Sibboparken i regeringens aftonskola. Den 30 september 2010


Helsingin Sanomat publicerade på kvällen en artikel med rubriken "Hallitus jätti Sipoonkorven kansallispuiston aluerajauksen auki". Jag citerar ur artikeln:


Erityisesti kiistaa on aiheuttanut se, laajennetaanko puiston alue Östersundomissa Porvoonväylän eteläpuolelle. Helsingin mukaan puisto voisi laajimmillaan häiritä Östersundomin tulevan asuinalueen rakentamista.

Vaikkei hallitus vielä ole ottanut aluerajaukseen kantaa, on ympäristöministeri Paula Lehtomäki (kesk) sitä mieltä, että vain tien pohjoispuoliset osat pitäisi liittää kansallispuistoon. Lehtomäki toisti kantansa iltakoulussa keskiviikkona.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår artiklar med rubrikerna "Lehtomäki: Sipoonkorven ekokäytävät turvataan" och "'Kunhan ei tule mitään ylimääräistä'".



I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Inget beslut om Sibboparken". Hufvudstadsbladet publicerade igår kväll en artikel med rubriken "Nationalparken dröjer". Jag citerar:


Tanken är att nationalparkens kärna ska utgöras av statens skyddsområden men vi vill ännu förhandla om Helsingfors stads roll, sade miljöminister Paula Lehtomäki (C) efter regeringens aftonskola på onsdagskvällen. ...

Regeringen utgår från att staten ska kunna byta till sig de områden i Sibbo storskog som Helsingfors stad äger. Då kunde parken bli större från början. Nationalparker kan endast inrättas på statens marker. I storskogen äger staten 1 800 hektar skyddsområden. Frågan är till vilket pris Helsingfors går med på ett markbyte.

Därför är det också oklart var nationalparkens gräns ska dras.



Yle publicerade på kvällen en notis med rubriken "Hallitus Sipoonkorven takana".


Finlands naturskyddsförbund publicerade redan igår kväll ett meddelande med rubriken "Sipoonkorpeen tulee kansallispuisto". Jag återger meddelandet här i sin helhet:


"On hienoa, että hallitus oli iltakoulussa Sipoonkorven kansallispuiston takana. Tärkeää on, että hallitus lupasi turvata myös kansallispuiston ekologiset yhteydet ja aloittaa maanvaihdot Helsingin kanssa. Jatkovalmistelussa kansallispuistoon tulee lisätä vielä merenrannikon Natura-alueet", toteaa luonnonsuojeluasiantuntija Tapani Veistola Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiiristä.

Sipoonkorpi on tärkeä sekä luonnolle että virkistyskäytölle. Kasvava pääkaupunkiseutu tarvitsee kaksi keuhkoa. Sipoonkorpi olisi Helsingille itäinen Nuuksio.

Luonnonsuojeluliitto ja Natur och Miljö tekivät esityksen Sipoonkorven kansallispuistosta ympäristöministeriölle vuonna 2006. Maassamme on nyt 35 kansallispuistoa. Hallituksen esitys Selkämeren kansallispuistoksi on jo eduskunnassa. Sipoonkorvesta tulee maamme 37:s kansallispuisto.



Omfattningen är öppen. Den 29 september 2010



Sibbo kommunpublicerade för ett par dagar sedan en sida med rubriken "Delgeneralplan för Östersundom" ("Östersundomin osayleiskaava"). I den svenska texten kan man läsa att en gemensam generalplan planeras bl.a. för "delar av stadsdelarna Länsimäki, Vaarala och Ojanko". I texten talas det korrekt om gemensam generalplan och inte om gemensam delgeneralplan så som i rubriken. Vidare kan man läsa att "Sibbo beslutar hösten 2010 om medverkan i den gemensamma generalplanen och om omfattningen på det område som ska ingå i planen." Det är alltså i princip fortfarande möjligt att Majvik-området inte ingår i den gemensamma generalplanen. I varje fall är det öppet hur stor del av Sibbo som skall ingå. Att gränserna är fastslagna framgår även ur kartan på den aktuella sidan. Från Sibbo kommuns sida länkas det till Helsingfors stadsplaneringsnämnds sida för projektområdet Östersundom.



