Ännu inga linjekartor. Den 31 maj 2010


Helsingin Sanomat publicerade den 17 februari en artikel med rubriken "Halpa vai nopea raide itään?". (Se "Metro från Mellungsbacka eller snabbspårväg. Den 17 februari 2010".) I artikeln hävdades det att utredningarna om alternativen för spårvägsförbindelse till Östersundom presenteras för Helsingfors stadsplaneringsnämnd i början av mars. Utredningarna bör ha varit färdiga senast i januari, men de har fortfarande inte presenterats för nämnden, åtminstone inte officiellt. Bara utredningen om metroalternativen har kostat 213 980 euro och där till kommer utredningen om snabbspårvägsförbindelser, som torde vara i samma prisklass. Det är klart att dylika utredningar borde presenteras för stadsplaneringsnämnden, även om de visar att metroelternativen är helt orealistiska. Helsingfors Östersundomprojekt verkar för tillfället vara lagt på is, men det kan finnas andra orsaker till att utredningarna inte ges offentlighet. Oberoende av vilken orsaken är till att man ruvar på utredningen, så betyder det att planeringen av Östersundom medvetet fördröjs. Å andra sidan torde man redan i praktiken ha tagit beslutet att det inte blir någon metrolinje till Östersundom.


Svagt är det även av Helsingin Sanomat att inte fråga stadsplaneringskontoret var de utlovade linjekartorna dröjer.

Lauras Helsingfors. Den 30 maj 2010



Den 17 maj publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Rakennusprojektit lykkääntyvät", där det antyddes att Helsingfors stads sparåtgärder får följder för Östersundom. (Se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010".) Följande dag, den 18 maj, ingick i Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Inga stora nedskärningar - men byggstopp väntar". Hbl hänvisar här till artikeln i Helsingin Sanomat, men lyfter i sammanhanget tydligare fram sydvästra Sibbo.


Jag har inte tidigare noterat Hbl:s artikel, men passar nu på att återge valda delar:


Helsingfors skall spara enligt de förslag de olika nämnderna gjort. Stadsstyrelsen följde på sitt möte i går det förslag som de tre stora, Samlingspartiet, Socialdemokraterna och De Gröna kom överens om under helgen.
Inbesparingarna blir inte särskilt stora. I stället skjuter man upp byggandet av nya bostadsområden, bland dem det inkorporerade Sibbo. ...

Konkret: De tvångsinlösta områdena i Östersundom och sydvästra Sibbo, Fiskehamnen, Kronobergsfjärden, Björkholmen och Busholmen går helt eller delvis i stå tills ekonomin är i balans. ...


Också De Gröna anser att det finns orsak att kritiskt granska investeringarna. Däremot ogillar stadstyrelseledamoten Elina Moisio idén om att också frysa en del av de pengar som var tänkta att sättas i stadens kollektivtrafik, bland annat utvidgningen av metronätet och spårväg till Östersundom.
- Kollektivtrafiken och service till invånarna måste prioriteras framom investeringar som inte är akuta..
Varför var det så bråttom att ta delar av Sibbo då det inte finns pengar att göra något där nu?
- Det är inte länge sedan Helsingfors funderade på att bygga på Malms flygplats eftersom det var så skriande brist på tomter. Nu har vi fått flera områden tack vare Nordsjö hamn och inkorporeringen av Sibbo. Vi behöver dem alla, säger Räty.
- Helsingfors gapade efter för mycket, säger Oker-Blom.




Medan Hbl alltså låter Sfp:s representant i statsstyrelsen Jan D. Oker-Blom kritisera Helsingfors för att ha gapat efter för mycket, är det helt berättigat ordföranden för den samlingspartistsika fullmäktigegruppen Lara Räty som får den otacksamma uppgiften att försvara brådskan med att inkorporera delar av Sibbo.




På ett par år gamla webbsidor upplyser Räty om varför Helsingfors behövde "västra Sibbo": Det gällde att förhindra utflyttning till Esbo utan att staden skulle behöva offra Malms flygfält eller Sandhamn för bostadsbebyggelse.




Hakanen. Den 29 maj 2010


I gårdagens inlägg "För och emot tvångsinlösning. Den 28 maj 2010" noterade jag att Yrjö Hakanen hade tipsat Helsingin Sanomat om Helsingfors stads (hittills inofficiella) linje när det gäller köp och tvångsinlösning av mark i Östersundom. (Se "Dyrt utan tvångsinlösning. Den 27 maj 2010".) Stadens eller åtminstone stadsdirektör Jussi Pajunens linje kommer fram redan i Hakanens blogginlägg "Lahjoittaako Helsinki maanomistajille kymmeniä miljoonia?" från den 5 maj. I själva verket lade Hakanen fram ungefär samma text i sitt anförande då Helsingfors stadsfullmäktige samma dag diskuterade uppföljningsrapporten om genomförandeprogrammet för markanvändning och boende 2008-2017. Jag citerar ur anförandet:


Helsinki on perinteisesti kaavoittanut etupäässä omalle tonttimaalle. Nyt kaavoitukseen tuodaan kumppanuusmallia, jossa rakennusfirmat pääsevät suoraan tekemään kaavaa. Lounais-Sipoossa aiotaan kaavoittaa vapaaehtoisin sopimuksin ilman, että kaupunki hankkii maita itselleen.

