Maktfördelning kontra folksuveränitet. Den 31 december 2011

http://sv.wikipedia.org/wiki/Maktf%C3%B6rdelning

I mitt studium av fallet Sibbo har jag uppmärksammat små lokala detaljer, men även stora principiella frågor. Till de stora principerna hör maktfördelningen. Maktfördelningen eller snarare avsaknaden av maktfördelning i Finland har jag skrivit om speciellt i inläggen "Den tredje statsmakten. Den 29 juni 2007", "Den femte statsmakten. Den 9 mars 2008" och "Maktfördelningsprincipen. Den 4 april 2010". Att en del av Sibbo inkorporerades av Helsingfors är i sig inte så anmärkningsvärt. Det är möjligt att vi kommer att få se flera stora delsammanslagningar i samband med den nya kommunreformen. Det är i första hand sättet på vilket avgörandena om inkorporeringen togs som har engagerat mig. Jag har bl.a. i inlägget "Jaktlicens. Den 28 januari 2009" noterat att Finland strängt taget inte är en rättsstat. Maktfördelningen är en förutsättning för att en stat skall kunna betraktas som en rättsstat, men maktfördelningsprincipen är inte förverkligad i Finland. Bristen på maktfördelning har i Finland resulterat i en form av korruption där den nationella eliten gör tjänster och gentjänster utan att behöva riskera att bli fast för givande eller tagande av muta. (Se "Korruption. Den 21 maj 2008".)

För tillfälle undervisar jag två kurser i samhällsfilosofi på en gång. Den ena kursen är en vanlig gymnasiekurs, medan den andra är en distanskurs. Bevakningen av fallet Sibbo har ökat mitt intresse för samhällsfilosofi, inklusive politisk filosofi och rättsfilosofi. Fallet Sibbo har för mig varit ett fallstudium som gett insikter i finländskt matutövande och prov på hur rättssystemet kan förbigås.

Charles-Louis de Secondat, baron de La Brède et de Montesquieu


Redan den antika grekiska filosofen Aristoteles noterade att det behövs maktfördelning för att maktmissbruk skall kunna undvikas, men det var den franska filosofen Montesquieu som på 1700-talet först formulerade maktfördelningsprincipen, enligt vilken den verkställande, den lagstiftande och den dömande makten bör tillhöra olika innehavare. I Finland var maktfördelningen i princip bättre förverkligad då presidenten tidigare hade större makt. Maktfördelningen har även uppgetts som ett motiv till ett bevarande av presidentens maktbefogenheter.

I Finlands grundlag heter det att "Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen." Satsen eller momentet uttrycker folksuveränitetsprincipen, enligt vilken all offentlig makt utgår från en folkvald församling, i Finland riksdagen. Folksuveränitetsprincipen är central i den nordiska synen på demokrati, men med stöd av folksuveränitetsprincipen har regeringsmakten även kunnat köra över lag och rätt. I teorin betyder folksuveränitetsprincipen att den offentliga makten utgår från riksdagen, som representerar folket. I praktiken betyder folksuveränitetsprincipen även att regeringen vid behov kan ta beslut som strider mot lagen. Enligt folksuveränitetsprincipen har riksdagen den slutgiltiga makten, men när det gäller administrativa beslut behöver regeringen inte förankra beslutet i riksdagen.

I mitt studium av fallet Sibbo har jag frågat mig hur det är möjligt att tre partiordföranden (var av en representerade ett oppositionsparti) kunde komma överens om en tvångsinkorporering som strider mot rådande tolkning av lagen. I fallet Sibbo gick beredningen av statsrådets beslut dessutom på tok, så att det förutom materiella även fanns flera formella grunder att ogiltigförklara statsrådets beslut. Lika väl förkastade högsta förvaltningsdomstolen besvären mot beslutet. Här behövs det många förklaringar. En nödvändig förutsättning för att det skulle kunna gå som det gick i det aktuella fallet är ändå avsaknaden av maktfördelning.


Regionalpolitisk hybrid. Den 30 december

Bbl 28.12 2011 s 8
I onsdagens nummer av Borgåbladet ingår en intervju med Mikaela Nylander under rubriken "Nylander hopas på time out för Östnyland". Intervjun handlar om den nya kommunreformen ur ett  Östnylandskt perspektiv och speciellt ur ett Borgåperspektiv. Intervjun handlar även om Sibbo, som Nylander kallar en regionalpolitisk hybrid. Jag citerar ur intervjun:

Nylander påpekar att Sibbo har lagt agendan för hela Östnyland.
Det var ju den här kommunen som först ville gå in i Nylands förbund och de andra följde efter. Sibbo har tagit emot den så kallade metropolsmällen och nu dras de politiska krafterna åt olika håll.

