Projektområde. Den 31 oktober 2009


Igår kom justitiekanslern med kritik mot beredningen av regionförvaltningsreformen och lät förstå att beredningen strider mot lagen, då de språkliga rättigheterna inte har getts prioritet. I sitt blogginlägg "Sibbo i kläm" från den 21 juni 2006, samma dag som Helsingfors lade fram sitt förslag till ändring i kommunindelningen, skrev Astrid Thors bl.a. att "Om tex Simsalö skulle hänföras till Helsingfors, då talar vi inte mera om att respektera språklagen och grundlagen !" Senare lyfte man från Sfp-håll i sammanhanget sällan fram de språkliga rättigheterna, medan man från Helsingfors-hållet talade om en språkmur, som man till och med jämförde med Berlinmuren. I det dåliga språkklimatet framhöll man från finlandssvenskt håll att Sibbofrågan inte var en språkfråga. Inrikesministeriet och HFD nöjde sig med att notera att ändringen i kommunindelningen inte påverkade de språkliga förhållandena, eftersom både Helsingfors och Sibbo är tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk.


När det gällde Sibbofrågan var man i Helsingfors mån om att översätta alla dokument och all information i frågan till svenska. Det var som om man just i detta sammanhang ville ge en bild av att beslutsfattandet och administrationen även i Helsingfors sker på två språk. Nu när Helsingfors kommit i gång med verkliga utredningar och planering av stordistriktet Östersundom är situationen en helt annan. Helsingfors stadsplaneringskontor har denna höst regelbundet uppdaterat sina webbsidor om Östersundom-projekti. Så sent som den 28 oktober uppdaterades hela webbplatsen. Motsvarande svenskspråkiga sidor hade inte uppdaterats sedan den 28 november ifjol, då man igår tydligen i all hast uppdaterade (den enda) svenska sidan om Östersundomprojektet. (Jämför bilderna.) Nu kan man även på svenska läsa att "Områdets totala areal är 29,1 km², varav 25,4 km² utgörs av land, 2,5 km² av vatten och 1,2 km² av vassen." (Jämför "Vassbestånd. Den 21 oktober 2009".) På sidan kan man dock fortfarande läsa bl.a. att "Olika byggprojekt pågår på området också i år, dvs. innan området officiellt blir en del av Helsingfors." I själva verket är det endast rubriken, grafiken och de första raderna på den aktuella sian som har uppdaterats. Man har t.ex. inte kommit att tänka på att man även på svenska kunde informera om att planeringsprinciperna för Björnsö finns till påseende i Winbergs&Winbergs butik eller att det den 5 och den 11 november på Kuntokallio på Björnsö ordnas diskussionstillfällen angående dessa planeringsprinciper.



Bedrägeri. Den 30 oktober 2009



Sipoon Sanomat publicerade igår en text med rubriken "Rajojen siirto ajaa Sipoon kunnan talouden ahtaalle". Här nämns även den ansvariga:


Sipoon ensi vuoden talousarvio on kunnanjohtaja Markku Luoman mukaan ylijäämäinen ja olosuhteisiin nähden tasapainoinen. Pääministeri Matti Vanhasen (kesk) hallituksen päätökset näkyvät kuitenkin Sipoon tulevan vuoden talousarviossa selvästi. Lounais-Sipoon menetyksen myötä verotuloja Sipoo menettää kahdeksan miljoonaa euroa.


Spökskrivaren Ritva Sarkola och hennes väninna Tuula Sariola dömdes igår till villkorligt fängelse för "grovt bedrägeri". Jag undrar om inte även Pekka Myllyniemis plagiat av Sibboutredningen kunde klassas även juridiskt som bedrägeri. Det är många i Sibbo som lider ekonomiskt av Myllyniemis bedrägeri.


Tynkä-Sipoo. Den 29 oktober 2009


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en text med rubriken "Tynkä-Sipoo sinnittelee vähentynein verotuloin". Jag återger här en del av texten:


Sipoo aikoo selvitä verotulojen menettämisestä Helsingille nostamalla ensi vuodeksi veroäyriä, korottamalla taksoja ja lisäämällä tuntuvasti velkaa.

"Jatkamme kasvustrategiaamme emmekä halua heikentää peruspalvelujamme", pelkisti Sipoon kunnanjohtaja Markku Luoma esitellessään keskiviikkona ensi vuoden talousarvioehdotusta.

Luoma arvioi alueliitoksen jättäneen budjettiin 8-9 miljoonan euron aukon.

Tulevaisuudessa kunta saattaa saada jotain korvauksia Helsingiltä pakkoliitoksesta. Korvausvaatimukset ovat Helsingin hallinto-oikeuden pohdittavina.

Luoman mukaan näkemysero on hirveä: siinä missä Sipoo vaatii nyt 90 miljoonaa euroa, tarjoaa Helsinki kahdeksaa miljoonaa.

Ensi vuotta eivät auta Helsingiltä ehkä myöhemmin saatavat rahat.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Höjda skatter att vänta i Sibbo". Även här tar man fasta på att det är "Helsingfors kapning av Östersundom" som leder till förhöjning av skatten. Gränstvisten nämns även på paradsidan. (Se ovan.)


Svenskans ställning i metropolen. Den 28 oktober 2009


Tankesmedjan Magma publicerade häromdagen utredningen "Svenskans ställning i metropolen" (pdf). Utredningen är till sitt innehåll högaktuellt, men jag är inte värst imponerad efter att hga ögnat igenom rapporten. På omslaget kan man läsa att "Moderna metropoler är inte enspråkiga", medan Magmas pressmeddelande om rapporten har rubriken "Magma undersökning om svenskan i metropolen: Enspråkiga lösningar upprätthåller tvåspråkigheten". Marianne Mustajoki, som gjort utredningen, är naturligtvis inte ute efter en enspråkig metropol. Däremot förespråkar hon indirekt en större balans av det svenska inflytandet. Redan i pressmeddelandet kan man läsa följande:


Med språkliga kriterier mätt skulle den svenska språkgruppen vinna de största fördelarna genom en sammanslagning eller regionförvaltning omfattande de fyra kärnstäderna kompletterade med Sibbo och Kyrkslätt. De bästa alternativen är de som samlar de största volymerna.


En administrativ enhet bestående av huvudstadsregionens fyra nuvarande städer samt Kyrkslätt och Sibbo motsvarar den modell som Jussi-Pekka Alanen föreslog i rapporeten "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" (pdf) år 2004. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".) Alanens förslag väckte starkt motstånd från samlingsartistiskt håll, men i sin pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" framhåller Alanen främst att Sibbo förhöll sig reserverat till förslaget. Utan överdrift och i överensstämmelse med Alanens egen tolkning kan man hävda att Alanens utredning med förslag satte igång den process som ledde fram till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. (Se "Juristeri? Den 2 oktober 2009".)


När Mustajoki säger att den bästa lösningen skulle vara en enhet bestående av nuvarande huvudstadsregionen samt Sibbo och Kyrkslätt ser hon frågan ur huvudstadsregionens synvinkel. Modellen kunde stärka svenskans ställning i huvudstadsregionen, men samtidigt skulle modellen försvaga svenskans ställning i Sibbo och Kyrkslätt. Personligen har jag sett det som viktigt även ur Helsingfors synvinkel att det i närheten av huvudstaden finns områden där svenska språket lokalt är starkt. Hur det än går med administrativa gränser och reformer i huvudstadsregionen, så är även Sibbo dömt att förfinskas, åtminstone om gruppen Vårt gemensamma Sibbo fortsätter på sin nuvarande linje. Det är inte längre självklart att svenska språkets ställning i Sibbo i framtiden bäst gynnas av ett självständigt Sibbo. Det är dock skäl att notera att Mustajoki bedömer vad som är bäst för svenska språket utgående från servisen på svenska, inte utgående från hur svenskan skall bevaras i framtiden. Den aktuella oron för svenska språkets ställning handlar inte så mycket om utbudet på offentlig svenskspråkig service för enskilda invånare. Oron handlar snarare om domänförluster och språkets framtid när svenskspråkiga eller tvåspråkiga enheter går upp i större formellt tvåspråkiga men i praktiken finskspråkiga enheter.