Kysynkin apulaiskaupunginjohtaja Penttilältä, onko selvitetty, paljonko kaupunki menettää tällä tavalla Lounais-Sipoon kaavoituksen tuomia tuottoja ja vastaavasti paljonko yksityisten maanomistajien ja rakennusliikkeiden osuus maan ansiottomasta arvonnoususta tulee olemaan?


År 2005 hade Helsingfors stad och staten kommit överens om att Malms flygfält i förtid skulle överlåtas åt Helsingfors stad, så att Helsingfors skulle kunna använda område för småhusbebyggelse. Helsingfors stad skulle här ha ägt marken i sin helhet, men bl.a. Matti Vanhanens motstånd förhindrade planerna. Ännu år 2006 var staten beredd att avstå Sandhamn åt Helsingfors stad för att motverka den påstådda bristen på tomtmark. Genom bytesaffärer mellan statden och staten skulle Sandhamn i sin helhet ha kommit att ägas av Helsingfors stad. Denna lösning förhindrades emellertid av Jan Vapaavuori och kommendör Risto Rautava, som lobbade hårt för att staden istället skulle bebygga sin mark i sydvästra Sibbo. Malm och Sanhamn hade varken krävt tvångsinlösningar eller markanvändningsavtal med markägare. Den "nästan tusen hektar färdiga tomtmarken" var visserligen statsministerns huvudargument för en inkorporering, men fastän även HFD i sitt avgörande lyfte fram betydelsen av att Helsingfors stad äger en stor del av marken i det aktuella området, så har den "färdiga tomtmarken" visat sig vara oanvändbar eller olämplig för bebyggelse. Marken som skulle lämpa sig för bebyggelse ägs huvudsakligen av privata markägare, vilket innebär att planeringen av Östersundom kommer att bli dyr och svår.


Det verkar som om Pajunen och Helsingfors stad vill undvika en offentlig diskussion om Östersundom. Dess värre finns det oberoende beslutsfattare så som Hakanen som det är svårt att tysta ner, eller som man inte brytt sig om att förhandla med. Hakanen var för övrigt en av de få ledamöter som i stadsfullmäktige i juni 2006 röstade emot stadens initiativ till en ändring i kommunindelningen.


För och emot tvångsinlösning. Den 28 maj 2010

Artikeln "Maakaupoista helsinkiläisille kymmenien miljoonien lisälasku" ("Maakaupoista kymmenien miljoonien lisälasku Helsingille") i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat (se "Dyrt utan tvångsinlösning. Den 27 maj 2010") har föranlett diskussion så väl på tidningens insändarsida som i diskussionspalterna på tidningens webbplats. Helsingin Sanomat för själv vidare diskussionen om tvångsinlösning av mark i Östersundom genom att i dagens tidning publicera artiklar med rubrikerna "Helsingin poliitikot eivät lämpene pakkolunastukselle" och "'Parempi se kuin pakkolunastus'". På webbplatsen kan man läsa en text med rubriken "Helsingin poliitikot eivät kannata pakkolunastuksia Östersundomissa". Helsingin Sanomat noterar här dels att "Helsinki on syksystä 2008 saanut ostettua vain 45 hehtaaria yksityistyä maata Östersundomista" dels att "Kokoomuksen Laura Räty muistutti östersundomilaisille luvatun, että pääsääntöisesti pakkolunastusta ei käytetä." På diskussionsspaletrna har man reagerat på inkonsekvensen och hyckleriet då Helsingfors ledning säger att tvångsinlösning strider mot god sed medan inkorporeringen drevs igenom på det sätt som den gjordes.



Stadsfullmäktigeledamoten Yrjö Hakanen (fkp) påstod igår i ett blogginlägg med rubriken "Jättilahjoitus tonttikeinottelijoille" att det var han som gav tipset till nyheten i gårdagens Helsingin Sanomat. Jag återger här valda delar ur Hakanens inlägg:


Helsinki on perinteisesti kaavoittanut maata pääsääntöisesti vain alueille, joiden maat ovat sen omistuksessa. Näin kaavoituksen tuoma maan arvonnousu on jäänyt kaupungin eduksi. Kaupunginjohtajan nyt lupaama maankäyttösopimusten tekeminen antaa maanomistajille suuren osa tuosta ansiottomasta arvonnoususta.

