Styrande roll. Den 31 juli 2011

http://kartta.uudenmaanliitto.fi/maakuntakaavat/index.html


Enligt vad som under senare tid hävdats måste den gemensamma generalplanen för Östersundom följa landskapsplanen. Eftersom miljöministeriet inte fasställde den senaste landskapsplanen för Östra Nyland för Nylands del gäller i inkorporeringsområdet med undantag av "Västerkullakilen" ännu landskapsplan för Östra Nyland 2000. Då området för den gemensamma generalplanen även innefattar delar av (nuvarande) Sibbo och Vanda berörs planeringen även av landskapsplanen för Östra Nyland och landskapsplanen för Nyland. Vilka landskapsplaner som gäller framgår ur en karta med rubriken "Sammanställning av landskapsplanerna för Nyland" på webbplatsen för Nylands förbund. Ett utdrag ur kartan och förklaringar ingår även i dokumentet "Gemensam generalplan för Östersundom - Program för deltagande och bedömning". Se nedan.


http://www.sipoo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2009_Keke/oST_OAS_Ruotsi_tarkistettu_2104.pdf


Det kan påpekas att man i det ovannämnda dokumentet säger att "Om en enstaka kommun börjar utarbeta en generalplan för sitt område är det landskapsplanen och inte den gemensamma generalplanen som har en styrande roll." ("Yksittäisen kunnan ryhtyessä laatimaan yleiskaavaa omalle alueelleen, ohjaava rooli on maakuntakaavalla, ei hteisellä yleiskaavalla.") Mellan raderna läser jag här att det samma inte nödvändigtvis gäller då flera kommuner börjar utarbeta en gemensam generalplan. Denna tolkning verkar dock Nylands förbund opponera sig mot. (Se "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011".)

Det är uppenbart att utkastet till gemensam generalplan för Östersundom inte är förenligt med vare sig landksplanen för Nyland eller landskapsplanen för Östra Nyland 2000. Speciellt gäller det att i den nya landskapsplanen ta bort beteckningen "rekreationsområde" (mörkrönt) från Västersundom och beteckningarna "område för närrekreation" (VL) och "frilufts- och ströområde" (VR) från inkorporeringsområdet. Detta är just vad man har gjort i utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland, där de ovannämnda rekreationsområdena föreslås bli "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".


http://kartta.uudenmaanliitto.fi/2vmk_luonnos/index.html

I mitt inlägg "Redan avgjorda. Den 17 maj 2011" noterar jag att beteckningen "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik", som är markerat med brun rastering, används endast för Östersundom och Hista. Nästan hela området för den gemensamma generalplanen är markerat med denna beteckning. Av begränsningen för det rasterade området framgår tydligt att utkastet till landskapsplan är anpassat efter den gemensamma generalplanen. Där området för den gemensamma generalplanen slutar i öster slutar även rasteringen. Formellt är det tänkt att landskapsplanen skall ha en "styrande roll" även då det gäller Östersundom-området, men i praktiken verkar det vara den gemensamma generalplanen och den enskilda kommunen Helsingfors planer som styr landskapsplanen för Östersundoms del.



Familjerna flyr från Helsingfors. Den 30 juli 2011

Suomen Luonto 5/2011 s 10

I senaste nummer av Suomen Luonto ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi suojaan varjokaavalla" och underrubriken eller ingressen "Järjestöjen ja arkitehtien ehdotus vähentäisi häiriötä natura-alueella." Artikeln presenteras på tidningens webbplats på en egen sida med titeln eller rubriken "Tältä Itäsalmi voisi näyttää". (Notera att man valt namnet Itäsalmi istället för Östersundom.) Här finns även kartan med naturskyddsorganisationernas förslag eller skuggplan.


http://www.suomenluonto.fi/arkisto/5-11/taeltae-itasalmi-voisi-nayttaa


Rubriken på huvudnyheten på första sidan i dagens nummer av Hufvudstadsbladet lyder "Familjerna flyr från staden. Underryubriken lyder "Helsingfors kan inte konkurrera med kranskommunena om bostadspriserna". Rubriken på artikeln på sida 2 och 3 i tidningen lyder "30-åringarna gäckar ännu Helsingfors". I ingressen kan man här läsa att "Helsingfors fortsätter att förlora småbarnsfamiljer till kranskomunerna" och att "Staden har vertygen för att svänga trenden men ändå går det trögt".


Den oönskade utflyttningen från Helsingfors (norrut och västerut) var ett centralt argument för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Det hävdades rentav att utflyttningen berodde på att Helsingfors inte hade kunnat växa österut... (Se t.ex. "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Hbl:s exempelfamilj har flyttat till Kyrkslätt. I artikeln i Hbl säger Kyösti Oasmaa, som är byggnadschef på Helsingfors ekonomi- och planeringscentral, att staden har verktyg som behövs för att svänga trenden. Bl.a. nämner Oasmaa att staden "äger största delen av de markområden som ska planeras." Oasmaa ställer även förhoppningar till de nya bostadsområdena Fiskehamnen och Busholmen. Däremot nämns Östersundom överhuvudtaget inte i artikeln.



Östersundomin kirkonkylä. Den 29 juli 2011


Av beslutsförteckningen från Helsingfors kyrkliga samfäldighets gemensamma kyrkofullmäktiges möte den 9 juni framgår det att Helsingfors kyrkliga samfäldighet beslutit köpa den 4 250 m2 stora lägenheten Talludd RN:r 4:26 genast väster om Östersundom kyrka. I föredragningslistan kan man läsa att "Då de sydvästra delarna av Sibbo tvångsannekterades av Helsingfors övertog Helsingfors samfällighet träkyrkan jämte begravningsplats i Östersundom." Satsen är torde vara en (i boksav och ande) svensk översättning av motsvarande sats i den fisnkspråkiga föredragningslistan som lyder "Vuosien 2009 ja 2010 vaihteessa Sipoon lounaisosia Helsinkiin liitettäessä Helsingin seurakuntayhtymän omistukseen saatiin Itäsalmen kylässä sijaitseva vuonna 1754 rakennettu Östersundomin puukirkko ja sen ympärille rakentunut hautausmaa." Som motivering för köpet anges följande:

Genom detta förvärv kunde den kulturhistoriskt värdefulla kyrkofastigheten och begravningsplatsen bevaras utan tilläggsbyggnation. Eftersom man räknar med att invånarantalet i Östersundom stiger vore det med tanke på begravningskapaciteten önskvärt att begravningsplatsen kan utvidgas österut. Samtidigt kunde utbudet av gravplatser utvidgas med en urnlund och områden där aska kan strös ut.

I utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har det dess värre inte reserverats något utrymme för en utvidgninmg av gravgården österut.





Genast väster om fastigheten Tallud har studeranden vid Tekniska högskolan åren 2008 och 2009 som övningsarbete i anslutning till kursen "Kaupungissa maalla - maalla kaupungissa" planerat ett bostadsområde. Kartan nedan är ur pappret "Pientaloalue Östersundomin kirkonkylään".






Kartorna nedan är ur tre andra arbeten i anslutning till ovannämnda kurs.





‘Metsän reunalla’ asuinalue Sipooseen






Klappjakt på Peltomäki. Den 28 juli 2011

I mitt inlägg "Tähän palataan. Den 30 juni 2011" kommenterar jag uppståndelsen kring Vandas nya stadsdirektör Jukka Peltomäkis (sdp) kopplingar till advokatbyrån Forma-Futura och påpekar att Peltoniemi är ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda. Nu fortsätter drevet mot Peltomäki med ökad styrka. I senaste nummer av Vantaan Sanomat / Helsingin Uutiset sänker man sig till skvallerpressens nivå för att befläcka Peltomäkis rykte. Igår publicerade Yle en text med rubriken "Peltomäki: Tässä on ajojahdin makua". I texten kan man bl.a. läsa följande citat av Peltomäki:

- Minulle soitti yksi Suomen johtavia oikeusoppineita ja sanoi, että olet aika mestari jos Helsingin Sanomille pärjäät tässä kisassa, ja näin tässä nyt katsotaan, miten käy.