Vill man tala om en dold agenda mot finlandssvenskarna, så handlar det om att man endast tar fasta på de enskilda medborgarnas eller invånarnas lagliga språkliga rättigheter, men inte till kollektiva finlandssvenska intressen och möjligheter till språklig autonomi. Svenska folkpartiet och dess urbana falang är inte helt oskyldig till denna agenda. Mustajoki och Magma kan även kritiseras för att överhuvudtaget använda sig av den löjliga men politiskt ideologiskt förankrade benämningen "metropol". Varför inte beställa en utredning där man rekonstruerar detta begrepp, som i sig representerar en illa dold agenda mot finlandssvenskarna.


Struntprat. Den 27 otober 2009


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "'Dold agenda mot svenskan är struntprat'". Det är statsminister Matti Vanhanen som står för åsikten i rubriken. Jag återger här valda delar ur artikeln:


Centern och Samlingspartiet delar inte SFP:s uppfattning att beslut eller beslutsförslag i frågor som Sibbo, Karleby, Ekenäs BB eller tingsrättsreformen skvallrar om en vilja montera ner det svenska.
Bland andra Centerns partiledare Matti Vanhanen viftar bort kritiken. Ren strunt, säger han.

– ”Höpö, höpö, höpö”, under inga omständigheter, säger statsministern till Hbl. ...

Ravis partibroder, tvåspråkige Kimmo Sasi, framhåller att partiledaren Jyrki Katainen är positiv till tvåspråkighet och att partiet har två tvåspråkiga ministrar. Många finlandssvenskar var besvikna när den ene av dem, Jan Vapaavuori, drev hårt på annekteringen av Sibbo.

Sasi hävdar att Sibbo inte var en språkfråga utan en samhällelig nödvändighet framkallad av många år av fel framtidspolitik i Sibbo.


Jag tvivlar själv på en dold agenda mot svenska. Däremot finns det en beredskap att utplåna svenska strukturer och administrativa enheter där finlandssvenskarna och Sfp har en stark position. Med sin politik försämrar regeringen inte nödvändigtvis på kort sikt den svenska servicen, men man försvagar förutsättningarna för svenska språkets framtid. Annekteringen av sydvästra Sibbo var inte i första hand motiverad av språkpolitik. Däremot så inkorporerades sydvästra Sibbo trots att inte minst de språkliga aspekterna talade för att det aktuella området borde ha förblivit en del av Sibbo. För att det behövdes svepskäl för inkorporeringen, motiverade man den med Sibbos traditionella politik, som delvis föranletts av Sfp:s intresse att bevara Sibbo relativt svenskspråkigt. Helsingforspolitiker med Mari Kiviniemi i spetsen utnyttjade fördomar mot finlandssvenskarna för att skapa en opinion för inkorporeringen, trots att just de språkliga aspekterna gjorde Sibbofrågan till en känslig fråga. Genom att skylla inkorporeringen på Sfp skadade man förtroendet för Sfp i Sibbo, vilket indirekt ledde till beslutet att upplösa Östra Nylands förbund.


I sig är man på Centerhåll knappast intresserad att montera ner det svenska, men under Matti Vanhanens ledning har Centern valt att köra över finlandssvenska intressen för att befrämja sina egna intressen. På pappret behövde inkorporeringen inte nödvändigtvis skada de finlandssvenska intressena. I själva verket försökte Raimo Ilaskivi för tjugo år sedan argumentera för en inkorporering med motiveringen att en inkorporering skulle skapa möjligheter att bevara Sibbo svenskt. Det är dock ett faktum att finlandssvenskar oberoende av partitillhörighet känt sig kränkta över Sibboannekteringen. Folktinget, Sfp och Fsd tog tydligt avstånd från annekteringen, men Vanhanen valde att köra över finlandssvenskarna.


Yle har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Björnsöbor kritiska till stadens planer". Lyssna även på ljudklippet "Björnsöplaner väcker kritik".


Politiska myglare. Den 26 oktober 2009


Gårdagens artikel på ledarsidan i Helsingin Sanomat "Ruotsinkielisten kasvava huoli oikeuksistaan on aiheellinen" har väckt stark respons. Rubriken ovan är från första sidan av Hbl. Artikeln på sida 2 i dagens nummer av Hufvudstadsbladet har rubriken "'Dold agenda mot det svenska'" och motsvarar artikeln "'Centern kör en dold agenda mot det svenska'" på tidningens webbplats. Jag återger här en del av artikeln:


Finlandssvenskarnas växande oro för sina rättigheter är befogad, rubricerar HS sin ledare på söndagen. Tidningen har plockat fram flera punkter där politikerna har struntat i språkminoritetens grundlagsenliga rättigheter de senaste åren.

Bland annat nämns Sibboannekteringen, Karlebyfrågan, Ekenäs BB och reformen av polisförvaltningen. ...

Bland andra Jacob Söderman, riksdagsledamot för SDP, säger att politiker och tjänstemän har föga förståelse för svenska frågor.

– I dag har vi ett starkt inslag av politiska medhjälpare i statsförvaltningen. Beredningsarbetet leds av politiska myglare, ta bara en titt på gänget kring kommunminister Mari Kivinemi (C). De har ingen strävan att grunda sig på sakskäl, de är där för att driva en viss agenda. Och makten består till 90 procent av beredning.


Hufvudstadsbladet har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Albäck: Wallin bör hota med regeringskris". Hbl skriver här bl.a. följande.


Centerns vice ordförande Antti Rantakangas säger att Karlebyfrågan, Sibboannekteringen och tingsrättsreformen inte alls handlar om språkpolitik.


Här kunde man invända att det handlar om språkpolitik redan då man väljer att negligera de språkliga konsekvenserna.



Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat ytterligare artikel med rubriken "'Dold agenda mot svenskan är struntprat'". Det finns skäl att återkomma till artikeln, där även regeringens Sibbobeslut lyfts fram.


En stor förlust. Den 25 oktober 2009


På ledarsidan i dagens numer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Ruotsinkielisten kasvava huoli oikeuksistaan on aiheellinen". I artikeln noteras de tre enskilda fallen Sibbo, Karleby och Ekenäs BB. (Se gårdagens blogginlägg "Antisvensk konspiration? Den 24 oktober 2009".) Jag återger här inledningen på artikeln:


Suomenruotsalaisten keskuudessa leviää hämmennys, epäusko ja katkeruus. Monet kielivähemmistöön kuuluvat katsovat, että heidän perustuslaillisia oikeuksiaan loukataan Suomessa yhä julkeammin. Luettelo kielivähemmistön näkökantojen sivuuttamisesta on pitkä ja koostuu niin isoista hallinnollisista ratkaisuista kuin yksittäisistäkin päätöksistä.

Sipoon länsiosa liitettiin Helsinkiin piittaamatta paikallisten asukkaiden kiihkeästä vastarinnasta. Sipoossa ruotsinkielisten osuus on suuri.


Helsingin Sanomat skriver om orskerna till språkklimatet bl.a. att "verkkokeskusteluissa lietsottu hurriviha, joka hitaasti kasvattaa tilaa kielivähemmistön vähättelemiselle myös muussa yhteiskunnassa." Det kan påpekas att det ovannämna hatet inte minst odlats på i Helsingin Sanomats egna diskussionsspalter, fastän kommentarer som berörde språkpolitik kategoriskt censurerats från bloggen Suurkaupungin hai. Därutöver förde tidningens egna redaktörer och ledarskribenter en osaklig hetskampanj mot finlandssvenskarna i samband med fallet Sibbo. (Se "Behövs det en språkstrid? Den 27 september 2006" och "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008".)


Sipoon Sanomat publicerade i tisdags en artikel med rubriken "Karhusaaren maaseutu kaupungiksi". Artiklarna nedan är ur tidningens senaste nummer.