Missä tällainen toimintamallin muutos on sovittu? Kysyin asiaa jo syksyllä kaupunginjohtajalta ja hän perusteli mallia vain sillä, että se on helpompi. Valtuusto tai kaupunginhallitus eivät ole asiasta päättäneet. Uutta toimintamallia ei voi perustella myöskään kiireellä, kun Sipoon liitosalueiden kaavoitus ja rakentaminen ovat joka tapauksessa vuosikausien, ainakin parin vuosikymmenen projekti. Voi vain arvailla, onko taustalla jotain kulissien takana tehtyjä sopimuksia ja ketkä kaikki niistä keräävät hyödyn?


Hakanen hänvisar i inlägget till ett äldre inlägg "Lahjoittaako Helsinki maanomistajille kymmeniä miljoonia?" från den 5 maj. Här skriver Hakanen bl.a. följande:


Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen on lupaillut Lounais-Sipoon kaavoittamista niin, että kaupunki ei hanki itselleen maa-aluieta ennen niiden kaavoittamista ja infrastruktuurin rakentamista. Kysyin tänään kaupunginvaltuustossa, paljonko kaupunki menettää tässä maan arvonnousun tuomaa tuottoa ja vastaavasti paljonko yksityiset maanomistajat ja rakennusliikkeet hyötyvät menettelystä. Apulaiskaupunginjohtaja Penttilän mukaan kaupunki menettää varovaisenkin arvion mukaan kymmeniä miljoonia euroja.

Helsinki on perinteisesti toiminut toisin eli ottanut kaavoituksen tuoman maan ansiottoman arvonnousun tuotot itselleen hankkimalla raakamaan kaupungin omistukseen ennen kaavoitusta. Miksi Lounais-Sipoon osalta on esillä toisenlainen malli? Kuka on luvannut mitä ja kenelle? Valtuuston onkin syytä linjata Sipoon liitosalueiden kaavoitusta niin, että palataan perinteiseen toimintamalliin ja lopetetaan kaavoituksen tuoman arvonnousun lahjoittamisesta maanomistajille ja gryndereille.


Dyrt utan tvångsinlösning. Den 27 maj 2010

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Maakaupoista helsinkiläisille kymmenien miljoonien lisälasku". På tidningens webbplats kan man läsa en artikel med rubriken "Maakaupoista kymmenien miljoonien lisälasku Helsingille". Själva artikeln i tidningen har rubriken "Pakkolunastus kavahduttaa". Jag återger här valda delar:


Helsingin perinteinen maapolitiikan linja Lounais-Sipoossa on käymässä erittäin kalliiksi.

Syynä on se, ettei Helsinki halua hankkia maata pakkolunastamalla, vaan aluetta pyritään kehittämään pelkästään maankäyttösopimuksilla ja vapaaehtoisilla kaupoilla.

Helsinkiläisten kannalta erityisen ongelmallisia ovat maankäyttösopimukset, joita kaupunki valmistautuu nyt tekemään niiden maanomistajien kanssa, jotka eivät halua myydä maitaan.

Helsingin maakaupat uudella Östersundomin alueella ovat edenneet hitaasti. Kaupunki on onnistunut ostamaan vain 45 hehtaaria yksityisten maita. ...


Helsingillä olisi myös hyvät perusteet lunastukselle, sillä valtioneuvosto myönsi rajansiirron hyväksyessään, että Lounais-Sipoon nopea rakentaminen on Helsingin ja koko Suomen kannalta tärkeää. ...

Helsingin virkamieskunnassa suhtaudutaan nihkeästi pakkoon, jota pidetään hyvien tapojen vastaisena. Kukaan ei myöskään myönnä, että Östersundomin maanomistajia hyviteltäisiin Lounais-Sipoota koskeneen pitkän rajansiirtoriidan jälkeen.



I en faktaruta noteras följande:


Alueella noudatettavat maanhankinnan periaatteet ovat paraikaa virkamiesten valmisteltavana. Niiden pitäisi tulla kaupunginhallituksen käsittelyyn lähiviikkoina.



Prioriteringar. Den 26 maj 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Arvokeskustelu on Helsingissä tarpeen". Snarare än en värdediskussion förespråkar ledaren en diskussion om ekonomiska prioriteringar då det gäller Helsingfors stads investeringar. Denna gång medges det öppet att investeringarna i nya bostadsområden handlar om stadens förutsättningar att konkurrera om goda skattebetalare. I ledaren förutspås föga modigt att bl.a. utvecklingen av Östersundom kommer att fördröjas. Jag citerar ur ledaren:


Poliittiseen harkintaan investointiohjelman tarkistus tulee elokuun alussa, kun kaupunginhallitus ottaa asian käsittelyyn. Tällöin joudutaan panemaan tärkeysjärjestykseen muun muassa suunnitteilla olevat aluerakentamishankkeet. Paraikaa vireillä ovat satamalta vapautuneiden Kalasataman ja Jätkäsaaren rakentaminen, Kuninkaankolmion alue, Kruunuvuorenranta ja Östersundom.