Det är inte bara de av den samlingspartistiska politikern Eero Lehti ägda tidningarna Vantaan Sanomat och Helsingin Uutiset som bedriver klappjakt på Peltomäki. Det var uttryckligen Helsingin Sanomat som satt igång drevet. Helsingin Sanomat brukar ställa upp för Helsingfors stad, men när det gäller planeringen av Mårtensdal och Käinby i Vanda har Sanoma Oyj även egna intressen att slå vakt om. (Se "Toimitilarakentamista Sanomalan alueelle, nro 171200", "Keimolanmäen asuntoalue, nro 220200" .) Har Peltomäki problematiska kopplingar, så har hans kritiker minsann det lika så.


Drevet mot Peltomäki förklaras knappast bara av att han inte stöder Helsingfors planer för Östersundom-området, men det kan vara en bidragande faktor. Åtminstone är Peltomäkis uttalanden om Östersundom och östmetron ett uttryck för hans (och majoriteten av Vandapolitikernas) självständiga linje gentemot Helsingfors.




Vantaan Sanomats artikel "Kaupunginjohtajan ystävätär tekee firmallaan huippuvoittoja" har på tidningens webbplats föranlett en livlig diskussion. Jag citerar här ur ett av diskussionsinläggen:

Kuulostaa ihan helsinkiläisen kokoomuslaisen kirjoittamalta ja hieman ollaan mietittykin, että sinnekö jäljet johtaa? Itä-metron jatkaminen ei vantaalaisten kannalta ole nyt ihan päällimmäisenä pinossa. Täällä omalla rahoituksella perusparannetaan valtakunnallisesti tärkeää Kehä III:sta ja Marjaratakin uusine asuinalueineen pitäisi saada aikaiseksi. Siinä joku Östersundom on aika mitätön juttu ja vantaalaisesta vinkkelistä joutaa odottamaan. Hieman myös ihmettelen, ajavatko östersundomilaiset oikeasti metrolla, vai pitääkö sitäkin älyttömästi tukea sitten samaan aikaan kun pientaloasukkaat ajelevat henkilöautoillaan ristiin rastiin. Ei paha, ajan itsekin, vaan enpä vaadi kotiini metroa. ...

Onko koko ajojahdin takana saada Vantaalle kokoomuslainen kaupunginjohtaja, joka suhtautuisi myönteisesti Helsingin ja Vantaan yhdistämiseen, jonka jälkeen Vantaan kehittämisen painopiste saneltaisiin Helsingistä?


Även till Vantaan Sanomats artikel "Peltomäeltä pyydetään selvitys Forma-Futura -kytköksistä" finns det läsarkommentarer där man lyfter fram sambandet med planerna för Östersundom. Här ett par urklipp:


Tänä aamuna telkun Jälkiviisaitten Kalle Isokallio sanoi, että voi miettiä, miksi Helsingin Sanomat aloitti vihjailevan ja tosiasioista vaikenevan uutisoinnin Peltomäkeä vastaan. Isokallio sanoi, ettei ole näyttöjä siitä, että Vantaan kaupungilla ja Formalla olisi keskenään mitään liikesuhteita. Itse olen sitä mieltä, että Peltomäki astui pahasti Helsingin Sanomien varpaille, kun asettui vastustamaan Östersundomin metron kulujen jakamaista Vantaan niskoille.


Vallankaappauksen taustalta löytyy kokoomuksen katkeruus toukokuussa hävityn kaupunginjohtajanvaalin sekä tammikuussa hävityn Helsinki-Vantaan kuntaliitos äänestyksen tuloksiin. Pääkaupungin puolella aamukahvi läikkyi ylitse, kun Peltomäki otti kielteistä kantaa Östersundomin pikaiseen rakentamiseen.



Nationalparkerna i metropolområdet. Den 27 juli 2011

Yle publicerade igår en nyhetstext med rubriken "Kansallispuistojen suosio kasvaa rajusti pääkaupunkiseudulla". Här kan man bl.a. läsa att "Sipoonkorven ja Nuuksion alueen kävijämäärien arvioidaan lähivuosien aikana nousevan jopa sadoilla tuhansilla." Vidare skriver Yle följande:

Metropolialueen kansallipuistojen kävijämäärien kasvua vauhdittaa merkittävästi Sipoonkorven avaaminen ulkokoilijoiden käyttöön. Sipoonkorvessa kävijämäärät ovat jo lähes kaksinkertaistuneet kahdessa vuodessa, sen jälkeen kun kansallispuiston perustamisesta alueelle alettiin puhua.

En nationalpark var inte det bästa tänkbara skyddet för Sibbo storskog, eftersom en nationalpark medför ökat slitage. Nationalparker är till skillnad från naturskyddsområden uttryckligen till för rekreation. Å andra sidan behövdes en nationalpark till i "metropolområdet" för att avlasta Noux. Efter inkorporeringen och sammanslagningarna av landskapsförbunden var en nationalpark ändå det bästa realistiska skyddet. Tyvärr omfattar nationalparken inte de delar av Sibbo storskog som ligger innanför inkorporeringsområdet.


På forststyrelsens webbplats utinaturen.fi finns nu (även på svenska) en si´da och en text med rubriken "Vilken symbol skulle vara bäst för Sibbo storskogs nationalpark?"


Små sjöar, tjärnar och dammar. Den 26 juli 2011



I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Itä on täynnä haurasta vettä". Med "Itä" syftas uttryckligen på inkorporeringsområdet. Artikeln är bl.a. illustrerad med kartan ovan med de värdefullaste vattensamlingarna i Östersundom. (Här saknas av någon anledning Stora dammen.) Av artikeln framgår att en handledare här "ei uskoisi olevansa Helsingissä". I artikeln kan man vidare läsa bl.a. följande:

Tulevaisuudessa nämä saniaiset taipuvat asfalttikoneiden alle, kun Helsinki laajenee itään päin entisille Sipoon maille. Umpimetsässä liruvan puron yli kaavaillaan rakennettavaksi siltaa.
"Luonnon kannalta olisi parasta, ettei täällä tehtäisi mitään, mutta se ei ole realismia", [Maria] Kujala myöntää.
Paikalle nousee asuntoja kymmenille tuhansille. Kujalalla onkin viesti päättäjille.
"Älkää tuhotko pienvesiä. Helsingissä ei ole paljoakaan lampia, joten tämän alueen viisi lampea on syytä säilyttää. Ja jos purot putkitetaan, ne eivät ole puroja."


Yle publicerade igår en text med rubriken "Hevoskyliä tulossa useisiin kuntiin". Här kan man läsa att "Helsingin omistamalla Östersundomin alueella asiaa on selvitetty, mutta hankkeet on toistaiseksi haudattu." Enligt Helsingfors stadsplaneringskontor planerar man att göra Husö till en stadsdel som speciellt karakteriseras av hästverksamhet.