Tidigare under veckan förundrade jag mig över trafiken via google till mitt blogginlägg "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009". Förklaringen visade sig vara en tragisk omständighet. En stor förlust.








SV orientering



Antisvensk konspiration? Den 24 oktober 2009


På ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsingin seudun on kohdattava kasvu". I artikeln hävdas bl.a. följande:


Helsingin kaupungin perusennusteeseen on lisätty liki 60 000 henkeä parin vuoden takaisesta näkemyksestä. Asuntotuotannon mahdollisuudet ovat lisääntyneet, ja suurin osa lisäyksestä tulee liitosalueelta Sipoosta.


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en notis med rubriken "Partiolaiset: Sipoonkorpi takaa, että metsään mennään jatkossakin". Helsingin Sanomat har idag på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Brax: Poliitikkojen jääviys tarkempaan seurantaan". I notisen citeras justitieminister Tuija Brax som angående valfinansieringslagen säger att "Jos on jäävi, ei osallistu myöskään mutkien kautta päätöksentekoon". Det här är väl den allmänna tolkningen av vad det innebär att jäva sig som beslutsfattare. När det gäller fallet Sibbo deltog Jan Vapaavuori öppet om än indirekt i statsrådets beslut. Även här hade det funnits skäl att göra en anmälan.


I dagen nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "'Svenskan monteras ner'". Jag återger här valda delar ur artikeln:


Sibbo, Karleby och Ekenäs BB. Tre enskilda fall, ett tydligt mönster eller rentav en antisvensk konspiration? ...

Ann-Christine Forsell ser ett samband mellan Sibboannekteringen, Karlebyfrågan och Ekenäs BB. När SFP:s partistyrelse samlades i Lovisa i går framhöll hon att man inte behöver vara konspirationsteoretiker för att kunna se ett mönster - en outtalad avsikt att montera ner svenskan i den offentliga förvaltningen.
- Vi springer omkring och släcker enskilda bränder. Vi behöver en klar strategi för att tackla den här medvetna trenden att köra över det svenska. Varje enskild reform kan sägas ha ett annat syfte, men den dolda agendan att köra ner svenskan som förvaltningsspråk finns liksom inbyggd.

Partibasen Stefan Wallin säger att den gemensamma nämnaren i de tre fallen är bristande förståelse för vad svensk service förutsätter i praktiken. Det var främst Samlingspartiet och delvis Centern som ville annektera Sibbo medan Samlingspartiet och SDP körde över Ekenäs BB.

Hinder för Metropolen. Den 23 oktober


I dagens Borgåblad har gårdagens beslut att upplösa Östra Nylands förbund eller slå ihop landskapsförbundet med Nylands förbund fått relativt stor uppmärksamhet. I övrigt har reaktionerna inte varit speciellt starka. Finansministeriet tog kanske trots allt i en viss mån Sfp:s synpunkter i beaktande, men tystnaden torde främst bero på att man inte vill framhäva att Östra Nylands förbund har tjänat finlandssvenska intressen. De finlandssvenska intressena och de av Sfp dominerade administrativa enheterna har ju blivit hinder för utvecklingen av Metropolen, som skall kunna tävla med andra metropoler.


I dagens nummer av Borgåbladet ingår även en artikel med rubriken "Markägare diskuterar Storskogen" och en notis med rubriken "Scouter för nationalpark i Storskogen".



Magma har idag publicerat ett meddelande med rubriken "Magma undersökning om svenskan i metropolen: Enspråkiga lösningar upprätthåller tvåspråkigheten".


Statsrådet beslutade om sammanslagning. Den 22 oktober 2009

Finansministeriet har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Statsrådet beslutade om sammanslagning av landskapen Nyland och Östra Nyland". Statsrådets beslut var väntat. (Se "Sipoon Nato-haaveet. Den 17 oktober 2009".) Lika väl innehåller innehåller pressmeddelandet några intressanta detaljer. Jag återger här valda delar av meddelandet:


Statsrådet beslutade idag den 22 oktober 2009 att ändra statsrådets beslut om landskapen så att landskapen Nyland och Östra Nyland slås ihop från och med den 1 januari 2011.

Bakgrunden till sammanslagningen av landskapen utgörs av Sibbo kommuns framställan från juni 2009 om att bli flyttad från landskapet Östra Nyland till landskapet Nyland senast den 1 januari 2010. ...

Landskapens nuvarande gräns tudelar ett funktionellt enhetligt boende-, arbets- och serviceområde, och denna delning har försvårat helhetsinriktad och långsiktig utveckling av området. Tudelningen förvränger områdets samhällsstruktur och användningen av områden. De separata landskapen Nyland och Östra Nyland har med tanke på regionutvecklingens och regionplaneringens funktionalitet inte gynnat utvecklandet av hela regionen på ett optimalt sätt.


Motiveringarna ovan är de samma som den som lyftes fram i samband med den så kallade Sibbofrågan år 2006. Det kan vara på sin plats att påpeka att Jan Vapaavuori i inofficiella förhandlingar erbjudit inkorporeringen som ett alternativ till en sammanslagning av landskapsförbunden. I pressmeddelandet påpekas det vidare att "Sammanslagningen av landskapen kommer inte att påverka behandlingen av Östra Nylands och Nylands landskapsplaner som bekräftas vid miljöministeriet." Här är det skäl att påpeka att Helsingfors stad på basen av statsrådets beslut om inkorporeringen av sydvästra Sibbo besvärat sig över landskapsplanen för Östra Nylands förbund.


Nylands förbund har publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Maakunnat yhteen; metropolin asema vahvistuu".


Samtidigt med med beslutet att slå ihop landskapsförbunden avgjorde statsrådet att Sibbo inte får bli medlem i Nylands förbund redan år 2010.


Vassbestånd. Den 21 oktober 2009


När USA anföll Irak år 2004 ville man se kriget som en del av "Kriget mot terrorismen", som efter attacken den 11 september 2001 ännu hade ett starkt stöd bland amerikanerna. För att övertyga den övriga världen om krigets berättigande hävdade man att Irak hade massförstörelsevapen. När Matti Vanhanen år 2006 i förhandlingar lovade sydvästra Sibbo år Helsingfors, motiverade han de hårda tagen med ett allmänt "tomtkrig". I Helsingforsregionen rådde det under högkonjunkturen brist på billig tomtmark, medan Helsingfors i sydvästra Sibbo enligt statsministerns uttalanden i offentligheten ägde "nästa tusen hektar färdig tomtmark", som staden inte fick använda. När annekteringen var genomför visade det sig att det inte fanns någon färdig tomtmark i Östersundom. Helsingfors äger visserligen flera hundra hektar av marken i inkorporeringsområdet, men största delen lämpar sig inte som tomtmark.


På stadsplaneringskontorets svenska vebbplats kan man ännu om inkorporeringsområdet läsa att "områdets totala areal är 29,1 km², varav 26,6 km² utgörs av land och 2,5 km² av vatten". På stadsplaneringskontorets finskspråkiga webbsidor har man preciserat uppgifterna:


Pinta-ala (km²)
kovaa maata 25,4 km²
ruovikkoa 1,2 km²
vettä 2,5 km²


Över hundra hektar av landområdet klassificeras nu som vassbestånd. En betydande del av vassbeståndet ägs av Helsingfors stad. Där försvann ytterligare en del av den tänkta tomtmarken.




Idag på förrmiddagen har även Helsingin Sanomat publicerat en notis med rubriken "Partiolaiset vaativat Sipoonkorpeen kansallispuistoa".


Finansministeriet har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Vapaavuori och Kiviniemi låter utreda olika metropolmodeller". Jan Vapaavuori titueleras här "bostadsminister ... som svarar för beredningen av regeringens metropolpolitik", "hallituksen metropolipolitiikan valmistelusta vastaava asuntoministeri".