Helsingfors idrottsverk annonserar efter en jurist. Till uppgifterna för idrottsverkets jurists hör att vara sekreterare i idrottsnämnden, men den nuvarande juristen har även i egenskap av vikarie för förvaltningsavdelningens avdelningschef fått svara på frågor om idrottsverkets olovliga och olagliga vägprojekt på Husö. Den som söker tjänsten borde kanske vara medveten om att "stadens högre ledning" förutsätter att idrottsverket utan officiella beslut planerar och förverkligar projekt som strider mot markanvändnings- och byggnadslagen samt naturvårdslagen.




Något lov för en simstrand finns inte ännu, men idrottsverket har denna vecka fortsatt med förverkligandet av den "tillfälliga simstranden". Bilderna nedan är tagna idag.

















Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Nationalparken dröjer".

Typologi. Den 28 september 2010




I inlägget " Långören. Den 26 september 2010" redogjorde jag för diplomarbetet "Asumista saaressa - Suunnitelma Helsingin Långöreniin". Ett annat diplomarbete från Tampereen teknillinen yliopisto är "Luonto kaupungissa - Kaupungin ja luonnon kokoavat typologiat Östersundomiin" av Minttu Kervinen. Kervinens arbet är intressant så till vida att hon även deltagit i beställningsarbetet "Östersundomin osayleiskaavan kaupunkiekologinen ohjelma". I själva verket är innehållet i diplomarbetet delvis samma som stadsplaneringskontorets märkliga "ekologiska" utredning. Detta gäller t.ex. kartan ovan, som inte skall tolkas allt för konkret. Månne inte Kervinens arbete, eller titeln på diplomarbetet, har inspirerat intrevjun "Östersundom – kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa" (Östersundom - staden i naturen, naturen i staden) på Ekonomi- och planeringscentralens webbplats.


Jag noterar för övrigt att gränsen mellan Vanda och Helsingfors även på kartorna i Karvinens arbete följer den gamla dragningen av Österleden. (Se nedan.)


Dödläge. Den 27 september 2010



I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en intervju med Jan Vapaavuori. Vapaavuori säger här att det var nödvändigt med en lösning på "dödläget" som uppkommit under årtionden.






Vapaavuori tar även ställning för östmetron.




Den översta bilden är ur Wikipedia.

Långören. Den 26 september 2010


Östersundomprojektet har gett möjligheter till akademiska studier. Ett i mängden är Essi Wallenius diplomarbete "Asumista saaressa - Suunnitelma Helsingin Långöreniin", som är daterat 21.04.2010. Diplomarbetet, som är gjort vid Tampereen teknillinen yliopisto, skulle kunna avfärdas som en akademisk övning utan verklighetsanknytning, ifall Wallenius inte samarbetat med Helsingfors stadsplaneringskontor, som försett henne med material, som delvis inte varit tillgängligt för allmänheten. På bilden ovan syns förutom Långören Torpviken och Husö, där Helsingfors idrottsverk har byggt den kontroversiella "räddningsvägen" invid Natura 2000 området.


Simstranden på Husö syns även på en karta i Wallenius arbete. Det handlar här eventuellt om den färdiga inofficiella simstranden, som idrottsverket har ansökt om att få bygga om till en "tillfällig simstrand". Alternativet är att Wallenius före andra informerats om planerna på en "tillfällig simstrand".



Åtminstone när det gäller alternativen för metro har Wallenius haft tillgång till opublicerad information. Mutkametro-alternativet finns redan med som en utgångspunkt för Wallenius arbete. Här finns å andra sidan även en alternativ linje från Nordsjö. Dessutom stämmer placeringen av metrostationer inte helt överens med det valda alternativet för metro.




Jag noterar för övrigt att gränsen för inkorporeringsområdet på kartorna i Wallenius arbete, liksom i metroutredningen, följer Österledens gamla sträckning, i överensstämmelse med inrikesministeriets tolkning av statrådets Sibbobeslut.