Aluerakentamishankkeet ovat olennainen osa Helsingin elinvoimaisuuden kehittämistä. Ne kaikki ovat suuria mahdollisuuksia, kun kaupunki kilpailee vakavaraisista veronmaksajista.

Kaupunginhallinnossa ollaan asettamassa jo aloitettuja Kalasatamaa ja Jätkäsaarta etusijalle. Tämä linjaus tarkoittaisi, että Östersundomin ja Kruunuvuorenrannan toteuttaminen jäisivät ehkä myöhempään ajankohtaan.


50 400 euro. Den 25 maj 2010


I gårdagens sändning av aktualitetsprogrammet A-studio ingick ett inslag om byggnadsbolaget Alfred Palmbergs valbidrag till Centern, som gick via Nova. (Se "A-studio: Keskusta sopi vaalirahan kierrättämisestä".) Mycket tyder på att Matti Vanhanen kände till stödet på 50400 euro, fastän han förnekat det. Man kan fråga sig vad Palmberg hade för motiv att ge ett bidrag som man inte ville att skulle synnas i bokföringen.



Jag vill ännu en gång passa på att påminna om kopplingarna till fallet Sibbo, som jag tagit upp i inläggen "Vaalirahoiitajien kuudes tukimies. Den 14 april 2010", "Palmberg. Den 25 september 2009", "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008" och "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007".


Spårjoker utan räls. Den 24 maj 2010


Tekniikka & Talous har idag publicerat en "nyhetskommentar" med rubriken "Pajusen investointi­leikkuri iskee pahasti Helsinkiin". Jag citerar:


Pajunen ei ole vielä halunnut arvioida mahdollisia karsintakohteita, mutta leikkurin uskotaan iskevän pahiten suunnitteilla oleivin joukkoliikennehankkeisiin sekä uusiin aloittamattomiin kaupunginosiin.

Liikenneinvestoinneista tällaisia ovat esimerkiksi Jokerin raideversio, lähijunille suunniteltu Pisara-rata, Laajasalon raitiotie sekä metron haara Pasilaan.

Helsinki aikoo jatkaa Jätkäsaaren ja Kalasataman alueen rakentamista. Jos supistuksiin päädytään, lykkääntyy Sipoon uudisalueen asuttaminen todennäköisesti vuosilla.


T&T nämner inte ens Sibbometron, som oberoende av sparåtgärderna inte längre är aktuell. Den troliga spårvägslösningen för Östersundom är en förlängning av snabbspårvagnslinjen Spårjokern (Raide-Jokeri), men Jokern torde inte gå på räls på årtal. Och varför skulle Jokern inte kunna gå på gummihjul även framöver, när det i Paris och på andra håll i stora världen finns metro som går på gummihjul.




Bilden ovan är från Wikipedia och publiceras enligt GNU Free Documentation License.

Strukturmodeller. Den 23 maj 2010


När Sibbofrågan diskuterades ansågs det råda enighet om att Helsingforsregionen har eller bör ha fem "fingrar" och att utvecklingskorridoren längs Borgåleden är lillfingret, som försummats. Naturligtvis är det ingen självklarhet att regionen skall ha just fem fingrar. Inte heller är fingermodellen som sådan en självklarhet. För tillfället är strukturmodellerna för Nyland och Östra Nyland ute på remiss. Fingermodellen är här en av tre alternativa modeller. De två övriga är länkmodellen och flerkärnmodellen. På webbplatsen för Nylands förbund finns en sida där privatpersoner kan ge sin respons på de alternativa modellerna. De olika modellerna kan man bekanta sig med bl.a. på dokumentet "Strukturmodeller för Nyland och Östra Nyland 2035".



Det finns olika varianter av de tre grundmodellen. Av flerkärnmodellen finns det en modell med utspridd glasbebyggelse och en med byområden. Den senare motsvarar den modell för utvecklingen av Helsingforsregionen som Matti Vanhanen har förespråkat. (Se "Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008" och Vanhanens eget temainlägg "Puutarhakaupunki" från den 10 mars, där Vanhanen bl.a. skriver att "Oikea vastaus ilmastonmuutokseen ei ole kalliiden metrojen rakentaminen".) Ur modellen ovan framgår att inkorporeringen saknar all relevans, ifall Helsingforsregionen utvecklas enligt flerkärnsmodellen.



Inkorporeringen och Helsingfors påstådda planer för Östersundom stämmer inte heller överens med alla fingermodeller. Enligt Fingermodell A skall utvecklingen koncentreras till nuvarande banor. Östersundom hat inte heller någon roll i fingermodellerna B2 och B3. I alla fingermodeller förutom modell A finns för övrigt ett helt nytt finger, banan till Tallin. Östbanan finns med i endast en av modellerna.




Den enda modell som stämmer överens med argumenten för inkorporeringen är fingermnodell 3, "Korta banor". Denna modell bygger på en förlängning av matrolinjen till Östersundom, vilket för tillfället förefaller högst osannolikt. Det hade naturligtvis varit skäl att först utreda strukturmodellerna innan man tog beslutet om en inkorporering av sydvästra Sibbo.