Sibbo har alltid varit lite splittrat mellan centralorterna Helsingfors och Borgå. (Bilden nedan är från Sibbos nya webbplats.) På senare år har även Tusby, Kervo och Vanda fungerat som centralorter där sibboborna uträttar ärenden. En finskspråkig Talmobo känner sig knappast som östnyländning, men politiskt var Sibbo ännu för något år sedan entydigt en del av Östnyland eller åtminstone Östra Nyland.




Ett problem med Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund var att medlemsskapet främst var i Svenska folkaprtiets (och De grönas)  intresse. Om det inte var för "Sibbofrågans" och  inkorporeringens skull, skulle väl Sibbo ha förblivit medlem i Östra Nylands förbund ett tag till. Kravet på att Sibbo skulle gå med i Nylands förbund torde i första hand ha varit ämnat som en påtryckningsmedel att få Sibbo att formellt frivilligt avstå från en del av kommunen. Dess värre tog en Sibbopolitiker beskyllningarna på allvar och hoppades att ett byte av landskspasförbund skulle kunna förhindra förlusten av Östersundom.

Även om Östra Nylands förbund inte längre existerar ser man gärna från Sfp:s sida att Sibbo orienterar sig österut och hålls kvar i de östnyländska strukturerna. Samtidigt som Sibbo orienterar sig mot Helsingfors och huvudstadsregionen har kommunen blivit medlem i kommungruppen KUUMA, som i samband med kommunreformen mobiliserar sig mot Helsingfors anspråk.

http://www.sipoo.fi/se/om_sibbo


Friluftsstråk. Den 29 december 2011


I mitt inlägg "Talosaaren kartta. Den 25 december 2011" noterar jag att webbsidan för Husö friluftsområde har uppdaterats den 21 december har, men att den enda förändringen är att länken till kartan över Husö friluftsområde, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)" har bytts ut mot en länk till en karta över Husö, "Talosaaren kartta (PDF)". Den nya länken har adressen http://www.hel.fi/static/liv//talosaari.pdfoch kan inte fungera, men jag hittade inte heller någon karta på adressen http://www.hel.fi/static/liv/talosaari.pdf. Igår lyckades jag trots allt ladda ner en karta från den sistnämnda adressen. Kartan visade sig vara identisk med den gamla kartan. Det var bara adressen och filnamnet som hade ändrats.



Igår besökte jag Husö i strålande väder. Det visade sig att det inte bara finns en karta, utan åtminstone fyra guidekartor på Husö. Dessutom finns det flera vägskyltar som visar vägen till den icke-existerande servicebryggan och den icke-existerande badstranden. Därtill finns det flera skyltar som visar var man skall svänga av till ett friluftsstråk (ulkoilureitti) som inte heller existerar. Friluftsstråket är inte utmärkt i terrängen och följer inte ens befintliga stigar.


Lite intressant finner jag det att friluftsstråket ritats ut genom ett område som på utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har markerats som bostadsområde. Bryggan och badstranden är stadsplaneringskontorets projekt, fastän det formellt drivs av idrottsverket. Officiellt har planerna för badstranden och bryggan gjorts i ett "nära samarbete" mellan stadsplaneringsnämnden och idrottsverket, men nu ser det ut som om den vänstra handen inte vet vad den högra handen gör.



På utkastet till generalplan finns en simstrand markerad, men inte på exakt samma plats som på guidekartan.








Östersundom housing. Den 28 december 2011


Förbättringen av Nya Borgåvägen vid Östersundom gård sommaren 2008 ser ut att ha lyckats. Tidigare om åren var vägen här ofta under vatten och i bland avstängd. Problemet var inte bara att vägbanken hade byggts för låg, utan att den sjönk ner i gyttjan. Senaste gång använde man gamla gummidäck som material till vägbanken och gummidäcken tycks nu hålla vägen flytande. Trots att vattenståndet igår på eftermiddagen var över 100 cm var det aktuella vägavsnittet inte under vatten. Däremot har även marken norr om vägen den senaste tiden varit dränkt under vatten. Detta förhindrar dock inte Helsingfors stadsplaneringskontor från att planera tät bebyggelse på våtmarken norr om vägen. (Se utkastet till gemensam generalplan ovan.) Ett mera konkret förslag til bebyggelse invid vägskälet till Östersundom gård hittar man på webbplatsen JOAKIMBREITENSTEIN.COM, "Östersundom housing". Tyvärr lär det inte gå att bygga hus på gamla gummidäck.

http://joakimbreitenstein.com/2010/03/01/ostersundom-housing/


Årskrönikor och sammandrag. Den 27 december 2011

Under årets sista vecka brukar medierna publicera årskrönikor. Jag har även publicerat årskrönikor på denna blogg: "Året som gått. Den 31 december 2006" , "Året 2007. Den 31 december 2007" och "Sammandrag. Den 28 december 2008". Liksom namnet på den sistnämnda årskrönikan antyder utgör årskrönikor sammandrag över året som gått. För dem som vill skaffa sig en helhetsbild av fallet Sibbo är ovannämnda inlägg att rekommendera. Tyvärr hade jag själv inte ännu i slutet av år 2008 insett kommunförbundets centrala roll, varför sammandragen ger en bristfällig bild av förloppet.