Busslinjerna i Wallenius arbete stämmer till skillnad från metrolinjen inte alls överens med de aktuella planerna för en linje för matartrafik från Husö via Björnsö och Björkudden till Zachrisbacken.



I Wallenius arbete ingår en karta över Natura-områdena och Sibbo storskog. Ur kartan framgår tydligt hur Långören ligger inklämt innanför Natura-området. Natura 2000 uppmärksammas ganska mycket i arbetet, men Wallenius kommer fram till en enkel lösning:


Aluetta sivuavaa Natura-aluetta ei poisteta, mutta hoidetaan ja siistitään asianmukaisella tavalla.

Någon större hänsyn till bestämmelserna om skydd av Natura 2000-områden tar Wallenius dock inte.


Kivituhka. Den 25 september 2010


I det strålande septembervädret gjorde jag en cykeltur till Husö och den yttersta udden, som förstörts av Helsingfors iddrottsverks projekt. (Se "Väliaikainen uimaranta. Den 20 september 2010".) Arbetet, som saknar tillstånd för miljöåtgärd, har fortsatt under den gångna veckan. Speciellt har man brett ut fingrus (kivituhka) och jämnat vägytan med vält. Byggarbetet har även fortsatt på vändplatsen invid den gamla stenbryggan. Platsen ser om möjligt ännu värre ut än för en vecka sedan.




I planerna ingår ett par papperskorgar. De kunde redan ha behövts för vägarbetarnas kaffemuggar.




Var vattenröret och rören för elkablar slutar kan man inte se. Vad vattenröret och de möjliga elkablarna skall behövas till är svårt att säga. En planerad toalett modell Bajamaja kan faktiskt förutsätta antingen en serviceväg eller servicebrygga, men knappast kranvatten. Några duschar finns inte med i planerna.



I dokumentet "Natura-arvioinnin tarveharkinta" heter det att "Vanha rantaa pitkin kulkeva kapeampi polkuyhteys säilytetään entisellään", men enligt ritningarna för den "tillfälliga simstranden" skall även den gamla stigen "förstärkas" med fingrus.




På parkeringsplatsen invid Husö gård i andra ändan av den över en kilometer långa "räddningsvägen" fanns förutom en grävmaskin och en vält även en asfaltmaskin.









I föredragningslistan för Helsingfors byggnadsnämnds möte nästa vecka ingår ett ärende som gäller en ansökan om tillstånd för miljöåtgärd i anslutning till en planerad utvidgning av Winbergs småbåtshamn på Björnsö. Enligt föredragandens och byggnadskontorets förslag beviljas undantag. För vattenområdet invid råder byggnadsförbud, men det aktuella landområdet hör till de få områden i stordistriktetet Östersundom där det inte råder byggnadsförbud. Jag finner det anmärkningsvärt att det faktiskt inte råder byggnadsförbud på denna del av Björnsö som föreslagits bli centrumområde.



På kartan nedan över områden för byggnadsförbud syns förutom Björnsö även Husö, men Husö syns dåligt eftersom det råder byggnadsförbud på hela Husö.


Politiskt inkorrekt. Den 24 september 2010


När jag började blogga år 2005 hette min blogg "Politiskt inkorrekt". Mina blogginlägg handlade till en början delvis om den politiska korrektheten och intoleransen mot traditionalism och politiskt inkorrekta åsikter i Sverige. När jag i juli 2006 började bevaka fallet Sibbo på min blogg behöll jag det gamla namnet på bloggen. Ännu när min blogg flyttade från den numera nedlagda platsen Yahoo! 360 till Blogger/Blogspot våren 2009 behöll jag till en början namnet "Politiskt inkorrekt". Namnet passade överens med min ambition att förmedla information som inte förmedlades av de traditionella medierna . I inlägget "Oberoende. Den 1 maj 2009" uttrycker jag mig på följande sett:

Jag har behållit titeln "Politiskt inkorrekt", fastän jag inte gillar rubriken speciellt mycket. Dels finns det i Sverige en del öppet rasistiska bloggar med titeln "politiskt inkorrekt", dels är politisk inkorrekthet ingenting att eftersträva i sig. I politiska sammanhang är det tvärtom ofta eftersträvansvärt att varken provocera eller såra med ett taktlöst språkbruk. Jag vill dock med titeln "Politiskt inkorrekt" fortsättningsvis markera ett oberoende och en integritet. Jag anpassar mig inte efter behov att vara salongsfähig och jag ger inte upp mina åsikter på grund av politiska eller sociala påtryckningar.