Partiolaiset haluavat Sipoonkorpeen kansallispuiston. Den 20 oktober 2009


Pääkaupunkiseudun Partiolaiset ry gav igår ut ett pressmedelande med rubriken "Partiolaiset haluavat Sipoonkorpeen kansallispuiston". Jag publicerar det här i sin helhet:


Partiolaiset haluavat Sipoonkorpeen kansallispuiston


Sipoonkorpeen tulee perustaa mahdollisimman nopeasti uusi kansallispuisto, johon kootaan nykyiset Metsähallituksen ja kaupunkien alueet yhdeksi kokonaisuudeksi. Pelkkä nykyinen suojelualue ei riitä suojeluun eikä retkeilyyn. Kansallispuisto olisi luonteva osa pääkaupunkiseudun ympäröivää viherkehää, jossa huomioidaan niin alueen luontoarvot kuin retki- ja virkistyskäyttö.

Jo nykyiset ulkoilu- ja suojelualueet kaikkialla maassa vaativat retkeilyä ohjaavia ja tukevia rakenteita, kuten tulipaikkoja, laavuja ja polttopuuhuoltoa. Kansallispuisto mahdollistaisi Sipoonkorven suojelun ja ohjatun käytön. Partiolaisille on tärkeää, että myös maastossa yöpyminen on mahdollista, ellei sitten haluta kasvattaa sukupolvea, joka käy metsässä vain päivisin ja poistuu sieltä heti hämärän lähestyessä. Mikäli edes lähtee metsään.

Jokamiehen oikeudella Sipoonkorvessa on liikuttu aina, kuten Nuuksiossakin. On kuitenkin aika huomata, että pääkaupunkiseudun väkimäärä on kasvanut valtavasti ja nyt vaaditaan toimenpiteitä, jotta alueet säilyvät jatkossakin. Pääkaupunkiseudulla kehysalueineen asuu jo nyt 1,3 miljoonaa ihmistä.

On myös tärkeää, että retkeilyalueita ja kansallispistoja on alueellisesti tasapuolisesti, siis myös pääkaupunkiseudun ja sen asukkaiden tarpeisiin. Nuuksion kansallispuisto, jossa viime vuonna kävi 175 000 ihmistä, ei yksin voi vastata retkeilyn kasvavasta suosiosta alueella, eikä retkeilemään tai kansallispuistoon pääsemiseksi toisaalta pidä joutua kulkemaan pitkiä matkoja muualle Suomeen.

Pääkaupunkiseudun Partiolaiset ry vaatii kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen ja alueen kehittämistä kestävästi virkistys- ja retkeilykäyttöön. Partiolaiset osallistuvat mielellään myös alueen suunnitteluun.



Yle har sent igår kväll publicerat en notis med rubriken "Partiolaiset kannattavat Sipoonkorven kansallispuistoa". Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Vandas Mäkinen leder utredningsgrupper".


Hankala valintatilanne. Den 19 oktober 2009

I inlägget "Kapellviken. Den 13 oktober 2009" skrev jag om Osmo Soininvaaras blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009". Sedan dess har diskussionen fortsatt på bloggen och Soininvaara har skrivit egna kommentarer. Jag citerar här ur en av Soininvaaras egna kommentarer:


Östersundomin vaihtoehdot ovat siis rakentaa paljon liian lähelle Natura-aluetta, tunkeutua liian lähelle Sipoonkorpea, vaihtaa pientaloasutus kerrostaloiksi tai alentaa väkilukutavoitetta 10000.

Tämä viimeinen tulee eslle helpoiten, mutta ei sekään mikään ekoteko olisi. ...

Asukasluvun radikaali pudottaminen pudottaisi todennäköisesti myös raideliikenteen kuvioista, joten menovettä palaisi entistä enemmän.

Hankala valintatilanne.



"Asemani on vahvempi kuin koskaan". Den 18 oktober 2009

Nästan varje dag kommer det nya nya avslöjanden i valfinansieringshärvan. Samtidigt har statsminister Matti Vanhanen så sent som idag hävdat att hans position är starkare än någonsin. Det är svårt att komma åt institutionaliserad korruption.


Uppståndelsen kring Matti Vanhanens specialhyvlade plankor är egentligen märklig. Om ett brott har begåtts, så är det preskriberat. Vanhanen har inte tagit emot mutor i egenskap av beslutsfattare eller tjänsteman. På sin höjd har någon låtit bli att sända en räkning, emedan beställaren varit ordförande för Nuorisosäätiö. Programmet Silminnäkiä innehöll enligt min bedömning allvarligare beskyllningar än så, men dem har Vanhanen hittills vägrat att kommentera med hänvisning till att en utredning pågår.


Om Vanhanen har lämnat en försändelse plankor obetalda, så är det även moraliskt sett en betydligt mindre förseelse än vad han gjorde sig skyldig till i samband med fallet Sibbo. Dess värre är både det dåvarande och det nuvarande ledande oppositionspartiet inblandade i denna härva. Bara ett litet exempel. Det är ingen hemlighet att regeringen ordnade med finansiering av Ringbanan för att få Vanda att godkänna en ändring i kommunindelningen. Att finansieringen av Ringbanan hänger samman med inkorporeringen avslöjades bl.a. av Yle i programmet MOT för ett drygt år sedan - utan att någon då krävde Yle på ytterligare bevis. (Se "Manuskript. Den 26 september 2008".) I fallet Sibbo är det framför allt Vanhanen och Hannes Manninen som gjort sig skyldig till mygel, men inte heller Eero Heinäluoma har hel rent mjöl i påsen. Det var Heinäluoma som i egenskap av finansminister fixade finansieringen av Ringbanan. Helsingin Sanomat kunde även den 22 juni 2006 i ledarartikeln "Helsingin alueliitosesitys on tyly mutta perusteltu" i berätta om inkorporeringsprojektet att "Eero Heinäluoma on sen myös hyväksynyt, kun varmuus Vantaan suostumuksesta saatiin".


Pengarna för Ringbanan har inte gått i politikernas egna fickor eller ens till valkampanjer. I sig är det ingenting skumt i att staten finansierar Ringbanan. Lika väl tål kopplingen mellan inkorporeringen och finansieringen av Ringbanan inte dagsljus. I Vanda hade dåvarande stadsstyrelseordföranden Tapani Mäkinen det mycket svårt att övertyga stadsfullmäktige att stöda förslagen till en ändring i kommunindelningen. Ändå lyfte man inte fram den utlovade finansieringen av Ringbanan, åtminstone inte i offentligheten.


Hade regeringen inte fått Vanda att gå med på en ändring i kommunindelningen, är det osäkert om man kunnat uppnå en överenskommelse om kommunreformen. Utan en överenskommelse om KSSR hade Matti Vanhanen knappast suttit kvar som statsminister, åtminstone inte efter riksdagsvalet.


Sipoon Nato-haaveet. Den 17 oktober 2009



Den föreslagna sammanslagningen av Nylands förbund och Östra Nylands förbund hänger nära samman med fallet Sibbo. Jag skall inte här repetera kopplingarna. Istället nöjer jag mig med att notera att Borgåbladet idag har publicerat en artikel med rubriken "Förhandlingar vidtar först efter fusionsbeslut". Borgåbladet publicerade redan i går kväll på tidningens webbplats en kortare text med rubriken "Förbundets framtid avgörs på torsdag".


En del av Rysslands grannländer har så fort det varit möjligt anslutit sig till Nato. I Finland förlitar man sig dock fortfarande på goda relationer till grannlandet. Här kunde man dra en parallell till Sibbos relationer till Helsingfors. Ett medlemskap i Östra Nylands förbund kunde fortsättningsvis ha gett Sibbo en viss möjlighet att agera självständigt i förhållande till Helsingfors, men den politiska alliansen som övertagit makten i Sibbo har drivit på ett snabbt medlemskap i Nylands förbund. Helsingin Sanomat uppdaterade igår sidan "Kirjoja ja tekijöitä joka päivään". Här precenteras bl.a. Henrik Karlssons och Pekka Vuoristos bok Karlssonin vuosi 2008. Om boken berättas det bl.a. att "Sensaatiomaisten paljastusten kohteita riittää – marsalkan korsetista palkkakuopan geologiaan, Nokian vesiongelmista Helsingin kanikysymykseen, Espoon metrosta Sipoon Nato-haaveisiin, pääministerin morsiamen resepteistä ulkoministerin hymyyn."




