Trettio kilometer. Den 31 oktober 2011

Sipoon Sanomat 27.10 2011 s 2

I gårdagens blogginlägg "Pilkotaan pikkukunnat. Den 30 oktober 2011" skrev jag om Monika Hämäläinens insändare i Sipoon Sanomat, Uusimaa, Vartti Itä-Uusimaa och Borgåbladet. I senaste nummer av Sipoon Sanomat har Christel Liljeström svarat på Hämäläinens insändare i Sipoon Sanomat den 20 november. (Se "Liten maktelit. Den 24 oktober 2011".)



Sipoon Sanomat 27.10 2011 s 2

Ledaren i senaste nummer av Sipoon Sanomat har rubriken "Parantaisiko 30 kilometrin matka keskustaan palveluja?" och handlar om grannkommunernas intresse att inkorporera delar av Sibbo i samband med den nya kommunreformen. i ledarartikeln noteras det att det från Sibbos nuvarande centrum Nickby skulle vara 30 km till kommunens centrum, ifall Sibbo slogs samman med Helsingfors.

I medierna har det starkt lyfts fram att den nya kommunstrukturen skall bygga på pendelområden. Principen om pendelområde är dock inte ny. I den nugällande kommunindelningslagen, som stiftades efter att den gamla lagen förbrukats av kreativ lagtolkning i fallet Sibbo, talas heter det redan att målet är att en kommun ska bestå av en pendlingsregion:

När kommunindelningen utvecklas är målet en livskraftig och regionalt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur. Målet är också att en kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna.

I själva verket heter det i den gamla kommunindelningslagen, som gällde då sydvästra Sibbo inkorporerades, att "en kommun skall bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen."

Kati Vierikko skrev i lardags ett blogginlägg med rubriken "Helsingin sanomat: Östersundomin rakentaminen uhkaa luontoarvoja".


Pilkotaan pikkukunnat. Den 30 oktober 2011

HS 30.10 2011 s A 5

När Helsingin Sanomat den 24 september publicerade en karta över hur kommunsammanslagningarna i Nyland skulle kunna ske, väckte kartan starka reaktioner speciellt i Sibbo. Dels föreslogs det på kartan att Sibbo skulle delas upp mellan Helsingfors-Vanda och Kervo-Träskända-Tusby, dels komm kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström ett par dagar senare ut med ett eget förslag på hur hur Sibbo istället för i två delar skulle kunna delas i tre delar, var av den tredje delen skulle anslutas till Borgå. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) I dagens nummer av Helsingin Sanomat har det publicerats en ny karta över hur kommunerna i Nyland kunde slås samman.

Den nya kartan baserar sig på kommunstyrelseordförandenas bedömningar. På den nya kartan finns det ett antal kommuner färgade i grått, där situationen är "oklar". Sibbo är en av dess "oklara" kommuner. Andra kommuner färgade i grått är bl.a. Vanda, Esbo och Grankulla. På den nya kartan har även Borgnäs och Askola anslutits till Borgå, medan situationen för Mörskoms och Pukkilas del är "oklar". Nurmijärvi, Hyvinge och Mäntsälä biladar nu tillsammans med Kervo, Träskända och Tusby kommunen Keski-Uusimaa. På den nya kartan har i stället för Sibbo två nya kommuner delats i tu. Man skulle ju tro att situationen i Sjundeå i högsta grad är oklar, men halva Sjundeo har anslutits till Lojo, medan den andra halvan av kommunen har anslutits till Kyrskslätt eller den nya kommunen Porkala (Porkkala), dit även halva Ingå anslutits.


HS 30.10 2011 s A 5

Den ovannämnda kartan i dagens nummer av Helsingin Sanomat har publicerats tillsammans med en artikel med rubriken "Teossa pirstaleinen Uusimaa" och en kortare kommenterande text med rubriken "Pilkotaan pikkukunnat". I Den senare nämnda texten kan man läsa följande:

Esimerkiksi Nurmijärvi, Sipoo ja Nummi-Pusula voitaisiin pilkkoa muiden kuntien osiksi. Pilkkomispuheet pitäisi aloittaa yhtä aikaa ympäri maakuntaa. Se vaatisi suunnatonta uskallusta ja yksimielistä poliittista tahtoa.

Sooloillen tehdyistä leikkauksista ei seuraa hyvää. Se poltti Helsingin jo [sic] Sipoon välit, kun pääkaupunki vei naapuriltaan maata kuohuttavassa alueliitoksessa.

Senare på morgonen publicerade Helsingin Sanomat på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Uudenmaan kuntapäättäjät suhtautuvat varauksella liitoksiin".


Bbl 28.10 2011 s 9

I mitt inlägg  "Liten maktelit. Den 24 oktober 2011" noterar jag att olika långa versioner av en insändare av Monika Hämäläinen (YSI) publicerats i Sipoon Sanomat, Uusimaa och Vartti Iä-Uusimaa. I fredags var det dags för en insändare i Borgåbladet. Denna gång handlar det om en helt ny text, men ämnet är det samma. I insändaren riktar Hämäläinen en om möjligt ännu hårdare kritik mot Christel Liljeström (sfp) för att hon - så som Hämäläinen hävdar - "ritar kartor" enligt vilka kommunen skulle själkas upp. Hämäläinen föreslår att Liljeström utgått från sin egen fortsatta kommunpolitiska karriär. Jag har själv på denna blogg noterat att kommunreformen hotar Liljeströms politiska karriär. Hämäläinens misstankar om motiven bakom förslaget att ansluta Liljeströms hemby Hertsby och östra Sibbo till Borgå istället för till Helsingfors eller Kervo-Träskända-Tusby är inte sökt, men Hämäläinens egen insändarartikel ser ut som ett inslag i en valkampanj snarare än ett försök att "kämpa för Sibbos självständighet". Det är lite ironiskt att en politisk grupp som saknar forum för politisk verksamhet utanför kommunens gränser attackerar kommunens egen fullmäktigeordförande för att försvara kommunens självständighet. Frågan är om situationen på kartan i dagens nummer av Helsingin Sanomat skulle vara "oklar" för Sibbos del, ifall fullmäktigeordförande inte kommit med sitt eget motförslag till delning av kommunen.

