östersundomin - Vantaan Länsimäen rakentamista ei tule pitää uuden alueen avaamisena vaan Vuosaaren-Mellunkylän alueiden luontaisina laajentumisalueina.


Borde alltså landskapsöversikten enligt fastighetsförbundet inkludera en vision om en sammanslagning av landskapsförbunden...? Kanske ännu märkligare är förslaget att betona att Östersundom inte är ett nytt område. Naturligtvis är Östersundom, med undantag av planläggningsområdet Landbo-Björnsö, ett nytt bostadsområde. Östersundom hänger inte samman med bostadsområden i övriga Helsingfors. I landskapsplanen för Nylands förbund gränsar Nordsjö och Mellungsby i öster till ett grönområde. Här av kunde man ur utkastet till landskapsöversikt dra slutsatsen att Östersundom inte bör planeras som ett nytt område för bostadsbebyggelse. Men se, Östersundom utgör en del av helheten Östersundom-Västerkulla, som i sin tur gränsar till Mellungsby. Därmed blir även Östersundom en del av ett "naturligt utvidgningsområde för områdena Nordsjö-Mellungsbacka". Vilken sofistikerad argumentation!


Helsingfors stadsstyrelse behandlade på sitt möte den 17 augusti ett förslag av köp av ett par fastigheter i Korsnäs vid den nya Sibbogränsen. I motiveringarna till köpet heter det bl.a. enligt följande:


Kiinteistöt muodostavat noin 2,4 hehtaarinkokoisen yhtenäisen kokonaisuuden Östersundomin kehittämisen kannalta tärkeällä Korsnäsin ranta-vyöhykkeellä, jossa Helsingin kaupungin maanomistus toistaiseksi on vähäistä. Kiinteistöt sijaitsevat kuitenkin Helsingin kaupungin omistaman laajan yhtenäisen alueen läheisyydessä, sen eteläpuolella.


Se här en utvidgning av bostadsområdena i Mellungsby-Nordsjö!


Pensionsålder. Den 24 augusti 2009

I aftonskolan den 10 juni 2009 fastställde regeringen att pensionsåldern för brandmän inte sänks. En sänkning av pensionsåldern för brandmän skulle ha orsakat tryck på att sänka pensionsåldern även för andra yrkesgrupper som tidigare omfattats av den yrkesbaserade pensionsåldern. Detta enligt ett pressmeddelande, som statsrådets kansli publicerade den 17 juli. Istället för att sänka pensionsåldern skall man nu låta göra en utredning om alternativa karriärmöjligheter för brandmän.


Lämplig pensionsålder är olika för olika yrken, men lämplig ålder att pensionera sig varierar även från person till person. I Finland är det inte helt ovanligt att pensionärer anlitas som utredningsmän. Många torde lika väl ha lyft på ögonbrynet då den då 71 år gamla Pekka Myllyniemi utnämnes till kommunindelningsutredare i fallet Sibbo. Personligen fann jag dock inte ålder vara ett hinder; det fanns minsann andra större hinder i Myllyniemis fall. Myllyniemis Sibboutredning visade sig emellertid vara en total katastrof. Många torde ha tänkt tanken som få sade högt, att utredningsmannen inte längre var vid sina sinnens fulla bruk. Så mycket respekt har även jag för den åldrande människan att jag inte på min blogg hittills en enda gång antytt det jag trodde, att utredningsmannen led av demens. Det var dock inte utredningsmannen själv som var att klandra för att han tog emot uppdraget, utan de som utnyttjade en senil persons brist på självomdöme. Det förefaller dock som om jag tagit miste och feltolkat Myllyniemis konstiga uppträdande och de fatala bristerna i Sibboutredningen. Ett drygt år efter att Sibborapporten överlämnades till inrikesmisteriet, dagen efter att HFD offentliggjorde sitt avgörande i fallet Sibbo, utnämnde kommunminister Mari Kiviniemi Myllyniemi för ett nytt uppdrag som kommunindelningsutredare.


Nu har det snart gått tre år sedan Myllyniemi gjorde sin Sibboutredning, men Myllyniemi är fortfarande en högst aktiv pensionär - och inte bara pensionär. Den 17 juli utnämnde förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi ingen mindre än Pekka Myllyniemi till utredningsman med uppgift att utreda alternativa karriärmöjligheter för brandmän.


Inte färdigt arkiverat: HFD och frågan om ersättning. Den 23 augusti 2009


Jag börjar vara klar med arkiveringen enligt nyckelord eller etiketter på denna blogg. Det är tur, för under detta läsår undervisar jag flera kurser än någonsin förut. Det blir inte mycket tid över för bloggskrivande. Ett av syftena med att presentera ett nyckelord i gången är att hjälpa sökmaskinerna att hitta inlägg på min blogg. Länkarna till etiketterna (t.ex. http://wadenstrom.blogspot.com/search/label/Sulonen) är spärrade för Googles robotar, men mina inlägg med nyckelord är tillgängliga. Dessutom hittar man nu även lättare inlägg i olika kategorier via bildsök.


Endast två kategorier av inlägg eller nyckelord återstår att presenteras på denna blogg: ersättning och HFD. Frågan om hur stor ersättning Helsingfors stad skall betala Sibbo kommun är ännu oavgjord. Frågan avgörs i första hand av Helsingfors förvaltningsdomstol, men det är troligt att någondera parterna överklagar beslutet och för frågan vidare till högsta förvaltningsdomstolen. När HFD avgjorde fallet Sibbo till statsmaktens och Helsingfors fördel lämnade man frågan om ersättning öppen. HFD ansåg att den ekonomiska skadan av ändringen i kommunindelningen inte är oskäligt stor för Sibbo kommun. Nu återstår det att se om HFD ser till att så faktiskt inte är fallet. Om frågan om ersättning inte avgörs på ett sett som tillfredsställer Sibbo, kan HFD förvänta sig att HFD:s agerande i fallet Sibbo på nytt lyfts fram för kritisk granskning.

