Året 2012. Den 30 december 2012


Så är det dags för årets sista inlägg på denna blogg. Någon egentlig årskrönika blir det inte denna gång, men jag skall ändå göra en tillbakablick på det gångna året. Från och med i juni har jag endast publicerat blogginlägg en gång i veckan, på söndagar. Fram till dess hade jag i sex års tid dagligen publicerat blogginlägg om Fallet Sibbo. Detta är i sig helt vansinnigt, men det har funnits anledning till det starka engagemanget. Totalt närmar sig antalet inlägg nu 2 200!

Under det gångna året har Helsingfors stadsplaneringskontor äntligen medgett att Natura-områdena utgör ett hinder för visionerna av Östersundom som en "havsnära" stadsdel. (Se "Ingen havsnära villastad. Den 11 november 2012".) Speciellt gav ELY-centralen tummen ner för planerna på Husö. (Se "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012".) De aktuella planerna var i sig mycket anspråkslösa, men ELY-centralens beslut torde utgöra ett prejudikat för planeringen av stränderna i Östersundom.




I november kom Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Penttilä med det i sammanhanget intressana uttalandet "nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen". (Se "'Nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen.' Den 4 november 2012".) Nyhetsåret avslutades dock med ett återfall till argumenten från år 2006, då Yle i en intervjuavgående "Helsingin kaupunkisuunnittelun kehäkettu tähyää itään" med Helsingfors stadsplaneringskontor Tuomas Rajajärvi noterar följande:


Tähän mennessä pääkaupunki on levittäytynyt pohjoiseen ja länteen. Tasapainoa on haettava Östersundomin suunnalta.
- Yleiskaava tulee päätöksentekoon ensi keväänä. Itään levittäytyvällä Helsingillä ei ole merkitystä vain pääkaupungille vaan koko seudulle.
Rajajärven mukaan rakentamisen painopiste sijaitsee idässä. Myös rantametron eli Espoosta Östersundomiin aikanaan kulkevan metron ympärille painottuvan rakentamisen merkitys korostuu.
- Sen mahdollisuuksia täytyy samalla miettiä aina Porvooseen saakka.


Lyssna på inslag i Yle Uutiset Uusima, torsdag 15:30.

Årets märkligaste nyhet i anslutning till fallet Sibbo är att Pekka Myllyniemi deltar som utredningsman i finansministeriets metropolutredning, som även berör Sibbo. Den nya kommunutredningen aktualiserar inkorporeringen av sydvästra Sibbo speciellt genom den föreslagna gränsen för befolkningsunderlag för basservicen på 20 000. Dessutom meddelade metropolarbetsgruppens projektchef Jarmo Asikainen för några veckor sedan att "kommunstrukturen förändras för kommuner med ett invånarantal under 20 000". (Se "Tillbaka till KSSR. Den 16 december 2012".) Enligt senaste nummer av Sipoon Sanomat säger kommunminister Henna Virkkunen att Sibbo förpliktas göra en fusionsutredning, då kommunen inte för tillfället uppfyller kravet på 20 000 invånare. Även här har Myllyniemi lyckats trassla in sig genom ett fatalt räknefel i sin skandalösa Sibboutredning. Då Myllyniemi bedömde inkorporeringens inverkan på Sibbo kommuns förutsättningar att fortsätta som en självständig kommun och därmed den föreslagna gränsjusteringens laglighet räknade han felaktigt med att Sibbo skulle ha över 20 000 invånare redan år 2011. Då gränsen på 20 000 invånare kan vara nog så avgörande för Sibbo, har jag lagt till en ny etikett, "20 000".

Vapaavuoris män. Den 23 december 2012

Jyri Häkämies byte av regeringen mot EK föranledde en livlig diskussion. Tidpunkten för valet av ny VD för Finlands näringsliv EK har däremot inte diskuterats. Missnöjet mot Häkämies föregångare, som visserligen till en del kan vara en efterkonstruktion, hade pyrt länge. Huruvida Häkämies i själva verket tog emot tjänsten på EK för att ge rum för Jan Vapaavuori i regeringen har mig veterligen överhuvudtaget inte diskuterats. Hur det än förhåller sig med den saken, så torde det efter motgångarna med kommunreformen vara lättare för statsminister Jyrki Katainen att ha Vapavuori med i regeringen än att ha honom som gruppordförande. Det är ju i första hand Samlingspartiet och Helsingforspolitikerna med Vapaavuori i spetsen som krävt en ny kommunreform.

I kommunalvalet fick Vapavuori flera röster än någon annan och stärkte därmed sina positioner i Helsingforspolitiken. Om Vapaavuori velat, hade han naturligtvis fått posten som styrelseordförande, vilken han innehade före han blev bostadsminister i regeringen Vanhanen II. Nu hann dock ministerportföljen komma i vägen. Istället för Vapaavuori utsågs Tatu Rauhamäki till ny stadsstyrelseordförande. Rauhamäki hade visserligen en av de allra största valbudgetarna  men han blev med nöd och näppe invald i stadsfullmäktige i Helsingfors. Det är väl ganska uppenbart att Rauhamäki inte valdes till styrelseordörande på eget mandat, speciellt som han tidigare varit specialmedarbetare för bostadsminister Vaaavuori.

Även den avgående stadsstyrelseordföranden Risto Rautava är Vapavuoris man och har fungerat som stadsstyrelseordförande utan eget mandat. I likhet med Rauhamäki var Rautava ordförande i Helsingfors stadsplaneringsnämnd innan han blev styrelseordförande. Tidigare har Rauhamäki efterträtt Rautava både som viceordförande och som ordförande i stadsplaneringsnämnden. Nu byter alltså Rauhamäki och Rautava poster, så att Rautava åter blir ordförande för stadsplaneringsnämnden.

När Rautava nu återgår till stadsplaneringsnämnden är det på sin plats att påminna om att det var på Rautavas (och Vapaavuoris) initiativ som Helsingfors kring år 2006 gav upp planerna på att ta Sandhamn i bruk som bostadsområde för att istället "öppna gränsen" mot Sibbo. (Se "Sandhamn. Den 19 februari 2007".) När det begav sig var Rautava stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden. Nu får han i egenskap av ordförande i stasplaneringsnämnden ta ansvar för att Östersundom faktiskt ersätter Sanhamn som bostadsområde.

Tillbaka till KSSR. Den 16 december 2012


I tisdags samlade kommunminister Henna Virkkunen (saml) medierna till en presskonferens, där det berättades att "metropolutredningen" är färdig i februari. Det här betyder att utredningen fördröjs med ett par månader. Samtidigt meddelade metropolarbetsgruppens projektchef Jarmo Asikainen att "kommunstrukturen förändras för kommuner med ett invånarantal under 20 000". Beskedet föranledde en artikel med rubriken "Sipoon itsenäisyys vaakalaudalla" i torsdagens nummer av Sipoon Sanomat.

I torsdags preciserade i sin tur den social- och hälsopolitiska ministerarbetsgruppen riktlinjerna för hur stort befolkningsunderlag som behövs för att basservicen. Gränsen går vid 20 000. Nyheten ledde till medieuppmärksamhet för Sibbo, vars invånarantal till en följd av inkorporeringen är under 20 000. Yle publicerade i fredags en nyhetstext med rubriken "Många frågetecken i Sibbo om hälsovårdsreformen". Här kan man bl.a. läsa följande:

Kommundirektören i Sibbo - Mikael Grannas - säger att det ännu finns många öppna frågor - och isynnerhet för just Sibbo, som idag har närmare 19.000 invånare.
Det första frågetecknet är invånarantalet. Hur precis är gränsen på 20 000, undrar Grannas. Är det ett exakt eller ett ungefärligt invånartal. Den andra frågan är om det är dagens invånarantal som räknas eller den mängd invånare som kommunen har efter nästa kommunalval år 2017. ...
Också det faktum att Sibbo skulle ha haft 20 000 invånare redan nu om inte Helsingfors hade annekterat en del av kommunen är en faktor att räkna med.