I inlägget "Censur. Den 24 maj 2009" ifrågasätter jag redan namnet "Politiskt inkorrekt":


Jag har funderat på att byta namn på denna blogg från "Politiskt inkorrekt" till "ocensurerat". När det gäller fallet Sibbo, så är jag kanske inte så politiskt inkorrekt, utan min ambition är snarare att publicera den information som massmedierna antingen inte brytt sig om eller censurerat.

Den 1 juni ifjol bytte jag titeln på min blogg till "Ralf Wadenströms blogg om fallet Sibbo", eller tekniskt sett bara till namnet "Ralf Wadenströms blogg. (Se "Ralf Wadenströms blogg. Den 1 juni 2009".) Namnbytet skulle göra det lättare att hitta min blogg via sökmaskiner, men den avgörande orsaken till namnbytet var att jag inte ville förväxlas eller associeras med den svenska bloggen med samma namn.




Den numera mycket kända bloggen eller nyhetssidan "Politiskt inkorrekt" startades i oktober 2008. Bloggen står Sverigedemokraterna nära och har varit mycket välbesökt den senaste tiden. Jag som är gift med en italienska och tagit min sjuka svärmor till Finland kan inte rimligtvis stöda Sverigedemokarternas politiska program. Men det är med olust och häpnad som jag följt med hur det svenska etablissemanget är oförmöget att bemöta Sverigedemokraterna på ett korrekt och sakligt sätt. I sin iver att fördöma och frysa ut SD har etablerade medier och partiordföranden tummat på centrala demokratiska principer.


För övrigt finns det i Finland inget behov av en motsvarighet till Sverigedemokraterna. Den politiska korrektheten har inte alls gått lika långt i Finland som i Sverige. Finland behöver dessutom mera invandrare. Åtminstone behöver Finlands fotbollslandslag flera invandrare.



Peperim Hetemajs far var högutbildad, men i Finland jobbade han som städare. (Lokalvårdare heter det i Sverige.) När familjen Hetemaj hade fått finskt medborgarskap berättade Perparims syster det stolt även direkt till mig. Jag visste inte om jag skulle gratulera. Nu vet jag att det var Finland jag borde ha gratulerat.



Jag har ibland funderat på hur det gått för mig och min blogg ifall fallet Sibbo inte kommit emellan. Antagligen hade min blogg betydligt flera läsare. Riktigt så stor som på Tackfilm 2 skulle jag knappast ändå ha blivit.




I dagens nummer av Borgåbladet finns det en insändarartikel av Unto Junkkila med rubriken "He börja me Sibbo men kvart sluutare".

Natura-arvioinnin tarveharkinta. Den 23 september 2010


Natura 2000-området Svarta backen och Östersundom fågelvatten (FI100065) borde starkt begränsa möjligheterna att exploatera stränderna i Östersundom för bostadsbebyggelse. Vid Helsingfors stadsplaneringskontor har man dock kalkylerat med att här kunna kringgå lagen. Det första området där man försöker tumma på naturskyddet torde bli Husö. I själva verket prövas skyddet av Torpviken redan i samband med det aktuella projektet att bygga en brygga och en "tillfällig simstrand" på Husö alldeles intill Natura 2000-området. Helsingfors stadsplaneringskontor har i all tysthet gjort en bedömning av behovet av en Natura- eller konsekvensbedömning. I den aktuella behovsprövningen utreds begreppen på följande sätt:


Natura-arvioinnin tarveharkinta on tehtävä, kun hanke tai suunnitelma kohdistuu Natura-alueelle. Se on tehtävä myös silloin, kun itse toiminta sijoittuu alueen ulkopuolelle, mutta toiminnalla voi olla suoria tai epäsuoria merkittäviä vaikutuksia läheisen Natura-alueen suojeluperusteisiin. Tarveharkinnassa punnitaan sitä, onko hankkeesta tai suunnitelmasta tehtävä Natura-arviointi vai ei. Siinä arvioidaan, heikentääkö hanke todennäköisesti merkittävästi niitä suojeluarvoja, joiden perusteella alue on Natura-verkostossa.

