Tillkom i full panik. Den 31 januari 2011




I lördagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel av Gustav Tallqvist med rubriken "Skolnätet är en del av infrastrukturen". I artikeln kritiserar Tallqvist utredningen om skolnätet och påpekar att den bygger på generalplanen, som i sin tur tillkom i panik, i ett försök att värja sig mot anfallet från Helsingfors. Enligt Tallqvist är generalplanen således överdimensionerad.


Inkorporeringen var i sig naturligtvis en stor förlust för Sibbo, men även den panik som Helsingfors initiativ föranledde har på många sätt förorsakat skada. Tallqvist är emellertid styrelsemedlem i Vårt gemensamma Sibbo, som "understöder en kraftig tillväxt i Sibbo" och som grundades för att ta vara på den påstådda enighet som anfallet från Helsingfors föranledde. Läser man ledaren i senaste nummer av Sipoon Sanomat, upplyses man dock om att "leden för försvaret av hemkommunen" inte längre håller samman. (Se "Bergkrossning. Den 28 januari 2011".) Kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström har i ett blogginlägg med rubriken "Sipoon Sanomat: Nyt riittää!" starkt reagerat på den till språkstrid uppmanade ledaren i Sipoon Sanomat.


Idag röstar stadsfullmäktige i Vanda (och Helsingfors) om en fortsatt utredning om en sammanslagning av Vanda och Helsingfors.



Juurikkalas anförande. Den 30 januari 2011


I mitt inlägg "Sitoutunut. Den 26 januari 2011" noterade jag att Rakel Hiltunen vid debatten i riksdagen om regeringens proposition med förslag till lag om Sibbo storskogs nationalpark den 12 januari sade att "Helsingin kaupunki on sitoutunut omalta osaltaan tähän kansallispuistoon jo silloin, kun Sipoon liitoksista päätettiin". Även om det inte är någon nyhet, är det anmärkningsvärt att beslutsfattarna i Helsingfors faktiskt i en överenskommelse om "Sibbofrågan" sommaren 2006 lovade verka för en nationalpark i Sibbo storskog. Tongångarna var i början av år 2006 helt andra. I Helsingfors ställde De gröna krav på en nationalpark, men löftena om en nationalpark var nödvändiga speciellt för att få De gröna i Vanda att stöda inkorporeringen. Trots att man bland de gröna i Vanda starkt ogillade förslagen till ändring i kommunindelningen stödde de gröna fullmäktigeledamöterna med ett enda undantag så väl Helsingfors initiativ som utredningsman Pekka Myllyniemis framställning till ändring i kommunindelningen.


Den som från de gröna i Vandas sida förhandlade om Sibbofrågan var främst Timo Juurikkala, numera riksdagsledamot. Därför är det speciellt intressant att läsa vad han hade att säga om regeringens proposition. Jag citerar nedan ur Juurikkalas inlägg i diskussionen:


Toinen ongelma, joka tässä esityksen kokonaisuudessa mielestäni on, on se, että tässä ei ole saman tien liitetty tähän kokonaisuuteen näitä rannikon Natura-alueita, Östersundomin alueen Natura 2000 -ohjelmassa mukana olevia alueita. Nämä rannikon Natura-alueethan eivät ole maankäytön erityisten paineiden kohteena, ne on turvattu jo nykyisillä säädöksillä. Eli se ei olisi oikeastaan keneltäkään pois, että ne liitettäisiin tähän kansallispuistokokonaisuuteen siten kuin Metsähallitus selvityksessään esitti. Jos tämä kokonaisuus näin laajana toteutuisi, silloin varsinkin Sipoonkorven kansallispuisto olisi monipuolisuudessaan, monimuotoisuudessaan aivan omassa luokassaan Suomen kansallispuistojen joukossa, koska se ulottuisi rannikon merenrantaluontotyypeistä sinne sisämaan kallioisiin metsiin saakka.

Samassa yhteydessä kiinnitän huomiota myös siihen, että vaikka näiden ekologisten yhteyksien toteuttaminen näiden rannikon Natura-alueiden ja tulevan kansallispuiston välillä ei missään esityksissäkään ole ollut kansallispuiston rajausta koskeva asia, niin kaavallisin keinoin tulee varmistaa, että nämä erittäin tärkeät yhteydet riittävässä laajuudessa tulevat toteutumaan. Tässähän uhkana on juuri se, minkä ed. Söderman tässä toi esille, että tämä on Helsingin liitosaluetta, johon on laadittu aika mahtipontisia asukasmäärätavoitteita. Tässä on aika suuri yhteensovittamisen tarve. Nähdäkseni kyllä kohtuullisen suurikin asukasmäärä on sovitettavissa yhteen kansallispuiston toteuttamisen kanssa, mutta suunnittelussa tarvitaan kyllä erittäin suurta huolellisuutta ja myös sen muistamista, että rakentamisalueita etelästä, pääkaupunkiseudultakin kyllä löytyy, mutta tällaisia koskemattomia luontoalueitapa, joita Sipoonkorven ympäristössä on, ei niin runsaasti olekaan. Eli niiden turvaaminen on ensiarvoisen tärkeää jatkossa.


Jacob Södermans inlägg i debatten "Sipoonkorpi vihdoin eduskunnan käsittelyssä" kan även läsas på webbplatsen Stadin demarit.


Sibbo-fenomen. Den 29 januari 2011


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det ett helt uppslag om spelet inför måndagens fullmäktigemöte Vanda, då man skall ta ställning till en fortsatt utredning om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda. Fastän stadsstyrelsen i Vanda med klar majoritet röstade emot en utredning råder det ännu stor spänning. Hbl:s rubriker lyder "'Fusion betyder tio år av kaos'" "Motsåndare pressas inför omröstning". Osökt går tankarna till omröstningarna om förslaget till ändring i kommunindelningen för fyra år sedan. Desto mera paralleller drar Hbl ändå inte, men stadsdirektör Juhani Paajanen noterar ändå i en bildtext att Vanda inte går samma öde till mötes som Sibbo, ifall fusionen stoppas. Med det torde han mena att det inte blir aktuellt med några nya partiella kommunsammanslagningar, ifall inkorporeringen av hela Vanda inte förverkligas.


Syftet med en ny utredning torde vara att få finansministeriet (inte inrikesministeriet, så som Hbl felaktigt skriver) att utse en utredningsman som föreslår en folkomröstning. Om majoriteten av invånarna i Vanda röstar för en omröstning, kan sammanslagningen förverkligas oberoende av stadsfullmäktiges vilja.


Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Lillkyroborna röstar om sammanslagning med Vasa". Yle berättar här att kommunfullmäktige i Lillkyro på torsdagen godkände i planerna på en rådgivande folkomröstning om en sammanslagning med Vasa.