Nio miljoner. Den 22 augusti 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kehyskuntien talous kiristyy". Som en följd av recensionen har alla "kranskommuner" svårt med ekonomin. För Sibbos del är recesionn dock bara en bidragande orsak till de ekonomiska bekymren. Sibbos skatteintäkter kommer nästa år att drastiskt minska speciellt på grund av inkorporeringen av Östersundom. Hur ekonomi på kort sikt påverkas av inkorporeringen är ännu öppet, vilket även noteras ovannämnda artikel. Jag citerar:


Sipoon kunnanjohtajan Markku Luoman mukaan talousarvio on pitänyt melko hyvin. "Kunnan tilan tekee kriittiseksi yhdeksän miljoonan euron tulojen menetys Helsingille alueliitoksessa."

Tilanne voi muuttua, jos kunta saa edes osan Helsingiltä vaatimastaan korvauksesta Lounais-Sipoosta. Helsingin hallinto-oikeus päättää syksyn aikana, onko Sipoon vaatima sata miljoonaa euroa vai Helsingin tarjoama 4,5 miljoonaa euroa lähempänä oikeudenmukaista kipurahaa aluemenetyksestä.


Arkiverat: Heikki Harjula. Den 21 augusti 2009

Heikki Harjula
nyckeord: Harjula

Ledande juristen på Finlands kommunförbund Heikki Harjula har varit tillfälligt förvaltningsråd vid högsta förvaltningsdomstolen förut, men visst verkar det skumt då Harjula utnämndes till förvaltningsråd just för den period då HFD hösten 2007 skulle behandla fallet Sibbo. Att Harjulas period som domare förlängdes, då det stod klart att HFD inte skulle hinna ta beslutet före slutet av 2007, gör Harjulas uppdrag än mera anmärkningsvärt. Hade Harjulas förman Kari Prättäläs roll i Pekka Myllyniemis utredning fått publicitet, hade Harjula knappast deltagit i HFD:s beslut. Det hade varit allt för uppenbart att Harjula var jävig.

Fallet Sibbo var i första hand en konflikt mellan staten och Sibbo kommun. Eftersom kommunförbundet är ett organ som driver kommunernas intressen, kan man tänka sig att Harjula i egenskap av ledande jurist på kommunförbundet var jävig att delta i HFD:s beslut. I verkligheten bevakade kommunförbundet inte alls Sibbo kommuns intressen i den aktuella konflikten. Tvärtom förverkligades inkorporeringen med kommunförbundets inofficiella, men synnerligen betydelsefulla välsignelse.

Arkiverat: Kari Prättälä. Den 20 augusti 2009


nyckeolord: Prättälä


I Pekka Myllyniemis Sibborapport tackar utredningmannen dem som hjälp honom med utredningen och noterar att han "fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." Själv fäste jag mig vid namnet Prättälä först då det framkom att hans underställda kollega på kommunförbundet och medförfattare till Kuntalaki: taustat ja tulkinnat, Heikki Harjula i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd hade deltagit i högsta förvaltningsdomstolens Sibbobeslut. Prättäläs "stöd" torde vara mycket konkret. Min gissning är att Prättälä i själva verket är författare till väsentliga delar av "förslagsdelen" i Myllyniemis rapport.


Arkiverat: Kommunförbundet. Den 19 augusti 2009


nyckelord: Kommunförbundet

Kommunförbundets centrala roll i fallet Sibbo klarnade åtminstone för mig först efter HFD:s avgörande, då det framgick att ledande juristen vid Finlands kommunförbund, Heikki Harjula i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd hade deltagit i högsta förvaltningsdomstolens beslut. Representanter för Kommunförbundet är inblandade i fallet Sibbo på flera olika sätt, men förbundets roll är inofficiell. Däremot har Kommunförbundet en officiell och synlig roll i kommunreformen. Det är just KSSR som motiverat Kommunförbundets agerande då det gäller inkorporeringen.

Arkiverat: Arto Sulonen. Den 18 augusti 2009

Arto Sulonen
nyckelord: Sulonen

Inom ramen för fallet Sibbo torde det ha begåtts flera (potentiella) tjänstefel. Speciellt uppenbart är det att regeringsrådet Arto Sulonen gjorde sig skyldig till fel i samband med inrikesministeriets beredning av statrådets beslut. Eftersom Mari Kiviniemi jävade sig, kunde Sulonen inte gömma sig bakom kommunministerns rygg. Frågan är vad som i det aktuella fallet fick tjänstemannen att agera som han gjorde.

Liksom det inom idrotten finns idrottsmän som trots risken att bli fast är villiga att dopa sig, kan det tänkas finns tjänstemän som är villiga att ta risker och mygla för att främja sina karriärsmöjligheter. Våren 2008 sökte Sulonen faktiskt tjänsten som överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet, men han blev inte vald. Frågan är dock om Sulonen trots allt tog så stora risker. Det är ingen hemlighet att polisen är synnerligen trög då det gäller brott som begås på inrikesministeriet, eller ministerier över huvudtaget.

Då Helsingfors lade fram sin framställning till ändring i kommunindelningen visste man redan att "centrala tjänstemän" på inrikesministeriet lovat stöda ändringen. Sättet på vilket Sulonen skötte beredningen är anmärkningsvärt, men anmärkningasvärt är även förslaget till ny kommunindelningslag, som gjorts av den lagarbetsgrupp vars ordförande Sulonen är eller varit.