Chockerande. Den 25 juli 2011

http://antero.alku.net/Vaaliteemat_sipoo.html


I mitt inlägg "Alku kritiserar valet av metrolinje. Den 19 juli 2011" återgav jag ny text av Antero Alku på webbplatsen Kaupunkiliikenne. Alku, som kandiderade i riksdagsvalet, har även på sin blogg publicerat inlägg som berör östmetrom, planeringen av Östersundom och fallet Sibbo. I inlägget "Sipoon liitosalue" kan man bl.a. läsa följande:

Olin itse päättämässä Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunnassa liitosalueen kaavoituksen periaatteista. Uskoin silloin, että östersundomissa otetaan oppia 1900-luvun jälkipuoliskon autokaupunki- ja nukkumalähiörakentamisen virheistä. ...
Tyrmistyttävintä on se, miten esitettyyn suunnitelmaan on päädytty. Päätettyjen suunnitteluperiaatteiden mukaan Kaupunkisuunitteluvirasto selvitti, minkälaista kaupunkia östersundomiin voidaan tehdä, jos liikenne perustuu raitiotiehen tai metroon. Yksiselitteinen voittaja oli raitiotiekaupunki, koska lähes kaikki asukkaat olivat kohtuullisen kävelymatkan päässä pysäkeistä, joukkoliikenteen osuus oli metroa suurempi ja raitiotien kustannus 80 % metroa halvempi.
Selvityksien tuloksia ei kuitenkaan julkaistu, eikä niitä kerrottu edes lautakunnalle ennen kun siltä vaadittiin päätöstä siitä, että östersundomiin rakennetaan metro. Nyt raitiotiekaupungin syrjäyttämistä perustellaan sillä, että raitiotie ei sovellu metroa varten suunniteltuun kaupunkirakenteeseen.

Blogginlägget "Milloin alkavat ilmastotalkoot?" har jag redan noterat i mitt inlägg "Negativ klimateffekt. Den 9 april 2011". I "valtemat" "Malmin lentoasema" skriver Alku bl.a. att "Helsingissä on muita alueita, Lounais-Sipoo mukaan lukien, joiden käytön voisi myös muuttaa asuinrakentamiseen ilman, että samalla tuhottaisiin jotain ainutkertaista" och ställer sig bakom Centerns allmänna linje i frågan om Malm. Även då det gäller metron representerar Alku egentligen en ganska centerpartistisk linje. I "valtemat" "Metro" noterar han att "Pääministeri Vanhanen uskalsi nostaa kissan pöydälle ja sanoa julkisesti, ettei metro ole ympäristöteko." Detta som en påminnelse om att Matti Vanhanens stöd av östmetron stred mot hans allmänna linje.




Jättemarket hotar Sibbo storskog. Den 24 juli 2011



Socialdemokraterna i Nordsjö, Vuosaaren demarit publicerade senaste november på föreningens hemsida en text med rubriken "Sipoonkorven kansallispuiston edellytykset turvattava". Även om texten är den nyaste i kategorin "tavoitteet" är den föråldrad så till vida att nationalparken som förespråkas redan är ett faktum. I texten finns dock en liten detalj av större intresse. Jag cietarar:


Viimeisin uhka alueen luonnolle on Sipoonkorven eteläpuolelle suunniteltu Östersundomin jättimarket, joka sekin lisäisi painetta asutuksen laajenemiseen tulevan kansallispuiston eteläosiin.

Själv stötte jag på de nygamla planerna på ett köpcentrum i Östersundom först i samband med att utkastet till landskapsplan för Nyland publicerades i våras. (Se "zzz 000. Den 25 maj 2011 och "Östersundom city. Den 29 maj 2011".)



Flaggan på halvstång i Nordsjö med anledning av massakern i Norge.




Hamnen och staden. Den 23 juli 2011

Bbl 23.7.1011

Efter våldsdåden i Norge och nya bekräftade uppgifter om över 80 ihjälskjutna på ungdomslägret känns det inte så meningsfull att skriva blogginlägg om lokala politiska frågor. Jag skall ändå notera att Borgåbladet idag har publicerat en text med rubriken "Staden växer närmare Simsalö". Här kan man bl.a. läsa att "Simsalö ligger bara någon kilometer från Sibbos sjögräns till Helsingfors." Gränsen har dock inte just kommit närmare som en följd av inkorporeringen, utan vad man syftar på med att att "staden växer närmare Simsalö" är att Nordsjö hamn numera påverkar miljön.

Att Nordsjö hamn flyttar stadens tyngdpunkt österut var ett viktigt argument för ändringen i kommunindelningen, men egentligen var det ett synnerligen dåligt argument. Helsingfors hamn flyttade ut från stamstaden för att det inte är ändamålsenligt med en stor godshamn innanför stadsstrukturen. I artikeln i Borgåbladet frågar man sig även varför hamnverksamheten flyttades just till Nordsjö och inte t.ex. till Ingå. Egentligen är det inte staden, utan bara hamnverksamheten som kommit närmare Simsalö. Hamnen råkar bara av förekommen ekonomiska och politiska skäl vara byggd innan för Helsingfors stads gränser. I själva verket är en stor del av hamnverksamheten placerad i Kervo, vilket jag har noterat i inlägget "Kervo torrhamn. Den 20 februari 2009".

sorgeban




Östersundomkommittén uppfyller inte jämställdhetslagen. Den 22 juli 2011


I protokollet från Vanda stadsfullmäktigemöte den 15 november 2010 kan man läsa att "Ledamoten Kati Tyystjärvi föreslog att beslutet utökas med en punkt q: 'Östersundomkommittén kompletteras så att den uppfyller jämställdhetslagen'." Tyysjärvis förslag röstades dock ned.

Kati Tyystjärvi är vänsterpartistisk fullmäktigegruppordförande i Vanda och medlem i förtoendemannakommittén med uppgift att för Vandas del övervaka planeringen av Östersundom-området (Östersundom-luottamushenkilötoimikunta). Dagen efter fullmäktigemötet publicerade Tyysjärvi ett blogginlägg med rubriken "Kati Vantaan valtuustossa: Östersundom-toimikunta on tasa-arvolain vastainen", där hennes anfärande "Vantaan ja Sipoon valvottava asukkaittensa ja luonnon etuja Östersundomin yleiskaavassa - Östersundom-toimikunnan on täytettävä tasa-arvolain vaatimukset" vid fullmäktigemötet ingår. Jag återger här valda bitar ur anförandet:


Uudenmaan maakuntavaltuuston varajäsenenä tulee väistämättä mieleen ne päällekkäisyydet, jotka yleiskaavan laadintatyössä on Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntakaavojen kanssa. Maakuntaliitot yhdistyvät ensi vuoden alussa, ja yhdistyneen liiton maakuntakaavatyön on luvattu valmistuvan nopeasti. Tehdäänkö tätä ehdotettua Östersundomin yleiskaavaa nyt vauhtisokeasti, yhdistyvien maakuntien kokonaisetu unohtaen? Ohjaako maakunnallista suunnittelua nyt käytännössä vain Helsingin kaavoittajan käsi? ...

Muistanko oikein, että kun Helsingin Sipoo-kaappauksesta neuvoteltiin kaupunkien johtavien luottamushenkilöitten kesken, niin täkynä Vantaalle pidettiin mm. metron ulottamista Hakunilaan? On aivan selvää, että alueen asukkaat pitävät kummallisena, mikäli jo olemassa olevien alueitten joukkoliikenteen siirtämistä raiteille ei suunnitella, jos kerran uusille asuinalueille oletetaan ne tulevan kuin kuuluisalle manulle illallinen. ...

Kansallispuisto on rajattava laajana, muuten sillä ei ole mitään virkaa. Ja Östikan kaava taipukoon tähän laajaan varaukseen, sen olemme velkaa ikivanhalle Sibbo Storskogille sekä koko itäisen pääkaupunkiseudun asukkaille. ...

Pidän erittäin hyvänä, että Vantaan kaupunginhallitus onkin perustamassa johtavista luottamushenkilöistä koostuvaa ryhmää ohjaamaan prosessia Vantaan näkökulmasta. Samaa demokraattista valvontaa toivoisi muihinkin kuntiin. Kolmen virkaMIEHEN työryhmä tarvitsee vahvan valtuustojen valvonnan onnistuakseen tehtävässään.