I dagens nummer av Borgåbladet ingår det en artikel med rubriken "Tillredningskök behövs i södra Sibbo". Som en följd av inkorporeringen saknas det nu ett tillredningskök i södra Sibbo. Då man planerade den nya finska skolan i Söderkulla räknade man inte med att den behöver ett eget tillredningskök, eftersom ett tillredningskök redan fanns i Zachrisbacken.

Bergkrossning. Den 28 januari 2011



I mitt inlägg "Bergtäkt. Den 25 januari 2011" noterade jag att Borgåbladet på tidningens webbplats hade publicerat en artikel med rubriken "Planer på bergkrossning invid nationalpark". Jag har ändå inte sett någon motsvarande nyhet i själva tidningen. I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår däremot en artikel med rubriken "Kansallispuiston kainaloon haetaan lupaa kivilouhokselle".



Ledaren i samma nummer av Sipoon Sanomat anknyter inledelsevis med en anknytning till "gränstvisten", som förenade leden i Sibbo. Ledarskribenten hävdar att "leden för försvaret av hemkommunen" inte längre håller samman och antyder att felet ligger i kommunens tvåspråkighet, som i Sibbo "sväljer enorma resurser".



KjJussi twittar. Den 27 januari 2011


Stadsdirektör Jussi Pajunen twittar sedan nyår. Helsingfors stad berättar idag på stadens webbplats att stadsdirektören på Twitter säger att Helsingfors inte godkänner förslaget att koncentrera Aalto-universitetet till Otnäs i Esbo. På eftermiddagen har Yle publicerat en nyhet med rubriken "Helsingin kaupunginjohtaja haluaa Aalto-yliopiston", där Pajunen talar om "kaupunkirakenteen eriytymisen suuret uhat, mitä tämä yhteen paikkaan keskittyminen tuottaa".

Naturligtvis motsätter sig Helsingfors att Aalto-universitetet koncentreras till Otnäs. Eftersom Aalto-universitetet tillsammans med Sibbobeslutet, Västmetron och finansieringen av Ringbanan är ett uttryck för "metropolpolitiken", var Aalto-univeritetet i första hand tänkt att ge Helsingfors möjlighet att återerövra Tekniska högskolan. (Se "Spelknapp. Den 26 april 2010".)



Pajunens Twitter-inlägg handlar till stor del om samhällstrukturen i Helsingforsregionen, inkorporeringen av Vanda och kommunreformen KSSR (Paras). I ett inlägg kritiserar Pajunen Matti Vanhanens vison av en decentraliserad Helsingforsregion modell "himmeli". (Se "Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008".)



I ett inlägg inlägg från den 12 januari skriver Pajunen att "Vantaan ja Helsingin valtuustot tekevät historiallisen päätöksen 31.1." Hur kan han tro någonting sådant? Följande dag skriver Pajunen "Jos Vantaa ja Helsinki olisivat olleet yksi kunta, Kehä-rataa olisi jatkettu suoraan kohti tulevaa Itämetroa." Det var en intressant synpunkt.

Sitoutunut. Den 26 januari 2011

I mitt inlägg "Realistiskt? Den 24 januari 2011" skrev jag om riksdagen debatt om regeringens proposition med förslag till lag om Sibbo storskogs nationalpark vid plenum den 12 januari. Eftersom Rakel Hiltunen i egenskap av SDP:s representant i KSSR-strukturgruppen och stadsfullmäktigeordförande har en central roll i fallet Sibbo är det intressant att ta del av vad hon hade att säga vid debatten i riksdagen. Jag återger här största delen av hennes inlägg:


Arvoisa puhemies! Myös minä kiitän ministeri Lehtomäkeä siitä, että tämä lakiesitys tuotiin juuri nyt tänne. Tämän vuoden alussa on käynnistynyt Helsingin, Sipoon ja Vantaan yhteinen yleiskaavatyö, jolla tullaan nämä Östersundomin kaavoituksen linjaukset jo tämän vuoden aikana pääosin tekemään.

Tämän yleiskaavatyön ja koko kansallispuiston keskeinen tehtävä tulee olemaan etelärajauksen ja kansallispuiston suhde asumiseen, tulevan asumisen mahdollistamiseen. Se on suuri haaste. Helsingin kaupunki on sitoutunut omalta osaltaan tähän kansallispuistoon jo silloin, kun Sipoon liitoksista päätettiin, ja se on kaupungin strategioissa. Kun Vantaa, Sipoo ja Helsinki ratkovat tätä yleiskaavakäsitettä, niin uskon, että on sitten hyvä juuri samassa vaiheessa nostaa esiin tämän puiston eteläpuolen eheyttämiskysymykset ja toisaalta nämä laajentamismahdollisuudet ja mahdolliset maanvaihdot, jotka ovat nousseet täällä isoksi haasteeksi keskusteluissa, ja myös ministeri nosti ne esille. Helsingin kaupungilla on hyvää tahtoa, mutta yksi kova tavoite Helsingin kaupungilla kuitenkin on: mahdollistaa asuntorakentaminen tälle alueelle ja myös siten, että perusratkaisu liikenteessä on raideratkaisu, joka tietyllä tavalla rytmittää alueen käyttöä asumisen lisäämiseen.



Bergtäkt. Den 25 januari 2011

I mina inlägg "Mera förhandlingar. Den 21 juni 2008" och "Stenkross i nationalpark? Den 26 juni 2008" har jag skrivit om planer på ett stenkross i Sibbo storskog. Idag har Borgåbladet på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Planer på bergkrossning invid nationalpark". Ett framfört argument för bergtäkten är att området senare kunde bli informationscentrum och parkeringsplats för nationalparken ...



Helsingfors stadspleneringsnämnd skall på sitt nästa möte behandla utredningen om tariffsystem för kollektivtrafiken i Helsingforsregionen. I utredningen, som bifogats till föredragningslistan, jan man se att Östersundom enligt samtliga modeller för zoner hötr till en annan zon än det övriga Helsingfors. Jag har tidigare skrivit om zongränser i inläggen "Zongränser. Den 1 december 2007" och "Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007".


Yle uppdaterade i går kväll artikeln "Helsinki jatkaisi Vantaa-liitoksen valmistelua". Yle noterar nu att "Helsingin kaupunginhallitus päätti maanantai-illan kokouksessaan esittää valtuustolle selvitystyön jatkamista."