Arkiverat: Eila Ratasvuori. Den 17 augusti 2009


nyckelord: Ratasvuori


Första gången jag stötte på namnet Eila Ratasvuori var då kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i Helsingin Sanomat den 8 december 2006 sade följande:


Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut.


Först sommaren 2007 hittades dokumentet som Myllyniemi plagierat på inrikesministeriet. Det kopierade dokumentet, som har titeln "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" och är undertecknat av Ratasvuori, bifogades till Leena Liipolas besvär till HFD.


När ovannämnda dokument sändes till inrikesministeriet hade Ratasvuori nyligen tillträtt tjänsten som direktör på Helsingfors förvaltningscentral. Till vilka delar Ratasvuori författat ovannämnda utredning är oklart. Vissa delar av Ratasvuoris (och Myllyniemis) utredninge ingår även i stadsdirektör Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.


En pikant men kanske inte speciellt viktig detalj är att Ratasvuori beviljats rätt till fortsatta studier i juridik vid Helsingfors universitet och att Kai Kalima fungerat som hennes handledare. En viktigare detalj är att Ratasvuori även varit föredragande vid Högsta förvaltningsdomstolen.

Kapellet. Den 16 augusti 2009


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin kirkosta on tulossa suosittu vihkikirkko" och en kortare text med rubriken "Kappelin ikkunoista näkyi meri". Jag citerar ur den förstnämnda artikeln, som igår kväll på tidningens webbplats publicerades i en lite kortare version under rubriken "Helsinkiin liitetystä Östersundomin kirkosta tulossa suosituin vihkikirkko":


"Ja ensi vuonna ainakin vihkimisiä tulee varmasti huomattavasti enemmän", sanoo suntio Vilho Kemppainen. Varauksia on tehty jo 22.

Kirkon rakennuttivat aikoinaan Östersundomin kartanon omistajat. Kappeli palveli saaristolaisia ja maaseudun asukkaita aina Helsingin pitäjän Mellunkylää ja Vuosaarta myöten.

"Tavallaan kirkko on siis palannut juurilleen", Kemppainen sanoo.

Jotkut sipoolaiset ovat kuitenkin katkeria.

"He sanovat, että on vaikea tulla käymään täällä, vaikka kirkko on tietysti avoinna kaikille."

Katkeria sipoolaisia ehkä lohduttaa, että kirkkomaa säilyy heillä. Sinne on vasta tehty 900 uutta arkkuhautapaikkaa. Hautaamisoikeus on vuoteen 2040 asti varattu vain niille, joille se tähänkin asti on kuulunut: eteläisen Sipoon, saariston ja Sotungin asukkaille.



Aktuellt och nyheter. Den 15 augusti 2009



I Borgåbladet ingick den 5 september ifjol en längre insändare överborgmästare Jussi Pajunen. I insändaren, som hade rubriken "Helsingfors informerar om servicen i inkorporeringsområdet", noterar Pajunen att länken från webbplatsens ingångssida till specialsidorna om inkorporeringen varit borta en tid under sommeren, men nu är tillbaka och kommer att stå kvar där. (Se "Stadsdirektören informerar. Den 5 september 2008".) I själva verket var det bara från den finska hemsidan som man hunnit ta bort länken till "specialsidorna". Igår var länken till specialsidorna igen borttagen från stadens finska hemsidan, medan länken fortfarande finns kvar på den svenska ingångssidan under rubriken "Aktuellt och nyheter".


Jag har i flera blogginlägg uppmärksammat ovannämnda specialsidor, som dels är synnerligen klumpigt gjorda, dels avslöjar Pajunens "föraningar" angående HFD:s beslut. (Se speciellt "Specialsidor. Den 5 februari 2008" och "Webmaster. Den 14 februari 2009".) Det är även länge sedan sidorna uppdaterats. Specialsidorna om inkorporeringen hade nog förtjänat lite större medieuppmärksamhet.



Christel Liljeström har igår skrivit ett blogginlägg där hon med glimten i ögat föreslår en lösning på Sibbo kommuns ekonomiska problem. Jag citerar:


Lainanoton lisääminen on yksi ratkaisu.
Oikeusistuin käsittelee Helsingin ja Sipoon kiista rajansiirron kompensaatiosta. Lopullinen ratkaisu tuskinpa syntyy vuonna 2010. Mutta sitten kun se tulee niin sillä rahalla voimme maksaa velkojamme…

Arkiverat: Tarja Cronberg. Den 14 augusti 2009


nyckelord: Cronberg


När det begav sig sommaren 2007 var De grönas dåvarande ordförande Tarja Cronberg hårt pressad av det egna partiet att rösta för en annektering. Helsingforkretsens starka ställning och Cronbergs egen svaga ställning förklarar Cronbergs ställningstagande. Cronberg försökte lika väl intyga att ställningstagandet var hennes personliga. De personliga motiveringar som Cronberg gav för en ändring av kommunindelningen var emellertid både ovidkommande och osakliga. Cronberg kommentarer över statsrådets beslut avslöjar även en stor förvirring angående de juridiska förutsättningarna.


Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Malmin lentokenttä saattaa sittenkin säilyä". Annekteringen av sydvästra Sibbo omnämns inte i notisen, men det är klart att inkorporeringen påverkar behovet av tomtmark för småhusbebyggelse i Helsingfors. I själva verket var just Malm ett av statsminister Matti Vanhanens huvudargument för inkorporeringen.