Grön ring. Den 22 maj 2010


Suomen luonnonsuojeluliito har nyligen publicerat en webbsida med rubriken "Pääkaupunkiseudun viherkehä". Här ses Sibbo storskog och Östersundom som en del av en grön ring (viherkehä) runt huvudstadsregionen. Denna vision stämmer överens med landskapsplanen för Nylands förbund, även om koordineringen på landskapsnivå här kommit igång allt för sent. Det var allmän information, som man i Sibbofrågan valde att negligera, att sydvästra Sibbo och Västersundom enligt landskapsplanen är en del av ring av rekreations- och naturskyddsområden runt huvudstadsregionen. Dess värre utgör en stor del av ringen än så länge av "behova av grönförbindelse" (viheryhteystarve).




I sin presentation "Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytykset" från den 20 april lyfter även Tiina Niikkonen från Forststyrelsen även om "Pääkaupunkiseudun viherkehä" som en central faktor när det gäller en nationalpark i Sibbo storskog och Östersundom.




Tulee liittää kansallispuistoon. Den 21 maj 2010

Protokollet för Kervos stadstyrelsemöte den 10 maj har nu kompleterats med 131 §, Lausunto "Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksist". I förslaget i föredragningslistan, som samtidigt var stadsutvecklingssektionens utlåtande (se "Vit fläck. Den 4 maj 2010"), hette det enkligt följande:


Kansallispuiston ulottaminen merenranta-alueille lisää kansallispuiston monimuotoisuutta, mutta johtaa sirpaleiseen kokonaisuuteen ja saattaa hämärtää kansallispuiston alueen hahmottamista.


Stadsstyrelsen ändrade det ovanciterade stycket, så att Kervo i stadens utlåtande säger följande:


Kansallispuiston ulottuminen merenranta-alueille lisää kansallispuiston monimuotoisuutta ja alue tulee liittää kansallispuistoon.




Naturskyddsförbundets förslag. Den 20 maj 2010




Suomen luonnonsuojeluliitos utlåtande om Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för en nationalpark i Sibbo storskog, (SLL:n lausunto Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä) finns nu på förbundets webbplats. Här hittar man nu även en karta över naturskyddsföreningarnas förslag till nationalpark.


Resurser. Den 19 maj 2010

När Helsingin Sanomat i måndagens tidning publicerade artikeln "Rakennusprojektit lykkääntyvät" (se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010") publicerade man på nätet en kortare textversion under rubriken "Helsinki joutuu lykkäämään uusien asuinalueidensa rakentamista ". Östersundom omnämns inte i denna text, men texten föranledde ändå läsarkommentarer om inkorporeringen och planeringen av Östersundom. (Se urklippen nedan.)







Inkorporeringen diskuterades även i samband med Yles artikel "HS: Helsingfors minskar på byggandet".



Medierna har igår och idag rapporterat om mellanrapporter i utredningen om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda.



I rapporten "Maankäyttö, asuminen, liikenne ja ympäristö" omnämns Östersundom i ett par sammanhang.






Östersundom nämns även i rapporten "Toimintaympäristön nykytilan kuvaus ja kehitys".




Sipoon metro. Den 18 maj 2010


Föga överaskande har artikeln "Rakennusprojektit lykkääntyvät" (se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010") i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat föranlett diskussioner om inkorporeringen och planeringen av Östersundom. Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Helsingin asuntotuotantoa ei saa hidastaa" där (f.d.) sydvästra Sibbo inte omnämns, men där flera kommentarer anknyter till Östersundom. Signaturen tpyyluoma (Timo) kommer med följande kommentarer:


1. Kaavoitetaan Östersundomiin tiivisti 10 000 pientalotonttia.
2. Myydään ne hintaan 80 000 euroa kpl, eli 800 miljonalla.
3. Tehdään pikaratikka 100 miljoonalla.

Soininvaara kommenterade igår själv den ovanciterade kommentaren med följande kommentar:


Harmi vain, ettei Helsinki omista maata. Lähestymme kysymystä lunastusoikeudesta tai arvonnousun leikkaamisesta.


För Samlingspartiet och Matti Vanhanen var Helsingfors markägendom i sydvästra Sibbo ett motiv till inkorporeringen. Soininvaara har här haft en helt annan uppfanning. Soininvaara har istället talat för att Helsingfors köper billig mark, som staden planerar och därefter säljer till ett högre pris. Soininvaara har såtillvida rätt att Helsingfors inte just äger lämplig tomtmark i Östersundom. Dess värre har Helsingfors inte råd att köpa mark till den prisnivå som staden själv satt genom att betala ett oskäligt högt pris för oplanerad mark i Östersundom. Tvångsinlösning är en möjlighet, men inlösning kan inte göras innan området planeras och markens värde därmed färdigt stigit. Dessutom kan Helsingfors under samlingspartistisk ledning inte gärna socialisera privatägd mark enligt Soininvaaras modell.