Realistiskt? Den 24 januari 2011

Riksdagen debatterade Regeringens proposition med förslag till lag om Sibbo storskogs nationalpark vid plenum den 12 januari. Debattinläggen kan läsas på Riksdagens webbplats, men Jacob Söderman har publicerat sitt inlägg även på sin egen webbplats under rubriken "Sipoonkorpi vihdoin eduskunnan käsittelyssä". Det finns skäl att återkomma till en del av inläggen, men jag skall här nöja mig med att återge valda bitar ur Södermans anförande:


Vaihtoehto 3, joka kattaisi alueen merenrantaan saakka, erityisesti siellä sijaitsevien Natura-alueiden ja tarvittavien viherkäytävien osalta, on monelle tuntunut hankalalta sen vuoksi, että Porvoonväylä katkaisisi puiston kahtia. Mainitut alueet ja käytävät pitää kuitenkin osakaavassa, ja kaavassa ainakin, suojella perusteellisesti. ...

Puiston kannalta toinen asia, joka on tärkeä, on niin sanottu Östersundomin osayleiskaavan laadinta, joka tapahtuu Vantaan, Sipoon ja Helsingin yhteistyönä. Kaava-alueena on muun muassa koko Sipoosta äsken vallattu alue, joten kaavassa todellisuudessa ratkaistaan puiston eteläraja ja erityisesti se, miten Porvoonväylän eteläpuolella olevat Natura-alueet ja tarpeelliset viherkäytävät suojataan. ...

Hufvudstadsbladetissa marraskuussa julkaistun uutisen mukaan näyttäisi siltä, että Helsingin kaupungin kaupunginsuunnittelu kaavailee muutamaa uutta väestörikasta kaupunginosaa nimeltä Sundberg, Gumböle, Östersundom tuolle Sipoolta vallatulle alueelle, pääosin Porvoonväylän eteläpuolelle. Siitä eteenpäin vielä Sipoon kunnan alueelle tulisi vastaavasti asuntojen keskitystä Majvikin alueelle. Koko alueen väestötavoitteena on mainittu 50 000-80 000 asukkaan sijoittaminen näille maille seuraavien noin 20-30 vuoden aikana. Jopa 100 000 henkeä on mainittu.

Toivon, että asianomaiset kunnat kunnolla pohtisivat, ovatko näin mittavat väestötarpeet realistiset ja tarpeelliset. Mistä nämä ihmiset tulisivat? Näyttäisi siltä, että moni keskisuuri kaupunki jouduttaisiin maassamme melkeinpä tyhjentämään, jotta tähän tavoitteeseen päästään. Koko tämä väestötavoite tuntuu kyllä turhan mahtavalta.


Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Helsinki jatkaisi Vantaa-liitoksen valmistelua". Yle har talat med stadsstyrelseordförande Risto Rautava, som säger att Helsingfors stadsfullmäktige med överväldigande majoritet kommer att rösta för att utredningen om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda fortsätter, trots att man i Vanda är emot en utredning. Yle kommer med det intressanta tillägget att "Rautava itse uskoo vakaasti, että tulevasta hallitusohjelmasta löytyy eväitä."



On Sovittu. Den 23 januari 2011

I mitt inlägg "Skuggplanering. Den 20 januari 2011" noterade jag att Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ry - Helsingfors naturskyddsförening rf gör en skuggplan (varjokaava) för Östersundom. I beskrivningen av projektet tar man inte direkt ställning för en metrolinje till Östersundom, men planeringen bygger ändå på den av Helsingfors indirekt valda metroalternativet. Detta betyder ändå inte att föreningen skulle förhålla sig positivt till en metrolinje till och genom Östersundom. I föreningens utlåtande "Helsingin seudun liikenne HSL kannaottopyyntö Helsingin seudun liikennejärjestelmäsuunnitelmaan (HLJ 2011) 15.01.2011" kan man t.ex. läsa följande:


Esimerkiksi Histan ja Sipoon liitosalueen rakentaminen tapahtuu ekologisten verkostojen kustannuksella ja edellyttävät aivan uuden rakenteen luomista. Näiden sijaan voitaisiin täydentää olemassa olevien ratojen lähistöjä ja parantaa siten olemassa olevan verkoston kannattavuutta. Tämä tarkoittaa mm. sitä, että uudet ratahankkeet (kuten Turun suunnan uusi rataosuus = ESA-ratahanke tai itämetro) eivät voi olla listan kärkihankkeita. ...

Raide-Jokeri tulee priorisoida ylemmäs ensimmäisellä kaudella ja ainakin ennen itämetroa. Poikittaisliikenne on saatava raiteille ennen uusien ratojen rakentamista. ...

- Olemassa olevan rataverkon kehittäminen (lisäraiteet eli nk. kaupunkiradat) tulee priorisoida ennen uusia ratahankkeita.

- Metron jatkaminen itään tulee siirtää myöhemmäs (2. tai 3. kausi)


På denna blogg har jag påtalat så kallad kohandel i fallet Sibbo. I sig vill jag dock inte kategoriskt fördöma förhandlingar och överenskommelser om kopplingar mellan lösningar som i sak inte hör ihop. Tvärtom är "kohandel" ibland nödvändigt för att minoritetens viktigaste behov skall kunna tryggas. Det nybildade partiet Muutos 2011 - Förändring 2011, som förespråkar direkt demokrati, lär här ha en annan linje. En av partiets kandidater som är uppställd i Nylands valkrets heter Jouni Jokela. Jokela skrev nyligen ett blogginlägg om problemen med tågtrafiken i Finland. Blogginlägget är inte i sig så märkligt, men i en kommentar till inlägget har han publicerat ett brev som är mera anmärkningsvärt. Jag förhåller mig skeptisk till en del av påståendena i brevet, men benämningen "On Sovittu" på nätverket av bästa bröder som fixar spårvägsprojekt är ganska träffande. Jag återger här valda delar ur brevet:


Politiikassa käydään aina kauppaa: jos minä saan jotain, voin suostua antamaan jotain sinulle. Metron rahoittamiseksi piti antaa jotain hyvää jonnekin muualle. Lappia sympatisoiva ministeri ostettiin metron kannattajaksi lupaamalla sähköistää Kemijärven rata ja Vaasan seutua sympatisoiva ministeri ostettiin metron kannattajaksi lupaamalla sähköistää Vaasan rata. Näin saatiin työryhmään 2 metroa kannattavaa ministeriä lisää.

Suomi on pieni maa, jossa kaikki toimii hyväveli-verkoston kautta. Hyvän veljen kuuluu kannattaa metroa ja muita Helsingin seudun tunnelihankkeita, joita on oltava toteutettaviksi valittavien listalla koko ajan ainakin kolme. Espoon metron toteuttamiseen johtaneet lehmäkaupat olivat yllätys, joka sekoitti hetkeksi tämän louhintapakan. On Sovittu oli jo päättänyt alkukesästä 2006 liittää Sipoon Östersundomin Helsinkiin, jotta metroa voidaan porata sinne, kun se kerran ei Espoossa onnistunut edes vielä keväällä 2006. Ministeri Vapaavuori paljasti tämän Sipoo-operaation syyn TV-keskustelussa syksyllä 2006.