Östersundom-toimikunta on ehdotetussa kokoonpanossaan tasa-arvolain vastainen. Toimikunta ei ole vain valmisteleva elin, vaan se laatii ja hyväksyy yleiskaavan, tosin valtuustojen antaman luvan jälkeen. Näin tärkeään elimeen on pystyttävä nimeämään sekä naisia että miehiä, koska mitään erityisiä syitä ei ole poiketa tasa-arvolain vaatimuksesta.

På Tyystjärvis blogg hittar man flera äldre inlägg som berör Fallet Sibbo:

"Rajamuutoslausunto hyväksyttiin demareitten, kokoomuksen ja vihreitten tuella - vasemmistoliitto vas"
"Västerkullan luovutusta vastustava adressi kuntaministeri Manniselle torstaina 15.2."
"Jo yli 1000 allekirjoitusta Västerkullan kiilan luovutusta vastustavassa adressissa"
"Lausunto Helsingin aluevaatimuksista jätettiin pöydälle"

Läs även texten "Vantaan yhteys mereen, Helsingin tie Sipooseen" på Vandas stads webbplats.



Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Helsingforstrafik i Sibbo?" Här kan man läsa följande:

En diskussion som redan tidigare varit uppe är om en metrolinje kunde dras till Sibbo, men HRT:s vd Suvi Rihtniemi vill inte spekulera kring när sådana planer kan bli verklighet. Hon öppnar ändå för diskussionen och menar att om Sibbo går med i HRT, så skulle en utvidgning av metron från Helsingfors österut vara välkommen.




Stadsmuseet gav utlåtande. Den 21 juli 2011

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/2a800e8047172dc686c2af69627a517a/%C3%96stersundomin+yleiskaava.pdf?MOD=AJPERES&lmod=481335777

Helsingfors stadsmuseum hat tillsammans med Mellersta Nylands landskapsmuseum den 31 maj gett ett utlåtande över utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Utlåtandet innehåller en hel del kritsika synpunkter på hur kulturhistoriskt värdefulla områden har markerats - eller snarare inte markerats - på utkastet till gemensam generalplan. I utlåtandet ställer stadsmuseet sig bakom museiverkets utlåtande från den 20 maj i samma ärende. Samtidigt påpekas det att det att man angående planeringen av det aktuella området bör samarbeta med stadsmuseet istället för med museiverket

Avslutningsvis kommer stadsmuseet med synpunkten att Husö udde invid Husö gård bör fredas för rekreationsbruk. Dess värre är det just här stadsplaneringskontoret har speciellt bråttom att omvandla friluftsområde till bostadsområde.







Vakthund. Den 20 juli 2011

Bbl 20.7.2011 s 1

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Ralf använder bloggen som sitt vapen". Rubriken på första sidan lyder "Vakthunden som bevakar Helsingfors".

 
Bbl 20.7.2011 s 4 - 5

Denna blogg är inte en bok, där bakgrunden, skeendet och händelserna presenteras i en sammanhängande logisk ordning. I de äldre inläggen på denna blogg saknar jag själv dessutom en grundläggande förståelse för bakgrunden till "fallet Sibbo". För att göra fallet Sibbo överskådligt har jag därför skapat en ny skild sida med en sammanfattning av fallet Sibbo. Tillsvidare är sammanfattningen mycket kort. Jag presenterar här endast de viktigaste bakgrundsfaktorerna som möjliggjorde inkorporeringen: Malm, Sandhamn och kommunreformen. En länk till sammanfattningen finns även uppe i högra marginalen.




Alku kritiserar valet av metrolinje. Den 19 juli 2011

http://www.kaupunkiliikenne.net/Helsinki/osundom.html

Antero Alku, som varit centerpartistisk suppleant i Helsingfors stadsplaneringsnämnd och som är sakkunnig när det gäller spårvagnstrafik, publicerade igår på sin webbplats Kaupunkiliikenne en ny sida med titeln "Östersundom". På sidan kan man ta del av Alkus uppfattning om bakgrunden till inkorporeringen, men speciellt kommer Alku med ny information eller åtminstone med nya perspektiv på valet av metroalternativ. Alku hävdar bl.a. att stadsplaneringskontorets jämförelse mellan alternativen snabbspårväg och metrolinje till Östersundom baserar sig på manipulerade beräkningar. Jag återger här valda delar ur texten:

KSV:n arkkitehtejä kiinnosti haastavampi kaupunkirakenne kuin elementtilähiöt metroasemien ympärillä. Virastossa ideoitiin raitioteitä. Aluksi kaavailtiin paikallisia raitioteitä metron liityntäliikenteenä mutta sitten esitettiin ajatus raitiotiestä, joka lähtisi Itäkeskuksesta Porvoontien suunnassa. Tämä raitiotieajatus syntyi siten, että kaupunkirakenteen kannalta on tarkoituksenmukaista, että kaupunki jatkuu Porvoontien suunnassa, eikä Itäkeskuksen ja Östersundomin väliin jää tyhjää aluetta. Kolmannen metroradan tekeminen Itäkeskuksesta itään ei ollut hyväksyttävä ajatus. Kun metro ei ole mahdollinen, raitiotie on.

Raitiotie nousi vahvemmaksi vaihtoehdoksi metrolle, kun virasto pääsi selvittämään liitosalueen maaperää ja muita rakentamisen edellytyksiä. Kävi selväksi, että rakentamiseen kelpaavaa maata oli alueella hajanaisesti niin, ettei metroa ollut mahdollista rakentaa palvelemaan kuin pientä osaa kelvollisesta alueesta. Raitiotie sen sijaan oli haaroitettavissa ja sille oli mahdollista tehdä jyrkkiäkin kaarteita. ...

Kaupunkisuunnitteluvirasto julkaisi vuosi esiselvityksiä myöhemmin ja yli puoli vuotta kaavoitusperiaatteista päättämisen jälkeen yleiskaavaluonnoksen yhteydessä oman joukkoliikennevertailun, jonka tulokset ovat täysin ristiriidassa esiselvitysten kanssa. ...

Asioiden kääntyminen päälaelleen selittyy maankäyttöratkaisulla manipuloidulla laskentatavalla. ...

Utredningarna som Alku suftar på är "Itämetron esiselvitys", "Östersundomin pikaraitiotien esiselvitys" och "Östersundomin raidevaihtoehtojen vertailu" och de utgör en del av beredningsmaterialet för den gemensamma generalplanen för Östersundom. I beredningsmaterialet ingår ytterligare publikationerna "Östersundomin metron ja pikaraitiotien esiselvitykset", "Majvikin metron esiselvitys" och "Östersundomin yleiskaava-alueen joukkoliikenneselvitys" .

Som bilaga till texten ingår på samma sida Alkus utlåtande till Helsingfors stadsplaneringskontor (HKV) från 23.5.2011. Här säger Alku bl.a. följande:

Helsingin kaupunki on teettänyt kaksi vuonna 2010 valmistunutta selvitystä alueen liikenne- ja maankäyttöratkaisuista (Östersundomin pikaraitiotien esiselvitys, Itämetron esiselvitys). Nämä selvitykset osoittivat, että pelkkä raitiotie on alueelle parempi ratkaisu kuin pelkkä metro. Lisäksi selvitykset osoittivat, että maankäytön periaatteet ovat erilaiset riippuen siitä, pyritäänkö joukkoliikenteessä tukeutumaan pelkästään metroon tai pelkästään raitiotiehen. Pelkästään metroon perustuva joukkoliikenneratkaisu on alustavien selvitysten tulosten vastainen. Se on olennaisesti kalliimpi ja sillä on raitiotietä alhaisempi joukkoliikenteen käytön osuus. Yhdistelmäratkaisua ei ole yleiskaavan valmistelun yhteydessä selvitetty.