Soininvaara har idag gjort ett tillägg till sitt inlägg. Soininvaara har nu förstått att Jussi Pajunen vill spara genom att inte bygga metro till "Sibbo". Soininvaara har all anledning att känna sig lurad. Jag återger här tillägget i sin helhet:


Niin kuin vähän arvelinkin, nettiversion uutisointi oli puutteellista. Kaupunginjohtaja ei halua vähentää asuntotuotantoa, vaan varustaa asuinalueet myöhemmin ja luopua joistakin raideinvestoinneista. Tällä hän ei voi tarkoittaa kuin Sipoon metroa, koska Kruunuvuoren ranta on suunniteltu ratikan varaan ja ilman ratikkaa koko suunnittelu pitäisi aloittaa alusta. Edelleen olen sitä mieltä, että on parempi rahastaa enemmän maasta kuin säästää uusien alueiden vaatimista investoinneista. Erityisesti siellä Östersundomin alueella voisi maapolitiikamn periaatteita miettiä uudelta pohjalta.


Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010





I Helsingin Sanomat ingick tisdagen den 4 maj en intervju med Jussi Pajunen under rubriken "Helsingin talous luultuakin pahemmassa jamassa". I intervjun antyddes att Helsingfors investeringar i Östersundom får vänta. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Rakennusprojektit lykkääntyvät". Här omnämns Östersundom direkt. Bl.a. noteras följande:


Helsinki lykkää uusille asuinalueille rakentamista. Näitä alueita ovat muun muassa Jätkäsaari, Kalasatama, Kruunuvuorenranta, Koivusaari ja Östersundom eli entinen Lounais-Sipoo.


Vidare kan man i artikeln läsa följande:


Merkittävä säästökohde ovat myös Helsingin kunnianhimoiset joukkoliikennesuunnitelmat. Tulevaisuuden listalla on muun muassa metroverkon laajentaminen ja raideliikenneyhteys Östersundomiin.


Ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti. Den 16 maj 2010



I det senaste numret av Helsingin Uutiset ingår en notis med rubriken "Helsinki vaihtaisi maita Sipoonkorvessa". I notisen kan man läsa att "Helsingin kaupunginhallitus esittää ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti, että Sipoonkorpeen suunnitteilla olevan kansallispuiston maa-alueet tulisivat yksinomaan valtion hallinnoimiksi." Påståendet är direkt taget ur Helsingfors stads nyhetsmeddelande "11.05.10 Kaupunginhallitus ei innostu kaavaillusta yhteishallinnosta Sipoonkorven kansallispuistohankkeessa". I verkligheten anser stadsplanerings- och fastighetsnämnden i sina respektive utlåtanden likaledes att nationalparken bör grundas endast på statsägd mark, men staden ville i sitt meddelande tydligen framhålla att ställningstagandet är i överensstämmelse just med miljönämndens linje. (Se "Inte av miljöskäl. Den 12 maj 2010".) Det torde vara betydligt flera som läser notiser i Helsingin Uutiset än nyhetsmeddelanden på Helsingfors stads webbplats. Stadens informationsansvariga kan vara tacksamma över att medierna okritiskt förmedlar vidare vinklade påståenden.


Personligen har jag ingenting emot att staten köper mark av Helsingfors stad, men med tanke på skyddet av Sibbo storskog hade det varit mycket bättre att skog som ägs av Helsingforst stad anslöts till nationalparken oberoende av några eventuella framtida markaffärer mellan staten och staden. Enligt Helsingfors förslag skulle en stor del av skogen lämnas utan skydd.


Skolslaktsbrådska. Den 15 maj 2010


Under den senaste tiden har "skolslaktsbrådskan" i Sibbo fått mycket uppmärksamhet. "Skolslaktsbrådskan" har samband med fallet Sibbo, men jag skall inte desto mera reda ut dem här. Kanske något överraskande har man kunnat hitta läsarkommentarer där Sfp pekats ut som skyldig: Genom att Sfp tillåtit tillväxt i Sibbo har de svenskspråkiga förlorat makten i kommunen. Kanske var det dylika läsarkommentarer som föranledde följande analys i ledaren "Skolslaktsbrådskan tål inte granskning":


Det är också farligt naivt att drömma om ett Sibbo där inflyttningen hållits på en "moderat" nivå för att trygga svenskans ställning. Om Sibbo hade gått in för en ännu långsammare tillväxt, hade kommunen knappast existerat, utan för länge sedan styckats som tomtmark för grannkommunerna. Sibbo har som närgranne till huvudstadsregionen aldrig haft realistiska förutsättningar för att bli ett svenskspråkigt reservat.