Bbl 29.10 2011 s 10

I gårdagens nummer av Borgåbledet kommer Liljeström med ett svar i en insändarartikel med rubriken "Liljeström svarar Hämäläinen". I insändaren undrar Liljeström träffande, men lite sarkastiskt var Hämäläinen och gruppen Vårt gemensamma Sibbo kämpar för kommunens självständighet. Det är klart att Liljeström till skillnad från representanterna för Vårt gemensamma Sibbo inte alltid bara kan tänka på "kommuninvånarnas bästa", utan även tar och måste ta hänsyn till Sfp:s intressen, men samtidigt ger partiet henne muskler som en lokal politisk grupp saknar. Denna gång torde Liljeström åtminstone inte kunna kritiseras för att förhandla i det fördolda. Sedan kan det tilläggas att Liljeström för sitt förlag til delning av Sibbo fått mothugg även från sitt eget parti.


http://www.mirule.org/sipoo-kunta/Blogi/900311307

I mitt inlägg "Liten maktelit. Den 24 oktober 2011" skriver jag om en enkät på webbplatsen Mirule om vad sibbobor anser om olika alternativ i för kommunen i samband med kommunreformen. Jag presenterade även resultat då 219 personer svarat. Nu har man i ett inlägg på Mirule under rubriken "Sipoolaiset haluaisivat jatkaa sipoolaisina" redogjort för resultaten då 230 personer har svarat. Här presenteras i cirkeldiagram även resultaten för olika byars del. (Se kartan ovan.) Resultaten har i text sammanställts enligt följande:


Yleiset johtopäätökset

1. Enemmistö sipoolaisista (n. 80% +/- 5%) haluaisi, että Sipoo jatkaa itsenäisenä kuntana mikäli tämä on mahdollista, ruotsinkieliset vastaajat hiukan useammin (n. 83%) kuin suomenkieliset (n. 74%).

2. Mikäli Sipoon tulevaisuus itsenäisenä kuntana ei olisi mahdollista niin eniten kannatusta (n. 41% +/- 7%) saa koko kunnan liittäminen Helsinkiin (tulevaan läntiseen suurkuntaan) ja toiseksi eniten (n. 31%) koko kunnan liittäminen Porvooseen (tulevaan itäiseen suurkuntaan). Molemmat vastaukset ovat virhemarginaalien sisällä.

3. Mikäli edellisen kysymyksen vastauksia tarkastellaan kieliryhmittäin niin ruotsinkielisillä järjestys muuttuu: niukasti suosituin valinta on Porvoo (n. 43%) ja toisen sijan saa Helsinki (41%). Suomenkielisillä Helsinki on ykkösvalinta (41%) ja toiseksi tulee Kerava-Järvenpää-Tuusula-suurkunta (26%). Myös Sipoon jakaminen osiin (n. 15%) on suositumpi vaihtoehto kuin koko kunnan liittäminen Porvooseen (n. 13%). Suomenkielisten ykkösvalinta on niukasti virhemarginaalien ulkopuolella.


Twitter 29.10 2011
I mitt inlägg "Kommundirektörens blogg. Den 28 oktober 2011"  noterar jag att Mikael Grannas inte ännu på Twitter tipsat om bloggen på kommunens webbplats. Igår gjorde han det. Samtidigt tipsade han om han på måndag är i Tle Itä-Uusimaas studio för att tala om Sibbos hungriga grannar.


Vuosien kaavariita. Den 29 oktober 2011

HS 29.10 2011 s A 3

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin asutus uhkaa lintuja ja lehtoa". Rubriken på tidningens paradsida lyder "Östersundomissa muhii vuosien kaavariita". Helsingin Sanomat har kommit över två opublicerade bedömningar: en konsultutredning gjord av Finnish Consulting Group samt en promemoria från Vanda. I artikeln kan man bl.a. läsa följande:


Helsinki tai Suomi eivät voi heikentää tai lakkauttaa Natura-aluetta. Siitä päättää EU.

Tulevan Östersundomin asukkaat voivat olla vakava haitta Mustavuoren lehdolle ja alueen lintulahdille.

Alueen kosteikot ovat maailmassa harvinaisia: vastaavat alueet ovat uhanalaistuneet rajusti ihmisen takia. 


HS 29.10 2011 s A 17

Tillsammans med den ovannämnda ertikeln har Helsingin Sanomat publicerat en kortare text med rubriken "Vuosaaren satamasta taisteltiin vuosikaudet – nyt se voi kiristää Östersundomin kaavavaatimuksia".





Numrorna på kartan visar platserna där fotografierna har tagits.




I senaste nummer av Kommunförbundets tidning Kuntalehti (13/2011), som utkom på torsdagen, ingår en text med rubriken "Timo Karén, Vantaa: Vuosi 2017 sopii metropolialueen kuntaliitokselle/Luottamuksella". Den digitala versionen av tidningen publiceras på Internet först den 10 november, men på tidningens webbplats publicerades i torsdags en kort version av texten under rubriken "Vantaan Karén: Helsinki, Vantaa ja Sipoo yhteen 2017". Här kan man bl.a. läsa följande:

Jollei metropolialueen kuntaliitos onnistu, on Helsingin, Vantaan ja Sipoon aika liittyä yhteen vuoden 2017 alusta, sanoo Vantaan kaupunkisuunnittelulautakunnan puheenjohtaja Timo Karén.

Samlingspartisten Timo Karén säger alltså klart ut att en sammanslagning av Sibbo med Heklsingfors-Vanda är ett alternativ, ifall Helsingfors inte lyckas inkorporera Esbo! Strategin är alltså precis den samma som vid den förra kommunreformen KSSR. Då lyckades man få Esbo att formellt stöda en anslutning av sydvästra Sibbo till "huvudstadsregionen", vilket inte är så konstigt med tanke på alternativet. Få se om om man även denna gång kommer att lyckas pressa Esbo att stöda en anslutning av Sibbo eller södra Sibbo till Helsingfors. För att skapa förutsättningar för ett nytt rov av Sibbo har man erbjudit Kyrslätt åt Esbo. Finska Yle publicerade emellertid igår en nyhet med rubriken "Espoon Mäkelä antaa rukkaset Kirkkonummelle". Här kan man bl.a. läsa följande:


Mäkelä arvostelee kipakasti Pajusen esitystä seitsemän kunnan yhdistämisestä. Pajunen haluaisi liittää Espoon, Kauniaisen, Vantaan ja Helsingin lisäksi Kirkkonummen, Keravan ja Sipoon jättikaupungiksi.

- Se on hävytöntä ja perustuslain vastaista. Kunnilla on autonomia.