Ratkaisua valita pelkästään metroon perustuva joukkoliikenne on perusteltu KSV:n tausta-aineistossa ainoastaan strategisilla syillä, kuten tarpeella jatkaa metroa joskus myöhemmin Helsingin rajan itäpuolelle. Esitetty metroratkaisu ei sovellu tähän tarkoitukseen. ...

Poliittisessa ja julkisessa keskustelussa on sanottu, että metroratkaisu on valittu myös siksi, että siten alueella on jotain tarjottavaa Sipoon lisäksi Vantaalle. Vantaan kaupungilla ei kuitenkaan tiettävästi ole mahdollisuuksia eikä intressiä kustantaa pienelle kiilamaiselle nurkalleen kahta metroasemaa (noin 200 milj.€), kun Vantaa panostaa lähivuosikymmenet lentokentän länsipuolelle Marja-Vantaalle. Metroratkaisu ei palvele millään tavoin yhteyksiä muualle Vantaalle, kuten edes Tikkurilan ja Lentokentän seuduille, jotka ovat Östersundomia lähimmät merkittävät alueet Vantaalla.

Metroratkaisun keskeinen ongelma onkin siinä, ettei se tue millään tavoin muualle kuin Helsingin keskustan ja Östersundomin välille suuntautuvia matkustustarpeita. Juuri tästä johtuu, että ratkaisussa henkilöauton käytön osuus on suuri.




Nyhetsarkiv. Den 18 juli 2011


En av förutsättningarna för inkorporeringen av sydvästra Sibbo var att medierna missade sambandet mellan Sibbofrågan och kommunreformen. Kommunminister Hannes Mannines motiv att stöda inkorporeringen förblev för medierna och därmed även för allmänheten en öppen fråga. Inkorporeringen stred mot Centerns och Manninens allmänna linje, men ändå lovade Manninen att stöda en ändring i kommunindelningen. Manninen uppmanade tillsammans med statsminister Matti Vanhanen rentav Helsingfors före midsommaren 2006 att i brådskande ordning lägga fram ett förslag till ändring i kommunindelningen. Under den aktuella perioden hade Manninen minsann annat att fundera på. Jag har på svenska Yles nyhetsarkiv sökt nyheter där Manninen nämns under perioden 17.6.2006 - 30.6.2006.



Några nyheter om Sibbofrågan där Manninen nämns finns här inte, men istället desto flera nyheter om kommunreformen:

"Manninen: Kommunreformen i fara." (Publicerad 2006-06-17)
"Kommunreformen stampar på stället" (Publicerad 2006-06-19)
"Paus i arbetet med kommunreformen" (Publicerad 2006-06-20)
"Kommunreformen skjuts fram" (Publicerad 2006-06-20)
"Kommunförhandlingarna i kritiskt skede" (Publicerad 2006-06-28)
"Kompromiss om kommunreformen" (Publicerad 2006-06-28)

Den sista nyhetstexten är längre än de övriga. Här kan man bl.a. läsa att "Kommunförbundet uppskattar de resultat som hittills nåtts i reformen av kommun- och servicestrukturen" och att "I arbetsgruppen som region- och kommunminister Hannes Manninen (c) har lett har statssekreterare och riksdagsledamöter från sex partier från Kommunförbundets styrelse deltagit."

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten  från Kommunförbundets styrelse hette Rakel Hiltunen. Det var framför allt hon som förhandlade med Manninen om kommunreformen, men även om Sibbofrågan. Hennes namn nämns dock inte i någon nyhet i Yles nyhetsarkiv från den aktuella tiden. De flesta nyheter som gäller Sibbofrågan från denna tid handlar istället om Siibbos "motangrepp mot Helsingfors" i form av en nya tillväxtstrategi samt en förtroendekris i Sibbo. I en nyhet med rubriken "Helsingfors vill ha 5000 hektar av Sibbo" säger Jan Vapavuori att "Förslaget kom nu eftersom statsrådet har gett positiva signaler". Varför "statsrådet" just vid den aktuella tidpunkten gav "positiva signaler" borde ha varit uppenbart. Åtminstone bör det vara uppenbart nu i efterskott.




Sök i finska Yles nyhetsarkiv från den aktuella perioden ger inte heller några träffar för Hiltunen, men Hiltunen syns på illustrationen till nyheten "Kuntauudistuksesta päästiin sopuun". I fiska Yles arkiv hittar man bl.a. en artikel med rubriken "Vanhanen tukee Helsingin alueliitoksia". Här kan man läsa följande:

Naapurikunnista Vantaa on luovuttamassa alueensa kernaasti; vastalahjaksi metro ulotetaan todennäköisesti sinne asti. Sen sijaan Sipoolle uusi rajanveto on kitkerämpi pala. Kunta menettäisi 14 prosenttia maa-alastaan ja viidesosan väestöstään.

Alueliitokselle on kuitenkin Helsingin johdon mukaan annettu jo valtioneuvoston alustava siunaus. Sen takana ovat sekä pääministeri Vanhanen että valtionvarainministeri Heinäluoma.



Table rase. Den 17 juli 2011



På Frankrikes nationaldag den 14 juli publicerade Helsingfors stad på stadens webbplats en nyhet med rubriken "14.07.11 Des solutions d’avenir pour l’énergie?" I texten kan man bl.a. läsa att "« Helsingin energia », la société helsinkienne d’énergie, étudie les possibilités d’utiliser les énergies renouvelables en tant que solution énergétique pour le nouveau quartier de Östersundom, actuellement construction" och att "« Helsingin energia » considère le quartier d’Östersundom idéal pour son expérimentation : il y a de l’espace et une « table rase » permettant une concertation globale qui réunit l’aménagement du territoire, la production et la distribution d’énergie ainsi que la conception des bâtiments."




Följande dag, den 15 juli publicerade staden en nyhet med rubriken "15.07.11 Östersundom – Testfeld für alternative Energie". Här kan man bl.a. läsa att "Östersundom stellt ein ideales Gebiet für die Planung ganzheitlicher Energielösungen dar." Motsvarande nyhet publicerades på finska den 7 juli (se "Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011"), men har inte publicerats på svenska. Den finska nyheten publicerades den 10 juli även på webbplatsen Bioenergia Suomessa med Helsingfors stads fotografi av Östersundomin Sipoonranta och allt under rubriken "Östersundomissa testataan uusiutuvia energiamuotoja".


Syftet med nyheten som framställer Östersundom som en << table rase >>, "tom tavla" med möjligheter för förnybara energikällor torde vara att ge ett sken av att staden försöker göra Östersundom till en grön stadsdel. Den krassa verkligheten är att Östersundom inte hänger samman med det övriga Helsingfors och att det inte ekonomiskt lönar sig att utvidga stadens infrastruktur och speciellt inte fjärrvärmenätet till inkorporeringsområdet.




Det går nu - om webbläsaren fungerar korrekt - förutom att gilla eller rekommendera även att "skicka" denna sida. (Internet Explorer har problem med Facebooks plugins.)


Bing. Den 16 juli 2011

Uusimaa 10.7.2011, Uusi koti 7

 I tidningen Uusimaa ingår i numret från senaste söndag en artikel med rubriken "Saaristovaltuuskunta otti kantaa kaavaluonnokseen". Artikeln är identisk med artikeln med samma rubrik i Sipoon Sanomat 7.7.2011. (Se "Skärgårdsdelegationens åsikt. Den 11 juli 2011".) Endast illustrationen är en annan.



