Utvalda inlägg X. Den 30 juni 2012

Hur det gått till då utredningsman Pekka Myllyniemi plagierade Helsingfors egen utredning, som stadsfullmäktige i Helsingfors godkände dagen före Myllyniemis utredning offentliggjordes, förblev länge en gåta. I juli 2007 klarnade det. Dokumentet som Myllyniemi kopierade kunde jag presentera i  inlägget
"Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007".

Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007

Kommunstyrelsen i Sibbo antog på sitt möte igår enhetligt kommundirektörens förslag till besvär över statsrådets gränsbeslut. Där till gav styrelsen kommundirektören fullmakt att kompletera besvärstexten. Besvär angående statsrådets beslut bör lämnas in senast fredagen den 3 augusti. Helsingin Sanomat har uppmärksammat Sibbo kommuns besvär i en notis med rubriken "Sipoo kunnanhallitus päätti valittaa kuntaliitoksesta". I Borgåbladet ingår en motsvarande artikel med rubriken "Sibbostyrelsen enig om besvär". Enligt artikeln anser Sibbopolitikerna att Sibbo inte kan förlora i Högsta förvaltningsdomstolen, men mellan raderna antyds en misstro mot myndigheterna. Jag citerar ur artikeln:

– Det skall bli intressant att sedan se vem som kommer att bereda ärendet i högsta förvaltningsdomstolen, sade styrelsemedlem Kaj Lindqvist (sfp).
– Och vem som kommer att vara på semester eller annars "upptagna" när ärendet skall behandlas, lade en annan till.

Yle Internytt (Östnyland) har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo sätter sin tillit till HFD". Jag citerar ur notisen:

En ändring i kommunindelningen ska basera sig på en framställan av en kommun eller på inrikesministeriets initiativ. Sibbo påpekar att statsrådets beslut inte baserar sig på någondera.

Helsingfors förslog att ett betydligt större område av sydvästra Sibbo skulle anslutas till staden, det förslaget förkastades i inrikesministeriets beslut den 28 juni i år. Statsrådet beslut kan alltså inte grunda sig på Helsingfors framställan men å andra sidan har inrikesministeriet inte tagit något initiativ till ändring av kommunindelningen, säger Sibbo bla i sina besvär.

För en som inte är jurist verkar argumenteringen för att inrikesministeriet inte tagit något initiativ kanske inte så övertygande. Å andra sidan torde HFD genom Sibbo kommuns besvär nu tvingas reda ut om det tagits något formellt initiativ och hur, när och av vem det i så fall tagits.
Lyssna till Radio Vega Östnylands nyheter 9:30.

Jag har på denna blogg flera gånger understrukit att utredningsman Pekka Myllyniemi i sin rapport inte direkt har kopierat Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november, utan att han kopierat en äldre version av dokumentet. Till Helsingin Sanomat (8.12.6006) gav Pekka Myllyniemi följande förklaring till hur han fått (en del av) texten som han plagierat i sin rapport:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Myllyniemis förklaring ser ut att stämma. Jag har idag fått en äldre versionen av motiveringarna. Det är ett brev från Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral och daterat 18.10.2006. Rubriken är "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken".

I den ovannämnda "utredningen" finns bl.a. följande tokiga formulering, som Myllyniemi kopierat till sin text, men som Helsingfors ändrat lite på i sitt utlåtande:

Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Påståendet om att bebyggelsen i Sibbo är splittrad och riktad mot Borgå härstammar för övrigt från Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006. Med i Ratasvuoris utredning finns även följande sats, som Arto Sulonen citerar i inrikesministeriets promemoria till statsrådets gränsbeslut, men som saknas i Helsingfors utlåtande:

Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin.