Tidningen Keski-Uusimaa publicerade på sin webbplats den 2 januari 2009 en sammanfattning under  rubriken "Helsingin metropoli nielaisi Lounais-Sipoon". Sammandraget sträcker sig från 23.2.2006 till 1.1.2009. Sammanfattningen är naturligtvis på inget sett komplett, men är en bra läsning för den som vill friska upp minnet.


Hikipedia. Den 25 december 2011


På denna blogg har jag dokumenterat diskussionen kring "Sibbofrågan" och fallet Sibbo. Den vulgära diskussionen på mediernas diskussionsspalter har jag dock för det mesta ignorerat. Vulgär är även webbplatsen Hikipedia, som är en finsk motsvarighet till Uncyclopedia och Psyklopedin. På den finska parodin av Wikipedia hittar man en text från juli 2007 med rubriken "Hikinews:Sipoolaiset valtasivat talon Helsingin keskustassa". Jag skall inte desto mera kommentera texten.




Apropå Hikipedia så har ändringen av kommungränsen en central plats på svenskspråkiga Wikipedias sida om Sibbo. Eftersom jag har brist på tid så skall jag göra som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi gjorde i sin rapport och kopiera och infoga direkt från Wikipedia - med länkar och allt. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006" och "Copy past-metoden. Den 11 augusti 2007".) Verkligheten är komiskare än Hikipedia.

Sibbo (finska Sipoo) är en kommun i landskapet Nyland. Sibbo har 18 027 (30.09.2009) invånare och har en yta på 366,75 km². Kommunens centralort heter Nickby (fi. Nikkilä).

Sibbo kommun ligger endast ca. 15-30 km österom Helsingfors centrum, men fortlevde länge som en svenskspråkig och starkt jordbruksdominerad kommun. Helsingfors stad äger betydande landområden i Sibbo och krävde 2006 att få införliva delar av Östersundom i västra Sibbo med Helsingfors. Trots att majoriteten av sibboborna häftigt motsätter sig och de lagliga grunderna är tvivelaktiga ändrades kommungränsen den 1.1.2009.

Det tidigare helt svenskspråkiga Sibbo är sedan 1953 en tvåspråkig kommun med (sedan 2003) finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk.




Talosaaren kartta. Den 25 december 2011

http://www.hel.fi/hki/liv/fi/Ulkoilu/Helsingiss_/Talosaari

En av de märkligare episoderna som jag följt med på denna blogg är det olovliga byggandet av en "serviceväg" till den icke-existerande badstranden och den icke-existerande servicebryggan på Husö. Det aktuella byggnadsprojektet har jag speciellt uppmärksammat sommaren 2010. I väntan på att ELY-centralen beviljar tillstånd för badplatsen och bryggan har byggnadsarbetet stått stilla i år, men istället har basstranden och bryggan dykt upp på planutkast och kartor. Webbsidan för Husö friluftsområde ("Talosaari") har även uppdaterats flera gånger under det gångna året.

Första gången jag noterat idrottsverkets finska webbsida för Husö är i mitt inlägg "Friluftsområde. Den 22 mars 2011". Webbsidan hade uppdaterats den 10 mars 2011. Det var ingenting märkligt med uppdateringen, frånsett att man som adress uppgav 01100 Itäsalmi. Vid följande uppdatering, som gjordes den 7 september, lade man till en länk ("Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)") till en karta över Husö friluftsområde. På kartan fanns en punkt som visade att betraktaren befinner sig på parkeringsplatsen vid Husö gård samt markeringar för badplatsen och servicebryggan. (Se "Du är här. Den 2 oktober 2011".) I början av december dök kartan plötsligt upp vid parkeringsplatsen på Husö tillsammans med vägskyltar, som visar vägen till  "servicebryggan" och "badplatsen".


Den 21 december har webbsidan för Husö friluftsområde uppdaterats på nytt. Den enda förändringen är denna gång att länken till kartan över Husö friluftsområde, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)" har bytts ut mot en länk till en karta över Husö, "Talosaaren kartta (PDF)". Kartan över friluftsområdet finns inte längre kvar på sin gamla adress, men inte heller den nya länken fungerar. Länken, som har adressen http://www.hel.fi/static/liv//talosaari.pdf kan inte fungera, eftersom det före pdf-filens namn finns två snedstreck, men ingen karta hittas heller då det ena snedstrecket lämnas bort. Nedan en jämförelse av den uppdaterade webbsidan (till vänster) och den gamla sidan.