Även MTV3 intervjuade i fredags kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas. I nyhetstexten "Kunnissa hämmästellään sote-takapakkia: Asukasrajasta päätös jo 2007" kan man läsa följande:

– Tuntuu siltä, että on palattu takaisin Paras-lakiin. Tämä on ikään kuin "Paras plus", nyt vaan tiukennetaan tätä kahdenkympin sääntöä, Sipoon kunnanjohtaja Mikael Grannas kommentoi.
Hallituksen ministeriryhmä päätti eilen, että alle 20 000 asukkaan kunta ei voi jatkossa vastata sosiaali- ja terveyspalveluista itsenäisesti, vaan sen pitää kuulua suurempaan alueeseen. Niin kutsuttu Paras-laki tuli voimaan vuonna 2007 ja se päättyy tämän vuoden lopussa. Myös siinä pyrittiin luomaan yli 20 000 hengen väestöpohjia sosiaali- ja terveyspalveluiden järjestämiseen.
– Tuntuu että jos tällä mennään, niin ihan hyvin voisi Paras-lakia jatkaa.

I samband med kommureformen KSSR (Paras) fick Sibbo dispens när det gäller gränsen på 20 000 invånare. Det var dock ingen självklarhet. Sibbo hamnade först på en "jumbolista", för att kommunen inte uppfyllde KSSR-ramlagens krav. (Se "Kallelse till förhandlingar. Den 22 november 2007" och "20 000. Den 23 november 2007".) I maj 2008 beslöt "servicestrukturprojektets styrgrupp" att Sibbo trots allt uppfyller KSSR-lagens krav. Mari Kiviniemis statssekreterare Timo Reina medgav att det faktum att Sibbo "joutui ahdinkoon valtion omien toimenpiteiden takia" inverkat på beslutet. (Se "Bekräftelse. Den 19 maj 2008".)


Pekka Myllyniemi: Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad, s 55


En anmärkningsvärd detalj i sammanhanget är att kommunindelningsutredaren Pekka Myylyniemi tog ramlagens krav på 20 000 invånare i beaktande då han bedömde lagligheten i sitt förslag till ändring i kommunindelningen. Enligt Myllyniemis rapport hotar den aktuella kommundelssammanslagningen inte Sibbos existens som självständig kommun, eftersom Sibbo med en tillväxt på 1,6 % uppnår ett invånarantal på 20 00 år 2011. Dess värre räknade Myllyniemi fel, vilket jag visat bl.a. i inlägget "Räknefel. Den 24 november 2007".




Jaakko Jonkka belönades. Den 9 december 2012

http://fi.wikipedia.org/wiki/Tiedosto:Suomen_Leijonan_suurristin_rintat%C3%A4hti.png

På självständighetsdagen för ett år sedan tilldelades den dåvarande presidenten för högsta förvaltningsdomstolen Pekka Halleberg den högsta utmärkelsen, Frihetskorsets I klass med kraschan. (Se "Pekka Halleberg. Den 6 december 2011".) Att HFD:s president tilldelas förtjänsttecken är i sig problematiskt, men speciellt problematiskt när det gäller Hallberg, som visat föga respekt för maktfördelningsprincipen. Jag vill här passa på att påminna om att Hallberg deltog i HFD:s kontroversiella avgörande i fallet Sibbo, fastän han tidigare deltagit i HFD:s beslut från den 23 maj 2007 angående Helsingfors stadsfullmäktiges beslut i det aktuella ärendet. (Se "Domarjäv. Den 5 juni 2010".)

I år på självständighetsdagen tilldelades justitiekansler Jaakko Jonkka det högsta förtjänsttecknet, storkorset av Finlands Lejons orden. Igen belönade den politiska makten den som borde övervaka lagligheten i de politiska besluten. Om Hallbergs betydelse för HFD:s avgörande kan man bara spekulera, men när det gäller Jonkka så är det klart att han försummade sin uppgift att bevaka lagligheten i fallet Sibbo. I Jonkkas fall fanns det även ett klart motiv till att inte ingripa i statsrådets Sibbo beslut. I inlägget "För många sammanträffanden. Den 20 augusti 2008" noterar jag att det är möjligt att det är ett rent sammanträffande att valet och utnämningen av Jonkka till justitiekansler sammanföll med statsrådets avgörande i fallet Sibbo. Det förhindrar dock inte att Jonkka i egenskap av vikarierande justitiekansler åtminstone hade  starka skäl att avvika från sin föregångare Paavo Nikulas tolkning av ministrarnas domarroll och jäv.

Som en kuriositet kan nämnas att Suomen Kuvalehti för ett par år sedan avslöjade att Jonkka år 1993 rev sönder skjortan på en polis, då han hamnade i häktet. Jonkka lär inte ha redogjort för händelsen innan han valdes till justitiekansler. (Se "Oikeuskansleri Jaakko Jonkan menneisyys: Poliisiin käsiksi, ei sakkoja".)

Skamligt att sälja. Den 2 december 2012


När Helsingfors fastighetsnämnd nyligen presenterade sin strategi hette det att "vakio-otsikko lautakuntakäsittelyssä" skulle vara "Köp av fastighet i Östersundom". I samband med inkorporeringen och planeringen av Östersundom har Helsingfors översatt flera dokument än normalt till svenska. Då ett ärende i fastighetsnämndens föredragningslista finns översatt till svenska handlar ärendet så gott som alltid om köp av fastighet i Östersundom. Att ärendet här översätts till svenska beror på att markägarna i Östersundom oftast är svenskspråkiga och att köparen vill vara taktfull och artig i affärerna.

Det är i sig ingenting speciellt med att det huvudsakligen är svenskspråkiga som äger mark i Östersundom. Så har det varit i största delen av Nyland. Att Finlands huvudstad ligger i ett traditionellt svenskspråkigt område har ibland föranlett extra utmaningar för samhällsplaneringen. Tidigare har svenskspråkiga markägare ofta förhållit sig negativt till en förfinskning av hembygden. Det torde fortfarande finnas markägare som hellre säljer mark åt svenskspråkiga. Det har väl rentav varit lite skamligt att av girighet sälja sin mark och därigenom bidraga till en förfinskning.




Idag betraktas det knappast som skamligt att sälja mark till en enskild finskspråkig köpare, men nog till rövarstaden Helsingfors. Varför skulle fastighetsnämnden i Helsingfors annars censurera namnen på säljarna av fastighet i Östersundom? Vid det senaste mötet den 29 november behandlade fastighetsnämnden köpet av en fastighet, vars ägare tydligen inte var svenskspråkig. Åtminstone hade ärendet denna gång inte översatts till svenska. Namnet på försäljaren hade dock även denna gång censurerats.




I föredragningslistan kan man om den aktuella fastighetsaffären läsa att "Myyjälle jää kiinteistöjen hallintaoikeus 31.3.2018 saakka." Före det torde Helsingfors inte ha några planer på att bebygga området.




Vårt gemensamma Sibbo. Den 25 november 2012

Bbl 21.11 2012

I onsdagens nummer av Borgåbladet ingår en svårbegriplig insändarartikel av Kasper Nyberg, som i kommunalvalet invaldes för Vårt gemensamma Sibbo. Insändaren är ett svar på Karl Henrik Boxtröms om möjligt ännu svårbegripligare insändare med rubriken "Att titta för djupt i kaffesumpen" i Borgåbledet dem 17 november. I Boxtröm skriver här att "Östersundomkaramellens beska har till stor del förflyktigats". Vad exakt Boxtröm syftar på vet jag inte, men i insändaren tar han fasta på insändare i det sista numret av Borgåbladet före kommunalvalet. Här fick Vårt gemensamma Sibbo sista ordet i en dispyt med Sfp.


Bbl 17.11 2012

I sitt svar säger Nybeg att Boxtröm menar att det är Vårt gemensamma Sibbo som man har att tacka för den beska smaken. Jag tvivlar på att Nyberg här tolkat Boxtröm rätt, men Nyberg antyder att kritiken i själva verket riktar sig mot föreningen För Sibbo, som inte lyckades förhindra inkorporeringen.