Googles bloggtjänst Blogger är gratis och bloggarna på Blogger / Blogspot saknar vanligen reklam . Ändå bidrar Blogger och vi som utnyttjar Googles tjänster att göra Google till ett synnerligen lönsamt företag. Indirekt stöder jag med mitt bloggande även Googles ambition att dominera på Internet. Den senaste tiden har jag i en del inlägg noterat att Microsoft, Facebook och Nokia samarbetar för att kunna hävda sig mot Google. Ett uttryck för samarbetet mellan Microsoft och Facebook  är sökmaskinen Bing och webbläsartillägget Bing Bar för Internet Explorer. Med hjälp av den nyaste versionen av Bing Bar kan man enkelt Facebook-gilla även webbsidor som saknar Gilla-knapp eller Rekommendera-knapp. Med Bing Bar kan man fast gilla det allra första inlägget på denna blogg.



Det som man Facebook-gillar syns som på ens profil och logg på Facebook, men det kan också delas som en länk på ens vänners nyhetsflöde. För att dela en länk behöver man inte gilla eller rekommendera en sida, utan även uttryckligen dela den. På denna blogg finns funktionen att dela t.ex. på Facebook i en tjänst som levereras av ShareThis. Då man för muspekaren över länken med texten ShareThis eller över den gröna ikonen öppnas ett fönster med delningsfunktioner.


Segregering. Den 15 juli 2011

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Fortfarande oklart vart Malms flygfält flyttar". Finska Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Malmin lentokenttäratkaisun viivästyminen piinaa Koillis-Helsinkiä". Med Koillis-Helsinki syftas här inte på Östersundom, som de facto är nordöstra Helsingfors, utom på stordistriktet Nordsöstra Helsingfors, dit bl.a. Malm och Jakobacka hör. I nyhetstexten kan man läsa bl.a. följande:

Toiminta Malmin lentokentällä loppuu nykyisten sopimusten mukaan viimeistään vuonna 2034. Helsinkiä uhkaa kuitenkin akuutti tonttimaan tarve jo runsas vuosikymmen aiemmin.
Noin vuoteen 2020 asti vuosittainen 5000 asunnon rakentamisvelvollisuus pystytään täyttämään satamilta vapautuvilla alueilla ja täydennysrakentamisella.
Sen jälkeen Helsinkiin on kuitenkin syntymässä Penttilän mukaan tuotantokapeikko. ...

Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta on omassa lausunnossaan todennut, että jatkuva epävarmuus kentän kohtalosta vaikuttaa kielteisesti koko koillisen Helsingin kehittämiseen.

Östersundom omnämns inte alls i artikeln. Tydligen duger Östersundom inte som ersättning för att Matti Vanhanen bröt avtalet mellan staten och Helsingfors om att frigöra Malm för bostadsbebyggelse.



En officiell motivering till inkorporeringen av sydvästra Sibbo var den påstådda obalansen i samhälsstrukturen. Jag har i ett flertal blogginlägg påvisat att den påstådda obalansen är en optisk synvilla. Däremot existerar det en socioekonomisk obalans i huvudstadsregionen, vilket jag påtalat i bl.a. inläggen "Lehtipuu. Den 23 mars 2007", "Obalans. Den 12 december 2007" och "Tasapainoisen kehityksen takalukkoja. Den 7 november 2010". När det begav sig för fem år sedan framhölls betydelsen av "metropolen" Helsingfors för hela landet, men när man från Helsingfors sida nu driver på större kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen är tongångarna betydligt ödmjukare.

Vanligen är det vänster som brukar varna för segregering, men i Helsingfors hävdar nu den samlingapartistiska stadsdirektören att en sammanslagning behövs för att motverka segregering. Det är dock inte Jakobacka i sig eller de socioekonomiska skillnaderna mellan stadsdelarna i Helsingfors som bekymrar överborgmästare Jussi Pajunen, utan skillnaden mellan de olika städerna i huvudstadsregionen. I artikeln "Pajunen: Helsinki, Espoo ja Vantaa yhdistettävä", som Helsingin Sanomat publicerade den 1 oktober 2010 kan man läsa att "'Kuntaliitos on myös ylivoimaisesti paras keino estää segregaatiota', Pajunen sanoi perjantaina Helsingin kaupungintalolla" och att "Kaupungin ensi vuoden taloutta esitellyttä Pajusta huolettaa, että jotkut kunnat keräävät hyvätuloisia asukkaita, jotka maksavat paljon veroja, mutta jotka eivät toisaalta käytä paljon hyvinvointipalveluja."

Den 1 januari publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Kokoomuksen Räty: Hallitusohjelmaan pääkaupunkiseudun kuntien yhdistäminen". I artikeln kan man bl.a. läsa att "'Vapaaehtoinen yhteistyö kuntien välillä ei ole johtanut riittävään tehostumiseen maankäytössä, asumisessa ja erityisesti segregaation [elintasokuilun syvenemisessä eri asuinalueiden välillä] hallitsemisessa pääkaupunkiseudulla', Räty perustelee."

Inkorporeringen av sydöstra Sibbo har i själva verket varit tänkt som en dellösning på det ovannämnda problemet med "segregering". Helsingfors behöver nya småhusområden för att med grannkommunerna kunna konkurrera om goda skattebetalare. I De grönas gruppanförande "Segregaatiokehitys on katkaistava" vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 15 juni juni framhöll Kimmo Helistö faktiskt Östersundoms och metroplanernas roll i sammanhanget, fast ur ett nytt perspektiv. Jag återger valda bitar ur anförandet:


Segregaatiokehitys kiertyy ongelmavyyhdestä, johon ovat sekaantuneet ainakin pääkaupunkiseudun kaupunkien keskinäinen kilpailu, asumisen kalleus, alueittain yksipuolinen kaupunki- ja asukasrakenne sekä kankea palveluverkko. Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten pitäisi yhdistyä mm. segregaatiokierteen katkaisemiseksi.
Emme saisi ainakaan itse, omilla päätöksillämme ja luutuneilla toimintatavoillamme aiheuttaa ylimääräisiä kustannuspaineita kaupungin talouteen. Päinvastoin – meidän pitää osata rakentaa taloudellisesti haastavissa olosuhteissa niin palveluiltaan kuin infrastruktuuriltaan ekologisempaa, vetovoimaisempaa ja viihtyisämpää kaupunkia kuin koskaan.

Eräs mahdollinen esimerkki pahimmillaan segregaatioon ja velkaantumiseen johtavasta virhearviosta saattaa olla rakennettuna Östersundomin yleiskaavan liikenneratkaisuun, joka turhan yksioikoisesti tulkitaan metroksi. Kieltämättä metrolla on etunsa, mutta olisi viisasta tutkia myös vakavasti pikaraitioverkoston rakentamisen vaikutukset yhteiskuntatalouteen, kaupunkirakenteeseen ja liikenteen määriin. Samalla rahalla voimme saada enemmän ja parempaa. ...

Lähivuosina on ainutlaatuinen mahdollisuus tiivistää kaupunkirakennetta ja laajentua tavallaan kaupungin rajojen sisäpuolella Jätkäsaaressa ja Kalasatamassa. Voimme kestävästi vastata väestönkasvun, asuntopulan ja liikenteen ongelmiin hyvällä kaupunkisuunnittelulla ja rakentamisella. Kruunuvuoren ranta, Keski-Pasila ja Östersundom odottavat myös vuoroaan.