Metroa piti tulla porattavaksi vasta Vantaan kiinteistökeinotteluhankkeen eli Marjaradan jälkeen (nykyinen nimi Kehärata, koska Marjarata-nimi meni pilalle Marja-Vantaan maakeinottelun julkitulon myötä). Espoon metron louhintaurakka menetettiin tsekkiläisille ehkä siksi, että oma kapasiteetti on kiinni Marjaradalla. Siten onkin syntynyt hätä, mitä sitten louhitaan, kun Marjarata on louhittu. Siksi On Sovittu päätti, että seuraavaksi louhitaan Pisara-rata, jolle on keksitty täysin absurdeja selityksiä siitä, miten se ratkaisee Rovaniemeä myöten junaliikenteen kaikki ongelmat, jotka johtuvat muka Helsingin ratapihan ahtaudesta. Ne kaksi muuta louhintahanketta ovat lisää metroa Espooseen ja metro Östersundomiin, vaikka Helsinki on itse teettänyt selvitykset, jotka osoittavat itämetron täysin älyttömäksi hankkeeksi.


Valfråga. Den 22 januari 2011

Yle publicerade i går en nyhetstext med rubriken "Metropolområdet blir valfråga". Yle skriver här bl.a. att "Samlingspartister i Helsingfors har kastat fram tanken om att skriva in ett tvång till samarbete i nästa regeringsprogram och bostadsminister Jan Vapaavuori (Saml) stöder försiktigt tanken." I flera av läsarnas kommentarer till texten dras det paralleller till fallet Sibbo.



Att städerna i huvudstadsregionen skulle tvångsfusioneras under de närmaste åren är föga troligt. Lättare blir det inte av att partiordförande Jyrki Katainen numera är skriven i Esbo ställer upp i riksdagsvalet i Nylands valkrets. Men Samlingspartiet i Helsingfors kan ju alltid genom att lägga fram krav på tvångssammanslagningar försöka pressa Centern till andra eftergifter även vid nästa regeringsförhandlingar. Det är väl just för att Centern inte kan gå med på tvångssammanslagningar av hela kommuner som Samliingspartiet i Helsingfors vill göra "metropolpolitiken" till en valfråga.


Helsingfors stadsstyrelse har på föredragningslistan för sitt nästa möte ett ärende med rubriken "Östersundom-toimikunnan asettaminen toimikaudeksi 2011 -2012".



Åt vilket håll? Den 21 januari 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Espoo ja Helsinki kisaavat metron jatkosta". Utgående från utlåtandena över utkastet till Helsingforsregionens trafiksystemplan (HLJ 2011) kan det se ut som om vi här hade en tävling mellan Helsingfors och Esbo (se "'edellyttää metron jatkamista itään'. Den 16 januari 2011"), men i verkligheten handlar konkurrensen om helt andra frågor. Helsingin Sanomat noterar även följande:


Kaupunkien kovat metrohalut poikkeavat merkittävästi viimesyksyisistä virkamiestyöryhmän näkemyksistä. Sekä Kivenlahden että Östersundomin metro-osuudet sijoitettiin tuolloin hankelistan pohjalle.


Skuggplanering. Den 20 januari 2011



Skuggplanering och skuggplaner som alternativ till officiella utkast och förslag till generalplaner lär vara synnerligen ovanligt, men när det gäller östersundom med omnejd har Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ry - Helsingfors naturskyddsförening rf inlett arbetet med en skuggplan (varjokaava). Planen förverkligas som ett beställningsarbete av en advokatbyrå, men man utnyttjar sig av stadsplaneringskontorets utredningsmaterial.




I skuggplanen Östersundomin varjokaava skall man bl.a. ta ställning till valet mellan metro och snabbspårvagn.


Vierikko. Den 19 januari 2011


De gröna i Helsingfors motsatte i sig i tiden planerna på en hamn i Nordsjö, bl.a. med motiveringen att man ville skydda fågelvikarna i området. Även Osmo Soininvaara var mot en hamn i Nordsjö. Det var därför en överraskning att De gröna år 2006 stödde planerna på en expansion av Helsingfors österut. De grönas stöd var möjligt endast genom att Helsingfors föreslog en inkorporering av ett område ända fram till Sibbo å, så att Helsingfors inte skulle behöva exploatera Östersundom allt för hårt. Samtidigt som De gröna fortsatte att stöda en inkorporering och en expansion av stadsstrukturen även efter att utredningsman Pekka Myllyniemis förslag offentliggjorts, kom De gröna i Helsingfors i kollisionskurs med Helsingfors naturskyddsförening.


Med tanke på konflikten mellan De gröna och naturskyddsförbundet blev jag överraskad av de grönas ställningstagande och pressmeddelande "Vihreät: Östersundom on rakennettava luonnon ehdoilla" från den 4 oktober 2010. (Se "Rakennettava luonnon ehdoilla. Den 4 oktober 2010".) De Gröna i Helsingfors, Vanda och Sibbo ställde sig direkt bakom naturskyddsförbundets förslag till vilka områden i Östersundom som kan bebyggas och vilka som bör skyddas. De gröna använde sig här rent av av en karta som producerats av naturskyddsföreningen.


Det finns kopplingar mellan De gröna och naturskyddsföreningen. En koppling är Kati Vierikko. Vierikko är viceordförande och före detta ordförande i Helsingfors naturskyddsförbund och samtidigt grön viceordförande i Helsingfors naturskyddsnämnd. Helsingfors stadsplaneringskontor har i sin planeringen av Östersundom tagit hänsyn till Soininvaaras synpunkter. Soininvaara är inte bara grön representant i stadsplaneringsnämnden. Soininvaara har varit en auktoritet inom den gröna rörelsen och hans skyddsling Otto Lehtipuu har först varit den gröna fullmäktigegruppens ordförande och senare ordförande för Helsingfors stadsfullmäktige. Nu har Lehtipuu inte längre den gröna gruppens förtroende och det kan kan mycket väl vara en följd av att Soininvaara förlorat den gröna fullmäktigegruppens stöd. Soininvaara verkar inte längre vara intresserad av naturskydd, vilket skapat förvirring bland De gröna.

Om Östersundomkommittén vill lägga fram ett förslag till gemensam generalplan som kan godkännas av De gröna torde man göra klokt i att glömma Soininvaara och i stället lyssna på andra representanter för De gröna, t.ex, på Kati Vierikko.