Yle noterade i går artikeln i Kuntalehti i en nyhet med rubriken "Fusion med Helsingfors, Vanda och Sibbo? "





Kommundirektörens blogg. Den 28 oktober 2011

http://www.sipoo.fi/se/beslutsfattande/kommundirektoren/kommundirektorens_blogg

På Sibbo kommuns webbplats dök det igår upp två bloggar, "Kommundirektörens blogg" och "Kunnanjohtajan blogi". De första inläggen har rubrikerna "Sibbo och kommunreformen" respektive "Sipoo ja kuntarakenneuudistus". Till den finskspråkiga "bloggen" (http://www.sipoo.fi/fi/paatoksenteko/kunnanjohtaja/kunnanjohtajan_blogi) saknas det ännu en länk från sidan "Kunnanjohtaja", medan sen svenska sidan hittas via Beslutsfattande / Kommundirektören / Kommundirektörens blogg. I blogginläggen omnämner kommundirektör Mikael Grannas kommundirektörens Twitterkonton (SibboKD och SipooKJ), men han har inte på Twitter ännu tipsat om bloggen på kommunens webbplats. Innehållet i det finska blogginlägget är identiskt med det svenskspråkiga. I blogginlägget skriver Grannas bl.a. följande:

I Helsingin Sanomat publicerades 24 september en karta med ett förslag om hur kommunfältet kunde struktureras om inom Nyland. Kartan utgick från 8 kommuner och det dramatiska för Sibbos del var att kommunen i denna modell hade delats mellan Helsingfors och en kombination av Kervo, Träskända och Tusby. Detta var startskottet för en lokal mediastorm och efter det har debatten runt olika kommunstrukturspekulationer gått på övervarv.

Jag vill här reflektera över denna reform och föreställer mig hur den kommer att fortsätta för Sibbos del. Detta baserar sig på de erfarenheter jag haft av kommunsammanslagningsprocessen i Åboland och på de planer som framkommit till dags dato. Tiden får visa huruvida detta stämmer.


Hbl 28.10 2011 s 5


Grannas blogginlägg har noterats i dagens nummer av Hufvudstadsbladet i en text med rubriken "'Självständigt Sibbo kan trygga servicen'" och dårraden "Direktörsbloggare". På Hbl:s webbplats publicerades artikeln senare på morgonen under rubriken "'Bara ett självständigt Sibbo kan trygga servicen'" .




TV-nytt 26.10 2011

I onsdagens sändning av TV-nytt ingick ett inslag om Sibbo storskogs nationalpark. Själv besökte jag igår Sibbo storskog med terrängcykel. Jag tog några bilder med mobilen, bl.a. bilden nedan. På webbplatsen Sports Tracker hittar man flera bilder från min runda.





Storhetsvansinne. Den 27 oktober 2011


Rubriken på gårdagens ledare i Uusimaa är "Kuntauuditajiin iski vauhtisokeus". Jag citerar ur ledaren:

Kuntauudistajiin on ilmiselvästi iskenyt suuruudenhulluus. Hyvä esimerki tästä on Helsingin kaupunginjohtajan Jusi Pajusen ajatus Sipoon, Keravan, Vantaan, Espoon, Kauniaisten ja Kirkkonummen liittämisestä Helsinkiin (HS 22.10.). Tällainen idea voi syntyä siksi, että Pajunen on ajanut seinään pyrkiessään saamaan Espoon ja Kauniaisen osaksi Helsinkiä. Kun tämä ei onnistu, pitää saada edes jotakin. Olkoon se sitten Sipoo tai Kerava.

Här träffar Uusimaas ledarskribent mitt i prick. Så mycket realist torde Jussi Pajunen vara att han inser att det är osannolikt att Esbo kommer att gå samman med Helsingfors i samband med den nya kommunreformen. Kommunminister Henna Virkkunen har ju redan låtit förstå att så inte kommer att ske. Frågan är om inte även kommunministern bereder sig på möjligheten att kompensera Helsingfors med Sibbo.



Uusimaa 26.10 2011 s 2

Även i samband med den föregående kommunreformen KSSR krävde man i Helsingfors en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Dåvarande kommunminister Hannes Manninen hade rent principiella motiv till att inte driva igenom den (av Helsingforspolitikerna) önskade fusionen. I Helsingfors insåg man i god tid att kräva så väl en sammanslagning av huvudstadsregionens fyra städer som ett anslutande av sydvästra Sibbo till "huvudstadsregionen". Av förekommen anledning valde Manninen att erbjuda sydvästra Sibbo, med vars hjälp Helsingfors skulle kunna tävla med Esbo om goda skattebetalare. Det märkliga är att medierna så totalt missade detta samband mellan kommunreformen och Sibbofrågan.



Bbl 27.10 2011 s 4

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo bröstar målmedvetet upp sig". Det är med tanke på regeringens hot om kommunsammanslagningar som Sibbo nu skall bevisa att kommunen klarar sig som en stark primärkommun. I artikeln kan man läsa att Sibbo skall övertyga regeringen, grannkommuner och framför allt Helsinfors. Varför skulle Sibbo behöva övertyga Helsingfors, om man med Helsingfors menar Helsingfors stad? I artikeln kan man vidare läsa att mycket handlar om att få fram en ny bild, som inte belastas av Sibbos rykte från några år tillbaka, då kommunens markplanering ännu stod stilla. Visst användes kommunens stagnerade markplanering som ett argument för inkorporeringen, men om regeringen i samband med den nya kommunreformen föreslår tvångssammanslagningar för Sibbos del, så kommer argumenten knappast denna gång att handla om markplanering. För tillfället tjänar väl markplaneringen i Sibbo mest till att göra södra Sibbo till ett attraktivt bete för Helsingfors.

Treriksröse. Den 26 oktober 2011



I mitt inlägg "Församlingar. Den 21 oktober 2011" noterar jag att kommunreformen även berör den Evangelisk-lutherska kyrkan. Förändringar i kommunstrukturen och kommunindelningen berör kyrkan speciellt i fall då kommuner splittras eller delar av kommuner inkorporeras med andra kommuner, eftersom en församling inte kan verka innanför flera olika kommuner. i senaste nummer av Informationsblad för Sibbo svenska församling S:t Sigfrids Kingörelser 5/11 ingår en artikel av kyrkoherde Helene Liljeström med rubriken "Treriksröset?" Rubriken torde vara speciellt inspirerad av Chritel Liljeströms motförslag till delning av Sibbo, eftersom den gemensamma gränsen mellan tre kommuner enligt denna modell skulle ligga ungefär där Sibbo nya (och gamla) kyrka ligger.




Istället för att vara "mitt i byn" skulle kyrkan ligga i den yttersta utkanten av de tre kommuner som de olika delarna av Sibbo skulle inkorporeras med. I praktiken är det här inte så stor skillnad om Sibbo delas mellan två eller tre kommuner, men metaforen "treriksröse" är mycket träffande.