Från stadsplaneringskontorets sida verkar det finnas ett intresse av att bryggan och badplatsen redan existerar, eftersom stadens ansökan om undantagslov till ELY-centralen gäller "huoltolaiturin kunnostustyötä" och "uimarannan siistimistä". (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Å andra sidan förefaller det högmodigt att rita ut badstranden och bryggan på guidekartan så länge som tillstånd inte har beviljats.


Kaavametro. Den 24 december 2011

Sipoo Sanomat 22.12 2011 s 6

I senaste nummer av Sipoon Sanomat, som undantagsvis utkom redan tisdagen den 22 december, ingår en notis med rubriken "Sipoo kävi lobbaamassa". Jag har noterat det aktuella besöket på finansministeriet i mitt inlägg "Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011".

Sipoo Sanomat 22.12 2011 s 6

I samma nummer av tidningen ingår en text med rubriken "Östersundomin kaavametro etenee". Nyheten handlar ingalunda om metroförbindelsen till Östersundom, utan metron är här en metafor för planläggningsprojektet. Dess värre går det trögt framåt med planläggningen, liksom även för planerna på en metro till Östersundom. Metron till Östersundom ser ut att förbli en linje på kartan. Benämningen kaavametro passar i själva verket bra även på metrolinjen till Östersundom. Informationen i den aktuella texten är delvis den samma som i nyheten "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta", som publicerades på webbplatsen Yhteinen Östersundom den 13 december. (Se "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011".)


Funktionella områden. Den 23 december 2011




Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Asiointialueista kuntauudistuksen pohja?" I nyhetstexten kan man läsa att "Ihmisten asiointia kaavaillaan kuntauudistuksen pohjaksi" och att "Suomeen voi hahmotella vajaat 60 toiminnallista aluetta."  Kartan ovan publicerades tillsammans med med den aktuella texten.



Yle publicerade igår även en nyhetstext med rubriken "Keski-Uudellamaalla ollaan yhä montaa mieltä kuntaremontista". Ett motsvarande inslag ingick i Uudenmaan uutiset.



I Yles nyheter 20:30 igår ingick ett inslag om att kommunreformen grundar sig på asiointialueita eller toiminnaliiset alueet.



I nyhetsinslaget presenterades en grafik av knappt sextio funktionella områden och fem funktionella områden i Nyland. Sibbo kunde anslutas till huvudstadsregionen, "Keski-Uusimma" eller Borgå, ifall den nya modellen förverkligas.





Turun Sanomat publicerade i onsdags en artikel med rubriken "Kapinalliset puuhaavat joukkoeroa Kuntaliitosta – hahmotelmissa uusi järjestö". Sibbo borde ha varit den första kommunen att lämna kommunförbundet, efter att förbundet bakom kulisserna stödde inkorporeringen av sydvästra Sibbo.


Uppdaterad naturutredning. Den 22 december 2011


Östersundomkommittén publicerade igår igen en ny nyhet med rubriken "Majvikin ja Granön luontoselvitys täydentyi". Sibbo kommun verkar ha uppdaterat sin webbplats med samma information även igår, fastän den aktuella utredningen var klar i oktober. Utredningen gäller den del av området för den gemensamma generalplanen för Östersundom som fortfarande hör till Sibbo.


Det borde ha funnits tid för en motsvarande utredning redan före utkastet till gemensam generalplan lades fram. Förverkligandet av planerna för Östersundom torde inte bli aktuellt på lång tid.

Liksom jag noterar i mitt inlägg "Vanda försöker bromsa. Den 20 december 2011"  skriver Osmo Soininvaara i sitt blogginlägg "Maakuntakaava maakuntahallituksessa 19.12.2011" att "Östersundomin osalta ongelmana on Vantaa, joka pyrkii jarruttamaan Östersundomin käyttöönottoa, jotta se ei vaarantaisi Marja-Vantaan kehitystä." I en kommentar på sin blogg skriver Soininvaara vidare att "Voisi muuten harkita, että sen Vantaan kolkan jättäisi rauhaan ja rakentaisi metron/ratikan suoraan Itäkeskuksesta Östersundomiin." Metro/ratikka längs Österleden betyder i praktiken snabbspårvagnsförbindelse, vilket Soininvaara även torde veta. Nu när spårjokern är aktuell igen är detta det mest realistiska alternativet till spårvägsförbindelse till Östersundom.

Det är frapperande att det från Österleden är cirka fem kilometer till den gamla gränsen mellan Helsingfors och Vanda och ännu någon kilometer längre till Sibbos gamla gräns. När det begav sig år 2006 hette det att metrospåret tvärt tar slut vid gränsen till Sibbo. Dess värre tog metrolinjen slut vid gränsen till Vanda och det lär den göra även i fortsättningen, trots att en förlängning av östmetron var huvudargumentet för inkorporeringen.



Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011



Den 13 december publicerade Östersundomkommittén på webbplatsen Yhteinen Östersundom en nyhet med rubriken "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta" (Se "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011".) Sju dagar senare har nyheten även publicerats på svenska under rubriken "Granskat planutkast till behandling i kommunerna i början av året", av någon anledning dock endast på den finska sidan "Ajankohtaista". Samtidigt har Sibbo på kommunens webbplats publicerat nyheten, lika så under rubriken "Granskat planutkast till behandling i kommunerna i början av året".




I den aktuella nyheten kan man man bl.a. läsa följande:

Arbetet fortsätter och målet är att det granskade utkastet till generalplanen ska behandlas av beslutsfattarna i Helsingfors, Sibbo och Vanda i början av 2012.

Det granskade planutkastet kommer att innehålla fem olika alternativ varav Östersundomkommittén kommer att presentera ett som grund för utkastet till generalplanen. Alternativen som kommer att behandlas är:

• A. Sex metrostationer
• B. Fem metrostationer
• C. Fyra metrostationer (naturorganisationernas skuggplan)
• D. Snabbspårvägar
• E. Snabbspårvägar och ett regionaltåg

Man kommer att granska de olika alternativens effekter i en jämförelse- och bedömningsrapport. Påverkningarna av det alternativ som kommer att presenteras som grund för planförslaget bedöms mer detaljerat. Jämförelsen av alternativen för trafiksystemen har beställts som ett konsultarbete av Strafica. Åsikterna och ställningstagandena med svar i utkastet för generalplanen sammanställs i en interaktionsrapport.

Igår publicerades på Sbbo kommuns webbplats även en annan nyhet med rubriken "Sibbo kommuns representanter träffar kommunministerns statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen" ("Sipoon kunnan edustajat tapaavat kuntaministerin valtiosihteerin Anna-Kaisa Ikosen"). Jag återger här början av texten:

Kommundirektören, fullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande i Sibbo kommun träffar förvaltnings- och kommunministerns politiska statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen på onsdagen 21.12.2011 för att diskutera hur kommunreformen påverkar Sibbo. Härvid diskuteras bl.a. språkfrågor, utvecklandet av metropolområdet och förbättrandet av den kundinriktade servicen.

Samtidigt som kommunreformen framskrider verkar Sibbo kommun aktivt för att säkerställa bästa möjliga lösningar för kommuninvånarna. Sibbo är orolig för de stora utmaningar som samhällsutvecklingen i Finland står inför.  Den ökande segregationen, utvecklingen av världsekonomin, Finlands konkurrenskraft och den försvagade servicekvoten ställer i framtiden stora krav på den kommunala servicen och dess finansiering. För att kunna svara på framtida utmaningar är det säkert nödvändigt att gå i genom de kommunala strukturerna.  Utmaningarna och lösningarna gällande dem varierar också geografiskt.

Sibbo kommuns läge på metropolområdet leder till speciella utmaningar i denna diskussion. Som en följd av sin tvåspråkighet har Sibbo en specialställning i huvudstadsregionen.  Hur kan de tvåspråkiga kommuninvånarnas servicebehov tryggas och utvecklas också i framtiden? Enligt Sibbos egna utredningar kan ett självständigt Sibbo bäst garantera en fungerande tvåspråkig service också under de kommande åren. Sibbos representanter kommer också att ta upp betydelsen av förvaltningen inom metropolområdet då de träffar kommunministerns statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen på onsdagen 21.11.2011.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Sibbos ledning träffar ministersekreterare". För övrigt är Henna Virkkunens politiska statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen ordförande för styrgruppen för kommunreformen.

Vanda försöker bromsa. Den 20 december 2011

Landskapsstyrelsen för Nylands förbund hade på föredragningslistan för sitt möte igår ett ärende med rubriken "2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksen ratkaisuperiaatteet taajamien osalta". I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Maakuntakaavan eräänä tavoitteena on myös harmonisoida Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla käytetyt kaavamerkinnät ja -määräykset taajama-alueiden ja liikenneverkon osalta. Tämä edellyttää Itä-Uudenmaan maakuntakaavan ko. merkintöjen kumoamista ja niiden uudelleen esittämistä Uudellamaalla käytetyillä merkinnöillä. Lisäksi kumotaan Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin alueen vanhentuneet seutu- ja maakuntakaavat kokonaisuudessaan, sillä niissä ei ole huomioitu liitosalueen lähtökohtatilanteen muutoksia. ...

Uusia asemanseutuja on täsmennetty siten, että ne esitetään kahdella eri merkinnällä riippuen alueen suunnittelutilanteesta. Raideliikenteeseen tukeutuva taajamatoimintojen alue - merkinnällä on osoitettu Vihdin Huhmari, Espoon Hista sekä Helsingin, Vantaan ja Sipoon laadittavana olevan yhteisen yleiskaavan mukainen Östersundomin alue. ...