Jag har inte noterat att någon skulle beskylla För Sibbo för inkorporeringen, fastän jag själv på denna blogg indirekt beskyllt föreningen för svek, då man mot givna löften inte förde vidare statsrådets Sibbobeslut till europeisk instans. (Se "Kapitulation. Den 19 november 2008".) I sin insändarartikel påpekar Nyberg att man förväxlar Vårt gemensamma Sibbo med För Sibbo och förklarar missförståndet med att det till stor del är de aktiva medlemmarna i För Sibbo som utgör stommen i Vårt gemensamma Sibbo. Kasper Nyberg är själv son till föreningen För Sibbos före detta ordförande, Bambi Nyberg, som avled för två år sedan.

Beklagligtvis förstod man inom föreningen För Sibbo aldrig de avgörande bakgrundsfaktorerna till inkorporeringen. Vårt gemensamma Sibbos politiska linje baserar sig således till stor del på naiva vanföreställningar om orsakerna till förlusten av Östersundom. För att motivera den olagliga inkorporeringen kom man från Helsingfors och regeringens sida med osakliga beskyllningar mot Sibbo gällande kommunens traditionella, av Sfp ledda politik. Det ser ut som om man inom Vårt gemensamma Sibbo tagit dessa beskyllningar på fullt allvar. Kasper Nyberg är upprörd över att För Sibbo och Vårt gemensamma Sibbo (enligt honom) beskylls för inkorporeringen, men inom Vårt gemensamma Sibbo finns det kommunfullmäktigeledamöter som i sin tur gärna skyller inkorporeringen på Sfp.




Komplettering och ändring av kommunindelningslagen till kommunstrukturlag. Den 18 november 2012




Under den gångna veckan har man kunnat läsa att regeringens ministerarbetsgrupp för förvaltning och regional utveckling har enats om riktlinjerna för kommunreformen. Hur det egentligen är med enigheten inom regeringen angående den aktuella frågan kan man dock fråga sig. (Kanske var det nödvändigt att bli av med Jan Vapaavuori från posten som den samlingspartistiska riksdagsgruppens ordförande, för att regeringspartierna skulle kunna enas om en urvattnad reform.) I varje fall publicerade finansministeriet den 15  november ett pressmeddelande med rubriken "Kommunstrukturlagen på remiss vecka 47" ("Kuntarakennelakiluonnos lausuntokierrokselle viikolla 47"). Tillsammans med pressmeddelandet publicerades ett förslaget till ändringar i kommunindelningslagen eller "kommunstrukturlagen", som lagen omdöpts till. Man har alltså till den gällande kommunindelningslagen fogat krav på sammanslagningsutredningar och de sammanslagningsframställningar som skall ges före april 2014. Tanken är väl att kommunindelningslagen (eller "kommunstrukturlagen") skall revideras igen om några år.




Lagförslaget ser delvis ut som en PR-text, eller vad säges om följande? "Syftet med kommunstrukturreformen är att trygga högklassig och likvärdig kommunal service utifrån kundernas behov i hela landet ..." Den aktuella formuleringen är i själva verket kopierad och infogad från regeringsprogrammet.




Med anledning av ministerarbetsgruppens besked publicerade Yle i fredags en nyhet med rubriken "Nu måste kommunerna sluta tveka". Motsvarande nyhet ingick som ett inslag i TV-nytt samma dag. (Se ovan.) I nyhetstexten kan man bl.a läsa följande:

En av de stora frågorna är vad som ska hända med lilla grannen Sibbo. Alternativen är att Sibbo upptas i det nya stor-Helsingfors eller i ett eventuellt stor-Borgå. För SFP:s Mikaela Nylander, riksdagsledamot och ordförande i Borgå stadsfullmäktige, är saken klar.
- Östra Nyland är ganska beroende av Sibbo. Det kan bli svårt för oss att bevara vår nuvarande hälsovård och övriga service om inte Sibbo är med, säger Nylander.

Sibbo kunde kanske utreda en kommunsammanslagning med Borgå utan risk för att därmed försämra sina förutsättningar att förbli en självständig kommun. I Helsingfors lär man föredra ett självständigt Sibbo framom ett stor-Borgå dit även Sibbo skulle höra. Ett alternativ vore en utredning om en (orealistisk) sammangång med Grankulla, men det kunde uppfattas som en provokation. Problemet med en utredning om en kommunsammanslagning med Borgå är att en orientering mot Borgå är i Sfp:s intresse. Därför kan det vara svåt att få övriga politiska grupper i Sibbo att gå med på en sammanslagningsutredning som skulle gälla en sammanslagning med Borgå. En hurudan sammanslagningsutredning Sibbo kan göra beror även på hur "Helsingfors metropolområde definieras". I förslaget till kommunstrukturlag heter det enligt följande:

Kommuner i Helsingfors metropolområde ska i stället för det som föreskrivs i 1–3 mom. utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och trycket på att den ska växa och som bildar en funktionell helhet samt som är motiverade med avseende på områdets helhet.

Huruvida Borgå räknas till "Helsingfors metropolområde" är öppet. I en fotnot i utkastet till lagförslag kan man läsa att "Kommunerna preciseras på basis av utredningen om kommunindelningsutredningsområdena och metropolförvaltningen i området." Med "utredningen om kommunindelningsutredningsområdena" torde man syfta på "kartövningen" som redan gjorts. Med utredningen om metropolförvaltningen syftar man däremot på utredningen som bl.a. Pekka Myllyniemi för tillfället är med om att utföra. Om Sibbo inte utgående från en sammanslagningsutredning lagt fram något sammanslagningsförslag före den 1 april 2014 kan finansministeriet besluta att förrätta en särskild kommunindelningsutredning. Vem vet, kanske Myllyniemi än en gång ställer upp som kommunindelningsutredare?

Ingen havsnära villastad. Den 11 november 2012


Uppe på första sidan av Helsingin Uutiset 7.11 2012 finns en ruta med rubriken "Östersundomista ei tule merenrantaparatiisia". Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Vuosien valituskierre uhkaa Östersundomia".



I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Helsingin Sipoolta valloittamaan Östersundomiin liittyy tukuittain karikoita, jotka voivat rajoittaa tai hidastaa uuden kaupunginosan rakentamista.
– Luulen valituksia tulevan. Eri asia on, kuinka kauan niiden käsittylyssä menee. Vuosaaren satama viivästyi valitusten vuoksi 12 vuotta, sanoo projektipäällikkö Matti Visanti kaupunkisuunnitteluvirastosta. ...
Eli jo nyt on tiedossa konkreettisia esimerkkejä siitä, miten Natura-alueen läheisyys ja luonnonsuojelulakien tiukka tulkinta vaikuttavat Östersundomin kaavoitukseen.
Esimerkiksi asukkaiden merellistä virkistyskeskusta ei voida linturuovikon takia sijoittaa luontevimmalle paikalle, vaan se joudutaan sijoittamaan erittäin kapean Körsnäsin lahden rannalle. Venekeskus palveluineen työnnetään Sipoon kunnan puolelle Gränön saarelle, jonne pitää rakentaa auto- ja kävelysilta.




Med "luontevin paikka" för "asukkaiden merellinen virkistyskeskus" torde Matti Visanti syfta på udden med "badplats" och "servicebrygga" på Husö. I en kommenterande ruta kan man med hänvisning till Ely-centralens beslut (se "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012") läsa att "Helsinki ei saanut äskettäin rakentaa edes pientä uimapaikkaa ja huoltorakennusta Talosaaren kärkeen." I en annan kommenterande ruta kan man vidare läsa att "Östersundomin keskeisimmät rakentamisalueet Salmenkalliota lukuunottamatta ovat yksityisomistuksessa." Helsingfors stad äger även stora delar av Husö, där man länge planerat ett villaområde för goda skattebetalare. På en bild med Visanti, som publicerats med artikeln, kan man emellertid se att udden på Husö är en vit fläck på en uppdaterad version av illustrationen (havainnekuva) av utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.


Visantis medgivanden är anmärkningsvärda, men personligen ser jag den vita fläcken som den viktigaste detaljen i hela artikeln. På denna blogg har jag i otaliga inlägg uppmärksammat ett i sig rätt obetydligt projekt på Husö. Slaget om badplatsen och bryggan kan dock visa sig vara avgörande för hela Östersundoms framtid.