Helsingin Sanomat har idag publicerat en nyhet med rubriken "Vantaa hylkäämässä kuntaliitoksen Helsingin kanssa".


Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011


Medierna har igår och idag noterat Vanda stadsstyrelses beslut att inte stöda en utredning om en kommunsammanslagning med Helsingfors. Så även Hufvudstadsbladet, som publicerat en artikel med rubriken "Vanda nobbar Helsingfors". I artikeln hävdas det att stadsstyrelsen i Helsingfors skall behandla frågan på sitt möte nästa vecka, men i en notis med rubriken "Helsingfors väntar med fusionsbeslut" på samma sida i tidningen säger Hbl att man inte kommer att ta några beslut före stadsfullmäktigemötet den 31 januari. Notisen avslutas med påpekandet att "Gränsjusteringen med Sibbo visar att Helsingfors kan agera på egen hand."


I fallet Sibbo agerade Helsingfors inte alls på egenhand, utan i sanarbete med kommunministern. Den nya kommunindelningslagen möjliggör inte heller ett agerande där Helsingfors skulle ta ett initiativ utan att Vanda förts har hörts. (Se "Ett hån mot Sibbo. Den 20 september 2009".) I samarbetete med (finans)ministeriet kunde Helsingfors dock i princip kunna få till stånd en "särskild kommunindelningsutredning". Att stadsstyrelsen i Vanda motsätter sig en utredning visar att ledande beslutsfattare i vanda även motsätter sig en sammanslagning. I princip kan en sammanslagning på initiativ av en kommunindelningsutredare förverkligas emot Vanda stadsfullmäktiges önskan, ifall majoriteten av befolkningen i en folkomröstning skulle stöda förslaget om en sammanslagning. En särskild kommunindelningsutredning förefaller dock osannolik, inte minst med tanke på att sammanslagningen mellan Helsingfors och Vanda inte är ett mål i sig, utan endast är tänkt som ett medel att utöva påtryckningar mot Esbo och tvinga Esbo med i en fusion.








Frågor och svar. Den 17 januari 2011


I gratistidningen Vartti den 12 januari ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi haaastaa pian Nuuksion kansallispuiston". Artikeln piblicerades igår på Helsingin Sanomats webbplats Oma kaupunki under rubriken "Sipoonkorpi voi yltää Nuuksion kävijämääriin".

I artikeln ställer Vartti frågor till Tiina Nikkonen från Forsstyrelsen. Jag citerar:


Miksi Sipoonkorpeen ei kaavoiteta tontteja?

-  Sipoonkorpi on kautta aikojen huomioitu arvokkaana luontoalueena, joka halutaan säilyttää. Sitä suojellaan esimerkiksi erilaisilla kaavamääräyksillä, joilla osoitetaan, että alue on luonnonsuojelun tai virkistyskäytön kannalta tärkeää säilyttää rakentamattomana. ...

Voiko Sipoonkorven kansallispuisto estää itämetron rakentamisen?

- Ei. Kansallispuisto ja julkinen liikenne voidaan sovittaa yhteen. Se on vain hienoa ja tavoiteltavaa, jos kansallispuiston voi tulla julkisilla välineillä.

I dag har Helsingin Sanomat på webbplatsen Oma kaupunki publicerat FNB:s notis med rubriken "Vantaan kaupunginhallitus torjui liitoksen Helsinkiin". Rösterna för att man inte skall göra en utredning om en kommunsammanslagning föll 12 - 5. Det är stadsfullmäktige som tar det slutliga beslutet. Helsingfors stadsstyrelse bordlade för sin del motsvarande ärende.

"edellyttää metron jatkamista itään". Den 16 januari 2011


I mitt inlägg "Metro till Majvik eller Söderkulla. Den 1 december 2010" noterade jag att Helsingfors stadsplaneringsnämnd följande dag skulle ta ställning till ett förslag till utlåtande över utkastet till Helsingforsregionens trafiksystemplan (HLJ 2011). Nämnden godkände den 2 december ett utlåtande där man bl.a. säger följande:


Valtakunnallisissa pääkaupunkiseutua koskevissa alueiden käytön erityistavoitteissa korostetaan Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen eheyttämistä joukkoliikenteen ja erityisesti raideliikenteeseen tukeutuvana. Helsingin viimeisimmän alueliitoksen (Östersundom) perusteluina oli: "Sipoosta liitettäväksi esitetty alue on kytkettävä tehokkaalla joukkoliikennejärjestelmällä Helsingin itäosiin."

Seudun yhdyskuntarakenteen tasapainoinen kehitys ja sen runkona olevaan raideliikenteeseen tehtyjen investointien täysimääräinen hyödyntäminen edellyttää metron jatkamista itään Östersundomin alueelle heti Matinkylään ulottuvan länsimetron valmistumisen jälkeen. Tämä luo edellytykset tavoitellun seudullisen kehityksen saavuttamiseksi ja rakentamisen käynnistämiselle tavoitteiden mukaisesti Östersundomin alueella. Itämetron rakentaminen Mellunmäestä Östersundomiin tulisi alkaa vuonna 2016.


Den 13 december gav ekonomi- och planeringscentralen ett utlåtande där man bl.a. kan läsa följande:


Raideliikenneinvestointien tehokkaan hyödyntämisen kannalta olisi perusteltua, että Östersundomin metron rakentaminen voisi alkaa heti länsimetron valmistumisen jälkeen vuonna 2016. Tämä edellyttää suunnittelun aloittamista jo seuraavan taloussuunnitelmakauden aikana. Aikataulua puoltaa myös valtioneuvoston 28.6.2007 päätös Vantaasta ja Sipoosta Helsinkiin liitettävistä alueista.

Päätöksen perusteluina todetaan, että ….”seudun elinkeinojen toimintamahdollisuuksien sekä kuntien toimintakyvyn ja toiminnan taloudellisuuden turvaamiseen liittyvä yleinen etu vaatii Helsingin, pääkaupunkiseudun ja koko Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen ja toimintaedellytysten kehittämistä.” Tavoitteisiin pääsemiseksi Östersundomin metron aiempi aikataulu on myös seudullisesti perusteltua.


I inrikesministeriets och Arto Sulonens motiveringar till statsrådets Sibbobeslut kan man i själva verket läsa att "Tärkeä alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksien sekä kuntien toimintakyvyn ja toiminnan taloudellisuuden turvaamiseen liittyvä yleinen etu vaatii Helsingin, pääkaupunkiseudun ja koko Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen ja toimintaedellytysten kehittämistä."