Östersundomissa ja Vihdin Huhmarissa vähittäiskaupan suuryksiköt on osoitettu reservimerkinnällä. Tällä on haluttu kytkeä kaupan rakentaminen samaan aikaan muun uuden taajaman rakentamisen kanssa.  ...

Östersundomissa jäsenkunnat haluavat kunnalle jätettäväksi enemmän vapautta suunnitella omaa aluettaan, kun taas muut tahot pitävät taajamatoimintojen alueita liian laajana ja viheryhteyksiä liian kapeina.

Osmo Soininvaara har kommenterat landskapsstyrelsens beslut i ett blogginlägg med rubriken "Maakuntakaava maakuntahallituksessa 19.12.2011". Jag citerar ur blogginlägget:

Uusia asemanseutuja ei oteta käyttöön Östersundomia lukuun ottamatta. ...
Ristikytöön on jo rata, pysäkki vaan puuttuu. ...
Sipoo, joka yritti ensin suojella itseään uusilta asukkailta, on Östersundomin menetettyään innostunut kaavoittamaan aivan vimmatusti. Sibbesborgin ja Eriksnäsin alueelle kaavaillaan jopa 70 000 uutta asukasta. ...
Siitä Ristikydöstä pitäisi tehdä positiivinen päätös eikä vain sallia passiivisesti. Tuusulan kuntaa se ei ole kiinnostanut, mutta kuntarajat eivät ole ikuisia. ...
Östersundomin osalta ongelmana on Vantaa, joka pyrkii jarruttamaan Östersundomin käyttöönottoa, jotta se ei vaarantaisi Marja-Vantaan kehitystä.


Savon SAanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Kokoomus varmistelee Sauli Niinistön voittoa". I artikeln kan man läsa följande:

Joidenkin arvioiden mukaan kokoomus olisi jo ryhtynyt varmistelemaan Niinistön voittoa aikatauluttamalla muuta politiikkaansa. Siltä tosiaan vaikuttaa. Kokoomuslaisen kunta- ja hallintoministerin Henna Virkkusen valmisteleman ja kiistellyn kuntauudistuksen karttaharjoitukset piti alunperin esitellä jo ennen vuodenvaihdetta. Nyt aikataulu on siirtynyt tammikuun loppuun. Olisikohan lopulta niin, että valmista on vasta helmikuun 5. päivän jälkeen, jolloin presidentinvaalien toinen kierros on käyty?

Presidentinvaalit ovat henkilövaalit. Äänestäjät arvioivat ehdokkaita heidän persooniensa kautta. Aikaisemmista vaaleista on kuitenkin opittu myös, että puoluepoliittiset mieltymykset näyttelevät sitä suurempaa roolia, mitä lähemmäs vaaleja mennään.

Man svänga på steken och fråga sig om man inte flyttar på publiceringen av kommunkartan för att rädda kommunreformen. På finansministeriet vill man inte riskera att presidentkandidaterna med Sauli Niinistö i spetsen skulle börja diskutera kommunkartan.


Husö under vatten. Den 19 december 2011



Igår gjorde jag en cykelrunda till Husö, där jag fotograferade åkrarna på vardera sidan av vägen invid Husö gård.


Tyvärr hade jag en felaktig cykelpump med mig, så jag var tvungen att avbryta cykelrundan. Jag tog dock en bild av en vägskylt. I mitt inlägg "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011" berättar jag om de nya skyltarna invid parkeringsplatsen vid Husö gård, som visar vägen till den icke-existerande badplatsen och den icke-existerande servisbryggan. Det finns emellertid även skyltar som visar vägen för ryttarna. I sig befäster de nys skyltarna Husös roll som friluftsområde och därmed kan de sätta käppar i hjulen för planerna på ett villaområde. Å andra sida hänger planerna på en badstrand och en servicebrygga ihop just med planerna på ett bostadsområde. Frågan hur skyltarna till badstranden och bryggan kommit med och varför de ritats ut på guidekartan vid parkeringsplatsen.




Medan jag ledde cykeln längs Husövägen passade jag på att ta några bilder av de vattentäckta åkrarna.



Fältet för modellflygplan, som även brukar fungera som parkeringsplats vid motionsorientering, var helt och hållet under vatten.







Tidslinje. Den 18 december 2011

http://www.facebook.com/FalletSibbo

I mitt inlägg "Facebook. Den 6 juli 2011" introduserade jag Fallet Sibbos egen Facebooksida. Jag berättade här att det behövdes minst 25 fans eller personer som "gillar" sidan för att kunna registrera ett användarnamn eller en kortare adress. Det är en god bit kvar till 25 personer som "gillar" sidan, men nu har det ändå varit möjligt att registrera användarnamnet FalletSibbo med adressen www.facebook.com/FalletSibbo.