Både Yle och Borgåbladet uppmärksammar idag utredningen om "slakt" av svenska byskolor i Sibbo. Yle noterar att tjänstemän vid bildningsavdelningen i Sibbo föreslår att åtta byskolor kunde läggas ner för att Sibbo skall "klara av den planerade befolkningstillväxten". Det är otroligt vad snabbt man försöker riva ner de svenska strukturer som Sfp velat bevara. Rent matematiskt borde förlusten av Östersundom inte ha medfört en tillbakagång för Sfp eller svenska intressen. Tack vare valmansföreingen Vårt gemensamma Sibbo kom många väljare som tidigare röstat på Sfp i det senaste kommunalvalet att indirekt ge sitt stöd åt före detta samlingspartisten Eero Seppänen och den politiska linje som han representerar.


Politisk kartell. Den 13 augusti 2009


Yle publicerade på morgonen en notis med rubriken "Fusionsdebatten i skymundan av ekonomin", men tog senare bort notrisen från sin webbplats. Istället publicerades en ny notis med rubriken "Sammanslagningsplaner lever vidare".


Igår publicerade Yle en artikel med rubriken "Forskare: Politisk kartell i Finland". Det är Heikki Paloheimo som anser att den politiska kulturen i Finland inte är tillräckligt öppen och att den finska konsensuspolitiken stöder icke-offentlig politisk beredning. Kartell är ett bra uttryck. Konsensus kan vara bra, men den finska konsensuspolitiken och -kulturen förhindrar ofta kritisk granskning av politiska beslut - och beredning. Den politiska kartellen aktualiseras av valfinansieringshärvan, men den politiska kartellen var alldeles speciellt uppenbar i fallet Sibbo. Det finns många länder som är mycket mera korrumperade än Finland, men i få länder finns en politisk kartell som skulle möjliggöra fall liknande fallet Sibbo.


Följd av Sibboaffären. Den 12 augusti 2009


Ledaren i dagens nummer av Bogåbladet har rubriken "Östnyland återgår till sitt historiska samband". Jag återger här några inledande rader:


Klockan klämtar för Östra Nylands förbund. Den formella utlösande faktorn är att Sibbo står i beråd att flytta över till Nylands förbund, efter det att man kom till insikt om att inflytandet över planeringen är för svagt, när Helsingfors har stor intressen i öster.


Påståendet i rubriken är rena historieförvrängningen. Det har aldrig funnits ett (hela) Nylands regioplaneförbund eller ens ett Nylands landskapsförbund som inkluderat Östnyland. Östnyland hör de facto fortfarande till samma län som Helsingfors, även efter att Nylands län upplösts. "Det historiska landskapet Nyland" var i egenskap av landskap inget administrativt område före länsreformen. Det historiska landskapet bara råkade sammanfalla med Nylands län. Helsingfors metropolområde är inget historiskt samband, och inbegriper enligt OECD:s definition sammanlagt fyra landskapsförbund. Varför måste Lovisa och Hangö höra till "metropolförbundet" Nyland, som domineras av Helsingfors, när inte Riihimäki eller Lahtis behöver göra det?


I ledarartikeln ger Sune Portin inte heller något värde åt en eventuell svensk direktör i Nylands förbund eller ens åt försöken att bevara svenskheten i regionen. Själv skulle jag ändå vilja se valmanföreningen Vårt gemensamma Sibbos beredskap att bevaka svenska och östnyländska intressen i samband med Sibbo byte av landskapsförbund, som i praktiken innebär en upplösning av Östra Nylands förbund. Går fjäskandet för Helsingfors före allt annat?



I dagens nummer av Hufvudstadsbladet dyker förre chefredaktören på Bbl Jan-Erik Andelin, som numera är utvecklingschef på KSF Media, upp som ledarskribent på Hbl! Andelin gör delvis samma (fel)bedömning som Portin, men Andelin kommer även med en skarp analys. Jag återger här början av ledarartikeln, som har rubriken "Ett förlamat litet landskap":


ALFÅGELN (Clangula hyemalis) , en arktisk dykand, påstås ha en egenhet. Om den blir lämnad av sin flock så ligger den så paralyserad att vem som helst kan plocka upp den levande fågeln.
Stackars liten. Med samma sound av civil ömhet tar mången emot beskedet om att landskapet Östra Nyland, det fasta Finlands minsta, ger upp. Landskapet kommer sannolikt år 2011 att fusioneras med det övriga Nyland. Sibbo har redan beslutat att lämna skeppet om dryga tre månader, vid nyår. Pernå och Strömfors, delar i det nya Stor-Lovisa, har i veckan röstat för att följa efter. SFP:s östnyländska riksdagsledamot Mikaela Nylander använder inte längre så mycket orden om eller när då hon talar om landskapet och dess åtta promille av Finlands yta. Hon använder mera ordet hur.

Förlamningen på strandknallen är en följd av att tuppspelet i Östnyland rasade ihop efter Helsingfors gränsfejd med Sibbo.
Våren 2006 inleddes de första hemliga och hotfulla förhandlingarna; nu är allt genomfört. För hösten kungör Helsingfors trafikverk hur ikonen, den blå bussen, i vinter ska rulla på de annekterade områdena med uppgraderad tidtabell.
Det har varit tyst om stympade Sibbo kommun. I kommunen har en förstämning gått ända ner på det personliga planet i kommunens ledarskikt. I kommunalvalet förlorade SFP sin urgamla ledarroll i kommunen. Barrikadernas språkrör, Christel Liljeström är borta ur kommunstyrelsen. Som styrelseordförande i Östra Nylands förbund blir hon sannolikt landskapets sista.