I behovsprövningen redogörs det för den redan förverkligade vägen och vändplatsen samt för simstranden och bryggan:

Reitin itäpäässä on kääntöpaikka. Huoltoajoneuvon kääntäminen tapahtuu laiturin lähellä, josta ajetaan samaa reittiä pois, mistä on tultukin. Huoltoauton kääntymispaikka erotetaan rannan oleskeluun tarkoitetulta alueelta esim. maakivillä. Tien leveys on 3,0 metriä. ... Niemen kärjessä tietä jatketaan lähemmäksi rantaa uutena linjauksena. Vanha rantaa pitkin kulkeva kapeampi polkuyhteys säilytetään entisellään.
Natura 2000 -alueen sijainti ei vaikuta suunnitelman sisältöön, sillä suojelualueelle ei ohjata kulkua eikä mitään toimintoja. Suunnitelma sisältää uimapaikkaan liittyvät kalusteet: roskasäiliön, pukukopin ja bajamaja -tyyppisen käymälän. ...
Suunnitelmassa on keskitytty kunnostamaan olemassa oleva vanha kivilaituri käyttökelpoiseksi. Rantaa ei ruopata vaan ruovikkoa niitetään. Vanha kivilaituri katetaan ja sitä jatketaan puurakenteisena ja kelluvana riittävän pitkäksi, jotta se ylettää syvään veteen ja siihen voidaan kiinnittyä veneellä.




Föga överraskande har Helsingfors stadsplaneringskontor kommit fram till att det inte behövs någon Natura-bedömning. Ritningen nedan, ur vilken det framgår att man planerar att muddra området alldeles invid Natura 2000-området, ingår inte i den aktuella behovsprövningen.






Behovsprövningen är märklig på många sett. Lite onödigt avslöjande är etiketten "Östersundom-projekti". Det är väl även annars uppenbart att syftet med det aktuella projektet är att med små försiktiga steg bana väg för en massiv exploatering av Husö. I bästa fall får man ett prejudikat på att det inte behövs någon skyddszon kring natura-områdena. Prövningen är helt anonym, vilket ser mycket konstigt ut, men pdf-dokumentet, som jag har haft tillgång till, är skapat av landskapsarkitekt Kaisa Yli-Jama, som är områdesansvarig för Husö. Dataringen lyder "kevät 2010". Våren 2010 är dock ett flytande begrepp. Våren har i år börjat sent på Helsingfors stadsplaneringskontor.





I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Virkamiehet nostivat Pisara-radan metron ohi". "Sipoon metro" är i själva verket först på elfte plats i tjänstemännens lista över trafikprojekt i Helsingforsregionen.

Plan från år 1988. Den 22 september 2010


Projektet "tillfällig simstrand" (se bl.a. "Väliaikainen uimaranta. Den 20 september 2010") med tillhörande väg, vändplats och brygga på Husö är ett synnerligen märkligt projekt. Helsingfors stad har inte på något sett informerat om projektet och man har även lagstridigt hemlighållit dokument i anslutning till projektet. Några papper på att det tagits beslut om en "tillfällig simstrand" finns det inte, åtminstone inte från detta århundrade. Officiellt är det idrottsverket som ansvarar för projektet, men initiativet kommer från stadsplaneringskontoret, som även övervakar projektet. Vägbygget har inte ansetts behöva något tillstånd, men idrotsverket har i juni ansökt till stadens byggnadstillsynesverk om tillstånd för simstranden och båtbryggan. Byggnadstillsynesverket har, enligt den information som jag haft tillgång till, i sin tur begärt om ett utlåtande av Närings-, trafik- och miljöcentralen före den 24 september.