Det är möjligt att min bevakning av Fallet Sibbo kommer att glida över till denna Facebooksida. Tyvärr torde det här inte komma att finnas någon timeline, när tidslinjen lanseras allmänt på Facebook den 22 december. (Själv har jag för min egen sida redan tagit i bruk tidslinjen.) Fotoalbumet Fallet Sibbo på Facebooksidan fungerar dock lite som en tidslinje.
 


Samtidigt som Facebook utvecklas byter konkurrenten Twitter gränsnitt. Den senaste förnyelsen gäller ännu inte alla användaren. För användarnamnet FalletSibbo ser Twitter nu annorlunda ut än för t.ex. användarnamnet wadenstrom. Begränsningen till 140 tecken per inlägg gör att Twitter kommer att förbli endast ett komplement till bloggen.




Även Googles bloggtjänst Blogger utvecklas. På senaste tiden har man speciellt satsat på ett nytt gränssnitt och Dynamic Views. Jag har valt att hålla mig till det gamla gränssnittet, som ger möjligheter till widgets, men läsaren kan välja den dynamiska visningsläget eller -lägena genom att klicka på länken Dynamic Views uppe i högra marginalen. En nyhet är visningsläget Magazine.



Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011

Kunta-lehti publicerade igår en artikel av Hannu Lehtilä med rubriken "Kuntauudistuksen lyhyt historia". Artikeln ger en bra översikt av  kommunreformen från Hannes Manninen och KSSR (Paras) till Henna Vikkunen och kommunrevoten (kuntakapina).

Angående den nya kommunreformen har jag själv förundrat mig över att Samlingspartiet, socialdemokraterna och De gröna lät kommunsammanslagningsivrarna Jan Vapavuori, Jouni Backman och Osmo Soininvaara formulera kommunreformen i samband med regeringsförhandlingarna. Vapaavuoris, Backmans och Soininvaaras åsikter i den aktuella frågan är knappast representativa för respektive partier. Nu splittrar reformen inte bara regeringen utan i högsta grad även regeringspartierna internt. Speciellt gäller detta Samlingspartiet, vilket Lehtilä även noterar i sin artikel..

Ett prov på Vapaavuoris syn på kommunreformen ger talet "Kuntarajoja on tarkasteltava metropolialueellakin", som Vapaavuori höll den 24 augusti. I talet sade Vapaavuori bl.a. följande:

Pääkaupunkiseudun rakenteissa ei koskaan ole tapahtunut mitään olennaista ilman valtiovallan merkittävää osuutta. Kunnallispäättäjien poterot ovat liian syvällä ja itsekeskeinen ajattelu liian vahvaa, jotta kunnissa osattaisiin aidosti tavoitella alueen kokonaisetua - eikä se ehkä olekaan kunnan luottamushenkilöiden ensisijainen tehtävä.

Kuvaavaa jo pitkään vallinneelle asetelmalle on, ettei pääkaupunkiseudun kaupunkien yhdistymisen etuja ja haittoja ole koskaan selvitetty, vaikka kunta- ja hallintorakenteita koskevia selvityksiä on tehty kymmeniä. Seudun kuntarakenne on siis korosteisesti valtiovallan käsissä.

Vain valtiovallalla on mahdollisuus nähdä metropoliseutu sellaisena kokonaisuutena, jollaisena se on nähtävä. Seudun kansantaloudellisen merkityksen takia valtiolla on oikeus, jopa velvollisuus, puuttua alueen kuntarakenteisiin, jos se katsotaan tarkoituksenmukaiseksi.

Backman höll för sin del ett anförande om kommunreformen för landskapsfullmäktige för Etelä-Savon maakuntaliitto (Регион Южное Саво) den 28 november.



Backman ansåg att kommunstrukturen vid kommunreformen stärks så väl genom sammanslagningar av hela kommuner som genom delsammanslagningar


Det kan noteras att delsammanslagningar inte varit en metod inom ramen för KSSR. Här uppmuntrades endast hela kommuner att frivilligt gå samman. Delsammanslagningar - inklusive tvångsinkorporeringar - har accepterats endast för att möjliggöra sammanslagningar av hela kommuner som saknat en gemensam gräns. Sibbo är här ett unikt undantag, men så löstes Sibbofrågan formellt inte som en del av KSSR. Sydvästra Sibbo var priset som Manninen måste betala för att man skulle kunna enas om KSSR.

Backmans presentation från den 28 november finns även i en mera socialdemokratisk skrud.




Den tredje kommunsammanslagningsivraren Osmo Soininvaara skrev igår ett intressant blogginlägg med rubriken "Pääkaupunkiseudun kuntarakenne". Soininvaara talar här lite överraskande inte så mycket om kommunsammanslagningar. Tvärtom nämner han rentav möjligheten att splittra upp Helsingfors i fem kommuner. Det centrala ämnet i Soininvaaras blogginlägg är  en metropolförvaltning som ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Jag citerar ur inlägget:

Mitä kuntia otettaisiin mukaan?