Leipälaji. Den 16 oktober 2009


Då Jukka Vihriälä måste avgå från posten som ordförande för penningautomatföreningen RAY utnämndes Hannes Manninen senaste vecka till ny ordförande. Vihriälä hade inte jävat sig då RAY beslutat om stöd till Nuorisosäätiö, som har stött så väl Vihriälä själv som Matti Vanhanen med valbidrag. Valet av Manninen förundrar, då Manninen, som i förra regeringen var så väl bostads- som kommunminister, själv har lik i garderoben. Eller är det kanske just därför Manninen var ett tryggt val för Centern och Vanhanen?


Att Matti Vanhanen själv sysslat mycket med bostadsfrågor var någonting som jag inte insätt innan statministern mitt under Finlands ordförandeperiod i EU ställde upp för en intervju i Rakennuslehti. Att bygga egnahemshus åt sig själv är ju inte nödvändigtvis det samma som att syssla med bostadspolitik. Vanhanens har uppvisat en häpnadsveckande brist på insikter i stadsplanering, men denna höst har vi blivit upplysta om att Vanhanen i egenskap av ordförande för Nuorisosäätiö har lett en imponerande verksamhet inom bostadsbranschen. Systemet med att orföranden för Nuorisosäätiö sitter med i ett dussin fastighetsbolag och lyfter lön för mödan torde ha fungerat före Antti Kaikkonens tid.


Vanhanens intervju för Rakennuslehti hösten 2006 var på många sätt anmärkningsvärd. På ett ytligt plan föreföll det som om partiordföranden var ute efter att finna bidragsgivare inför det kommande riksdagsvalet, men intervjun handlade inte om bostadspolitik i allmänhet, utan alldeles speciellt om den så kallade Sibbofrågan. Till märkligheterna hör att intervjun gavs och publicerades medan Pekka Myllyniemi utredde behovet av en ändring i kommunindelningen. Enligt min bedömning handlade Vanhanens intervju framför allt om att att försöka få den föreslagna ändringen att framstå som ett medel att trygga utbudet på tomtmark, då annekteringen i verkligheten motiverades av kommunreformen. Vanhanen ville ge en bild av sig själv som en minister som vid behov tar till hårda tag för att trygga utbudet på tomtmark.


I verkligheten torde Vanhanen ha haft flera än ett motiv till att ställa upp för en intervju i Rakennuslehti. Visst behövde Centern inför riksdagsvalet visa att partiet stöder byggnadsbolagens sak. Företag i byggnadsbranschen har för Centern, liksom för vissa andra partier, varit synnerligen viktiga då det gäller finansieringen av valkampanjer. Men bostads- och byggnadsbranschen torde trots allt ha varit viktig för Vanhanen även personligen. I intervjun "Sipoo on pääministerin tonttisodan ensiaskel" i Rakennuslehti sade Vanhanen bl.a. att "Asuntopolitiikka on tavallaan politiikan leipälajini, vaikka en olekaan ehtinyt siihen viime aikoina kovin paljon keskittyä." Hur väl torde inte Vanhanens påstående stämma. Och det handlar inte bara om en försändelse specialhyvlade breder.


Delgeneralplan. Den 15 oktober 2009


Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall på sitt möte idag behandla ett ärende med rubriken "Lausunto valtuuston toivomusponteen Sipoonkorven kaavoittamisesta luonnonsuojelualueeksi". I föredragningslistan noteras det inledningsvis att "Sipoonkorpi-käsite on aluerajaukseltaan määrittelemätön." Att begreppet Sipoonkorpi skulle vara obestämt försöker man motivera genom att påstå att man ibland med benämningen syftar på ett snävare område än hela det sammanhängande skogsområdet. Istället för att notera att Östra Nylands förbund gett en definition av området enligt vilken Storskogens södra gräns går vid Borgåleden, påpekar man att "Uudenmaan liiton maakuntahallituksen perustaman Sipoonkorpi II työryhmän loppuraportissa vuodelta 2004 todettiin Porvoon moottoritien pohjoispuolinen vyöhyke muutospainealueeksi, johon kohdentuu rakentamispaineita."


I föredragningslistan låter man förstå att gränserna för Sibbo


Kuntien yhteinen osayleiskaava laaditaan Sipoon kunnasta Helsinkiin vuoden 2009 alussa liitetylle alueelle sekä yhteistyössä Vantaan ja mahdollisesti Sipoon kanssa liitosalueeseen liittyville lähialueille. Yhteisen yleiskaavan tulisi valmistua vuoden 2012 loppuun mennessä ja siinä ratkaistaan Sipoonkorven maankäytön pääpiirteet yleiskaavaalueella.


Jag trodde att det redan var klart att Sibbo kommun skulle delta i delgeneralplanen. Helsingfpors stadsplaneringskontor hävdar på en sida från den 18 september att "Vantaaseen ja Sipooseen kuuluvat alueet Länsisalmi, Länsimäki ja Granö eivät ole Helsinkiä, mutta kuuluvat yhteiseen osayleiskaava-alueeseen." Påståendet stöd av en karta i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" från september. (Uppe till vänster.) Även i presentationen "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" från februari (?) finns en karta över ett område för en gemensam delgeneralplan, som även skulle innefatta områden som hör till Vanda och Sibbo. Ingendera kartan inkluderar dock områden norr om inkorporeringsområdet.


Jag har redan tidigare påpekat skillnader i de två föreslagna områdena för en gemensam delgeneralplan. Enligt det äldre förslaget går gränsen vid motorvägen i Västersundom, medan det nyare förslaget även inkluderar ett områden norr om motorvägen vid Gjutans. Dessutom har områden öster om Immersbyvägen tagits med i det äldre föslaget, så att området för den gemensamma delgeneralplanen motsvarar det område som Helsingfors krävde våren 2006. På kartan med det äldre förslaget finns en liten detalj som antyder på att kartan med utritade gränser och fäörgade områden är från år 2008. Gränsen mellan Helsingfors och Vanda går här, i enlighet med HFD:s avgörande, längs Österledens gamla sträckning.



Tusentals. Den 14 oktober 2009


Den 6 oktober publicerade Vartti på Internet en artikel med rubriken "Karhusaareen jopa tuhansia uusia asukkaita". I dagens nummer av tidningen Vartti återfinns artikeln i en kortare version med ett par läsarkommentarer. Den nya rubriken är "Karhusaaresta tuhansien koti". Jag återger här ett stycke ur artikeln:


Maanomistajat voivat siis alkaa rakentaa mailleen jo ennen rakennuskiellon päättymistä, mikäli kaupunki on samaa mieltä siitä, mihin suuntaan ”uutta Helsinkiä” lähdetään kehittämään. Monet maanomistajat ovat muutoksesta innoissaan, sillä Sipoo suhtautui aikaisemmin nihkeästi uusien rakennuslupien myöntämiseen. Toisin on nyt, kun Helsinki sanoo rakentavansa maaseudusta kaupunkia.


Verkligen?