Den 20 december var det tydligen stadsstyrelsens tur att ta ställning för ett förslag till utlåtande, fastän jag inte hittat ärendet i någon föredragningslista. På förslag av Mari Pouskari (grön) bordlades ärendet. På det senaste mötet den 10 januari har stadsstyrelsen enligt beslutsmeddelandet tagit upp ärendet. Enligt beslutsmeddelandet föreslog Terhi Peltokorpi (c) att benämningen "metro" i förslaget till utlåtande byts ut mot "raideliikenne", men Peltokorpis förslag understöddes inte.


I onsdag är det stadsfullmäktiges tur att ta ställning till ett förslag till utlåtande, som bör vara identiskt med det utlåtande som stadsstyrelsen gav senaste måndag. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:


Yhtenä Helsingin, Sipoon ja Vantaan alueliitoksen perusteluna oli, että liitettäväksi esitetty alue on kytkettävä tehokkaalla joukkoliikennejärjestelmällä Helsingin itäosiin. Seudun yhdyskuntarakenteen tasapainoinen kehitys ja sen runkona olevaan raideliikenteeseen tehtyjen investointien täysimääräinen hyödyntäminen edellyttää metron jatkamista itään Östersundomin alueelle heti Matinkylään ulottuvan länsimetron valmistumisen jälkeen. Tämä luo edellytykset tavoitellun seudullisen kehityksen saavuttamiseksi ja rakentamisen käynnistämiselle tavoitteiden mukaisesti.

Seudun tasapainoisen kaupunkirakenteen edistämiseksi itämetron rakentaminen Mellunmäestä Östersundomiin tulisi aloittaa vuonna 2016. Tämä edellyttää suunnittelun aloittamista ja valtion sitoutumista jo hyvissä ajoin sitä ennen.


Kuntsi. Den 15 januari 2011


Sibbo storskog har fått mycket medieuppmärksamhet den senaste tiden. En del inslag har varit rätt udda, så som förslaget att flytta vargpopulationen hit. Häromdagen publicerade även Yle en nyhet med rubriken "Svampmygga upptäckt i Sibbo". Rubriken på Helsingin Uutisets motsvarande nyhetstext lyder "Sipoonkorvesta löytyi uusi hyönteislaji".


I mitt blogginlägg "Antipatier. Den 2 maj 2009" uppmärksammar jag Hanna Kuntsis blogginlägg om fallet Sibbo. Kuntsi är hemma från Sibbo, men bor numera i sydöstra Vanda. Kuntsi har starka antipatier mot Sibbo, eller åtminstone mot Sfp. Socialdemokraten Kunsti visar sig även ha haft tillgång till inside information om kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag redan i juni 2006, före det ens var aktuellt med en utredningsman. I oktober 2010 skrev Kuntsi ett blogginlägg med rubriken "Idän suunnitelmat". Inlägget är inte fullt så avslöjande som de tidigare, men ger ändå lite inblick om spelet bakom kulisserna. Kuntsis inlägg är intressanta, eftersom hon inte alltid tycks kunna skilja den dolda agendan från den offentliga. Typiskt för Kuntsi så stöder hon "varmt" Helsingfors visioner för Östersundom med omnejd, åtminstone så som visionerna en kväll i oktober presenterades av biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä. Jag återger här en del av inlägget:


Työpaikkarakentaminen on myös esillä, eli nukkumalähiöitä ei pitäisi syntyä. Vantaan puolelta kaupunkirakenteen tiivistäminen rajan pinnasta onkin ongelmallisempaa johtuen lähinnä maapohjan hankaluudesta, suojelualueista ja isoista liikenneväylistä. Yhteistyötä yleiskaavan laadinnan osalta tämä ei onneksi hidasta. Kiire nimittäin on, mikäli kolmen kimpassa aiotaan yleiskaava saada vahvistettua ennen uutta maakuntakaavaa.

Helsingille raidevaihtoehto on selvä, metro. Itse lämpenen samalle kannalle. Kuten Penttilä totesi, jos metroon sitoudutaan, ohjaaa se muuta rakentamista tiiviiksi ja kaupunkimaiseksi. Siten myös luonnolle jää oma tilansa. Yhteisen kaavatyön toivottiin ratkaisevan myös Östersundomin natura-alueiden välittömässä läheisyydessä sijaitsevien alueiden kohtalon. Sipoonkorven kansallispuistoa oltaisiin molempien johtajien mukaan valmiita kiirehtimään. Itse en ole vieläkään ihan varma mitä ajatella kansallispuistohankkeesta. Kuten taannoin tännekin kirjoittelin, haluaisin saada vastauksen mitä hankkeella tavoitellaan. Halutaanko metrolla saavutettava ulkoilualue vai halutaanko turvata luontoarvot?

Herrat eivät myöskään nähneet estettä metron "pistokkaalle" Mellunmäestä Hakunilaan.


Helsingfors ekonomiska region. Den 14 januari 2011


I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoo Helsingin seutukuntaan". I artikeln påpekas det att Sibbo från och med årsskiftet hör till Helsingfors ekonomiska region (Helsingin seutukunta). I mitt inlägg "Bevismaterial. Den 5 december 2006" har jag noterat att Pekka Myllyniemi i styrelsen för Nylands förbund gått Helsingfors ärenden och verkat för en anslutning av Sibbo till Helsingfors ekonomiska region. Detta noterades även i Yles svenska radionyheter den 7 december 2006. Nu har Sibbo åtminstone formellt frivilligt gått med i Helsingfors ekonomiska region. Artikeln "Sipoo Helsingin seutukuntaan" baserar sig delvis på Christel Liljeströms pressmeddelande från den 12 januari. Det gör även en annan artikel med rubriken "Asuntoministeri Vapaavuori yhtenäistäisi pääkaupunkiseutua". (Se ovan.)



Samlingspartiet i Esbo har reagerat på Jan Vapaavuoris uttalanden tidigare i veckan och publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Pakkoliitospuheet edustavat mennyttä aikaa".

Lovord. Den 13 januari 2011


Idagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto keräsi kehuja". Underrubriken eller ingressen lyder "Kansanedustajien mielestä aluetta pitää laajentaa pikaisesti." Jag citerar ur artikeln:


"Tämän kansallispuiston erikoisuus on se, että se sijaitsee alueella, jossa asuu merkittävä osa suomalaisista. Lisäksi oman vivahteensa tuo se, että alueen maankäyttöpaineet ja suunnitelmat ovat moninaiset", lakiesityksen esitellyt ympäristöministeri Paula Lehtomäki (kesk) sanoi.

Helsinki, Vantaa ja Sipoo laativat yhteistä yleiskaavaa Östersundomin alueesta. Kansallispuiston lähituntumassa olevan alueen väestötavoite seuraavien vuosikymmenten aikana liikkuu 50–80 000 asukkaan haarukassa.