Jag citerar ur artikeln:

Vad blir av detta, när staten tumlar om i kommunstrukturerna och flyttar gränser och organisation? Knappt har vi repat oss från storstadens enväldiga beslut att svälla ut och uppsluka  Östersundom  och  införliva  levande  och  t.o.m. döda med huvudstaden (vi gav ju upp både kyrka och begravningsplats), så fortsätter puzzlandet med kommunerna till allt större enheter. I våra stora dagstidningar ritas upp kartor och gränser, och känslor sätts i svall igen en gång. Debatt och oro över  identitet och  framtid. Vad  är viktigt för  sibboborna? Att  vara  del  av  ett  sammanhang  som  är gripbart och överskådligt, eller att höra ihop med den centralort där mjölken och brödet är lättast att köpa in. Skall vi kämpa för vår självständighet eller snegla mot det centrum som ligger närmast vårt hem? Skall vi bevara vår identitet, men som del i ett större organisatoriskt sammanhang? Vad betyder rötter och grund, tradition och hembygd?





I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledarartikel med rubriken "Työssäkäyntialueella asuu täällä yli miljoona ihmistä". Jag citerar ur artikeln:


Helsingin seudulla voidaan jo sanoa, että Helsingin työssäkäyntialue on puoli Uuttamaata. Pitäisikö silloin Helsingin seudun 14 kuntaa lyödä yhdeksi kunnaksi?

Tämä kärjistys tuli mieleen, kun luki lauantain lehdestä Helsingin kaupunginjohtajan Jussi Pajusen haastattelua, jossa hän oli sulauttamassa yhteen jo seitsemää pääkaupunkiseudun kuntaa: Helsinkiä, Espoota, Vantaata, Kauniaisia, Kirkkonummea, Sipoota ja Keravaa (HS 22. 10.). Näin laajassa kunnassa olisi jo paljon yli miljoona asukasta.

Oletettavasti Pajusen heitto on seudun kehitykseen turhautuneen kaupunginjohtajan provokaatio.

Pajunen on koko kaupunginjohtajanuransa ajanut pääkaupunkiseudun neljän ydinkaupungin yhdistämistä. Hänen perusteensa ovat alueen kärjistyvät sosiaaliset erot ja peruspalveluiden turvaaminen. ...

Pajusen lausunto saattoi olla turhautumisen osoitus myös oman puolueen kokoomuksen kuntaministerille Henna Virkkuselle, joka kertoi Yleisradion haastattelussa kannattavansa Espoon ja Kauniaisten yhdistämistä. Käytännössä tämä tarkoittaisi pääkaupunkiseudun jakamista kahteen suurkuntaan: Suur-Espooseen ja Helsinki-Vantaaseen. ...

Seurauksena olisi juuri se, mitä vastaan esimerkiksi Jussi Pajunen on puhunut: pääkaupunkiseudun sosiaalinen jakolinja vain vahvistuisi. Sellainen jako olisi pääkaupunkiseudulle huono ratkaisu.



Lex Grankulla. Den 25 oktober 2011



Landskapsstyrelsen för Nylands förbund tog igår ett beslut att satsa på utvecklingen av Helsingforsregionen som en del av Sankt Petersburg metropolområde. Östbanan skall i första hand betjäna passagerartrafiken mellan Sankt Petersburg och flygstationen.




Det finns dock andra skäl till beslutet att dra östbanan via flygplatsen. I mitt inlägg "Östbanan kolliderar med östmetron. Den 18 maj 2008" noterar jag att inkorporeringen och planeringen av Östersundom utgör hinder för Heli.-banan. För övrigt hävdade jag redan år 2006 i en anmärkning mot Helsingfors framställning om en ändring i kommunindelningen att planerna på en metrolinje till Östersundom utgör ett hinder för Heli-banan.  (Se "Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006".) Lite intressant är det även att man så här strax efter sammanslagningen av de nyländska landskapsförbunden väljer att köra över Borgå och östra Nyland.




Ur kartan, som Nylands förbund publicerade igår, framgår att även tågtrafiken från stambanan från Tavastehus och den nya banan från Lahtis skall kunna ledas via flygstationen. I själva verket är väl det mest realistiska sceneriet att "östbanan" i framtiden går via Lahtis. Reserveringen av en linje via Kullo i Borgå lär väl mera handla om att man med hjälp av järnvägslinjen försöker flytta flygverksamheten från Malm till Kullo.





I mitt inlägg "Grankulla. Den 18 oktober 2011" noterar jag att det dras paralleller mellan fallet Grankulla och inkorporeringen av sydvästra Sibbo. I ledarartikeln "Tre kommuner?" i Västra Nyland den 19 oktoberdras följande parallell:

Grankulla är ett störande element i den planerade nya strukturen för huvudstadsregionen. Men vilka argument tänker Inrikesministeriet använda för att göra slut på Grankullas självständighet, tvångsfusioner sägs ju vara uteslutna? Blir det en Lex Grankulla, enligt samma mönster som annekteringen av en del av Sibbo?

Det är möjligt att regeringen kommer att ge ett lagförslag om flera kommunsammanslagningar och ändringar i kommunindelningen eller ett lagförslag som specifikt gäller en sammanslagning av Grankulla och Esbo. Riksdagens kan genom att stifta lagar bestämma om dylika tvångssammanslagningar, utan att behöva ändra kommunindelningslagen. I kommunindeningslagen som trädde i kraft år 2009 i 1§ moment 2 heter det att "I fråga om ändring i kommunindelningen bestäms genom lag eller, enligt vad som bestäms i denna lag, genom beslut av statsrådet eller finansministeriet, nedan ministeriet." Varken statsrådet eller ministeriet kan bestämma om en tvångssammanslagning, om så väl fullmäktige som majoriteten av invånarna är emot en sammanslagning, men riksdagen kan göra det. Och regeringen kan bereda en dylik lag, t.ex. "Lex Grankulla". Denna möjlighet har funnits förut, vilket jag noterat bl.a. i inlägget "Inte bara kommunallagen. Den 31 januari 2009". I den tidigare kommunindelningslagen hette det att "Om ändring i kommunindelningen bestäms genom lag eller beslut därom fattas av statsrådet eller ministeriet, enligt vad som bestäms nedan."