Christel Liljeström har själv skrivit sitt första blogginlägg på nästan två månader. I blogginlägget "Höstens utmaningar" kommenterar hon Portins ledare i dagens Bårgåblad och skriver att "I dagens Borgåblad har Portin en ledare som helt missat poängen." Hon avslöjar vidare att Mikaela Nylander i en insändare i morgon kommer att svara på Portins ledarartikel. I sitt blogginlägg tar Liljeström även upp Sibbo kommuns ekonomi och bortfallet pga annekteringen.




Helsingfors stad har idag publicerat en nyhet med rubriken "12.08.09 Kiinteistökartta 2009:ssä mukana liitosalueet". Igår publicerade fastighetsbyrån en nyhet med rubriken "Uusi kiinteistökartta 2009 on ilmestynyt - mukana myös uudet liitosalueet".


Arkiverat: Jäv. Den 11 augusti 2009

nyckelord: jäv


Jävproblematiken intar en central roll i fallet Sibbo. För det första ansågs kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi vara jävig. HFD bedömde att han inte var jävig, men klart är att hans inte var opartisk och att hans man i Sibbo fullständigt saknade förtroende för honom. Under Myllyniemis utredning hösten 2006 aktualiserades en annan jävproblematik. Justitiekansler Paavo Nikula varnade ministrar för att de kunde bli jäviga genom att på förhand ta ställning i Sibbofrågan. Efter att Nikula sjukskrivits kritiserade emellertid före detta förvaltningsrådet Lauri Tarasti Nikulas tolkning, var efter vikarierande justitiekansler Jaakko Jonkka gjorde en från Nikula något avvikande tolkning om ministrarnas domarroll. De ministrar som deltagit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från juni 2006 jävade sig dock när statsrådet tog sitt beslut. En som inte jävade sig var statsminister Matti Vanhanen, trots att han enligt egen utsaga haft en central roll då Helsingfors tog sitt initiativ. HFD ansåg dock att inte heller Vanhanen var jävig.


Den kanske viktigaste frågan om jäv i fallet Sibbo gäller tillfälliga fövaltningsrådet Heikki Harjuklas deltagande i HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Dess värre har Harjula inte fått någon större uppmärksamhet i medierna.


Arkiverat: Gräns. Den 10 augusti 2009


nyckelord: gräns


Kvacksalveriet i förslagen till Helsingfors nya gränser skulle vara vär den blogg, eller varför inte en bok, i sig. Det hela började med att Helsingfors den 21 juni 2006 lade fram en framställning som antingen gjordes av en amatör eller gjordes i oerhör brådska. Gränsen som plötsligt tar slut i skärgården hör till de bättre vitserna i fallet Sibbo. Lite svårare kunde det vara att uppfatta den komiska poängen i att den av Helsingfors föreslagna gränsen drogs med linjal rakt igenom fastigheter, över gårdsplaner och till och med gemom byggnader.



Strulet med gränser fortsatte med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Det var uppenbart att landgränsen kopierats från en karta där kommungränsen följde fastighetsgränserna, men kopieringen var synnerligen inexakt gjord. Till skillnad från landgränsen följde gränsen till havs inte alls by- eller fastighetsgränserna. Kartan med Myllyniemis förslag i rapporten var så råddig att inrikesministeriet efter att rapporten gått i tryck gjorde en ny, något avvikande version av gränsförslaget. Denna inofficiella karta torde ha utgjort grunden för lantmäteriverkets (om)tolkning av Myllyniemis förslag. Dess värre bifogades inrikesministeriets karta och inte lantmäteriverkets karta till statsrådets beslut. Var gränsen enligt statsrådets beslut skulle gå var därför oklart. HFD fann ingen anledning att ogiltigförklara statsrådets beslut på grund av strulet med fel karta. Var gränsen mellan Vanda och Helsingfors går vi Österleden är dock fortfarande oklart.

Tvåspråkiga lösningar. Den 9 augusti 2009


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en artikel med rubriken "Nej till högre skatt kan bli ett ja". I artikeln är Sibbo bara ett exempel på en kommun i Svenskfinland som har har det krisigt på grund av lågkonjunkturen. För Sibbos del finns det dock även en alldeles speciell orsak till de ekonomiska problemen. Jag citerar ur artikeln:


Sibbo tappade nio miljoner i reda pengar då Helsingfors annekterade en del av kommunen.

Kompensationen för de lån som kommunen tagit för investeringar i det annekterade området dröjer och blir också rättssak mellan de två kommunerna. Det bidrar till att trycket på skatteöret är enormt. Den teoretiska kalkylen lyder på tre procentenheter.


Det är möjligt att citatet ryckts ur sitt sammanhang, men Caspar Berntzen, som representerar Vårt gemensamma Sibbo, kommer i artikeln med följande förslag:


- Dessutom behöver vi nytänkande. Om vi ska kunna bibehålla byskolorna måste vi se över skolnätet och gå in för tvåspråkiga lösningar med svenska och finska i samma skola.


Separata enheter är ett grundläggande finlandssvenskt intresse. I första hand är det väl Samlingspartiet som ifrågasatt lösningsmodellen, som stöder sig på den Taxellska paradoxen att tvåspråkighet kräver enspråkiga lösningar. I Sibbo har Eero Seppänen länge förespråkat tvåspråkiga lösningar, men som en indirekt följa av inkorporeringen har han fått Clara Lindqvist och Caspar Berntzen att ställa sig bakom idén, som i sig minsann inte representerar något nytänkande. Tvåspråkiga lösningar har motiverats med att finskspråkiga borde erbjudas möjlighet att lära sig svenska, men i Hbl:s artikel medger Berntzen att det handlar om att spara pengar.