Kapellviken. Den 13 oktober 2009


Osmo Soininvaara skrev i söndags ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009". Soininvaara brukar skriva blogginlägg där han presenterar föredragningslistan för kommande möten. Den 5 oktober publicerade Soininvaara ett inlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 8.10.2009", men denna gång har han alltså även efteråt kommenterat mötet, där man tog ställning till planeringen av Björnsö. Soininvaaras blogginlägg innehåller en del märkliga påpekanden. Jag citerar:


Sipoosta liitetyille alueille on tarkoitus asuttaa 35000 henkeä. Tavoite on aika kova, kun samalla tavoitteena on pien(kerros)talovaltainen kaupunki. Päästrategioita on kolme: yksi laajentaisi asutusta hankalasti Sipoonkorpeen päin, toinen taas uhkaisi rannan Natura-alueita. Kolmas säästäisi molemmat, mutta lopputuloksena olisi tylsä kerrostalovaltainen alue.
Meri laineili vapaasti Östersundomin edustalla ja Kappelin luona vielä vuosisadan alussa. Kartanon jokseenkin holtiton jätevesien lasku sikaloista ja navetoista rehevöitti lahdet niin pahasti, että ne ovat nyt umpeen kasvaneita ruovikkoisia alueita. Jos meillä olisi nyt kirkasvetinen lahti ja joku ilmoittaisi aikovansa saastuttaa ne löyhkääviksi ruovikoiksi, sitä pidettäisiin ympäristörikoksena. Nyt tuo ruovikko kuitenkin tarjoaa kodin joillekin harvinaisille lintulajeille, ja tilanne on suojeltu Naturalla.
Minusta lahti pitäisi ruopata entiseen tilaansa siltä osin kuin se on mahdollista Natura-aluetta tuhoamatta; Natura-alue on siinä vähän syrjemmässä, joten ei se ehkä ihan mahdotonta ole.
Natura-suojelun voi myös purkaa, jos hankkii jostain vastaavanlaisen alueen liitettäväksi Naturaan.


I Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" finns ett fotografi (se ovan) som visar att det fanns öppet vatten i Kapellviken ännu i början av förra århundradet. Sedan dess har framför allt landhöjningen gjort sitt, vilket man kan se i Borgarstrandsviken lika väl som i Kapellviken. Soininvaara utalar sig synnerlihgen föraktfullt om Östersundom naturaområden, vilket är märkligt med tanke på hans egen bakgrund i Koijärvi-rörelsen. Bättre blir det inte att Soininvaara går så långt att han antyder att Natura-skyddet kunde upphävas. I en komentar till inlägget kommer han dock till helt andra slutsatser. Jag citerar:


Minä en ehdottanut Natura-varauksen purkamista. Esitin, että selvitetään, voiko ruovikkoista rantaa ruopata ilman, että se tuhoaa Natura-alueen, koska koko vesialue ei kuulu Naturaan.
Tuo ajatus alueen siirrosta toisaalle ei ollut ehdotus vaan toteamus, koska eräs asian korkea asintuntija siitä minulle mainitsi. Kati on todennäköisesti oikeassa siinä, ettei sellaista vaihtoaluetta löydy.
Olen ollut puolustamassa Koijärveä, jossa lintuparatiisi oli nimenomaan seurausta ihmisen tekemästä epäonnistuneesta kuivatuksesta.


Östersundom fågelvatten torde inte kunna ersättas med motsvarande skyddsområde. Men man kan fråga sig varför det överhuvudtaget är så viktigt att exploatera Östersundom, då det finns stora obebyggda områden vid vassbevuxna stränder invid Åboleden (Bredviken) vid gränsen mellan Helsingfors och Esbo. (Bilden nedan.)






Om någonstans så finns det obebyggda och otillgängliga stränder vid Lahtisleden (Gammelstadsviken) på bara några kilometers avstånd från Helsingfors centrum. Helsingfors lär inte ha några planer på att exploatera dessa stränder. Väl så.


Långsam lösning. Den 12 oktober 2009



I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Liitosalue on hidas osaratkaisu Helsingin asuntotuotantoon". Jag återger här valda delar ur artikeln:


Koko liitosalueen väkilukutavoite on 30 000. Määrä vastaa keskikokoista kaupunkia. Raideliikenteen äärelle on rakennettava tehokkaammin kuin Karhusaareen. Karhusaaressa tarvitaan myös Herttoniemen tyyppistä tiiviyttä.

Alueliitoskiistan tuoksinassa syntyi ehkä vaikutelma, että Lounais-Sipoo on nopea ratkaisu Helsingin asuntotuotannon pullonkauloihin. Niin ei ole. Toiveikkaallakin aikataululla vierähtää viitisen vuotta ennen kuin rakennustöihin päästään asutuksen uudella painopistesuunnalla. Jos viivytykset kasautuvat, nosturit ilmestyvät laajassa mitassa pelloille ja metsiin vasta lähempänä vuotta 2020. ...

Liitosalueella riittää hallinnollisia ryteikköjä. Natura-alueen sivuaminen aiheuttaa päänvaivaa. Sipoonkorpi, josta Helsinginkin päättäjät toivovat kansallispuistoa, pitää kyetä rajaamaan. Yleiskaavaa pyritään tekemään yli rajojen Helsingin, Vantaan ja Sipoon kesken. Tämä vähentäisi kaavoituksen vaiheita. Valitusten käsittelyyn näet pitää varata aikaa joka käänteessä.

Oma lukunsa on maanomistus. Helsinki, joka omistaa liitosalueen maista vain kolmanneksen, pyrkii ostamaan ydinalueet itselleen tai tekemään yksityisten omistajien kanssa maankäyttösopimuksia. Viime kädessä kaupungilla on lunastusmahdollisuus.


I föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds nästa möte ingår ett ärende med rubriken "Lausunto valtuuston toivomusponteen sipoonkorven kaavoittamisesta luonnonsuojelualueeksi". Jag torde återkomma.

Jussi-Pekka Alanen. Den 11 oktober 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Jussi-Pekka Alanen etsii vahvaa poliittista johtajaa". Artikeln handlar om Jussi-Pekka Alanens pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli". Tillsammans med artikeln har tidningen publicerat en kortare text med rubriken "Sipoo-liitos oli kahden miehen voimannäyttö". De två männen som Jussi-Pekka Alanen lyfter fram är Juussi Pajunen och Hannes Manninen. Enligt min bedömning skulle det vara rättare att säga att annekteringen lyckades trots Pajunens och Manninens synnerligen oskickliga agerande. Speciellt starka är varken Pajunen eller Manninen. Maninens egen position var svag nog för att Helsingforspolitiker skulle kunna pressa honom att bryta mot sina och Centerns principer i samband med Paras-reformen. Och det var inte tjänstemannen Pajunen som pressade Manninen. Någon sådan makt hade inte överborgmästaren.




Jag har på denna blogg uppmärksammat en hel del felaktig information som förmedlats av medierna, men det är klart att även mina blogginlägg ibland innehåller fel. Jag har förundrat mig över hur Helsingfin Sanomats redaktör som bevakat fallet Sibbo har kunnat förväxla Pekka Myllyniemi med Jussi-Pekka Alanen. Det om någonting visar väl hur lite man egentligen undersökt fallet. Jag har emellertid själv i ett inlägg påstått att Jussi-Pekka Alanen var medlem i kommunindelningslagarbetsgruppen som utarbetade förslaget till ny kommunindelningslag. Det var han inte. Istället var den konsultative tjänstemannen Rainer Alanen medlem i gruppen.


I mitt inlägg "Juristeri? Den 2 oktober 2009" noterade jag att Jussi-Pekka Alanen avlutar sin pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" med att antyda att de som ifrågasatt lagligheten i inkorporeringen av sydvästra Sibbo sysslat med juristeri. Jag återger här det sista stycket i Jussi-Pekka Alanens skrift:


Moni on pitänyt menettelyä sopimattomana ja tulosta juridisesti kyseenalaisena. Kuulun niihin, joiden mielestä ratkaisu oli sisällöltään aivan oikea. Kysymys oli erityisen painavien syiden tulkinnasta, jossa vastakkain olivat järki ja juristeria. KHO asettui järjen puolelle.