Det är möjligt att man kan se ett "mönster", men riksdagen stiftade aldrig någon "Lex Sibbo". I princip hade det varit fullt möjligt att stifta en lag om att Östersundom inkorporeras med Helsingfors. Genom en dylik lag hade man kunnat undvika att Sibbo skulle bli ett prejudikat. Genom en "Lex Sibbo" hade man även undvikit kontroversen kring lagligheten i inkorporeringsbeslutet. Det hotades visserligen med en lag, ifall HFD ogiltigförklarade statsrådets Sibbobeslut, men i verkligheten var det aldrig aktuellt med en lag för den specifika ändringen i kommunindelningen. I själva verket är det föga troligt att en lag om en inkorporering av sydvästra Sibbo hade godkänts av riksdagen. Inkorporeringen var en följd av att ett begränsat antal beslutsfattare i det fördolda kom överens om en inkorporeringen. Helst hade man velat ta beslutet inom ministeriet medan Hannes Manninen var kommunminister, utan att behöva föra framställningen till statsrådet.



Liten maktelit. Den 24 oktober 2011

Vartti Itä-Uusimaa 23.10 2011 s 7

I gårdagen nummer av Vartti Itä-Uusimaa ingår en insändarartikel med rubriken "Sipoota ei pilkota!" En längre version av artikeln, som är skriven av kommunfullmäktigeledamot Monika Hämäläinen (YSI), ingår i söndagens nummer av Uusimaa. Rubriken är här den samma som i Vartti. En ännu längre version av artikeln publicerades under rubriken "Sipoon pilkkominen mahdoton ajatus" i torsdagens nummer av Sipoon Sanomat.


Sipoon Sanomat 20.10 2011 s 2

I insändarartikeln kritiserar Hämäläinen starkt Svenska folkpartiet och kommunstyrelseordförande Christel Liljeström. Hämäläinen skriver bl.a. att "Ihmettelen, kuinka on mahdollista, että kunnanvaltuuston puheenjohtaja, jonka asemansa puplesta tulisi ehdottomasti pitää kaikkien kuntalaisten puolia viimeiseen asti, on ensimmäinen joukossa luopumassa kotikunnastaan." Hämäläinen misstolkar Liljeström så grovt att artikeln närmast ger ett intryck av att vara ett tidigt inslag i valkampanjen inför kommunalvalet nästa år. Dylika debattinlägg hör till det politiska spelet och är i sig ingen större orsak att bli upprörd över. Baklaglig finner jag däremot inledningen i den längsta versionen av artikeln i Sipoon Sanomat, där Hämäläinen skyller förlusten av sydvästra Sibbo på Sfp i allmänhet och Liljeström i synnerhet:

Vuoden 2008 kunnalisvaalien yhteydessä varoittelin tässä lehdessä sipoolaisia pienestä valtaeliitistä, joka on sekä jarrutuspolitiikallaan että kielipolitiikallaan aiheuttanut monien vuosien pysähtyneisyyden kunnassamme. Seuraukset ovat kaikkien tideossa.

Yksi niistä oli Lounai-Sipoon menetys Helsingille, josta sipoolaiset maksavat kovan hinnan.

Den "lilla makteliten", som Hämäläinen varnat för, representeras huvudsakligen av Christel Liljeström. Det kan finnas skäl att förhålla sig kritisk till Liljeströms dominerande roll inom Sfp och Sfp:s tidigare dominerande roll i Sibbo, men att skylla annekteringen på Sfp eller Liljeström är inte berättigat. En starkt bidragande orsak till att allmänheten inte har förstått bakgrunden till inkorporeringen - och kanske rentav till att inkorporeringen var möjlig - är att man inom vissa politiska kratsar varit så ivriga att skylla förlusten av Östersundom på Svenska folkpartiets traditionella politik.

Hämäläinens artikel handlar dock inte om inkorporeringen av sydvästra Sibbo, utan om den föreslagna delningen av Sibbo. (Se t.ex. "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Hämäläinen kritiserar Liljeström för att i offentligheten ha diskuterat olika möjligheter att dela kommunen. På webbplatsen Mirule finns emellertid en enkät, där över 200 sibbobor tagit ställning till hur kommunen borde delas, ifall det är nödvändigt.

http://www.mirule.org/sipoo-kunta/kommunenkat


Svarsalternativen i enkäten utgår från tre olika tänkta situationer: I regeringen offentliggör sin kommunreformplan men meddelar samtidigt att staten på inte kommer att kräva tvångssammanslagningar, II regeringen offentliggör sin kommunreformplan och meddelar samtidigt att Sibbo inte kommer att kunna fortsätta som självständig kommun men sammanslagningsbeslutet ska göras på basen av en folkomröstning, och III regeringen offentliggör sin kommunreformplan och meddelar samtidigt att Sibbo kommer att delas i delar som annekteras med gränskommunerna. Liljeströms förslag till delning av kommunen utgår uttryckligen från att någondera av de två senare tänkta situationerna föreligger och att alternativet att hela Sibbo sammanslås med Borgå inte är möjligt. Av resultaten från enkäten (då 219 svarat) framgår det att en relativt stor del av Sibboborna helst ser att den egna delen av kommunen sammanslås med Borgå, ifall en splittring av kommunen är nödvändig.

http://www.mirule.org/sipoo-kunta/kuntakysely?action=view


Borgåbladet publicerade igår på tidningens webbplats en notis med rubriken "Pajunen drömmer om sju kommuners fusion".



Tallmo. Den 23 oktober 2011

Keski-Uusimaa 21.10 2011 s 3

Liksom jag noterar i gårdagens blogginlägg "En ödmjuk Jussi Pajunen. Den 22 oktober 2011" hade Helsingin Sanomat på paradsid en nyhet med rubriken "Helsinki kärkkyy jo Keravaa". Där en del Helsingforspolitiker vill ansluta Kervo till Helsingfors, vill en del Kervopolitiker i sin tur inkorporera delar av Kervos grannkommuner. I mitt inlägg "Inkompetens. Den 16 oktober 2011" noterar jag att Kervo stadsfullmäktigeordförande Eero Lehti (saml) i en kolumn i Sipoon Sanomat uppmanar sibboborna att göra motstånd mot planerna att spjälka Sibbo. I följande inlägg, "Kervo. Den 17 oktober 2011" noterar jag att
Liljeström i en kopia på Facebook av mitt blogginlägg  kommenterat Lehtis kolumn och hävdar att Lehti själv "i korridorerna" i riksdagen talat för att delar av Sibbo skall införlivas med Kervo. Nu är Lehtis förslag inte längre bara korridorsnack.

I fredagens nummer nummer av Keski-Uusimaa, som via Suomen lehtiyhtymä ägs av Lehti, finns på paradsidan en nyhet med rubriken "Keravan valtuutetut pilkkoivat Tuusulaa". Det var inte bara Tuusby som spälktes. Istället skriver tidningen att "Itsenäiseen Keravaan kaavailtiin mukaan myös Sipoon Talman."

Keski-Uusimaa 21.10 2011 s 4

Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Keravan valtuutetut väläyttivät Hyrylän ja Talman nappaamista".