Vähintään perinteiset neljä pääkaupunkiseudun kaupunkia sekä mielellään Kirkkonummi. Kerava, jos Kerava haluaa, mutta sen vaihtoehtona olisi yhdistää Kerava, Järvenpää ja Tuusula kolmistaan. 

Soininvaara föreslår alltså att metropolförvaltnngen kunde omfatta Kyrkslätt och Kervo, men Sibbo nämner han inte.

Det största hotet mot Sibbo i samband med den nya kommunreformen torde vara att inte heller den nuvarande kommunministern vågar trampa Esbo på tårna och Helsingfors igen en gång kompenseras med en del av Sibbo.



Som väntat beslöt fastighetsnämnden i Helsingfors på sitt möte i torsdags att godkänna de tre förslagen till köp av fastigheter i Östersundom. (Jämför "Keskeisellä alueella. Den 14 december 2011".)


Natura-utvärdering. Den 16 december 2011


"Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011" noterar jag att Östesundomkommottén den 13 december på webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerat en nyhet med rubriken "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta". Samma dag publicerades här två andra nyheter: "Karhusaaren kaavarunko odottaa yleiskaavan suuntaviivoja" och "Miten syntyy yleiskaavan Natura-arviointi?". Speciellt den senare är principiellt intressant. Här kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin kuntien yhteisen yleiskaavan hyväksyminen edellyttää Natura-arvioinnin asianmukaista laatimista ja lopputulosta, jossa suunnitelman todetut vaikutukset eivät merkittävästi heikennä luontoarvoja.

Yleiskaavan vaikutukset Östersundomin Natura 2000 -alueisiin on siis arvioitava luonnonsuojelulain edellyttämässä laajuudessa. Lisäksi Uudenmaan ELY -keskukselta tulee pyytää lausunto arvioinnista.

Östersundomin kuntien yhteisen yleiskaavan Natura-arvioinnin laatii FCG Oy. Työ on aloitettu elokuussa 2011 nähtävillä olleen ensimmäisen yleiskaavaluonnoksen ja valmisteluaineiston pohjalta. 



Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011

http://yhteinenostersundom.fi/teemat/mita-mielta-olet-ostersundomin-suunnitelmista/
 Signaturen "Pitkissä puissa" ställde på webbplatsen Yhteinen Östersundom den 11 december till Östersundomkommittén fråga "Onko homma enään hallussa?" "Pitkissä puissa" undrade även om tidtabellen för den gemensamma generalplanen. Två dagar senare kom svaret från "informatören".


Informatören hänvisar till en länk till ny information på den aktuella webbplatsen. Den nya informationen är publicerad samma dag, den 13 december. Den 13 december har Östersundomkommittén här publicerat ytterligare två nyheter, som jag skall återkomma till senare.

http://yhteinenostersundom.fi/2011/12/tarkistettu-kaavaluonnos-kuntien-kasittelyyn-alkuvuodesta/

Nyheten "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta" innehåller en del ny intressant information. Bl.a. berättas det att Östersundomkommittén skall granska fem olika alternativ, varav man kommer att lägga fram ett till grund för förslag till generalplan: A. Kuusi metroasemaa, B. Viisi metroasemaa, C. Neljä metroasemaa (luontojärjestöjen varjokaava), D. Pikaraitiotiet, samt  E. Pikaraitiotiet ja taajamajuna.


Keskeisellä alueella. Den 14 december 2011



Helsingfors fastighetsnämnd skall (enligt föredragningslistan) på sitt möte i torsdag igen behandla förslag till köp av tre små fastigheter i Östersundom. Alla tre fastigheter ligger intill Nya Borgåvägen. I motiveringarna till köpet av fastigheten i östra Östersundom heter det enligt följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

I motiveringarna till de två andra fastigheterna i västra Östersundom kan man läsa att "Kiinteistökokonaisuus sijaitsee hyvin keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä."

Av bifogade kartor framgår tydligt att Helsingfors markegendom i de centrala delarna av Östersundom är mycket blygsam. Ur kartan över stadens markegendom kan man lätt se varför stadsplaneringskontoret istället för en spårvägsförbindelse längs Nya Borgåvägen föreslår en metrolinje som går sicksack mellan stadens mark norr och söder om väg 170.




Sipoon Sanomat publicerade igår en text med rubriken "Sipoo vakuuttaa selviävänsä itsenäisenä jatkossakin".



I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Tärande tvångsäktenskap mellan landskapsförbunden". I artikeln noteras det bl.a att det inte blev någon smekmånad i fusionen mellan Nylands förbund och Östra Nyllands förbund. Artikeln avslutas med ett citat av Borgå stadsdirektör Jukka-Pekka Ujala. Se ovan.




Google+ Followers