Helsingfors stadsplaneringskontor har den 7 september gett ett utlåtande i amslutning till idrottsverkets ansökan, som daterats den 17 juni. I utlåtandet heter det bl.a. att Hakija perustelee hakemustaan sillä, että "Liikuntaviraston on edellytetty rakentavan Sipoosta liitetylle alueelle tilapäisiä ulkoilu- ja virkistyspalveluja", vilket är lite komiskt med tanke på att det är stadsplaneringskontoret som de facto står bakom projektet. I utlåtandet kan man vidare läsa följande:


Husön kartano ympäristöineen on rakennettua kulttuurimaisemaa, johon myös kivilaituri ja sinne johtava kujanne kuuluvat. Aluetta ei voida jättää hoitamatta rapistumaan, vaan ehdotetut toimenpiteet ovat maisemanhoidon kannalta välttämättömiä.


Påståendet är synnerligen märkligt. Den förverkligade vändplatsen på den yttersta udden har redan förstört kulturmiljön invid den omnämnda stenbryggan och själva stenbryggan skall enligt planerna begravas under en ny brygga.



I utredningen har man hittat någonting som kanske är tänkt att se ut som ett beslut: en områdesplan från år 1988! Jag citerar:

Helsingin kaupungin omistamalle Talosaaren alueelle on laadittu ulkoilu- ja virkistysaluesuunnitelma vuonna 1988, jonka mukainen nyt haettu toimenpide on. Suunnitelmaa on toteutettu reittien, ousiammuntakentän ja ratsastuskeskuksen kehittämisen osalta. Suunnitelma pitää sisällään myös uimapaikan ja vuoroveneen laiturin Talosaaren kärjessä, joita ei kuitenkaan vielä ole toteutettu.




På ledarsidan i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kolumn av Olli Kivinen med rubriken "Kaksikielisyys on muuttunut hengitysilmaksi", där uppspjälkningen av Sibbo omnämns som en språkfråga tillsammans med frågan om Ekenäs BB och Karlebyfrågan. Jag citerar:


Vastaavasti ruotsin kielen asema on väestön valtaosan mielissä kääntynyt hengitysilman kaltaiseksi normaaliksi osaksi arkipäivän elämää. Ruotsinkielisille tämä merkitsee selvästi sellaista vaaraa, että ruotsi hiipuu Suomessa hitaasti mutta varmasti samalla kun englannin asema vahvistuu. Koko Eurooppaan ulottuva monikulttuurisuuden lisääntyminen kiihdyttää kehitystä.

Peruslähtökohdan muutos koskee koko suurta kuviota, kuten maamme asemaa Euroopassa ja maailmassa, toimintaympäristöämme ja sopeutumistamme maailman muutokseen - kielivaatimuksineen kaikkineen.

Näihin verrattuna Tammisaaren synnytyssairaala, Sipoon pilkkominen, Kokkolan paikka maailmankaikkeudessa ja muut viime aikojen ärsytyspisteet ovat pikkuasioita. ...

Tiedotusvälineillä on oma keskeinen vastuunsa keskustelun pitämisestä järkevissä puitteissa. Vaatimus koskee myös suomenruotsalaista mediaa: peili saattaa kertoa, olivatko paikalliset asukkaat, poliitikot vai tiedotusvälineet eturintamassa, kun Tammisaari, Sipoo tai Kokkola väännettiin suomenruotsalaisten asialle vahinkoa aiheuttaneeksi kielikysymykseksi muiden asia-argumenttien kustannuksella


Kivinen har kanske rätt att fallet Sibbo är en småsak - då det gäller språket. Men fallet Sibbo är mycket mera än en språkfråga.