En jämförelse med den ursprungliga "illustrationen" visar att man även gjort andra mindre ändringar invid Natura 2000-områdena.




Den aktuella artikeln publicerades redan i tisdags på tidningens webbplats under rubriken "Östersundomista ei saada rantakaupunginosaa". I torsdags publicerades den på Sipoon Sanomats webbplats under rubriken
"Vuosien valituskierre uhkaa Östersundomin rakentamista".


På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades i fredags en nyhet med rubriken "Östersundomin yleiskaavaehdotus käsittelyyn keväällä 2013". Här kan man läsa att förslaget till gemensam generalplan för Östersundom läggs fram först på våren. Ursprungligen var det meningen att förslaget skulle vara klart att lägga fram till påseende redan nu på hösten. Samma dag publicerades på den aktuella webbplatsen en nyhet med rubriken "Östersundom-toimikunnan kokoonpano vaihtuu".


Fallet Sibbo har nu en kanal på YouTube. En länk till kanalen hittar man på denna sida uppe i högra marginalen.

"Nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen." Den 4 november 2012

HS 2.11 2012 s A 11

Största delen av Helsingfors stads information om planeringen av Östersundom härstammar från stadens ekonomi- och planeringscentral, som är direkt underställd stadsdirektör Jussi Pajunen. Enligt den information ekonomi- och planeringscentralen publicerat kan planeringen av Östersundom förefalla gå som på räls. Det är dock biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä som ansvarar för stadsplaneringen. I januari ansåg Penttilä i Helsingin Sanomat att flygfältet i Malm bör byggas till bostadsområde före Östersundom. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) I fredagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Penttilä rakentaisi pohjoiseen" och ingresstexten "Apulaiskaupunginjohtajan mielestä asuntorakentamisen painopiste on ollut liian pitkään idässä: nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen."

Den officiella motiveringen till inkorporeringen var i första hand att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen." Påståendet ingår i Pekka Myllyniemis Sibbo utredning. Myllyniemi har plagierat texten med påståendet ur Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men Myllyniemi har helt missförstått den påstådda obalansen. I inlägget "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007" har jag visat hur beredande tjänsteman Arto Sulonen försöker dölja Myllyniemis fatala missförstånd.

I motiveringarna till statsrådets Sibbobeslut hävdar Sulonen utgående från  Myllyniemis rapport å andra sidan att "Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta, jota on kaupungin vaikea asuntotilanne huomioon ottaen tarve laajentaa edelleen." I själva verket bor det rent matematiskt sett dubbelt så många invånare i huvudstadsregionens östra halva som i dess västra halva, vilket jag visat i inlägget "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".

I artikeln i fredagens Helsingin Sanomat talar Penttilä även om tomtbrist. Med tombrist syftar Penttilä här på färdigt planlagd tomtmark. Markområden för bebyggelse finns det däremot ingen större brist på. Penttilä påpekar vidare att "täydennysrakentaminen olisi halvempaa ja nopeampaa kuin uusien kaupunginosien, kuten Jätkäsaaren ja Kalasataman, rakentaminen." Östersundom nämner Penttilä inte ens.

För sex år sedan ville statsminister Matti Vanhanen lösa tombristen genom att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors. Enligt Vanhanen hade Helsingfors här "nästa tusen hektar färdig tomtmark". Dess värre kommer det att ta ännu flera år innan Helsingfors kommer att kunna erbjuda färdigt planlagd tomtmark i Östersundom. Rent ekonomiskt sett torde det för Helsingfors löna sig att vänta några årtionden innan man börjar bygga ut Östersundom.

Kommunalvalet och fallet Sibbo. Den 28 oktober 2012

Sipoon Sanomat 18.10 2012 s 2

I blogginlägget "Kommunalvalet 2012. Den 14 oktober 2012" uppmärksammar jag Juha Salo insändarartikel  "Puolustusministeri ampuu kovilla" i Sipoon Sanomat 11.10 2012. Artikeln som är riktad mot Sfp bemöts av Christel Liljeström och Bo Melander i varsin insändare i Sipoon Sanomat 18.10 2012. I senaste nummer av Sipoon Sanomat är det igen Juha Salos tur att kritisera Sfp.

Sipoon Sanomat 25.10 2012 s 9

Salo medger att Sfp i regeringen motsatte sig inkorporeringsbeslutet, men noterar samtidigt att endast svenska språkets ställning är eb regeringsfråga för Sfp. Salo föreslår vidare att Sfp med lov röstade mot Sibbobeslutet för att plocka poäng. Här förvränger Salo processen. Även föredragande minister Mauri Pekkerinen och Paavo Väyrynen från statsministerpartiet Centern röstade mot förslaget. Statsminister Matti Vanhanen betonade starkt att ministrarnas domarroll (med tanke på den juridiska bedömningen) förhindrade partidisciplin i den aktuella frågan. En annan sak är att Jyrki Katainen av de samlingspartistiska ministrarna torde ha krävt att de röstar för en ändring i kommunindelningen.

Sfp:s starka motstånd mot inkorporeringen är intressant. Delvis handlade motståndet om att man var rädd för att en inkorporering av sydvästra Sibbo skulle bli ett prejudikat, men motsåndet på regeringsnivå handlade även om att Sfp-ministerna kördes över då kommunminister Hannes Manninen uppmanade Helsingfors att komma med en framställning om ändring i kommunindelningen.




Kommunalvalet har på flera sätt aktualiserat fallet Sibbo. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo noterades även av Carl Haglund i Yles stora valdebatt. Yle publicerade den 26 oktober på arkivet en sida med rubriken "I Östersundom röstar man nu som helsingforsare". En klick på rubriken eller bilden leder till en sida med rubriken "Tassarna bort från Östersundom och Sibbo". Sidan, som publicerats den 16 oktober, innehåller videoklipp från år 1987 fram till oktober i år.




Hufvudstadsbladet publicerade igår en helsidesartikel med rubriken "Helsingforsbor saknar Sibboservice". Artikeln har på Hbl:s webbplats publicerats under rubriken "Före detta Sibbobor röstar i Helsingfors". (Rubriken löd här först "Nu röstar sydvästra Sibbo i Helsingfiors".)

Hbl 27.10 2012 s 12


Fallet Sibbo har inför kommunalvalet även behandlats på politiska bloggar. Rabbe Sandelin, som är uppställd för Sfp i Helsingfors, publicerade den 22 oktober ett blogginlägg med rubriken "Lever vi i en rättsstat? (glöm inte Sibbofallet)". Här skriver Sandelin bl.a. följande:

Sibbo betedde sig ur min synvinkel exemplariskt i hela härvan, med undantag för en sak: Kommunen beredde i snabb takt en ambitiös utvecklingsplan i egen regi för det omstridda området. Syftet var säkert att förekomma Helsingfors och visa att Sibbo lika bra kan göra det som Helsingfors i sina annekteringsmotiveringar förde fram. Det draget anser jag vara en aning oeftertänksamt, eftersom det med en gång rättfärdigade Helsingfors krav - lite som den mobbade, som försöker få mobbaren att sluta genom att gå med på mobbarens orimliga krav. Om en gång Sibboborna tidigare valt in beslutsfattare som förespråkat att inte föra Sibbo i denna riktning - så borde man ha hållit sig till linjen. Ett grönt Sibbo passar dessutom mig som Helsingforsbo betydligt bättre än åter nya sovstäder utan koppling till normalt liv, arbetsplatser och riktig stadskultur.

Österundom-föreningen (Östersundom-seura) har gjort en enkät för kommunalvalskandidaterna i Helsingfors och publicerat svaren på föreningens webbplats. Den som först besvarat enkäten är Rabbe Sandelin, som på den första frågan "Nykyisten asukkaiden mielestä tärkeimmät palvelut ovat huonontuneet Helsinkiin liittämisen jälkeen, esim terveyspalvelut. Mitä asialle pitää mielestäsi tehdä?" ger följande svar:

Sipoon alueliitos oli mielestäni lainvastainen, ja se pitäisi purkaa.