Arkiverat: Mari Kiviniemi. Den 8 augusti 2009

nyckelord: Kiviniemi


När det begav sig år 2006 var Mari Kiviniemi utrikeshandels och utvecklingsminister Paula Lehtomäkis moderskapsvikarie. Före det var Kiviniemi statsminister Matti Vanhanens ekonomipolitiska rådgivare. Kiviniemi var alltså Vanhanens förtrodda och en länk mellan Vanhanen och Centern i Helsingfors, som i fallet Sibbo undantagsvis hade ett visst politiskt inflytande. Tack vare Kiviniemi fanns det tre centerministrar som var invigda i fallet Sibbo. Tack vare att Kiviniemi var viceordförande för Centern kunde hon även uttala sig i partiets namn och uttala "Centerns" stöd för en inkorporering. Vid senaste partikonferens fick Kiviniemi inte fortsatt förtroende som viceordförande, men istället efterträder hon Hannes Maninen som kommunminister. För den posten behövdes det en minister som hade Vanhanens förtroende och som kunde bevaka så väl Helsingfors som Centerns intressen i kommunreformen. Det torde inte ha funnits många tänkbara kandidater, som var insatta i kopplingen mellan lösningen på Sibbofrågan och överenskommelsen om KSSR.


Exakt vilken Kiviniemis inofficiella roll varit i inrikesministeriets (Arto Sulonens) beredning av Sibbofrågan kommer kanske aldrig att klarläggas. Hennes tänkta roll då valet skulle stå mellan alternativen Helsingfors förslag på 5 000 hektar och utredningsmannens förslag på 3 000 hektar är det lättare att spekulera över. Ännu dagen efter att utredningsman Pekka Myllyniemis förslag hade offentliggjorts publicerade Centerns partikansli i Kiviniemis namn ett pressmeddelande där Kiviniemi sade följande:


Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin. Keskustan tavoitteena on, että nykyinen hallitus päättää asiasta, kun selvitysmiehen esitys on nyt valmistunut. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa.


Pressmeddelandet var så klumpigt formulerat att Kiviniemi på sina egna webbsidor något ändrade på texten. Texten nedan är ur den ursprungliga versionen.



Flera tidningar har idag publicerat FNB:s artikel om skador och faror som farleden till Nordsjö hamn föranleder. Ur Helsingfors synvinkel är det lite förargligt att farleden fortfarande huvudsakligen ligger i Sibbo, vilket framgår ur kartbilden som publicerats i dagens nummer av Borgåbladet.


Arkiverat: Plagiat. Den 7 augusti 2009


nyckelord: plagiat


Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis Sibborapport och framställning var på många sätt undermålig, trots att han fick högklassig utomstående hjälp med utredningen. Det kanske mest kontroversiella med utredningen är att den till stora delar är ett plagiat. Att andra än Myllyniemi skrivit delar av rapporten gör den ännu inte till plagiat. Dess värre ar en del av de texter som Myllyniemi, utan citationstecken och referenser, kopierat och infogat i sin rapport även publicerats i andra sammanhang. Så gott som hela Helsingfors stads utlåtande över Helsingfors egen framställning från juni 2006 återfinns i Myllyniemis rapport; vissa avsnitt har infogats två eller tre gångar i rapporten. Myllyniemi har dock inte kopierat texten direkt ur Helsingfors utlåtande, utan istället ur Helsingfors förvaltningscentrals eller Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Efter att jag på denna blogg avslöjat plagiatet hävdades det i flera medier att den plagierade texten inte återfinns i rapportens "förslagsdel", men detta stämmer inte. En pikant och juridiskt sett inte obetydlig detalj i sammanhanget är att tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula, som deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo, i Hufvudstadsbladet förringade betydelsen plagiatet redan i december 2006. Som en ironisk prick på i:et har HFD i sitt Sibbobeslut återgett plagierade textavsnitt ur förslagsdelen i Myllyniemis rapport.


Myllyniemi har i sin rapport plagierat flera olika texter. Ett spektakulärt men mindre betydelsefullt plagiat är plagieringen av ett flertal sidor ur internetencyklopedin Wikipedia. Myllyniemis kopiering strider i detta fall mot upphovsrätten, eftersom Myllyniemi inte uppgett källa. Ur Wikipedia har Myllyniemi kopierat ett antal felaktiga uppgifter. Speciellt komiskt är det att länkmarkeringarna lämnats kvar i rapporten och även återfinns som understräckningar i den svenska översättningen av Myllyniemis rapport.


Att Myllyniemi kopierade Ratasvuoris utredning, som även utgjorde grunden för Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, torde ha fått avgörande betydelse för fallet Sibbo. Helsingfors stadsfullmäktige antog stadens utlåtande kvällen innan Myllyniemis rapport publicerades. Knappast var det en ren tillfällighet att Helsingfors stadsfullmäktige bekräftade sitt ursprungliga förslag på 5 000 hektar dagen före utredningsmannens framställning och förslag på 3 000 hektar formellt överlämnades till kommunministern. Nu lät Hannes Manninen samma kväll som Helsingfors antog sitt utlåtande till Hufvudstadsbladet säga att utlåtandet saknar betydelse. Hade Myllyniemi inte kopierat Helsingfors utlåtande, torde Helsingfors ursprungliga framställning ha getts en helt annan roll.


Arkiverat: Pekka Myllyniemi. den 6 augusti 2009


nyckelord: Pekka Myllyniemi


Eftersom beslutsfattarna i Sibbo sommaren 2006 inte ställde sig bakom den utlovade inkorporeringen av ett 3 000 hektar stort område blev det nödvändigt med en kommunindelningsutredare för en framställning. Pekka Myllyniemi var inte det första alternativet, men nog på många sätt ett ur kommunminister Hannes Manninens synvinkel tillförlitligt alternativ. Utnämningen av utredningsmannen ledde omedelbart till kontrovers. Inrikesministeriet gav inte Sibbo kommun skälig tid att höras om utnämningen av Myllyniemi, men det stod från första stund klart att Myllyniemis medlemskap i styrelsen för Nylands förbund och kända åsikt i frågan utgjorde ett jävsproblem.