Av artikeln framgår det att Lehti inte stöder en inkorporering av Korso. (Det kan betecknas som realism, eftersom Vanda stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen (saml) bor i Korso.) Inte heller vill Lehti slå samman Träskända och (hela) Tusby med Kervo. Istället säger han att "Keravan kannattaa tehdä mieluummin karttaharjoituksia, joissa Sipoon alueita liitettäisin meihin." Lehti för här stöd av partikamraten Juhani Koivusaari.

På Keski-Uusimaas webbplats har en kort version av texten publicerats under rubriken "Keravan seminaaripuheet pilkkoivat jo Tuusulaa".





Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas har på Twitter reagerat på drömmarna om ett Suur-Helsinki. Grannas noterar bl.a. att Östersundom bara var en förrätt. I samma väva gör han en intressant iakttagelse om framtidens pendlingsströmmar.




I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Naapurit hylkivät suurkuntaa".


HS 23.10 2011 s A 16


En ödmjuk Jussi Pajunen. Den 22 oktober 2011

HS 22.10 2011 s 3
Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Helsinki kärkkyy jo Keravaa". Förutom en bild av Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen i mittpunkten av ett tänkt Stor-Helsingfors finns här en karta över "Pajunens Helsingfors".


Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Pajunen haluaa Suur-Helsingin".


HS 22.10 2011 s A15


På tidningens webbplats "Oma kaupunki" har en kort verion av artikeln publicerats under rubriken "Helsinkiläispoliitikot haaveilevat jo Kirkkonummesta, Keravasta ja Sipoosta". I artikeln talas det inte bara om en sammanslagning av sju kommuner (Kyrkslätt, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Vanda, Kervo och Sibbo), utan även andra lösningar nämns. Pajunen säger att "Keskeisempää on kuitenkin yhdistää Helsinki, Espoo, Kauniainen ja Vantaa yhdeksi kaupungiksi", medan enligt stadsstyrelseordförande Risto Rautava en "lämplig helhet" skulle bestå av Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Sibbo.

Rubriken "Pajunen haluaa Suur-Helsingin" klingar storhetsvansinne, men det är en relativt ödmjuk stadsdirektör som denna gång lägger fram stadens anspråk. (Jämför "Segregering. Den 15 juli 2011 och "Slumområdet Helsingfors. Den 11 september 2011".) I artikeln i Helsingin Sanomat talas det inte om Helsingfors betydelse för hela landet, utan istället heter det att "Eriarvoistumisen torjuminen on tärkein syy helsinkiläispäättäjien kuntaliitosvimmaan." Pajunen framhåller att "On suuri vaara, että eriydytään hyväosaisten ja huono-osaisten kaupunkeihin". Slutligen lyfter man fram den höga andelen invånare med invandrabakgrund i Helsingfors:

Pajunen perää erityisesti Espoolta ja Kauniaisilta vastuunkantoa tulevaisuuden ongelmista. Hänen mukaansa ne eivät voi rakentaa omaa onnelaansa ja jättää ikäviä ilmiöitä muiden hoidettavaksi.

Pajunen kantaa huolta etenkin työttömänä olevien maahanmuuttajien suuresta määrästä Helsingissä. Kaupunki ei ole suoraan tilastoinut työttömien maahanmuuttajien määrää, mutta vuonna 2009 joka viides äidinkielenään muuta kuin suomea tai ruotsia puhuva helsinkiläinen oli työtön.

Pajunen arvioi, että kymmenen vuoden päästä joka viides helsinkiläinen on maahanmuuttajataustainen. Nyt luku on 11 prosenttia.

"Jos jätämme maahanmuuttajien työllistämisen hoitamatta, olemme tulevaisuudessa suurissa ongelmissa. Silloin ongelmista maksavat nekin, jotka luulevat hyötyvänsä nykytilasta."

Budskapet stämmer överens med "Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering", där "metropolpolitiken" intar en synnerligen anspråkslös ställning. Även här har man tonat ner den hybriska metropolretoriken och lyfter istället fram problemen med segregation:

Metropolpolitiken fortskrider och befästs med målet att den internationella konkurrenskraften och enbalanserad utveckling i regionen förbättras för att främja en gynnsam utveckling i hela landet och för att lindra de särskilda utmaningarna i metropolregionen. Förfarandet med avsiktsförklaringar ska stärkas och göras mer bindande. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förhindra en regional segregation och utveckla nya handlingsplaner i syfte att främja integrationen och sysselsättningen av invånaremed invandrarbakgrund.

Att Sibbo finns med i Pajunens Storhelsingfors förklaras inte av att man i Helsingfors skulle vara så intresserade av Sibbo i sig. Snarare finns Sibbo med med tanke på att en sammanslagning med Esbo kanske inte blir av heller i samband med den nya kommunreformen. Då är plan B att staden ytterligare växer längs kusten österut.



Iltasanomat publicerade den 17 oktober FNB:s notis med rubriken "Hallinto-oikeus torppasi Espoon Histan osayleiskaavan". I notisen kan man läsa följande:

Yleiskaavan joukkoliikenneratkaisu perustuu suunnitteilla olevaan Espoo-Lohja-Salo-oikorataan.

Ratayhteydestä Histan alueelle ei kuitenkaan ole sitovaa päätöstä.

Hallinto-oikeuden mukaan kaavaan ei sisälly määräyksiä, joilla varmistettaisiin, että alueen toteuttaminen ja toimivien joukkoliikenneyhteyksien saaminen käyvät aikataulullisesti yhteen.

Förvaltningsdomstolens beslut kan komma ha en avgörande betydelse för planeringen av Östersundom, som i utkastet till landskapsplan för Nyland i likhet med Hista är betecknat som "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik". Om Hsta versus Östersundom se även "Gnabb. Den 6 april 2010 och "Västbanan och östmetron. Den 17 december 2010".


Ledarartikeln i dagens nummer av Borggåbladet har rubriken "Ryck ned makten till rätt nivå". Regeringens regeringens kommunfusionspolitik betecknas här som en "slakta-Centern-iver". Isjälva verket finns det två inofficiella agendor bakom den nya kommunreformen: Centerslakten och Storhelsingfors. För kommunministern torde det vara lättareatt köra över Centern än Esbo.




Församlingar. Den 21 oktober 2011


I senaste nummer av Kyrkpressen ingår en artikel med rubriken "Tvångströja i stiftsmodell?" I artikeln, som är skriven av Rolf af Hällström, kan man bl.a. läsa följande:

Låt staten härja och skapa sina stora primärkommuner. Dem kan kyrkan sedan efter behov dela upp i två eller flere hanterbara samfälligheter, föreslår biskop Björn Vikström. ...