Höjda insatser vid Torpviken. Den 21 oktober 2012

City-Huuhkaja N:o 1 2012 s 8

I bloggilägget "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012" berättar jag att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen) den 6 september tagit beslutet att inte bevilja Idrottsverket i Helsingfors undantagslov för badstrand och brygga på Husö. Helsingfors stad har nu besvärat sig över ELY-centralens beslut till förvaltningsdomstolen. Det tyder på att det märkliga projektet med badstranden och bryggan är viktigt för Helsingfors.

I inlägget "Kanslichefen. Den 7 oktober 2012" berättar jag att Nylands naturvårdsdistrikt vid Finlands naturskyddsförbund i slutet av september hade sänt ett brev till biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen, där man ber henne förhindra att idrottsverket begår lagbrott på Husö. Stadssekreterare Hannu Hyttynen har den 27 september med anledning av Nylands naturskyddsförbunds brev från den 26 septenber begärt ett utlåtande av idrottsverket. Idrottsverket har svarat genom en utredning adresserad till Viljanen den 1 oktober. Utredningen är skriven av arkitekten Hanna Lehtiniemi, men undertecknad av idrottsdirektör Anssi Rauramo, som är verkchef. Utredningen har även sänts Nylands naturvårdsdistrikt, som ett svar på föreningens brev till Viljanen.

Utredningen är inte speciellt sakligt formulerad. Inledningsvis noteras det att att man redan gett flera motsvarande svar till Helsingfors naturskyddsförening (Helsingin luonnonsuojeluydistys) och Mikko Niskasaari, som man försöker peka ut som en bråkstake och den verkliga aktören bakom naturskyddsförbundets brev. Det hävdas vidare att alla begär om utredning gällt förbindelsen mellan parkeringsplatsen och bryggan på Husö och att slutsatsen alltid varit den samma, nämligen att idrottsverket inte överskridit sina befogenheter.

Det kan väl stämma att man i alla svar hittills hävdat att idrottsverket inte överskridit sina befogenheter. Däremot har idrottsverket de facto flera gånger överskridit sina befogenheter eller varit på väg att överskrida befogenheterna då naturskydsföreningarna uppmärksammat lagstridiga aktiviteter eller planer. (Se t.ex. "ELY-centralens utlåtande. Den 4 oktober 2010".) Mikko Niskasaari har i årets nummer av City-Huuhkaja i en artikel med rubriken "Östersundomin lintulahdet uhattuna" redogjort för hur idrottsverket försökte komma åt att muddra i Torpviken på gränsen till Natura 2000-området.


City-Huuhkaja N:o 1 2012 s 8. På fotografiet syns den påstådda badplatsen.

I sin artikel föreslår Niskasaari att man genom att muddra vid den tänkta simstranden försökte skapa ett prejudikat på att det inte skulle behövas någon skyddszon kring Natura-områdena i Östersundom. I sin utredning förnekar Lehtiniemi naturligtvis att det skulle finnas några dylika motiv. Istället avslutas utredningen med en antydan om att naturskyddsföreningarnas och Niskasaaris motiv till att motsätta sig idrottsverkets planer handlar om att den aktuella vägen går förbi en byggnad som staden hyrt åt Helsingfors naturskyddsförening år 1986. Alternativt skall påpekandet om det gamla torpet, som naturskyddsföreningen hyr, tolkas som ett hot om att staden kan säga upp hyreskontraktet.



Nylands miljövårdsdistrikt har besvarat biträdande stadsdirektören i brev daterat 16.10 2012. I brevet hotar naturskyddsföreningen i sin tur med att be andra myndigheter utreda bl.a. det olovliga vägbygget.



Angående Natura 2000-området har Helsingfors stad under den gångna veckan publicerat en nyhet under rubriken "Nordsjö hamn har inte sänkt det angränsande Naturaområdets värde för fågelbeståndet". Nyheten, där publikationen "Vuosaaren satamahankkeen linnustonseuranta 2011 - Vuosien 2001–2011 yhteenveto" presenteras, publicerades först på finska med rubriken "Vuosaaren satama ei ole heikentänyt viereisen Natura-alueen linnustoarvoja" och därefter på engelska. Tydligen har man på staden ansett nyheten vara viktig. Nyheten illustreras av ett fotografi av bryggan invid den påstådda badplatsen på Husö. I nyheten kan man bl.a. läsa att "Undersökningsmaterialet bildar en god grund för utvärderingen av bland annat de verkningar som den gemensamma generalplanen för Östersundom och det nya kraftverket som planeras i Nordsjö har för fågelbeståndet i Naturaområdet Svarta backens lundområde och Östersundoms fågelvatten."

Kommunalvalet 2012. Den 14 oktober 2012


Fastän det snart är fyra år sedan inkorporeringen av sydvästra Sibbo förverkligades diskuteras inkorporeringen även inför det stundande kommunalvalet. I TV-nytt i onsdags ingick ett  nyhetsinslag med rubriken "Viktigt val för Östersundomborna". (Se även nyhetstexten "Östersundombor vill ej ha ohejdad exploatering".) I inslaget intervjuades även lokalpolitiker från det återstående av Sibbo.


Sipoon Sanomat  4.10 2012 s 6

För två veckor sedan deltog ordförande Carl Haglund i Sfp:s kommunalvalskampanj i Sibbo vid höstmarknaden i Nyckby. Här framförde Haglund kritik mot Samlingspartiet (och Centern) utgående från inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Enligt föregående nummer av Sipoon Sanomat sade Haglund bl.a. föjande:

Kokoomuksen uskottavuus kunta-asiassa on erittäin kehno. Ensin Helsingin Kokoomus tuli ja jyräsi osan tästä kunnasta väkisin itselleen vastoin kaikkia Suomen oikeusperiaatteita. Nyt Helisngin Kokoomus ajaa edelleen mammuttikuntamallia, mutta samalla puolue täällä Sipoossa väittää, että he ovat ihan syyttömiä.

Sipoon Sanomat 11.10 2012

I en insändarartikel Sipoon Sanomat 11.10 2012 svarar Juha Salo, som är ordförande för Sipoon Kokoomus ry, på Haglunds kritik. Artikeln, som har rubriken "Puolustusministeri ampuu kovilla", har även publicerats på  avdelningen "Kunnalisvaalit 2012" på Salos webbplats. I artikeln skriver Salo bl.a. förljande:

Haglundin ajatus on siis se, että kokoomus ja keskusta ovat erityisen syyllisiä Lounais-Sipoon menetykseen. On myönnettävä, että osa aktiivisesti Sipoota vastaan toimineissa helsinkiläisvaikuttajista oli tosiaan kokoomuslaisia, mutta eivät kaikki. Maan hallituksessa puolestaan istui päätöksen teon hetkellä myös RKP, mutta tämä taitaa olla jo liian kaukaista historiaa Haglundille. 
Sipoon Kokoomuksen tai Sipoon kokoomuslaisten syyttäminen asiassa on täydellisen harhaanjohtavaa. Sipoon Kokoomus on rajansiirtokiistassa vastustanut naapurin aikeita kaikin tavoin. Sitä paitsi jos on ihan pakko ikäviä asioita kaivella ja syylistä Sipoosta etsiä, se löytyy kyllä vuosikymmeniä harjoitetusta eristäytymispolitiikasta, jota kunnassa yksinvaltaisesti toteutti RKP.

Salos påpekande att även Sfp-ministrar satt i regeringen så Sibbobeslutet togs är inte speciellt relevant då Sfp- ministrarna till skillnad från samtliga samlingspartistiska ministrar röstade mot inkorporeringen. Det var där till partiordförande Jyrki Katainen som föreslog att man skulle ta beslutet i enlighet med föredragande och beredande tjänsteman Arto Sulonens förslag, då föredragande minister Mauri Pekkarinen (c) föreslog att förslaget förkastas.