Utredningsman Pekka Myllyniemi fick bara ett par månader på sig att utreda behovet av en ändring i kommunindelningen och de lagliga förutsättningarna för en ändring, men han utlovades hjälp med utredningen. Dess värre klarade Myllyniemi inte av att utnyttja hjälpen, utan kopierade och infogade tiotals sidor direkt i sin rapport. Trots att Myllyniemi själv skrev bara en liten del av sin rapport, visade sig rapporten även frånsett plagiatet vara synnerligen bristfällig. Myllyniemis utredning var en total katastrof. Lika väl utnämnde kommunminister Mari Kiviniemi Myllyniemi till kommunindelningsutredare för en ny utredning dagen efter att HFD publicerade sitt avgörande i fallet Sibbo.


Arkiverat: Jyrki Katainen. Den 5 augusti 2009



nyckelord: Katainen

Jyrki Katainen förblev länge en doldis i fallet Sibbo. I januari 2007 avslöjade Katainen "Samlingspartiets" eller sin egen åsikt i Sibbofrågan, men först efter statsrådets beslut i juni 2007 avslöjade stadsdirektör Jussi Pajunen Katainens centrala roll i den politiska överenskommelsen över ett år tidigare. Katainens motiv för att ge efter för Helsingfors krav är inte svårt att gissa sig till. I själva verket har han medgett att Samlingspartiet i Helsingfors var allt för starkt för att han i Sibbofrågan skulle ha kunnat gå emot Helsingfors. Katainens roll är ändå högst anmärkningsvärd. Speciellt anmärkningsvärt är det att han vid statsrådets sammanträde den 28 juni 2007 gick emot föredragande minister Mauri Pekkarinen och föreslog att en ändring i kommunindelningen förverkligas i enlighet med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Utredningen och beredningen som förslaget grundade sig på var så bristfälligt och kontroversiellt att Katainen måste ha haft mycket starka personliga motiv till att gå emot den föredragande ministern.

Finansministeriet meddelade i måndags att förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi (c) får en ny statssekreterare i början av oktober. Den nya statssekreteraren heter Mika Rossi. Jag har skrivit ett blogginlägg om honom, "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008".

Arkiverat: Eero Heinäluoma. Den 4 augusti 2009



nyckelord: Heinäluoma


År 2006 var Eero Heinäluoma finansminister och ordförande för SDP. Tillsammans med statsminister Matti Vanhanen och oppositionsledare Jyrki Katainen hade Heinäluoma kommit överens om en lösning på Sibbofrågan. Trots att det utlovade stödet till en inkorporering i första hand skall ses som en del av en uppgörelse mellan de två stora regeringspartierna Centern och SDP, förefaller Katainen i efterhand ha varit en säkrare garant för inkorporeringen än Heinäluoma. Heinäluoma hade inte på samma sätt som Hannes Manninen eller Vanhanen bundit sig till en bestämd överenskommelse. Istället torde Heinäluoma gett grönt ljus för SDP:s huvudförhandlare Rakel Hiltunen att gå med på en bestämd koppling mellan Sibbofrågan och kommunreformen. Heinäluoma pressades i Sibbofrågan även av Finlandssvenska socialdemokrater och speciellt av partisekreterare Maarit Feldt-Ranta. Heinäluoma föreslog således även alternativa möjligheter för staten att ersätta Helsingfors och lösa bristen på tomtmark för småhusbebyggelse innanför Helsingfors stads gränser.


Eero Heinäluoma verkar som gammal förhandlare ha gått med på en överenskommelse utan att ha insett de juridiska problemen. Heinäluomas eget bidrag var i första hand att han ordnade statlig finansiering av ringbanan för att få Vanda att gå med på att avstå från en del av Västersundom.


Arkiverat: Matti Vanhanen. Den 3 augusti 2009



nyckelord: Vanhanen

När Helsingfors stad lade fram sin framställning till ändring i kommunindelningen var det bara en dryg vecka kvar tills Finland skulle bli EU:s ordförandeland och statsminister Matti Vanhanen "Europas president", så som han uttryckte sin position i ett textmeddelande till sin dåvarande flickvän. En regeringskris förorsakad av oenighet om kommureformen hade kommit synnerligen olägligt för Finland och för Vanhanen i synnerhet. Som tur var hade Vanhanen och Hannes Manninen ett kort på handen med vilket man kunde pressa SDP till en kompromiss om KSSR. Redan tidigare under våren 2006 hade det stått klart att kommunminister Manninen under vissa förutsättningar skulle ta sig an Sibbofrågan. Av förekommen anledning ljög statsministern, enligt citat i medierna, att Centerns riksdagsgrupp stöder Helsingfors initiativ, men utpressningsförsöket misslyckades lika väl och man blev tvungen att ta till en juridiskt synnerligen tvivelaktig tvångsannektering. Mycket gick fel i fallet Sibbo. Ändå var det en liten bagatell, avsaknaden av svenska namn på kartorna i utredningsmannens rapport och framställning, som föranledde att regeringen Vanhanen I inte hann ta ett avgörande i Sibbofrågan. Sättet på vilket Sibbofrågan sköttes är inte precis meriterande för Vanhanen, men paradoxalt nog torde fördröjningen av beslutet ha ökat Vanhanens förutsättningar att fortsätta som statsminister efter riksdagsvalet.