I dagens nummer av Borgåbladet ingår FNF:s nyhetstext med rubriken "Nationalpark i Storskogen lovordades i riksdagen".


"Helsinki ja Vantaa kuuluvat yhteen". Den 12 januari 2011


En eventuell sammanslagning av Helsingfors och vanda har diskuterats flitigt denna vecka. I måndags publicerade Yle en nyhetstext med rubriken "Kuntakonkari ei lämpene Helsingin ja Vantaan liitokselle". Det är Jussi-Pekka Alanen som inte stöder en fusion av städerna. Månne Alanens partipolitiska förflutna här spelar in. Den föreslagna sammanslagningen är först och främst ett samlingspartistiskt projekt, fastän Risto Rautava hycklande hävdar att man i metropolpolitiken bör utgå från invånarnas behov. Vid det stora metropolmötet i måndags hävdade Jan Vapaavuori att staten har en skyldighet att främja ett förenhetligande av metropolområdet. När Alanen i sin rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" 2004 kom med liknande tankar år 2004 föranledde Alanens förslag om statligt ingripande häftig kritik från Vapaavuori och Samlingspartiet. Då var Samlingspartiet emellertid inte regeringsparti.


Ledaren i dagens nummer av Iltalehti har rubriken "Helsinki ja Vantaa kuuluvat yhteen". I ingressen frågar man sig "Onko pääkaupunkiseudusta oman itsehallintonsa kehittäjäksi vai pyydetäänkö valtio isännäksi?" I artikeln omnämns även Sibbo:


Helsingin johtavien poliitikkojen yhtymistä kannattavat reaktiot ovat jääneet, hankkeen mittasuhteet huomioiden, kovin laimeiksi. Se, että Helsinki ei tee minkäänlaista tarjousta tai tule Vantaan ei-rintamaa vastaan, helpottaa yrityksen kaatumista.

Vaikuttaa siltä kuin Sipoon viipalointi olisi tyydyttänyt pääkaupungin nykyjohdon kunnianhimon ja suuri tilaisuus hukataan.

Vantaa haluaa takuut siitä, että sen jo aloittamat suuret hankkeet viedään loppuun saakka. Helsinki voisi ilmoittaa, että niin tehdään vaikka Sipoon paljon kalliimmaksi tuleva rakentaminen viivästyisi.


Jan Vapaavuori har inspirerad av ledarartikeln skrivit ett blogginlägg med samma rubrik, som han publicerat på så väl Uusi Suomuis webbplats som på sin egen blogg.



Sibbo storskog har idag figurerat i rubrikerna då riksdagsledamot Anne Kalmari (c) föreslagit att vargpopulationen flyttas till bl.a. Sibbo storskog.



Ajankohtaiset alueet. Den 11 januari 2011


Helsingfors stadsplaneringskontor har idag bytt ut webbplatsen "Projektialueet" mot en ny webbplats "Ajankohtaiset alueet". Samtidigt har (den finskspråkiga) webbplatsen för projektområdet Östersundom bytts ut mot en ny, mindre omfattande webbplats för det "aktuella området" Östersundom. Webbplatsen har dtidigare hittats som betaversion via sökmaskiner.




På sidan "Julkaisut ja selvitykset" har rubriken "Tulevat" bytts ut mot "Tekeillä olevat selvitykset". Till denna kategori hör även "Majvikin metron esiselvitys", som borde ha varit färdig redan i november. Nya utredningar är "Östersundomin alueen liikenteen nykytilaselvitys" och "Östersundomin yleiskaava-alueen joukkoliikenneselvitys". På sidan "Liikenne" kan man bl.a. läsa följande:


Raideliikenneratkaisu on yksi yleiskaavan tärkeistä suunnittelukysymyksistä. Metron ja pikaraitiotien esiselvitykset valmistuivat vuoden 2010 alussa. Kaavaluonnoksen valmistelu lähtee siitä, että joukkoliikenteen perusratkaisuna on Mellunkylästä jatkuva metro. Alueen pikaraitiotievarausten tarve selvitetään. ...

Östersundomin joukkoliikenne- ja liikennesuunnittelua ohjaavat muiden muassa valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet ja niistä erityisesti Helsingin seutua koskevat erityistavoitteet.



Tassarna bort från Esbo. Den 10 januari 2011


På Helsingin Sanomats webbplats Oma kaupunki, som är gemensam för Helsingin Sanomat och gratistisdningen Vartti, finns under kategorin "Nyt tekeillä" för tillfället en text med rubriken "Mitä iloa on Sipoonkorvesta?" Läsarna uppmanas här ta ställning.




Yle jar idag publicerat en nyhet med rubriken "Kokoomus jatkaa Uudenmaan kuntaliitosvaateita". I fredags publicerade Yle en nyhet med rubriken "Räty: Espoo mukaan kuntaliitosselvityksiin, vaikka pakolla". (Se även mitt inlägg "Korridorsnack. Den 9 januari 2011".)



Föga överraskande har en del läsare dragit paralleller till Sibbofrågan.



Korridorsnack. Den 9 januari 2011


Laura Räty, som är gruppordförande för Samlingspartiets fullmäktigegrupp i Helsingfors, stadsstyrelsemedlem och ordförande för Samlingspartiets fullmäktige, gjorde i fredags ett uttalande, som rubriserades "Pääkaupunkiseudun kuntien yhdistäminen kirjattava hallitusohjelmaan". Men det är inte bara Finlands "enda metropol", som vill inkorporera sina grannar. I den betydligt mindre metropolen Vasa finns det liknande ambitioner. (Stadsdirektören i Vasa Markku Lumio skall inte förväxlas med Markku Luoma, som faktiskt före Sibbobördige Rurik Ahlberg varit kommundirektör i Korsholm.)





Vasas intresse att växa är ett centralt tema i Leif Sjöströms "Folkets Dagblad" 2008. Dels har man i Vasa önskat inkorporera hela Korsholm, dels en del av Korsholm för att få en korridor till Lillkyro. (Se "Vasa, Lillkyro och Sibbo. Den 7 februari 2010" och "April. Den 1 april 2010".) I själva verket finns det här många kopplingar till fallet Sibbo.



I "Folkets Dagblad" 2008 får Centern och Matti Vanhanen även kritik för sitt agerande i fallet Sibbo.