Påstående att Sfp bär ansvar för gränsjusteringen genom den isoleringspolitik som kommunen under partiets ledning bedrivit är i sig osaklig, men är samtidigt en upprepning av den propaganda som riktades mot Sibbo i samband med den så kallade Sibbofrågan. Så till vida kan man kanske se ett samband mellan Sfp:s traditionella politik och inkorporeringen att Raimo Ilaskivi år 1989 föreslog att "Helsinki ryhtyy alueliitosneuvotteluihin Sipoon läntisten alueiden vapaaehtoiseksi liittämiseksi Helsinkiin kaupunkirakntamisen turvaamiseksi ja toisaalta kanta-Sipoon säilyttämiseksi ruotsinkiellisena kuntana". (Se "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007".) På tjänstemannanivå torde man ha förhandlat om en frivillig gränsförskjutning ännu på 1990-talet. År 2006 var Ilaskivis förslag knappast längre gångbart, men istället försökte man genom hot locka Sfp i Sibbo att gå med på att formellt frivilligt avstå västra delarna av kommunen.

Det var stadsdirektör Jussi Pajunen och stadsstyrelseordförande Jan Vapavuori som våren 2006 framförde Helsingfors hot och/respektive erbjudande. Om Sibbo kommunfullmäktige i Sibbo inte frivilligt gick med på en gränsjustering, skulle Helsingfors ta hela sydvästra Sibbo med skärgården fram till Sibbo å. Därtill skulle Helsingfors inte sälja stadens mark i Nyckby och Östra Nylands förbund, där Christel Liljeström var ordförande för landskapsstyrelsen, skulle slås samman med Nyands förbund. Om Sibbo frivilligt gick med på en i hemlighet föreslagen mindre gränsförskjutning (som motsvarar utredningsmannen Pekka Myllyniemis förslag) skulle Östra Nylands förbund, som var ett vitalt svenskt och östnyländskt intresse, däremot få bestå. Ett motsvarande hot eller lockbete hade inte bitit på en samlingspartistisk kommunledning. Sibbos och Sfp:s påstådda "isoleringspolitik" handlade i första hand om att Sibbo (på språkpolitiska grunder) orienterade sig mot Borgå och prioriterade samarbetet med östra Nyland. I sin artikel kritiserar Salo försvarsminister Haglund även för att lyfta fram "Borgå-alternativet". Salo torde konkret syfta på olika alternativ för utredningen av kommunstrukturen, men man kan här även läsa in kritik mot Sfp:s traditionella "isoleringspolitik".

I Salos artikel kan man vidare läsa följande:

Me Sipoon Kokoomuksessa emme kutsu ministereitämme tänne antamaan väärää todistusta muista puolueista. Sen sijaan olemme kyllä aktiivisesti yhteydessä valtakunnan päättäjiin ja yritämme viestiä sipoolaisten näkemyksiä. Viimeksi 19.9. lähestyimme kipakalla kirjeellä kokoomusministeri Henna Virkkusta  ja SDP:n ministeriä Krista Kiurua vaatien kuntaliitostyöryhmän jäsentä Pekka Myllyniemeä vaihdettavaksi henkilöön, johon sipoolaiset luottavat enemmän.

Christel Liljeström har kommenterat Salos artikel först i ett par kommentarer på Fallet Sibbos Facebooksida och senare i ett blogginlägg med rubriken "Kokoomu vääristää".

Samlingspartiet verkar trots förlusten av Östersundom inte ha haft några större problem att värva kandidater i Sibbo. Avhopparen Eero Seppänen, som för fyra år sedan kom med hård kritik av Samlingspartiets ledning (se t.ex. "Det öppna samhällets fiender. Den 2 maj 2008") och som i förra valet ställde upp för Vårt enade Sibbo, ställer däremot inte upp i kommunalvalet denna gång. Inte heller författaren till "Sipoon ryöstö", Jouko Tikkanen från Centern ställer upp i kommunalvalet 2012. Centern har inte lyckats nominera en enda kandidat i Sibbo. I en text med rubriken "Motvind för Centern i Sibbo" i Borgåbladet den 9 oktober låter Eero Lankia förstå att problemen beror på annekteringen, som var totalt mot Centerns principer.

Bbl 9.10 2012 s 6 




Kanslichefen. Den 7 oktober 2012



I inläggen "Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007", "Pacta sunt servanda. Den 27 december 2007" och "Regeringsråd Arto Sulonen. Den 28 maj 2008" har jag citerat ur Jan Vapaavuoris anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni 2012, där Vapaavuori förklarar varför initiativet till en ändring i kommunindelning måste tas i brådskande ordning just vid den aktuella tidpunkten:

Kuten tiedossa on, asia on valtioneuvoston, ei Helsingin käsissä. Tämän takia valtuuston yhteistä tahtotilaa on pyritty edistämään lobbaamalla aktiivisesti asiaa kevään aikana monille ministereille ja keskeisille valtion virkamiehille. Noin viime viikon puolivälissä kävi ilmeiseksi, että meillä on perusteltua syytä olettaa valtiovallan suhtautumisen kehittyneen niin myönteiseksi, että asian ratkaiseminen nyt olisi mahdollista.

Ur Vapaavuoris uttalande har jag dragit slutsatsen att Helsingfors ledning en vecka före det historiska fullmäktigemötet hade fått det bekräftat att förvaltningsråd Arto Sulonen på kommunavdelningen vid inrikesministeriet i egenskap av beredande tjänsteman var beredd att godkänna och förorda en framställning till en ändring i kommunindelningen. Sulonen kom bevisligen att jämna vägen för en inkorporering genom att ignorera och dölja bristerna i så väl Helsingfors som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis framställning. Jag har hittills utgått ifrån att det huvudsakligen var Sulonen som på kommunminister Hannes Manninenens (och senare Mari Kiviniemis) uppdrag gjorde det smutsiga jobbet. Nu har det dock kommit fram att Sulonen inte var den enda tjänstemannen som var införstådd i den aktuella överenskommelsen mellan staten och Helsingfors. Och i sig är det väl klart att även en mellanhand mellan kommunministern och regeringsråd Sulonen på kommunavdelningen måste ha "förhållit sig positiv" till inkorporeringen.




I mars i år blev Helsingfors biträdande stadsdirektör Tuula Haatainen (sdp) vald till vice vd på kommunförbundet, dit för övrigt även Arto Sulonen flyttat. I Haatainens ställe valdes Ritva Viljanen (sdp) med Samlingspartiets stöd till ny biträdande stadsdirektör med ansvarar för bildnings- och personalärenden. Viljanen, som är bosatt i Vanda, är den enda tjänstemannen i stadens högsta ledning som inte har ett förflutet som politiker. I artikeln "Ritva Viljanen apulaiskaupunginjohtajaksi" från april har dock fullmäktigegruppordförande Jorma Bergholm redogjort för Viljanens meriter:

Sisäasiainministeriö oli vuoteen 2008 saakka kunta- ja aluehallinnosta vastaavana ministeriö. Ritva Viljanen tuntee kunta-asiat tämänkin vuoksi erinomaisesti. Hänellä oli vastuualueeseensa liittyen tärkeä ja rakentava rooli, kun valtioneuvosto teki vuonna 2008 päätöksen Sipoon osien liittämisestä Helsinkiin.

Ritva Viljanen var alltså kanslichef på inrikesministeriet då ministeriet beredde behandlade framställningarna till ändring i kommunindelningen och beredde statsrådets Sibbobeslut. Enligt Bergholm hade hon här en "viktig och konstruktiv roll".

Till biträdande stadsdirektör Viljanens ansvarsområde hör bl.a. Helsingfors idrottsverk. Nylands naturvårdsdistrikt lär för ett par veckor sedan ha sänt ett brev till Viljanen där man ber henne förhindra att idrottsverket begår lagbrott på Husö. Viljanen har enligt uppgifter på Facebook lovat kontrollera saken, men jag har föga skäl att lita på att hon gör det.



Östersundom-klinikka. Den 30 september 2012

Östersundom-kliniikka


Den 4 september körde projektet Östersundom-klinikka igång med ett inledande seminarium. I deltagarlistan hittar man bl.a. markägarna Joachim Borgström och Markus H Borgström från Östersundom gård. På RAKLIs webbplats finns material eller presentationer från seminariet. Speciellt intressant är Sakari Pulkkinen presentation (pdf) för anförandet "Östersundomin maankäyttö ja kaavoitus". Den första dian i Pulkkinens presentation visar att Östersundom ligger lika långt från Helsingfors centrum som de obebyggda områdena i sydöstra Kyrkslätt.