Jag håller med om att det inte är realistiskt att Sibbo skulle gå in för att begränsa inflyttningen för att trygga svenskans ställning. Dels behöver kommunen inom rimlig tid komma upp till invånartalet 20 000, som i Paras-ramlagen förutsätts för att en kommun inte skall behöva samarbeta med andra kommuner då det gäller bashälsovården. Dels torde Sfp:s potentiella väljare i Sibbo inte längre prioritera de svenska intressena på samma sätt som tidigare. Däremot vill jag protestera när Borgåbladet antyder att Sibbo med en lägre tillväxt "för länge sedan styckats som tomtmark för grannkommunerna". Kervo och Träskända har brist på tomtmark, men försöket att inkorporera "Ristikytö", som hör till Tusby, visar att en kommuns brist på tomtmark inte är ett skäl nog till en ändring i kommunindelningen - inte ens i kölvattnet efter inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Att Sibbo förblivit glest befolkat är egentligen inte ett problem, så länge här inte finns outnyttjade spårvägsförbindelser. Föreställningen att Sibbo kunnat styckas som tomtmark för grannkommunerna tyder på att inte ens Borgåbladet förstått den unika bakgrunden till fallet Sibbo. Indirekt bidrar Borgåbladet till skolslakten i Sibbo. Vanföreställningar om att inkorporeringen (huvudsakligen) var ett resultat av kommunens långsamma tillväxt har resulterat i att övriga partiet i Sibbo tillsammans har kunnat köra över Sfp och därmed avveckla det svenska skolväsendet.

Lo. Den 14 maj 2010


I onsdagens nummer av gratistisningen Vartti (Itä-Helsinki) ingår en notis med rubriken "Sipoonkorpi tärkeä ilvekselle". Nyjeten handlar om utredningen som omnämns i Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets pressmeddelande "Suunnitteilla oleva Sipoonkorven kansallispuisto on tärkeä myös ilvekselle", som publicerades den 5 maj med anledning av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets utlåtande om Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för en antionalpark i Sibbo storskog. Egenstligen är det de ekologiska korridorerna söder om motervägen som är speciellt viktiga för lodjuret.

Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010


Riksdagens Justitieombudsman publicerade igår ett meddelande under rubriken "Justitieombudsmannen klandrar jävig minister". JO klandrar minister Anu Vehviläinen (c) för att inte ha jävat sig då statsrådet i juni 2008 tog beslutet om sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad, trots att hon deltagit i motsvarande beslut i Joensuu stadsfullmäktige. I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:


JO Jääskeläinen anser att ärenden om kommunsammanslagningar är av sådan natur och betydelse att det med tanke på allmänhetens förtroende ställs höga krav på att beredningen och beslutsfattandet sker korrekt och opartiskt.

Ur själva beslutet dnr 3988/4/08 Ministerin olisi tullut jäävätä itsensä kuntaliitosasian käsittelystä valtioneuvostossa / Minister borde ha jävat sig då en kommunsammanslagning behandlades i statsrådet framgår det att JO anser att Vehviläinen varit jävig utgående från den sjunde alternativa grunden för jäv enligt förvaltningslagens § 28 enligt vilken en tjänsteman är jävig om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av "något annat särskilt skäl" äventyras. Att JO utgående från denna vaga punkt bedöma Vehviläinen som jävig förefaller märkligt med tanke på att HFD i fallet Sibbo varken betraktade statsminister Matti Vanhanen eller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi som jäviga. JO hänvisar emellertid just till HFD:s beslut, enligt vilket Vehviläinen var jävig då hon deltog i statsrådets beslut om sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu. HFD ansåg dock att Vehviläinens jäv inte var en grund att ogiltigförklara beslutet!


Vid statsrådets beslut om en inkorporering av sydvästra Sibbo i juni 2007 jävade sig fyra ministrar som deltagit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att ta ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Denna grund att jäva sig ansågs kontroversiell, inte minst som Vanhanen inte jävade sig. Själv misstänker jag att Jan Vapaavuori och Mari Kiviniemi jävade sig på denna formella grund för att inte behöva redogöra för eller dölja andra grunder till jäv. Fastän de jävade sig - eller tack vare att de jävade sig - fortsatte de dessutom att verka för en inkorporering, så väl i offentligheten som bakom kulisserna. När HFD betraktade Vehviläinen som jävig följde man på sätt och vis (vikarierande) justitiekansler Jaakko Jonkkas linje i fallet Sibbo.


JO gör alltså samma bedömning av Vehviläinens jäv som HFD och JK redan gjort. Vad kunde riksdagens justitieombudsman annars ha gjort? I sitt beslut om att klandra Vehviläinen hänvisar JO även direkt till HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Jag citerar:


Korkeimman hallinto-oikeuden vuosikirjaratkaisussa 15.1.2008 (KHO 2008:1) on arvioitu ministerin esteellisyyttä yleislausekkeen perusteella. Päätöksen mukaan pääministeri ei ollut hallintolain esteellisyyttä koskevassa yleislausekkeessa tarkoitetulla tavalla esteellinen käsittelemään kuntajakoasiaa valtioneuvostossa sillä perusteella, että hän oli etukäteen julkisesti osallistunut asiasta käytyyn keskusteluun ja puolueensa puheenjohtajana käsitellyt Helsingin seudun aluejaotuksen kehittämistä puoluejohtajien neuvotteluissa.