I dagens nummer av helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsingin seutu satsaa raiteisiin" och underrubriken eller ingressen "Ennen vuotta 2020 toteutettavat raidehankkeet maksaisivat lähes kaksi miljardia euroa." Jag citerar:


Seudullisia kärkihankkeita ovat Helsingin Sanomien tietojen mukaan ainakin Espoon kaupunkirata, Länsimetron jatko Kivenlahteen, Sipoon metro, Pisararata ja jopa Kruunuvuoren raitioyhteys. ...

Helsinki pitää kiinni Sipoon suuntaan tekemistään laajennussuunnitelmista. Muut kunnat puolestaan pitävät Helsingin intoa ennenaikaisena.


Kuntaministeri houkutteli kielellä. Den 21 september 2010



I gårdagens sändning av Uudenmaan uutiset ingick inslag om språkstriderna i kommunfullmäktige i Sibbo. Inslaget, som kan ses på Yle arenan, berör allt från byskolor till kommunministerns argument för att Sfp borde ha gått med på en inkorporering av sydvästra Sibbo. Kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström kommer rent av med ny information om bakgrunden till inkorporeringen. Liljeström säger att "dåvarande" kommunminister försökte locka Sfp att gå med på gränsjusteringen genom att framhålla att inkorporeringen skulle göra Sibbo till en svenskare kommun. Jag förmodar att Liljeström här syftar på Hannes Manninen, som våren 2006 med både förhandlingar och hot försökte få Svenska folkpartiet och beslutsfattarna i Sibbo att frivilligt gå med på en inkorporering. Liljeström skulle antagligen ha en hel del mera att avslöja om Manninen, men de hemliga förhandlingarna våren 2006 är en känslig fråga även för Sfp.


Yle publicerade igår på dagen en artikel som motsvarar innehållet i TV-inslaget. Jag återger här början av texten "Kieli on kuuma kysymys Sipoossa":


Itä-Uudenmaan liiton lakkauttaminen sujui ilman suurta dramatiikkaa, koska RKP ei halunnut kieliriitaa asiasta. Puolueen etujen mukaista oli saada yhtenäinen rintama vastustaman hallintorajojen siirtoa.

Sipoo vastusti viimeiseen saakka valtioneuvoston tahtoa siirtää Helsingin rajaa Östersundomin itäpuolelle. Kiliriitaa asiasta ei tuolloin saatu, ei edes Sipoon kunnanvaltuustossa, vaikka likeltä liippasi.

– Silloin oli enemmän kysymys siitä, oliko kunnanjohtajalla ja silloisella kunnanhallituksen puheenjohtajalla, siis minulla, luottamusta. Eli luottivatko valtuutetut siihen tekemiseen ja niihin taustatietoihin, joita olimme päättäjille kertoneet. Siinä yhteydessä kielikysymys jossakin vaiheessa pompahti esiin, muistelee Christel Liljeström.

Helsinki-Sipoo kiistan kuumimmissa vaiheissa maakauppoja yritettiin kääntää myös ruotsinkielisten eduksi, vaikka samaan aikaan maan hallitus valmisteli täyttä vauhtia yhden RKP:n linnoituksen eli Itä-Uudenmaan maakuntaliiton lakkauttamista.

Kuntaministeri houkutteli kielellä

– Muistan hyvin kun silloinen kuntaministeri sanoi, että meidän pitää muistaa Sipoon vahvistuvan ruotsinkielisenä kuntana. Ihan näin se ei ollut, mutta sitäkin yritettiin käyttää valttikorttina, jotta RKP olisi mennyt mukaan rajansiirtoon.

– Olihan se jo silloin luettavissa, että Itä-Uudenmaan liitto on riippuvainen Sipoostakin. Jos kunnasta otetaan osa pois ja Sipoo heikkenee, niin sillä on seurauksia maakuntajakoon, sanoo Liljeström.






Antero Alku kritiserade på en diskussionsplats på nätet för en vecka sedan Helsingin Sanomat för att ha negligerat Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att även utreda modeller som baserar sig på snabbspårvagsalternativen. (Se "Beslut på en halv miljard. Den 14 september 2010".) Jag citerar ur inlägget:


Ruotsinkielinen pääkaupunkiseudun päivälehti Hufvudstadbladet lieneekin parempi, koska se kuulemma on kertonut miten asia on. Olenkin jo pitkään harkinnut sanomalehtitilaukseni vaihtamista. Ja suosittelen sitä muillekin. Siinä siivellä harjaantuu toinen kotimainenkin.


Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Tarkastusvirasto arvostelee väylähankkeiden huonoa perustelua".

Väliaikainen uimaranta. Den 20 september 2010


Eftersom jag varit förkyld den senaste tiden har jag inte motionerat och därmed inte heller besökt Husö. I lördags tog jag mig ändå en promenad längs den nya eller "förbättrade och restaurerade räddningsvägen". Längs vägen fanns ännu en vält och en grävmaskin, men vägprojektet förefaller vara praktiskt taget färdigt.




Istället hade man påbörjat följande följande steg eller projekt. På spetsen av udden invid den gamla stenbryggan hade man byggt en vändplats. (Se bilden högst uppe.) Här finns en öppning från förut, som väl hade räckt för räddningsfordon. (Se bilderna nedan, som är några veckor gammal.) Nu har man fyllt ut med sten och grus, men ett antal träd återstår ännu att fälla.







Den tilltagna vändplatsen för den nya vägen baserar sig inte längre på ritningarna för vägbygget, som användes som utgångspunkt då ett antal tjänstemän från Helsingfors stad i juni bedömde att vägen, eller egentligen avverkningen som den nya vägen förutsätter, påverkar landskapsbilden så obetydligt att den inte krävde landskapsarbetstillstånd. När man byggt vändplatsen har man istället använd sig av ritningarna för den planerade "tillfälliga simstranden". (Se "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010" och bilden nedan.)






Vändplatsen har byggts på den vackraste platsen på hela Husö. Eller snarare var platsen där vändplatsen byggts den vackraste platsen på Husö. Än så länge har man inte fällt träd i anslutning till vändplatsen, men det är uppenbart att projektet redan nu påverkat landskapsbilden, inte minst sett från stranden och sjön. Se bilderna nedan.










Speciellt intressant är det att man börjat bygga enligt ritningarna för "Väliaikaunen uimaranta", fastän simstranden och båtbryggan inte ännu har beviljats tillstånd. Kanske har det varit bråttom att bygga innan man fått svar från Närings-, trafik- och miljöcentralen?



Längs den "restaurerade" vägen finns en stor rishög, med vilken man täckt över trädet som man olovligt skuffat omkull med grävmaskin. (Se "Med baken före. Den 5 augusti 2010".) Kanske var det ändå inte riktigt så här enkelt att sopa lagbrotten under mattan?






I går publicerade Helsingin sanomat en artikel med rubriken "Metro kiilaa kehäteiden ohi". (Se "Helsinki hoputtaa, muut toppuuttelevat. Den 19 september 2010".) Senare på morgonen publicerades på tidningens webbplats en starkt avvikande version av artikeln under rubriken "Kehä II:n jatko jäämässä raidehankkeiden jalkoihin". Jag cieterar:


HS kysyi ryhmältä Helsingin, Espoon ja Vantaan päättäjiä, mitkä pääkaupunkiseudun suuret liikennehankkeet ovat tärkeimpiä ensi vuosikymmenellä. Vastaukset olivat selvät: helsinkiläiset kohottavat kärkeen Östersundomin raideyhteydet, espoolaiset haluavat jatkaa länsimetroa Kivenlahteen asti ja vantaalaiset korostavat Kehä III:n perusparannuksen tärkeyttä.

"Sipoon alue on liitetty Helsinkiin, että sinne saisi asuntoja. On tärkeää, että joukkoliikenneratkaisu on tehty etupainotteisesti", perustelee itämetron tärkeyttä Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Risto Rautava (kok).

Espoon teknisen toimen johtajan Olavi Loukon mielestä taas länsimetro pitäisi toteuttaa ennen Sipoon metroa.

"Siellä on käyttäjiä jo kymmeniä tuhansia. Valmius on olemassa. Tähän verrattuna Sipoon metro on vasta raakile", hän sanoo.



Google+ Followers