Östersundom


I samma presentation finns klipp ur en ny eller kompletterad version av Illustration över utkastet till generalplan för Östersundom (havainnekuva). Nytt på illustrationen av "Porvarin liittymä" är bl.a. snabbspårvägslinjerna, som är tänkta fortsättningar på jokerlinjerna I och III. Tillagd är även gränsen för Natura 2000-området, så att man ser att Helsingfors stadsplaneringskontor vill bygga ända fast till det fredade områdets gränser.


Parvari


På ilustrationen av Sakarinmäen liittymä Porvoonväylälle har man lagt till solkraftverk mellan landbo och motorvägen. Man kan fråga sig vad det är för idé att producera el på ett så ekonomiskt värdefullt område. Det går visserligen en kraftlinje genom området, men vill man komplettera elnätet med (i finländska förhållanden) mycket dyr solenergi kunde man väl välja att göra det någon annanstans.




Idén med solenergi i Östersundom verkar inte ekonomiskt realistisk eller rationell, men syftet är väl att legitimera den kontroversiella exploateringen (och inkorporeringen) av Östersundom med ekologiska projekt. Och så gäller det förstås om skapa en positiv bild av det "soliga" Östersundom.


www.ostersundom.fi



Stadin rantaryhmä. Den 23 september 2012


Stadin rantaryhmä, som är ett samarbetsorgan för stadsdelsfösföreningar, ordnade den 13 september ett diskussionstillfälle under temat "Merellinen Helsinki". Vid diskussionstillfället presenterade representanter för olika fullmäktigegrupper sina synpunkter på ett antal frågor, som berörde hav och stränder i Helsingfors. En av frågorna löd "Kannatatteko nykyisiä suunnitelmia kaavoittaa Östersundom 70.000 ihmisen asuinalueeksi?" Ett referat från tillfället hittar man på Pro Meri-Rastilas blogg i ett inlägg skrivet av Erkki Haapaniemi. I inlägget kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomista näimme myös kuvaesityksen. Uusi rakennusalue merkitsee entisen miljöön totaalista katoamista. Pengerrykset hävittävät luonnonrannat täysin. Rakentaminen piirittää, tasan rajoja myöten, keskelle jäävän pienen Natura-alueen. Sipoonrannan jo rakennetut talot ovat ”hirveitä” erään yleisössä olleen mukaan. Laura Kolbe selitti ”betonipuolueiden” Kokoomuksen ja SDP:n olevan Sipoon epäeettisen valtauksen takana. ”Jotakin heidän piti tehdä ja nopeasti”. Astrid Thors sanoi ottavansa Sakari Topeliuksen vanhuudenkodin suojelun omalle työlistalleen.




Jag har på min blogg i hårda ordalag kritiserat Laura Kolbe, som stödde Hannes Manninen och Matti Vanhanen i inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Kolbe är dock en av de första Helsingforspolitiker som erlännt att allting inte gått rätt till i fallet Sibbo och som offentligt har ändrat ståndpunkt. I kritiken av planerna för Östersundom representerar hon lika väl Centergruppens åsikt. Kolbes ståndpunkt, liksom övriga fullmäktigeledamöters åsikter, finns refererade även i ett blogginlägg av Hanna-Leena Ylinen med rubriken "Merellinen Helsinki – Stadin rantaryhmän vaalitilaisuus". Här kan man bl.a. läsa följande:

Rantaryhmä oli valmistellut muutaman puheenvuoron, joista luontoalueisiin liittyi lähinnä Östersundomin tapauksen esittely. Lisäksi osanottajille oli keskustelun pohjaksi jaettu etukäteen kuusi kysymystä, joista kiinnostavimmat olivat Östersundomin rakentamiseen liittyvä ja kysymys siitä, tulisiko Helsinki-puisto muuttaa kansalliseksi kaupunkipuistoksi, jotta Helsingin luontoalueet saataisiin paremmin turvattua. ...
[Yrjö] Hakasen näkemys Östersundomista vaikutti järkevältä. Hänen mielestään ylimitoitetusta asukastavoitteesta tulisi tinkiä ja rakentaa huomattavasti pienemmälle alueelle tiiviisti, jotta jäljelle jäisi mahdollisimman paljon luonnontilaista ympäristöä.
Vihreiden Elina Moisio harmitteli, ettei luontojärjestöjen tekemää varjokaavaa otettu huomioon Östersundomin suunnittelussa. ...
Kokoomuksen Ulla-Marja Urho halusi sekä syödä että säilyttää kakun todetessaan, että olisi hienoa pitää luontoa Östersundomissa, mutta rakentaminen on perusteltua, koska ihmiset haluavat asua rannalla. ...
Illan iloiset yllättäjät olivat Keskustan Laura Kolbe ja kristillisdemokraattien Tuulikki Vuorinen. Vuorinen oli puheenvuoroissaan johdonmukaisesti luontoalueiden puolella. Kolbe puolestaan nimitti Kokoomusta ja SDP:tä betonipuolueiksi ja kertoi aiemmista kokemuksistaan kaupunkisuunnittelulautakunnassa, jossa betoniliittoutuma jyräsi äänin 5 – 4. Tuttua meille merirastilalaisille tältäkin vuodelta. Östersundomin osalta Kolbe muistutti Jussi Pajusen ja Jan Vapaavuoren Sipooseen tekemästä ryöstöretkestä, joka soti monien oikeustajua vastaan.


Laura Kolbe
Laura Kolbe


Stadin rantaryhmä har tagit ställning till planerna för Östersundom i ett utlåtande till Östersundomkommittén från maj 2011. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Asuntorakentamisen osalta Stadin Rantaryhmä katsoo, että Östersundomin luonteeseen ei ainakaan nykyisten luonnonrantojen osalta kuulu kaupunkimainen rakentaminen tiiviisti rantaan. Se estää rannasta nauttimisen kaikilta muilta paitsi rantaviivaan kiinni rakennettujen talojen asukkailta.

Stadin rantaryhmä gav i november 2010 även ett utlåtande över förslagen till nationalpark i Sibbo storskog. Här kan man läsa bl.a. följande:

Stadin rantaryhmä kannattaa Sipoonkorven kansallispuiston perustamista laajimman vaihtoehdon mukaisesti niin, että se ulottuu merelle saakka, kuten Metsähallituskin on ensisijaisesti esittänyt. ...
Helsingissä ei ole muualla niin hyvin luonnontilassa säilyneitä ranta-alueita kuin Sipoonkorven merenrantavyöhykkeellä. Tämä tilanne tulisi säilyttää ja kansallispuisto antaisi siihen mitä parhaimmat edellytykset. ...
Suomen hallitus lähtee siitä, että ekoyhteydet tulevasta Sipoonkorven kansallispuistosta ranta-alueille turvataan. Tämä pyrkimys onnistuisi parhaiten sisällyttämällä ranta-alueet ekoyhteyksineen kansallispuistoon.
Liitosalueella tulee kunnioittaa luonnonmukaisuutta, ja kaupunkimaisten puistojen suunnittelua varsinkin rannoille tulee välttää. Luonto vahvistaa luontevasti liitosalueiden asukkaiden kotiseuturakkautta. Luonnon säilyttäminen tuleekin ottaa alusta pitäen liitosalueen suunnittelun kulmakiveksi.



Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012


Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen) tog den 6 september beslutet att inte bevilja Idrottsverket i Helsingfors undantagslov för badstrand och brygga på Husö. I beslutet citeras bl.a. ur ELY-centralens utlåtande "Kannanotto Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineistoon" över utkastet till gemensam generalplan för Östersundom från ifjol (se "Ely-centralens ställningstagande. Den 20 juni 2011"):

Yleiskaavaluonnoksen maankäyttöratkaisussa tehokas ja laajamittainen rakentaminen on tuotu eri suunnista Natura-alueiden välittömään läheisyyteen. Tämän vuoksi voidaan jo ilman luonnonsuojelulain 65 §:n mukaista arviointiakin suoraan tehdä johtopäätös, että esitetty kaavaratkaisu heikentäisi merkittävästi ainakin niitä luonnonarvoja, joiden perusteella Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet on nimetty Natura 2000 –verkostoon. 