– Kyrkan ska inte behöva gå samma väg som kommunerna och bli en tjänsteproducent, säger biskop Björn Vikström. ...

Han tycker också att statenkan  rita upp sin karta med stora primärkommuner. Men kyrkan ska inte behöva bilda  endast en jättesamfällighet per primärkommun.

– I stället kunde kyrkan bygga upp två eller tre samfälligheter inom den nya primärkommunens gränser, förklarar Vikström det förslag som han vill ha in i kyrkolagen.

Rubriken på ledaren i samma tidning är "Kyrkan kan möblera själv" (på webben  "Kommunreformen"). I ett stycke, som tydligt är inspirerat av ledaren "Största lagprojektet i Finlands historia kan bli en stor flopp" i Vasabladet den 14 oktober ("Inkompetens. Den 16 oktober 2011"), lyder enligt följande:

Ännu viktigare är att det interkommunala lapptäcket är Centerns maktplattform och att riksdagsvalet har gett socialdemokraterna och samlingspartiet en unik chans att montera ner den. Regeringens två ledande partier sumpar inte sin unika chans att strukturera om landet till sin fördel.


Kommunreformen berör även den Evangelisk-lutherska kyrkan, som är en av ett flertal parter som måste höras innan regeringen lägger fram några förslag. I sig finns det ingenting som förhindrar att församlingar består när kommuner sammanslås. I större städer finns det redan nu flera församlingar. Det är även möjligt att grunda kapelförsamlingar. Däremot har det hittills inte funnits flera än en samfällighet per kommun.

Där det inom en kommun kan finnas flera församlingar kan en församling inte verka innanför två olika kommuner. Om t.ex. Sibbo skulle splittras i två eller tre delar i samband med kommunreformen, så skulle inte församlingarna i Sibbo kunna bestå. Av motsvarande anledning kunde invånarna i Östersundom inte förbli medlemmar i Sipoon suomalainen seurakunta eller Sibbo svenska församling.



Kirkko ja kaupunki publicerade den 20 januari 2009 en artikel med rubriken "Tämä kirkko on Helsingin uusin ja vanhin".



De evangeliskt-lutherska församlingarna har alltså en specialställning, som gör att de måste anpassa sig till kommunindelningen. Detsamma gäller inte andra församlingar eller föreningar. Hemorten för Östersundom sångkör är t.ex. fortfarande Sibbo och föreningen hör till Borgånejdens sång- och musikförbund, fastän körens nya dirigent råkar vara kantor i Matteus församling, dit Östersundom numera hör. Körens övar i Östersundom samlingslokal (Folkhälsans daghem) och ger en årlig konsert i Östersundom kyrka. Fastän körverksamheten äger rum i Östersundom bedrivs den i Sibbo medborgarinstituts regi!

Alue jota ei voi enempää jalostaa. Den 20 oktober 2011





I artikeln "Helsingin valtuusto hyväksyi esityksen itäisistä rajansiirroista" skrev Helsingin Sanomat den 22 juni 2006 följande:

Puheenjohtaja Tapani Mäkisen (kok) mukaan päätös luopua Itäväylän eteläpuolisesta osasta oli helppo: "Alue on rämettä ja luonnonsuojelualuetta, jota ei voi enempää jalostaa."

I mitt inlägg "Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009" berättar jag att har jag fått det bekräftat att varken stadsstyrelsen eller stadsplaneringsnämnden i Vanda informerats om att Lantmäteriverket korrigerat statsrådets gränsbeslut vid Österleden. Tydligen hade endast stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen informerats om det märkliga beslutet att korrigera gränsdragningen och överföra ytterligare 10 hektar från Vanda till Helsingfors. På Lantmäteriverket motiverade man korrigeringen av gränsen bl.a. med att området, som enligt Lantmäteriverkets nya tolkning av statsrådets gränsbeslut överfördes till Helsingfors, inte var så värdefull och att området med tanke på en högspänningsledning hade begränsade användningsmöjligheter. Juridiskt sett var Lantmäteriverkets motivering värdelös, men nu visar det sig dessutom att Helsingfors har stora planer för det aktuella området.


Helsingfors stadsplaneringskontors planer för området vid avtagningen frön Österleden till Ring III har bl.a. presenterats av projektchef Matti Visanti i ett inslag i MTV3:s nyhetssändning den 25 september. Se videoklippet ovan och  "Uudenlainen kaupunkimainen pientalualue. Den 26 september 2011".



Hbl publicerade igår FNB:s notis med rubriken "Uppretade kommuner vände sig till Europarådet". Yle publicerade igår en nyhetstexter med rubrikerna "Joukko kuntia vetoaa Euroopan neuvostoon" och "Kapinakunnat vetoavat Euroopan neuvostoon".


Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011



Kunta.tv har publicerat en intervju med riksdagens talman Eero Heinäluoma (sdp), där talmannen föreslår att det för den nya kommunreformen tillsättes en parlamentarisk grupp, där även oppositionspartierna är representerade. Uttalandet kan tolkas som en diskret, men mycket hård kritik mot regeringens beredning av reformen. Så som jag noterat i inlägget "'Styrgrupp'. Den 9 oktober 2011" är Heinäluomas partikollega Maarit Feldt-Ranta (som var partisekreterare då Heinäluoma var partiordförande) ordförande för den politiska uppföljningsgruppen, men där är oppositionen inte representerad. I intervjun noterar Heinäluoma att oppositionen var med i beredningen av den förra kommunreformen (KSSR) och att den var "allas" projekt.

Att oppositionen tas med i beredningen är, så som Heinäluoma framhåller, speciellt viktigt då det gäller en reform som sträcker sig över flera riksdagsperioder. Att den förra reformen var allas projekt är även skäl att notera när man från Samlingspartistsikt håll nu kritiserar den "halmhimmel" (hallinto-himmeli), som KSSR resulterade i. En avigsida med parlamentarisk beredning och gemensamma projekt är att ingen kritiserar konsensusbeslut. I själva verket kan konsensusbeslut förhindra parlamentarisk kontroll. Vid den senaste kommunreformen gällde överenskommelsen mellan regering och opposition inte bara Paras-ramlagen, utan även den olagliga inkorporeringen av sydvästra Sibbo, som formellt inte inkluderades i reformen. I överenskommelsen deltog inte bara statsminister Matti Vanhanen (c) och finansminister Eero Heinäluoma, utan även oppositionsledaren Jyrki Katainen (saml). Det var inte minst från det dåvarande oppositionspartiet Samlingspartiets sida som det i samband med beredningen av reformen och överenskommelsen om ramlagen ställdes krav på en inkorporering av Östersundom.