För Vanhanens del handlade stödet av inkorporeringen inte bara om att rädda kommunreformen. Från första början då Vanhanen tillträdde som statsminister hade han problem med relationerna till Helsingfors stad. Detta inte minst som han under sin mycket korta period som försvarsminister hann äventyra överenskommelsen mellan staten och Helsingfors att frigöra flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse. I samband med fallet Sibbo försökte Vananen sig även på bostadspolitik. Han höll bl.a. tal vid bostadsmässan i Esbo och gav en intervju för Rakennuslehti. Vanhanens uttalanden i detta sammanhang avslöjade att han egentligen inte alls förstår sig på stadsplanering, men ändå lyckades han ganska väl med att i medierna ge den felaktiga bilden av att fallet Sibbo i första hand just handlade om bostadspolitik.

Arkiverat: Kai Kalima. Den 2 augusti 2009




nyckelord: Kalima


En av de många bisarra episoderna i fallet Sibbo är professorn i juridik Kai-Erik Kalima, som inte kunnat behärska sina antipatier mot korvkiosken Sibbo. Då det begav sig i juni 2006 var ännu stadsplaneringsnämndens dåvarande ordförande Maija Anttila ordförande för den socialdemokratiska fullmäktigegruppen i Helsingfors, men på hösten valdes av någon märklig anledning Kalima till ny gruppordförande. Vid fullmäktigemötet den 29 november 2006 då Helsingfors skulle konfirmera sitt stöd för stadens egen framställning till ändring i kommunindelningen hade man kommit överens om att hålla en låg profil, men SDP:s nya gruppordförande kunde inte hålla sig, utan höll ett känsloladdat anförande där han yttrade sina bevingade ord om korvkiosken (nakkikioski) Sibbo. Både före och efter de ovannämnda fullmäktigesammanträdena har Kalima hotat Sibbo med den starkares rätt. Att en professor i juridik visar ett direkt förakt för juridiken är minst sagt förbryllande, men ett och annat ögonbryn har även höjts när samma professor på insändarsidorna i Helsingin Sanomat fantiserat om Helsingfors rätt till sina återstående "901 hektar" i Sibbo. Insändarna har inte haft huvud eller fötter, fastän Kalima i egenskap av viceordförande i fastighetsnämnden borde ha haft tillgång till korrekta uppgifter.

I sin artikel i Helsingin Sanomat den 17 februari 2008 "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'" gjorde professorskollegan Kaarlo Tuori på ett allvarligt sätt narr av Kalimas argumentation. Tuori lyfte fram de principiellt viktiga frågeställningarna i fallet Sibbo och avslutade artikeln med att konstatera att de är "Nakkikioskia paljon isompia." Kalima tycks dock inte ha tagit till sig kritiken mot sitt sätt att hetsa upp sig och sprida felaktig information. I Helsingin Sanomats valmaskin inför kommunalvalet upprepade Kalima påståendet om de återstående 901 hektaren och passade samtidigt på att ännu en gång skrika ut att Sibbo är en korvkiosk.


Arkiverat: Otto Lehtipuu. Den 1 augusti 2009



nyckelord: Lehtipuu

Efter att de gröna gått förbi SDP som det näststörsta partiet i Helsingfors stadsfullmäktige och Osmo Soininvaara fått mest röster av alla i kommunalvalet var posten som fullmäktigeordförande som vigd för Soininvaara. Soninvaara, som "avslutat" sin politiska karriär gav dock ordförandeposten vidare till sin adept och före detta specialmedarbetare Otto Lehtipuu. Tidigare har Soininvaara - med föga framgång - försökt testamentera sina röster åt Lehtipuu. Till Lehtipuus politiska meriter hör även att han är och även under föregående mandatperiod var medlem i Kommunförbundets styrelse. Man kan fråga sig hur han fått denna post. Eftersom Lehtipuu inte är eller varit riksdagsledamot var han, trots styrelseposten i Kommunförbundet, inte medlem i Hannes Manninens strukturgrupp, som förhandlade om kommunreformen. Det uppdraget skötte Soininvaara personligen. Lehtipuu hade i egenskap av ordförande för den gröna fullmäktigegruppen i Helsingfors lika väl en ganska synlig roll i förhandlingarna om Sibbofrågan i juni 2006. Själva förhandlingarna var visserligen allt annat än synliga och Lehtipuu torde ha informerat fullmäktigegruppen först samma dag Helsingfors framställning till en ändring i kommunindelningen landade på stadsfullmäktiges bord, men jämfört med andra gruppordföranden höll Lehtipuu hög profil. Även utåt marknadsförde Lehtipuu inkorporeringen som en möjlighet att grunda en nationalpark i Sibbo storskog. Det var inte minst med detta argument som Lehtipuu och Soininvaara lurade De gröna i Vanda att stöda inkorporeringen.



På sina webbsidor har Lehtipuu publicerat en tematext med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Textens huvudtema är inte alls Sibbo storskog, utan inkorporeringen. Här kommer Lehtipuu även med ett intressant avslöjande om bakgrunden till Helsingfors framställning, som lades fram i brådskande ordning. Det var inte Helsingfors, utan staten som var långsam i sin "beredning", alltså före Helsingfors lade fram sitt förslag. Jag citerar:


Miksi asia valmisteltiin niin kiireellisesti?

Hallituksen tuki alueliitokselle varmistui vasta kesäkuussa. Valtuustolla oli enää yksi kokous jäljellä ennen pitkää kesätaukoa, ja esitys haluttiin tehdä mahdollisimman nopeasti, jotta Vanhasen hallitus ehtisi tehdä päätöksen. Se, että näin ei ehdi käydä, ei ole johtunut Helsingistä vaan valtion valmistelun hitaudesta.


Google+ Followers