Alanen må tala om juristeri, men självaste kommunminister Mari Kiviniemi har avfärdat förslag att Bergö ska överföras från Malax till Korsnäs med att det skulle kräva "säsrkilt vägande skäl". (Å andra sidan har ministeriet även låtit förstå att en föreslagen överföring av ett område från Oravais till Vörå-Maxmo på ett väsentligt sätt skulle försvaga Oravais kommuns funktionsförmåga, vilket är en motivering som snarare överensstämmer med förslaget till ny kommunindelningslag än med rådande lag - och med HFD:s avgörande i fallet Sibbo.) Jussi-Pekka Alanen har här sin egen ära att så vakt om. I sin utredning "Rajat kuntoon, veturi vauhtiin" från den 17 september 2007 gjorde Jussi-Pekka Alanen en felaktig tolkning av kommunindelningskagens krav på att en ändring av kommunindelningen inte får inverka mera än 10 % på någon av berörda kommuners areal ifall inga särskilt vägande skäl föreligger. Jussi-Pekka Alanens miss föranledde tillägget "Kuntajakolain vaikutukset Järvenpään, Keravan ja Tuusulan osaliitokseen" från den 26 oktober 2007. (Se "Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007".)


Jussi-Pekka Alanen fick på sätt och vis upprättelse av kommunindelningslagarbetsgruppen, som i sin promemoria säger att "prosenttirajojen asettaminen myös suhteessa alueen vastaanottavaan kuntaan on nähty säännöksen tarkoituksen kannalta tarpeettomana" och föreslår att de kategoriska procentgränserna helt slopas. Se "'Onödig' procentgräns. Den 26 april 2009".)


Jussi-Pekka Alanen har alltså inte själv varit med i lagarbetsgruppen som gjort berett förslaget till ny kommunindelningslag. Däremot var Rainer Alanen medlem i gruppen, tillsammans med bl.a. Kari Prättälä och Arto Sulonen. I sin Sibborapport tackar Pekka Myllyniemi samtliga tre för deras stöd.


Osmo Soininvaara har idag skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009".

Kulturhistoriskt område. Den 10 oktober 2009


Borgåbladet noterar idag i en notis att planerna för Björnsö godkändes av stadsplaneringsnämnden i Helsingfors.



Fastän planeringen av Björnsö inte är så beroende av planeringen av det övriga inkorporeringsområdet, måste man även i planeringen av Björnsö ta den omgivande miljön i beaktande. I presentationen "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" finns ett flygfotografi där naturskyddsområden och nationellt betydelsefulla kulturhistoriska områden ritats ut. En intressant detalj är att man även ritat ut ett förslag till nationellt kulturhistoriskt område från 2008. Istället för ett större område som utgör en helhet från kapellet till Björkudden föreslås att det kulturhistoriska området begränsas till tre separata områden. Det är inte så svårt att gissa vad som föranlett förslaget till ändring.



Karhusaari. Den 9 november 2009


Helsingfors stadsplaneringsnämnd godkände igår förslaget till principer för planeringen av Björnsö i enlighet med föredragningslistan. (Se "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet. Den 5 oktober 2009".) I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår det en notis med rubriken "Östersundomin Karhusaaresta tulee pientalo-kaupunki". I notisen kan man läsa bl.a. följande:


Helsingin uusimmassa kaupunginosassa Östersundomissa oleva Karhusaari muuttuu tulevaisuudessa pientalokaupungiksi. Nykyisin se on vielä maaseutua, johon on rakennettu hyvin yksilöllisiä, jopa erikoisia omakotitaloja. Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta hyväksyi torstaina Karhusaarelle uudet suunnitteluperiaatteet. Niiden mukaan Karhusaaren asukasluku nousee 2500:een tai jopa 4000:een.


Visonerna för Björnsö har väl i stora drag varit klara redan från början av året, ifall dokumentet "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" faktiskt är från februari. Kartan ovan, som finns i den aktuella presentationen, visar att planeringen av Björnsö till skillnad från andra delar av inkorporeringsområdet inte är beroende av spårvägslösningar. Någon spårvägsförbindelse planeras inte till ön. Björnsö har på kartan markerats med en ring och en pil. I presentationen ingår även andra intressanta kartor. Kartan nedan visar ett förslag till område för en gemensam generalplan över kommungränserna. Området skiljer sig något från området för den gemensamma generalplanen så som det är presenterat i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". (Se "Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009".) Däremot är området nästan identiskt med området på 3 000 hektar som Helsingfors våren 2006 krävde av Sibbo. (Se "Trovärdig vittnesbörd. Den 6 december 2007".)


Björnsö. Den 8 oktober 2009


Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall idag behandla principerna för planeringen av Björnsö, som föreslås bli ett nytt Brändö med upp till 4 000 invånare. I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Karhusaareen mahtuu jopa 4 000 asukasta". I rapporten "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet" jämförs Björnsö med Brändö, som är av samma storlek som Björnsö och har 3800 invånare.



I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Små tomter och allmänna stränder väcker diskussion". Disponent Hannu Ihalainen kritiserar här att Björnsö jämförs med Brändö.



Helsingfors stadsplaneringskontor har i tisdags publicerat en nyhet med rubriken "Karhusaaresta suunnitellaan pientalokaupunkia".



TM Rakennusmaailma lär bara ha hittat vanliga bräder i Matti Vanhanens hus. Hur skulle det vara att kolla efter specialhyvlade plankor hos Vanhanens bror i Sibbo? Brodern valdes till programdirektör vid statsrådets sammanträde då regeringen Vanhanen II tog sitt beslut i Sibbofrågan. Kanske har släktfreden krävt tjänster förut?


Uutta Helsinkiä. Den 7 oktober 2009


Helsingfors stad har på adressen http://www.uuttahelsinkia.fi öppnat en helt ny webbplats med titeln "Uutta Helsinkiä". Staden informerade om webbplatsen igår, men den har öppnats redan förra månaden. Webbplatsen, som är helt enspråkigt finsk, har även sidor med rubriken "Östersundom".




Största delen av textmaterialet på dessa sidor har tidigare publicerats på stadsplaneringskontorets webbplats, men här finns även material som jag inte har stött på förut. Detta gäler speciellt sidan "Maata ostetaan". På sidan uppges dock att texten publicerats redan den 7 september.




På sidan "Maata ostetaan" kan man bl.a. läsa följande:


”Pääpaino on ehdottomasti vapaaehtoisissa maakaupoissa”, Peter Haaparinne korostaa.

”Pääperiaate on, että kaupunki hoitaa raakamaan hankinnan ja kaavoituksen, minkä jälkeen se myy tai vuokraa kaavoitetun maan yksittäisille toteuttajille.


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändarartikel av Jan Sundberg, Artikeln, som har rubriken "Korruption och språklig diskriminering", handlar inte direkt om fallet Sibbo, men kunde väl tillämpas på detta fall. Jag återger här valda bitar ur artikeln:


I två avseenden utmärker sig Finland som en mönsterstat. Dels den nästan totala avsaknaden av korruption och föredömligt omskötta minoritetspolitiken. Så långt officiella internationella jämförelser. Bilden fläckas när verkligheten gör sig påmind. ...

Det som journalister grävt fram om valfinansiering är endast toppen på isberget och överträdelserna är av relativt lindrig art, även statsministerns.
Betydligt värre är frågan om mutor mellan val. I Finland ges inte mutor i bruna kuvert under bordet, korruptionen är institutionaliserad och därför svår att upptäcka. Sovjethandeln gav upphov till stora entreprenader i Sovjet där valet av byggherre satte ansvariga ministrar och partifolk i en delikat situation där tjänster och gentjänster utbyttes i bästa broder-samförstånd. Regeringspartierna bar det största ansvaret.
Vad värre, systemet överfördes till kommunerna. Förlorare var markägare vars landområden inlöstes för billig peng. Snart förvandlades grönområdet till tättbebyggd stadsplan och markvärdet steg mångfalt. Utan en samverkan mellan ansvariga lokalpolitiker och entreprenörer var detta inte möjligt. Båda parter drog ekonomisk nytta av denna institutionaliserade korruption som endast i undantagsfall blev avslöjad. För att få en rätsida på denna lagvidrighet återstår en hel del grävande journalistik, dessvärre kretsar diskussionen nästan enbart kring statsministern.