Områden med tätortsfunktioner. Den 14 juli 2011


http://www.sll.fi/uusimaa/helsy/takiainen/takiainen2011
   
Helsingfors naturskyddsförening (Helsingin luonnonsuojeluyhdistys) ger årligen ut en tidskrift med namnet Takiainen. I årgångarna 2009 och 2010 har planeringen av Östersundom fått stor uppmärksamhet. (Se "Kardborre. Den 17 oktober 2010 och "Helsinki lupasi liikoja. Den 10 december 2010".) Även i årets (tvåspråkiga) nummer av tidskriften, Takianen 2011, igår en artikel med rubriken "Luontojärjestöjen varjokaava Östersundomiin". På omslaget presenteras den aktuella artikeln med texten "Östersundomin kaavoittajille painava vastuu, ekologiset yhteydet säilytettävä!" Bilden är dock inte från Östersundom, utan visar Västerskulla gård i Vanda. Västerkulla gård ingår dock i området för den gemensamma generalplanen för "Östersundom".




I utkastet till landskapsplan har Västerkulla går (norr om Österleden) så gott som i sin helhet betecknats som
"Område för tätortsfunktioner", vilket enligt beskrivningarna dock inte hindrar "att användningsändamålet för områden som används för jord- och skogsbruk vid behov bibehålls". I själva verket har det här inte gjorts några förändringar från den i kraft varande landskapsplanen. I det mera datalierade utkastet till gemensam generalplan är en betydligt större del av Västerkulla gårds marker betecknad som grönområde. Den stora förändringen gäller istället området öster om Ring III, som i nuvarande landskapsplan är betecknat som rekreationsområde och som är en viktig del av en ekologisk korridor. I utkastet till landskapsplan har Västersundom öster om Ring III betecknats som "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik". Helsingfors är här en betydande markägare. (Se "Fastigheten 410-0006-0059. Den 17 december 2009".) Frågan är om inte Östersundomkommittén och den gemensamma generalplanen ur Helsingfors synvinkel huvudsakligen är redskap för att i landskapsplanen omvandla stadens rekreationsområden till områden för tätortsfunktioner.





Bilagor. Den 13 juli 2011


http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginvaltuusto/Ruotsi/Esitys/2007/Halke_2007-02-28_Kvsto_04_El_R/070520302/Utlotande_om_kommunindelningsutredarens_framstalln.pdf


Det är sällan numera som jag hittar eller ens söker efter någonting nytt från tiden före statsrådets Sibbobeslut, men häromdagen råkade jag stöta på ett par pikanta detaljer i ett dokument från februari 2007. I föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet ingår till ärendet "Utlåtande om kommunindelningsutredarens framställning om anslutande av delar av Vanda stad och Sibbo kommun till Helsingfors stad och om anmärkningarna rörande framställningen" två bilagor i form av länkar: "Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi: Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun,Vanda stad och Helsingfors stad" och
"Texten på Stges föredragningslista 29.11.2006". Kommunindelningsutredarens utredning består till stor del av samma text som texten i föredragningslistan från 29.11.2006. Vem som helst skulle alltså ha kunnat jämföra dokumenten, men naturligtvis läste fullmäktigeledamöterna inte igenom bilagorna innan de godkände stadsstyrelsen förslag till utlåtande.

Den andra pikanta detaljen är personen som enligt föredragningslistan ger tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori. Det är hon som är författaren till utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa" som utredningsmannen plagierade och som samtidigt utgjorde grunden för "Texten på Stges föredragningslista 29.11.2006".


Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Fortfarande oklart vart Malms flygfält flyttar". Jag har på denna blogg i ett flertal inlägg uppmärksammat kopplingen mellan Malm och fallet Sibbo.




I mitt inlägg "Gilla. Den 9 juli 2011" påpekade jag att man kan "följa" min blogg genom att klicka på en knapp med texten "Följ". Den aktuella knappen har nu (av Google, inte av mig) bytts ut mot en knapp med texten "Anslut dig till den här webbplatsen". Jag gissar att förändringen har någonting att göra med satsningen på Googles nya sociala nätverkstjänst Google+ och att man försöker integrera Google friend connect med den nya tjänsten.  Klickar man på knappen öppnas ett fönster av modellen nedan.



Man kan logga in med flera andra användarkonton än Googles, men inte via Facebook, som är huvudkonkurrenten när det gäller Googles sociala nätverk. När man är inloggad erbjuds man två alternativ: att följa bloggen offentligt eller privat.





För att man skall följa bloggen på Blogger-instrumentpanelen förutsetts det i praktiken att man skriver blogg på Blogger/ Blogspot. Det går även att prenumerera på min blogg på Google Reader. Man behöver inte "följa" eller "ansluta sig till" bloggen för att kunna prenumerera på den och läsa den på Google Reader, men följer man bloggen borde den automatiskt läggas till som en prenumeration.




En fördel med prenumerationer är att man kan läsa flera bloggar på samma ställe, men det lätta och enkla formatet kan även vara en fördel. Dessutom kan man här hålla reda på inläggen.



Samtidigt som man bytt ut knappen "Följ" mot knappen "Anslut dig till den här webbplatsen" har benämningen "Följare" ersatts med benämningen "Medlemmar". Bloggens följare från förut förefaller dock inte direkt blivit "medlemmar" via Google friend connect. Jag har satt till en gadget eller ruta för potentiella "medlemmar" nere i högra marginalen (och som modell nedan) , men här är jag själv enda medlemmen än så länge ...









Sammanställning av invånarenkäten. Den 12 juli 2011


I mitt inlägg "Fortsatt beredning av Östersundomprocessen. Den 8 juni 2011" noterar jag att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte den 7 juni beslöt att remittera frågan om "Östersundomprocessen" för fortsatt beredning. Som bilaga till protokollet ingår en sammanställning av resultaten från invånarenkäten, "Yhteenveto kuntalaiskyselyn tuloksista" samt grafisk presentation.


I gårdagens blogginlägg "Skärgårdsdelegationens åsikt. Den 11 juli 2011" skrev jag om en artikel med rubriken "Saaristovaltuuskunta otti kantaa kaavaluonnokseen" i senaste nummer av tidningen. Senare på dagen publicerades en förkortad version av artikeln på tidningens webbplats.


Helsingfors stad publicerade igår på stadens webbplats en nyhet med rubriken "Helsinki and Finnish State swap land to allow national park to expand".


Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Asukkaat eivät liittäisi pääkaupunkiseudun kuntia yhteen". Hbl har publicerat en notis av FNB under rubriken "Litet stöd för huvudstadsregionens sammanslagning".




Kommundirekrören i Sibbo kommenterade igår på Twitter följderna av regeringsprogrammet för kommunen. Man kan följa med kommundirektörens uppdateringar på Twitter i rutan i marginalen. En modell på det aktuella widgeten eller gadgeten, som i sig inte är ny på denna blogg, finns även nedan.





Längst nere i marginalen finns för tillfället även en ny widget med "spår" efter en del av mina personliga motionsrundor.



Skärgårdsdelegationens åsikt. Den 11 juli 2011

Sipoon Sanomat 7.7.2011 s 3

I mitt inlägg "Halvfärdiga byggnadsprojekt. Den 29 juni 2011" berättade jag om en artikel i Borgåbladet den 28 juni med rubriken "Generalplanen inte bra för skärgården". Artikeln handlade om skärgårdsdelegationens åsikt om utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en något motsvarande artikel med rubriken "Saaristovaltuuskunta otti kantaa kaavaluonnokseen". Bland annat kritiseras de "orealistiska målsättningarna före tillväxt" och det att inte tar i beaktande områdets nuvarande invånare. Det noteras även att en eventuell bro från Ribbingö till Granö med tanke på farleden norr om Granö måste vara minst 18 meter hög.