ELY-centralen ger följande sammanfattade motivering till sitt beslut:

Uimaranta- ja laiturialue rajautuu Natura-alueeseen. Helsingin, Sipoon ja Vantaan yleiskaava on tekeillä. Kun otetaan huomioon kaavoituksen tämänhetkinen vaihe ja se että kaavoituksen vaikutukset Natura-alueisiin on selvittämättä, tietoa tulevista kokonaiskäyttäjämääristä ei ole ja vielä lisäksi alueen rakentamispaineet, ELY-keskus katsoo, että näissä oloissa pysyvän laiturin rakentaminen rakennuspaikalle aiheuttaa haittaa kaavoitukselle, kaavan toteuttamiselle ja alueiden käytön muulle järjestämiselle. Pysyvän laiturin rakentaminen vaikeuttaa myös luonnonsuojelun tavoitteiden saavuttamista. Hakemuksen tueksi ei ole erityisiä syitä.

Påståendet att en bryggan skulle försvåra planläggningen av området är intressant. I verkligheten torde planerna på en brygga och en simstrand ha varit tänkta att underlätta förverkligandet av Helsingfors planer för Husö. Byggandet av badstranden och bryggan med tillhörande "räddningsväg" hänger uttryckligen samman med planeringen av Husö som ett bostadsområde, vilket jag speciellt visat i inläggen "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010" och " Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011". Här hade man tänkt sig börja förverkliga planerna medan det ännu rådde byggnadsförbud och innan generalplanen var godkänd.


 "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja"


Finlands naturskyddsförbund publicerade den 11 september ett pressmeddelande med rubriken "Natura-alueelle rakentaminen kiellettiin Östersundomin Talosaaressa". Här kan man bl.a. läsa följande:

Talosaaressa KSV yritti luoda ennakkotapauksen, ruopata lintulahden laitaa ilman suojavyöhykettä. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puututtua töihin, kaupunki joutui hakemaan niille lupaa Uudenmaan ELY-keskukselta. ...
Osaltaan tämä edistää Sipoonkorven kansallispuiston laajentamisen erämaasta rannikolle, kuten ympäristö- ja monet muut järjestöt ovat ehdottaneet", toteaa Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puheenjohtaja Sirkku Manninen.

I meddelandet tals det om stadsplaneringskontoret (KSV), fastän undantagstillståndet formellt hade sökts av idrottsverket. I verkligheten är det stadsplaneringskontoret som drivit projektet med den olovliga "räddningsvägen" till bryggan och badstranden, som saknade tillstånd. För ett knappt år sedan placerade idrottsverket ut oerhört påkostad märkning av den aktuella vägen, som på vägskyltar och guidekartor nu benämns "huvudvandringsled". (Se "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011".) Så sent som i augusti i år har man kompletterat markeringen av "huvudvandringsleden", men vägen leder enligt skyltningen och kartorna fortfarande till en servicebrygga och en badplats som inte existerar.

Mikko Niskasaari publicerade den 11 september ett blogginlägg med rubriken "Natura-alueelle rakentaminen kiellettiin Östersundomissa". I blogginlägget skriver Niskasaari bl.a. följande:


Kaupunkisuunnitteluviraston tavoitteena on rakentaa aivan Natura-lahtien rannoille ja myös kaivaa osa lahdista kanaviksi. Se kävi talvella 2010 neuvottelemassa silloisen ympäristöministeri Paula Lehtomäen (kesk) kanssa oikeudesta poiketa Natura-säädöksistä Östersundomissa. Lehtomäki oli myötämielinen, mutta joutui asian paljastuttua kiireesti perumaan puheitaan. ... 
KSV haluaisi kaavoittaa Östersundomin meren rannat omakotitonteiksi rikkaille. "Rannat rikkaille" on KSV:n ykköstavoite ... 
Talosaaressa KSV yritti luoda ennakkotapauksen, ruopata lintulahden laitaa ilman suojavyöhykettä, salaa ja kaupungin omin päätöksin. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen (Helsy) puututtua töihin, kaupunki joutui hakemaan niille lupaa Uudenmaan ELY-keskukselta.
Yritys oli KSV:lle niin tärkeä, että uimapaikkaa on asian eri käänteissä ollut junailemassa viraston päällikkö, koko Östersundom-kaavoitusta johtava Tuomas Rajajärvi. Asia on ollut virkakunnalle myös tavattoman kuuma. Asiaa käytännössä hoitanut liikuntaviraston arkkitehti Hanna Lehtiniemi uhkaili tammikuussa Helsyn edustajaa ikävyyksillä, maineen menetyksellä ja suhteiden katkeamisella kaupunkiin, jos yhdistys vielä puuttuu uimapaikka-asiaan.


Jag känner inte från förut till några egentliga förhandlingar med den centerpartistiska miljöministern Paula Lehtomäki, men förhandlingarna passar väl in i helhetsbilden. Det var egentligen regeringspartiet Centern som med Helsingfors kom överens om att huvudstaden skulle få sydvästra Sibbo för havsnära småhusbebyggelse. När naturskyddsområdena visade sig stå i vägen för planerna, kan centerministern ha uppfattats som förpliktigad att röja undan hindren. När Centern inte längre har regeringsansvar och då överenskommelsen om kommunreformen KSSR är bruten, finns det inga vägande skäl att särbehandla Helsingfors när det gäller Natura 2000.


Officier Pekka Myllyniemi. Den 9 september 2012


I inlägget "Myllyniemi är tillbaka. Den 26 augusti 2012" noterar jag att Pekka Myllyniemi tillsammans med tre andra betrodda av finansministeriet utsetts för en "förhandsutredning", där man skall "lägga fram förslag om sådana kommunindelningsutredningsområden inom vilka kommunerna inom metropolområdet ska genomföra sina sammanslagningsutredningar." Namnet Pekka Myllyniemi fick säkert en och annan att höja på ögonbrynet. Utnämningen av Myllyniemi har fått publicitet i de lokala medierna i Lojo, men även Helsingin Sanomat uppmärksammade ännu under den gångna veckan Myllyniemi tillsammans med de fem andra i sextetten för förhandsutredningen om metropolområdet. I den digitala versionen av Helsingin Samomats nummer den 3 september lyfts Myllyniemis bild fram, kanske bara av en händelse. (Se ovan.) I presentationen av utredarna kan man i läsa följande:

UP­SEE­RI HER­MOS­TUT­TI SI­POON. Loh­jan eläk­keel­le jää­nyt kau­pun­gin­joh­ta­ja Pek­ka Myl­ly­nie­mi sel­vit­ti Ös­ter­sun­do­min siir­toa Si­pool­ta Hel­sin­gil­le. Ra­por­tis­sa oli lai­nauk­sia Hel­sin­gin pa­pe­reis­ta, mi­kä nä­räs­ti Si­poo­ta.

Personligen uppfattade jag inte att man i Sibbo skulle ha tagit så stor notis av att Myllyniemi "citerade" Helsingfors egna papper. Den bild en del medier gav av "citeringen" var bagatelliserad. I verkligheten handlade det inte bara om citat utan citationstecken och källhänvisningar, utan om plagiat av den inte tidigare publicerad utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral hade sänt till inrikesministeriet 18.10.2006.

HS 3.9 2012 s A 10

Värre än plagiatet var lögnen att "förslagsdelen" var Myllyniemis egen, vilket medierna aldrig brydde sig om att undersöka. (Se t.ex. "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi plagierade inte bara "Helsingfors papper". Han fick även hjälp med utredningen från kommunförbundet, som senare även var representerat när HFD gjorde sitt beslut i fallet Sibbo. (Detta kan dock inte Myllyniemi själv klandras för.) Myllyniemi plagierade ytterligare bl.a. Wikipedia, vilket är speciellt pinsamt med tanke på att han inte plockade bort länkmarkeringarna. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006.")

Google+ Followers