Borgåbladet har på kvällen publicerat en text med rubriken "Tillväxtplaner oroar på Björnsö".


Fortfarande oeniga. Den 6 oktober 2009


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en artikel med rubriken "Egendomstvist kan ge Sibbo ett kommunhus". Liksom rubriken antyder anknyts i artikeln den aktuella byteshandeln mellan Helsingfors och Sibbo till ersättningstvisten, fastän bytesaffären inte i sig alls är en lösning på frågan hur och hur mycket Helsingfors skall ersätta Sibbo för inkorporeringen. Å andra sidan noterar Hbl att Sibbo och Helsingfors även efter den aktuella överenskommelsen är oeniga. Jag citerar ur artikeln:


Sibbo och Helsingfors är fortfarande oeniga om den ersättning som Sibbo kommun vill ha för lån, uteblivna skatteintäkter och ersättningar för två skolor och fyra daghem som Sibbo kommun är ägare till i den del av kommunen som sedan årsskiftet är Helsingfors.

Sibbo har gjort en ekonomisk utredning som har värderat förlusten till ett visst belopp medan Helsingfors stad har kommit fram till helt andra summor.

- Vi har krävt 100 miljoner euro för all den egendom som övergått till Helsingfors efter annekteringen. De erbjuder oss 4,5 miljoner, säger kommundirektör Markku Luoma i Sibbo.

Tvisten ligger Helsingfors förvaltningsdomstol.


I artikeln hävdas felaktigt att Sibbo får "ett par tomter på Björnön". Det är naturligtvis Helsingfors som får tomterna i utbyte. Kartan ovan är ur rapporten "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet". (Se "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet. Den 5 oktober 2009".) Kartan nedan är ur en bilaga till en föredragningslista för Helsingfors fastighetsnämnd och visar de fastigheter som Helsingfors får av Sibbo enligt den aktuella överenskommelsen.




Yle har idag på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "JK kritiserar läkemedelsflytt ". Jag vill i sammanhanget tipsa om mitt blogginlägg "Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009".


Karhusaaren suunnitteluperiaatteet. Den 5 oktober 2009


Helsingfors stadsplaneringsnämnd har på föredragningslistan för mötet nästa torsdag ett ärende med rubriken "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet". Stadsplaneingskontoret har redan en tid annonserat ut att ärendet skall tas upp på mötet den 8 oktober. I föredragningslistan ingår därtill ett ärende med rubriken "Karhusaarentietä koskeva asemakaavan muutosehdotus (nro 11930)". I och för sig finns det praktiska skäl att börja med Björnsö, men det är betecknande att Helsingfors börjar planeringen av inkorporeringsområdet med det område där de största ekonomiska fördelarna finns att söka. Björnsö hänger minsann inte samman med den övriga stadsstrukturen i Helsingfors, som man hävdat att bör utvidgas österut. Som bilaga till föredragningslistan ingår bl.a. rapporten "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet" (pdf) på 23 sidor. Bilden nedan visar en sida ur dokumentet.




Invid skärgårdsmiljön ovan skall Björnsö centrum byggas enligt förslaget i föredragningslistan. Förslaget lyder i sin helhet enligt följande:


Kaupunkisuunnittelulautakunta päättänee hyväksyä Karhusaaren
suunnitteluperiaatteet seuraavasti:

1. Karhusaaren asukaslukutavoitteena pidetään 2500 - 4000 asukasta.
2. Karhusaari on luonteeltaan pientalokaupunkia. Rakennukset ovat I - III kerroksisia. Tonttien rakentamistehokkuudet ovat vähintään et=0.3 joitakin poikkeuksia lukuun ottamatta. Jo rakennetut tontit voidaan jakaa ja sallia useampiasuntoiset rakennukset. Uusilla rakentamisalueilla tavoitteellinen alin tonttitehokkuus on et= 0.4.
3. Rantaviivasta vähintään 50 % on julkisessa käytössä.
4. Karhusaaren keskustaa kehitetään saaren itärannalle Winbergin sataman tuntumaan.
5. Karhusaarentietä kehitetään saaren pääkatuna.
6. Saaren katuverkossa varaudutaan vähintään toiseen siltaan mantereelle.


En del av bildmaterialet i den ovannämnda rapporten återfinns i dokumentet "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" (pdf), som stadsplaneringskontoret publicerat redan den 25 september. Detta gäller bl.a. bilden nedan. Det finns skäl att återkomma även till detta dokument.




Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Egendomstvist kan ge Sibbo ett kommunhus".

Länsi-Sipoo. Den 4 oktober 2009



I veckoslutets nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven ulkoilureiteille opastavat vasta kyltit". I samma tidning får Jussi-Pekka Alanens pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" stor publicitet. Utgivningen av Alanens pamflett sammanföll med Nylands förbunds presentation av tre modeller för hur Helsingforsregionen kan växa. Bl.a. i Helsingi Sanomat precenterades dessa tre modeller i torsdagens tidning tillsammans med Alanens budskap att Metropolen behöver en egen lag. Angående de tre modellerna kan det vara på plats att notera att fingermodellen, med vilken inkorporeringen motiverades, fortfarande endast är en av flera aktuella modeller.




På kommunförbundets webbplats Kunnat.net publicerades redan i torsdags en notis med rubriken "Tutkimus: Helsingin seudun yhteistyötä tiivistettävä lailla". Här kallas Alanens skrift "tutkimus", men pamflett är nog en riktigare benämning. Alanen må vara före detta direktör på Kommunförbundet, före detta biträdande stadsdirektör i Helsingfors och en erfaren utredningsman, men den aktuella skriften är minsann ingen forskningsrapport. Istället upprepar Alanen populära missuppfattningar och schabloner. Här ett prov:


Helsinkiä kohtaan tunnetaan seudulla edelleen epäluuloa – aiheesta tai ilman. Lisäväriä tähän on tuonut Sipoon alueliitoksen toteuttamistapa, jonka monet näkivät voimapolitiikan esimerkkinä. Toisaalta loputtomasta jääräpäisyydestä helposti seuraa ratkaisujen tekemisen lipsuminen muiden käsiin. Sipoossakin tunnettiin hyvin itäisen Helsingin muutospaineet, mutta etsikkoajan – ja samalla vaikuttamismahdollisuuksien – annettiin livahtaa ohi. Luotettiin liikaa kapeaan poliittiseen tukeen ja jätettiin sillan rakentaminen väliin. Hyvä esimerkki huonosta yhteistyökulttuurista puolin ja toisin.

Speciellt väl tycks Alanen inte ha följt med de senaste vändningarna. Alanen skriver att "Espoon länsimetro, Vantaan Kehärata ja metron jatke itään Sipooseen, samoin kuin Helsingin vapautuvat satama-alueet, avaavat uusia mahdollisuuksia suunnitelmalliselle yhdyskuntarakentamiselle." Sibbometron var ju en central motivering till inkorporeringen, men nu är den endast ett av flera alternativ för kollektivtrafikförbindelse till Östersundom.


Alanen behandlar i sin pamflett även ur Helsingfors administrativa gränser justerats genom historien. Om den stora inkorporeringen 1946 skriver Alanen bl.a. följande:


Espoon jääminen kokonaan kunnallista jaotusta koskevien ratkaisujen ulkopuolelle kertoo kielikysymysten ja maanomistusolojen vaikutuksesta. Samoja piirteitä oli myös Sipoon suunnalla.


Det stämmer att utredningsman Yrjö Harvia år 1936 föreslog delar av Esbo skulle anslutas till Helsingfors, men att så inte skedde. (Se "Yrjö Harvias förslag från 1936. Den 3 april 2007".) Harvia föreslog även att Västerundom och Nordsjö i öster skulle anslutas till huvudstaden, men inte heller här följdes Harvias förslag. Däremot föreslog Harvia inte att delar av Sibbo skulle ingå i inkorporeringsområdet. En liten pikant detalj är att Östersundom på en karta i Alanens pamflett kallas Länsi-Sipoo.


Google+ Followers