Här refererar JO till ett av de fulaste avsnitten i HFD:s Sibbobeslut. I besvären mot statsrådets beslut i fallet Sibbo hävdades det ingalunda att Vanhanen varit jävig, emedan han "i offentligheten på förhand deltagit i diskussionen" eller "i egenskap av partiordförande i partiordförandenas förhandlingar diskuterat områdesindelningen i Helsingforsregionen". I ett av besvären hävdades det däremot, med klara bevis, att Vanhanen gett Helsingfors löften om en inkorporering.


I sitt beslut citerar JO direkt ur HFD:s beslut som berör sammanslagningen av Eno och Pyhäselkä med Joensuu. Jag citerar vidare:


Ministeri Vehviläinen ei ole ollut esteellinen osallistumaan päätöksentekoon valtioneuvostossa hallintolain 28 §:n 1 momentin 1-6 kohtien perusteella. Sitä vastoin hänen osallistumistaan päätöksentekoon valtioneuvostossa on arvioitava mainitun säännöksen 7 kohdan yleislausekkeen perusteella. Tämän esteellisyysperusteen nojalla on arvioitava muun muassa mahdollisten ennakkokäsitysten vaikutus päätöksenteon objektiivisuuteen samoin kuin niin sanotun toisen asteen jääviyden vaikutus.

När det gäller fallet Sibbo hade Vanhanen på förhand gett löften om en inkorporering och uppmanat beslutsfattarna i Helsingfors att i brådskande ordning ta ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Jag frågar mig varför HFD inte såg att detta faktum kunde ha påverkat "objektiviteten" i Vanhanens och statsrådets beslut.


Till sist kan det noteras att Vehviläinen var en av de ministrar som röstade för en inkorporering av sydvästra Sibbo.



Inte av miljöskäl. Den 12 maj 2010





Helsingfors stad publicerade igår ett nyhetsmeddelande med rubriken "11.05.10 Kaupunginhallitus ei innostu kaavaillusta yhteishallinnosta Sipoonkorven kansallispuistohankkeessa". I meddelandet heter det att "Helsingin kaupunginhallitus esitti kokouksessaan maanantaina 10.5. ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti, että Sipoonkorpeen suunnitteilla olevan kansallispuiston maa-alueet tulisivat yksinomaan valtion hallinnoimiksi." I verkligheten var det flera nämnder som i sina utlåtanden - uppenbarligen av andra än miljöskäl - ansåg att nationalparken bör grundas endast på statsägd mark, men staden vill tydligen framhålla att ställningstagandet är i överensstämmelse just med miljönämndens linje.



Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Helsingfors för nationalpark i Sibbo storskog".



Sfp i Helsingfors ordnade igår ett diskussionstillfälle om "Helsingfors stads planer på att utveckla Östersundom, Stroskogen och östra Helsingfors." Så väl Astrid Thors som Stefan Johansson var involverade. Kanske de kunde ha svarat på frågan varför Helsingfors dröjer med att publicera utredningarna om spårvägsförbindelser till Östersundom?

Endast på statens mark. Den 11 maj 2010


Helsingfors stadsstyrelse antog igår stadens utlåtande om Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för en nationalpark i Sibbo storskog i enlighet med förslaget i föredragningslistan. Även stadsstyrelsen i Kervo antog ännu igår ett utlåtande. Kervo stads slutliga utlåtande lär skall avvika från stadsutvecklingssektionens utlåtande (se "Vit fläck. Den 4 maj 2010"), som utgjorde förslaget till stadsstyrelsens utlåtande. Enligt de uppgiftersom jag har skulle Kervo nu stöda ett mera vidsträckt alternativ. Miljöministeriet bad ursprungligen om utlåtanden före den 12 april, men Helsingfors beviljades en ny tidsfrist till den 18 maj.


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki haluaa Sipoonkorven kansallispuiston vain valtion maille". Texten finns under samma rubrik på tidningens webbplats.



Helsingin Sanomat noterar att Helsingfors i stadens utlåtande hävdar att staden bidragit till skyddet av Sibbo storskog genom att köpa mark och byta mark med staten. Det må stämma att Helsingfors markaffärer delvis bidragit till ett skydd av skogen, men Helsingfors har köpt mark med andra motiv än naturskydd. Speciellt har Helsingfors hoppats på att kunna byta till sig Sandhamn mot skog i Sibbo. Att kräva att nationalparken förverkligas endast på statsägd mark är ett sätt för Helsingfors att ytterligare byta mark med staten. Dess värre ger en nationalpark som begränsar sig till mark som ägs av staten föga skydd för de delar av Sibbo storskog som är mest hotade av stadsplaneringen.


Google+ Followers