Grön förort. Den 10 juli 2011



I mitt inlägg "Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011" skrev jag om hur både Helsingfors stad och medierna har börjat använda benämningen Östersundom som en beteckning på hela området för den gemensamma generalplanen, som även omfattar områden som hör till Sibbo och Vanda. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledarartikel med rubriken "Östersundomista vihreä lähiö", där man fortsätter att förväxla begreppen. Helsingin Sanomat publicerade den 7 juli en artikel med rubriken "Uusien lämmönlähteiden testikenttä" (se "Testikenttä. Den 7 juli 2011"). Enligt tidningen Helsingfors Energi göra Öttersundom (Östersundomini alue) till ett testfält, men här kan man anta att det med Östersundom syftas på antingen stadsdelen Östersundom eller (stor)distriktet Östersundom, som i praktiken omfattar hela inkorporeringsområdet. Nu skriver Helsingin Sanomats ledarskribent emellertid att "tilaa on 45 hehtaaria".

Det är området för den gemensamma generalplanen som är cirka 45 000 hektar eller 45 kvadratkilometer stort. Enligt Helsingfors stadsplaneringskontors uppgifter är "Östersundomin alue" (inkorporeringsområdet) 28 km² stort. Av detta område utgörs endast 24 km² av land eller fast mark. Helsingin Sanomats ledarskribent syftar dock medvetet på området för den gemensamma generalplanen och det är just detta område som ledarartikeln handlar om. Majvik, som har blivit någonting av ett skyltfönster för det "gemensamma Östersundom" hör ännu till Östersundom by, men det hör varken områdena i Vanda eller Granö, som hör till Granö by.

I övrigt innehåller ledarartikeln i  Helsingin Sanomat en del intressanta kritiska kommentarer om utkastet till gemensam generalplan för "Östersundom". Jag återger här slutet på artikeln:


Pääkaupunkiseudun ja koko Uudenmaan asukkaille tärkeää Sipoonkorven kansallispuistoa ei saakaan unohtaa Östersundomia kaavoitettaessa. Tarvitaan viherkäytäviä, jotta puisto hengittäisi meren suuntaan.

Ensimmäisessä maankäyttösuunnitelmassa viherkäytäviä ei kuitenkaan ole riittävästi, vaikka hyvään maankäytön suunnitteluun kuuluu se, ettei arvokkaita luontokokonaisuuksia pirstota tehokkaan rakentamisen nimissä.

Östersundom on ainutlaatuinen, monin paikoin neitseellinen alue. Pääkaupunkiseudun kunnilla olisi nyt mahdollisuus suunnitella kokonainen ekotehokas kaupunginosa. Tähän tilaisuuteen kannattaisi tarttua. 




I gårdagens inlägg skrev jag om Facebooks gilla-knapp och Googles +1-knapp, med vilken man kan både "gilla" och "rekommendera". Så som en del läsare säkert har noterat, så finns det på en del webbplatser och -sidor istället för en knapp med texten "Gilla" en knapp med texten "Rekommendera" (Suosittele, Recommend). Även på Helsingin Sanomats webbplats kan man "rekommendera" istället för att "gilla", men i praktiken betyder det samma sak. I högra marginalen på denna sida finns en ny ruta med "rekommendationer" eller blogginlägg som någon "rekommenderar", men i praktiken består listan av inlägg som någon "gillat". Idag erbjuder jag dock möjligheten att exklusivt "rekommendera" detta inlägg.


Gilla. Den 9 juli 2011

Gilla Tykkää Like


I mitt inlägg "Facebook. Den 6 juli 2011" introducerade jag min bloggs egen Facebook-sida Fallet Sibbo på den otympliga adressen http://www.facebook.com/?ref=logo#%21/pages/Fallet-Sibbo/222663417766746. Jag berättade även att sidan för att kunna få en kortare adress behöver minst 25 personer som "gillar" den. Det lär inte lyckas. Tröskeln att "gilla" är trots allt hög, kanske speciellt för målgruppen för denna blogg. Dessutom måste man vara inloggad på Facebook för att kunna "gilla". Nu har jag lika väl bytt ut gilla-knappen för bloggen uppe i högra marginalen mot en gilla-knapp för "Fallet Sibbo på Facebook". (Se fungerande modell även nedan.) För att på Facebooks nyhetsflöde bli informerad om nya blogginlägg gäller det att "gilla" bloggens Facebook-sida, Fallet Sibbo på Facebook. (Dessutom gäller det att ha de rätta inställningarna för nyhetsflödet och kanske nu och då gilla enskilda uppdateringar.) En mera omfattande ruta med gilla-knapp för Fallet Sibbo på Facebook finns längre ner i marginalen.


Senaste vecka introducerade Google sin nya sociala nätverkstjänst Google+, som är tänkt att utmana Facebook. När tjänsten blir allmänt tillgänglig kommer den bl.a. att inkludera videotelefoni. Flera av Googles existerande tjänster så som Picasa och Blogger kommer att integreras med Google+. Det ryktas om att Picasa och Blogger samtidigt kommer att byta namn till Google Photos respektive Google Blogs. (Jämför mitt inlägg "Picasa, Panoramio och Google Earth. Den 26 juni 2011".) För någon dag sedan hette det att Facebook skulle lansera en stor nyhet denna vecka. Jag introducerade Facebook-sidan Fallet Sibbo på onsdagen, men detta var inte den hypade killing application som man väntat på. Lite senare samma dag introducerades istället Skype som en ny integrerad tjänst eller applikation i Facebook. Intressant i sammanhanget är att Skype köpts av Microsoft. Microsoft behöver Facebook och Facebook behöver Microsoft för att kunna hävda sig mot Google, precis som även Microsoft och Nokia (med dotterbolaget Navteq , se "Navteq och 3D. Den 28 juni 2011") behöver varandra.




Det går fortfarande att "gilla" även denna blogg (på Blogger / Blogspot). Knappen finns nere på sidan. Du torde kunna bli den första bland dina Facedbook-vänner att gilla bloggen. Åtminstone har inte jag några Facebook-vänner som ännu gillat "detta". Om du är inloggad på Google eller någon av Googles tjänster så som Gmail torde du under gilla-knappen dessutom kunna klicka på en knapp med texten "+1". Detta är Googles svar på Facebooks gilla-funktion, men man behöver inte nödvändigtvis ha ett användarkonto på Google+ för att kunna använda sig av funktionen.

Facebooks gilla-knapp har i själva verket två ganska olika funktioner. Genom att gilla t.ex. min blogg visar man för sina Facebook-vänner att man gillar "detta", samtidigt som man indirekt "delar" bloggen på Facebook. Gillar man en Facebook-sida så som Fallet Sibbo, så kommer man dessutom att kunna följa sidan på ett motsvarande sätt till hur man följer sina Facebook-vänners uppdateringar. Tidigare hette det här att "bli ett fan". Googles motsvarighet till denna gilla-funktion heter Google Friend Connect och har redan en tid funnits på Blogger inklusive min blogg. Med Google Friend Connect kan man  (på Blogger och Google Reader) följa bloggar även anonymt, vilket jag själv gör.




På bilden ovan har jag "gillat" bloggen, "+1:at" eller rekommenderat bloggen genom att klicka på +1-knappen och börjat följa bloggen med Google Friend Connect. Tittar man noga så ser man att jag loggat in med mitt Twitter-användarkonto för att följa bloggen. Talet 1 i rutan som ser ut som en pratbubbla berätta att en person nu rekommenderar min blogg. +1-knappen har ändrat färg till blå. Man kan ångra sin rekommendation genom att klicka en gång till på +1-knappen, varefter den blir vit på nytt.


Funktionen +1 förekommer även på Googles söktjänst, då man är inloggad på Google. På bilden ovan är jag inte inloggad men på bilden nedan har jag loggat in på Google.


Med +1 rekommenderar man ett sökresultat i första hand för sina sociala kontakter på Google. På bilderna nedan har jag rekommenderat ett sökresultat, men är du inte min sociala kontakt på Google syns det kanske inte då du gör motsvarande sökning.




Till sist en gilla-knapp och en +1-knapp specifikt för detta inlägg:



Google+ Followers