Talmannens uttalande har noterats på Kuntalehtis webbplast i en text med rubriken "Heinäluoma haluaa kaikki puolueet kuntauudistuksen valmisteluun". Ilkka publicerade igår en kolumn av Henäluoma under rubriken "Mannisen linjalla".


Diskussionen om kommunministerns uttalande om Grankulla fortsatte livlig igår. Även Sibbo kommundirektör Mikael Grannas deltog i diskussionen genom ett inlägg på Twitter.





På sidan "Mitä mieltä olet Östersundomin suunnitelmista?" på webbplatsen "Yhteinen Östersundom" har det under den senaste tiden tillkommit en del kommentarer och frågor. Olika instanser har även besvarat en del frågor. På frågan "Onko jo tehty lopullinen päätös pikaraitiotien tai metron väliltä?" har "Helsingfors trafikplanerare" svarat att "Päätöstä pikaraitiotien ja metron välillä ei ole tehty." Väl så, för metroplanerna stöter på svåra problem.



Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Automaattimetro voi jäädä haaveeksi". Andra medier följde strax efter med motsvarande nyhetstexter. Problemen med automatiseringen av metron hotar i första hand västmetron, som är planerad för metrotåg utan förare. Det betyder att Västmetrons stationer byggs för tåg med endast två vagnpar till skillnad från de nuvarande, som har rum för tre vagnpar. Även de preliminära planerna för metrolinjen till Östersundom baserar sig på en automatisering av metron. Nedan en ritning av metrostationen i Västersundom.





Grankulla. Den 18 oktober 2011


Logon för den nya kommunreformen består av en kartbild av Finland. Månne inte logon skall avspegla regeringens ambition att reformen skall beröra "hela landet". Någon enhetlig reform torde ändå inte bli av. Ett centralt motiv bakom reformen torde vara att stärka Samlingspartiets (och Sdp:s) makt på kommunfältet, men hotet om tvångssammanslagningar kan tvärtom leda till att lokalpolitikerna hoppar av Samlingspartiet (och Sdp). Regeringen skulle göra klokt i att backa, om det inte var för prestigen och regeringsprogrammet ("Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering").

Om statsministern inte vore så svag och regeringen inte var så splittrad, skulle regeringen väl kunna avvika från regeringsprogrammet när det gäller kommunreformen. Nu lusläser alla regeringsprogrammet. Sfp publicerade den 11 oktober ett ställningstagande med rubriken "SFP i Nyland: Kommunstrukturreformen måste beakta regeringsprogrammet". Här kan man bl.a. läsa följande:

Även öster om huvudstaden finns utmaningar för kommunerna. Sibbo har dåliga erfarenheter av Helsingfors sätt att roffa åt sig land, i strid med Sibbobornas vilja. Sibbo står i alla fall inför en knepig situation där man behöver fundera över vilka alternativ som bäst gagnar kommuninvånarnas rätt till service.



Yle publicerade igår kväll en nyhet med rubriken "Virkkunen: Grankulla fusioneras". Rubriken ändrades senare till "'Grankulla fusioneras'". Ett motsvarande inslag ingick i TV-nytt, där kommunministern sade att det för Grankulllas del "säkert föreslås ändringar i kommunstrukturen"

Vad är det för ide att "föreslå" att Grankulla fusioneras, då Grankulla i ingen händelse frivilligt kommer att gå med på en sammanslagning? Virkkunen medger eventuellt att det trots allt blir aktuellt med tvångssammanslagningar. För övrigt kommer Esbo knappast att kräva att Grankulla - "Esbos Sibbo"
- fusioneras med Esbo, eftersom Helsingfors i så fall kunde ställa motsvarande krav på att inkorporera Esbo. Esbo har inte heller på något sätt behov av Grankulla. Det kan påpekas att Gankulla lyckats med den svåra uppgiften att göra en stationssort till ett attraktivt bostadsområde, kanske just tack vare att Grankulla varit en liten självständig stad.

I inslaget dras det även paralleller till fallet Sibbo, fastän Centern gick med på en partiell sammanslagning i fallet Sibbo för att trygga en service- och kommunstrukturreform utan tvångssammanslagningar av hela kommuner. Se videoklippet nedan.




Med anledning av Yles nyhet publicerade Hbl på kvällen en text med rubriken "Virkkunen låter inte Grankulla stå utanför kommunfusion". Senare på kvällen publicerade Helsingin Sanomat en nyhet med rubriken "Virkkunen Ylelle: Kauniainen yhdistettävä Espooseen". Nyheten publicerades först på webbplatsen "Oma kaupunki" och senare på Helsingin Sanomsts egentliga webbplats. Nyheten ingår även i dagens papperstidning.



Finska Yle publicerade på morgonen en egen nyhetstext med rubriken "Virkkunen: Kauniainen ei voi pysyä itsenäisenä".

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en notis med rubriken "Tvångsfusioner oroar" och dårraden "FDS". Att de finlandssvenska socialdemokraterna oroar sig och - enligt Hbl - enhälligt är emot tvångssammanslagningar är lite intressant med tanke på att Maarit Feldt-Ranta är ordförande för den politiska uppföljningsgruppen, fast i Hbl står det att hon leder den politiska "styrgruppen".


Bbl 18.10 2011 s 7


I samma tidning ingår en insändare med rubriken "Tassarna bort!" Insändaren är undertecknad av Caspar Berntzen, viceordförande Vårt gemensamma Sibbo. Samma text har i dagens nummer av Borgåbladet publicerats under rubriken "Tassarna bort från Sibbo!" Rubriken har tidigare använts som slagord av föreningen För Sibbo när det begav sig för några år sedan. Berntzen var även viceordförande för denna förening, vars arv den politiska gruppen Vårt gemensamma Sibbo nu gör anspråk på. I insändaren kritiserar Berntzen starkt Sfp och speciellt kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström för hennes "högst besynnerliga utspel" om att dela upp Sibbo i tre delar. Berntzen kallar utspelet för ett självmål med stort "s". Bernzen frågar sig om det är så att "SFP vill stycka Sibbo". Bernzen skriver vidare att det är viktigt att "vi i Sibbo bara jobbar för Sibbo och sibbobornas bästa. (Kursiveringen min.)

Den politiska gruppen YSI - Vårt gemensamma Sibbo gör uttryckligen anspråk på att jobba "bara" för Sibbos bästa. Underförstått hävdar man att Sfp-politikerna och speciellt Liljeström i konflikten med Helsingfors för några år sedan i för hög grad beaktade partiets intressen.


Google+ Followers