Färdig i november. Den 8 januari 2011



I mitt inlägg "Planeringsprinciper för Majvik och Granö. Den 9 oktober 2010" noterade jag att Helsingfors stadsplaneringskontor på sin förteckning över utredningar i samband med Östersundomprojektet från och med den 30 september inte längre säger när "kommande" utredningar skall vara färdiga. Tidigare hade man informerat om att bl.a. "Majvikin metron esiselvitys" skulle vara färdig i november. En annan utredning som lika så skulle vara färdig i november är "Östersundomin yleiskaavan tie- ja katuverkkoselvitys". I dokumentet "Liikennejärjestelmäluonnos 26.10.2010" kan man faktiskt fortfarande läsa att "Östersundomin yleiskaavan tie- ja katuverkkoselvitys valmistuu marraskuussa 2010." Utredningen har dock inte publicerats eller (officiellt) presenterats för Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Är det meningen att alla utredningar skall mörkläggas i den gemensamma generalplanens namn?

Vihreiden aloitteesta. Den 7 januari 2011


Jag har i tidigare blogginlägg noterat att De gröna försökt ta åt sig äran för nationalparken i Sibbo storskog. Även De gröna i Vanda ser nationalparken som sin bedrift. På avdelningens webbplats finns en sida med rubriken "Vihreitä saavutuksia" där man bl.a. kan läsa följande:


Olemme vaikuttaneet ratkaisevasti Sipoonkorven metsäalueiden suojeluun ja todennäköisen kansallispuiston syntyyn. Vihreiden aloitteesta Vantaan omistamat maa-alueet Sipoonkorvessa on vaihdettu valtion kanssa tulevan suojelualueen pesämunaksi. Kannatamme kansallispuiston laajinta vaihtoehtoa.

De gröna i Vanda kanske faktiskt förtjänar lite ära. Till skillnad från Helsingfors skapade Vanda förutsättningar för en nationalpark genom att byta mark med staten. Helsingfors väntar på att göra det samma först när en nationalpark är ett faktum.


Helsingin Uutiset publicerade igår på tidningens webbplats en text med rubriken "Sipoonkorpeen liki 2 000 hehtaarin kansallispuisto".




I inlägget "Vielä tynkä. Den 6 januari 2011" skrev jag om en skidtur från Nordsjö till Håkansböle idtrottspark. Igår fortsatte jag färden där jag svängde i förrgår. (Se Sports Tracker.) Det går alltså i princip att skida från Nordsjö till Sibbo storskog.

Vielä tynkä. Den 6 januari 2011


I gårdagens inlägg "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät. Den 5 januari 2011" noterade jag att Vantaan Sanomat publicerat Anniina Kostilainens debattartikel med rubriken "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät". I inlägget "Metrokaupunki. Den 27 december 2010" noterade jag Helsingin Sanomats "delårsrapport" 1/3. Idagens nummer fortsätter Helsingin Sanomat med att i "delårsrapport" 2/3 ställa tre frågor till tre beslutsfayyate från Vanda, en av dem den gröna fullmäktigegruppens ordförande Anniina Kostilainen. En av frågorna som ställs till Kostilainen lyder "Sipoonkorpi on vielä tynkä, eikä vihreät ole metelöinyt. Miten varmistatte, ettei Östersundomin kaavoitus syö kansallispuiston merenrantakäytäviä?" Kostilainen ger följande svar:


Vantaan vihreät eivät voi sitä yksin varmistaa, mutta meillä on yhteinen kanta Helsingin vihreiden kanssa.

Vantaan ohjausryhmässä vihreät on mukana. Meillä on tyyli, että toimimme enemmän kulisseissa valmisteluvaiheessa. Ei aleta riehumaan vaan kaikessa hiljaisuudessa vaikutamme valmisteluun.


Det stämmer att De gröna i Vanda gjort ett gemensamt ställningstagande med De gröna i Helsingfors (se "Rakennettava luonnon ehdoilla. Den 4 oktober 2010"), men den enda gröna i Helsingfors som har inflytande över Östersundomkommittens arbete är Osmo Soininvaara och han har en helt egen linje, som torde söka mandat för i riksdagsvalet.

På samma sida i dagens nummer av Helsingin Sanomat noterar tidningen statsrådets beslut om en nationalpark i december och påpekar att De gröna i Vanda avstod från målsättningen att få en större nationalpark redan i november. Exakt vad tidningen syftar på vet jag inte, men stadsstyrelsen i Vanda gav till slut ett urvattnat och försiktigt utlåtande över miljöministeriets förslag till lag om en nationalpark. (Se "Bu eller bä? Den 15 november 2010".)




Kostilainen har för övrigt tagitv personligen ställning till statrådets förslag till nationalpark i ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorpeen saadaan liian pieni kansallispuisto". Jag citerar ur inlägget, som är från den 22 december:


Esitys on hyvä alku kansallispuistolle, mutta täysin riittämätön alueen tulevan käytön kannalta. Jo nykyisin alueella käytetään laajasti virkistykseen myöps muita, kuin valtion omistamia maita. Valtion maiden välittömässä läheisyydessä sijaitsevat, erityisesti Helsingin kaupungin omistuksessa olevat maa-alueet ovat merkittäviä vihervyöhykkeitä jotka takaavat paitsi retkeilijöiden, myös alueen eläinten ja kasvien hyvinvoinnin.

Ministeri Lehtomäki lupaa, että tulevaisuudessa kansallispuistoa tullaan laajentamaan esimerkiksi maavaihtojen avulla. Samoin Lehtomäki toivoo, että Helsinki suojelisi vapaaehtoisesti omia metsäalueitaan alueen riittävän koon turvaamiseksi. Samaa toivon minäkin. Sipoonkorven kansallispuisto tulee olemaan koko Uudenmaan asukkaiden kannalta todella merkittävä virkistyskohde, ja sen luontoarvot ovat todella arvokkaita. Jos aluetta ei saada rajattua riittävän suureksi, menetetään suuri osa sen arvosta yhtenäisenä viheralueena. Kerran tuhottua luontoa ei saada koskaan takaisin.



Vantaan on turvattava Östersundomin metsät. Den 5 januari 2011


I dagens nummer av Vantaan sanomat ingår en debattartikel med rubriken "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät". I artikeln skriver Anniina Kostilainen, som är ordförande för den gröna fullmäktigegruppen i Vanda, bl.a. om vikten av ekologiska korridorer och bufferzoner kring nationalparken i Sibbo storskogen.





Jag har idag utnyttjat utnuttjat en existerande grön förbindelse och skidat från Nordsjö till Håkansböle idrottspark. (Se bilden nedan och Sports Tracker, där man även hittar bilder tagna med mobiltelefonen.) Skidspåret var i gott skick och det gick bra att skejta hela vägen - förutom där spåret korsar Ring III. Den aktuella gröna förbindelsen är markerad som grön förbindelse eller ekologisk korridor i Så väl landskapsplanen för Nylands förbund som i generalplanen för Vanda. Helsingfors har dock planer på ett par metrostationer i området, som forfarande hör till Vanda.


Google+ Followers