Den ovanciterade satsen återfinns på två olika ställen i Myllyniemis rapport. Ur Ratasvuoris utredning framgår att Myllyniemi inte bara direkt kopierat fel som Helsingfors senare rättat i sitt utlåtande, utan även har gjort ändringar så att betydelsen blivit fel. I Ratatasvuoris utredning heter det således liksom i Helsingfors utlåtande att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen" där Myllyniemi hävdar att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen". På motsvarande vis skriver Myllyniemi att "Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta", där det så väl i Ratasvuoris utredning som i Helsingfors utredning står att "Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta." Myllyniemi har tydligen missförstått påståendet om obalans i regionen.


I sin rapport skriver Myllyniemi att "Lausunnossaan kuntajaotuksen muuttamista Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken koskevasta esityksestä ja koskevista huomautuksista kaupunginhallitus on täsmentänyt perustelujaan." I detta sammanhang refererar Myllyniemi faktiskt till Helsingfors utlåtande när han citerar ur det 9. och sista avsnitet i utlåtandet. Till min överaskning finns "stadsstyrelsens preciserade motiveringar" med i Ratasvuoris utredning. Att Myllyniemi faktiskt kopierat motiveringarna ur Ratasvuoris utredning och inte ur Helsingfors utlåtande antyder det faktum att betoningarna är de samma i Myllyniemis rapport som i Ratasvuoris utredning, medan de saknas i Helsingfors utlåtande. (I Myllyniemis rapport är de betonade orden dock kursiverade medan det i Ratasvuoris utredning används fet stil.) Myllyniemi bör alltså ha varit medveten om att han utan att ange källa på tiotals sidor i sin rappport kopierat text som även skulle ingå i Helsingfors utlåtande till läsnsstyrelsen.

I Ratavuoris utredning finns en liten intressant detalj, som föranleder frågor. I Helsingfors utlåtande ingår följande text:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue. Kartta on liitteenä 1.

Motsvarande text i Ratavuoris utredning lyder enligt följande:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä 1 olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue.

I Myllyniemis rapport lyder motsvarande text enligt följande:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi oheisesta kartasta nro 5, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä.

På kartan i Myllyniemis rapport har Helsingfors gränsförslag av förekommen anledning inte ritats ut. Det betyder att kartan som ingår i rapporten inte kan ha skannats från en utskriven sida. Myllyniemi eller inrikesministeriet måste ha fått kartan i digital form. På Internet finns "bilaga 1" i formatet PowerPoint. Från dian med kartan går det lätt att ta bort den påklistrade gränslinjen. Knappast har Myllyniemi i sista stund hittat kartan på nätet och egenhändigt tagit bort gränsen, då han inte ens klarat av att ta bort länkmarkeringarna från texten som han kopierat från Wikipedia. Av den utskrivna kopia som en Sibbobo idag fått från inrikesministeriet framgår även att inrikesministeriet har Ratasvuoris utredning i digital form som ett Word-dokument. (Filnamnet är Sipooselvitys.doc.) Dokumentet har funnits i Suvi Savolainens mapp. Överinspektör Savolainen fungerade som utredningsman Myllyniemis kontaktperson vid inrikesministeriet.

I sin Rapport skriver Myllyniemi att "Vid kommundelssammanslagningar som överskrider gränsvärden och där någon berörd kommun motsätter sig sammanslagningen måste man således först undersöka om förutsättningar enligt 3 § i kommunindelningslagen överhuvud föreligger och därefter om de är särskilt vägande." Helsingfors har för utredningsmannens del gjort den behövliga undersökningen och redogjort för resultatet i Ratasvuoris utredning. Det är i praktiken Ratasvuoris utredning som ligger till grund för Arto Sulonens beredning och därmed för statsrådets gränsbeslut. Sulonen omnämner dock inte Ratasvuoris utredning i promemorian. I förordet till sin rapport framför Myllyniemi sitt tack till överinspektör Suvi Savolainen, men han tackar varken Eila Ratasvuori eller Jussi Pajunen, som för kommunindelningsutredarens del gjorde utredningen som inrikesministeriat betalade honom för.

Utvalda inlägg IX. Den 29 juni 2012

I innehållet i inlägget "Utpressning, hot och bluffande. Den 23 juni 2007" är kanske det mest sensationella på hela bloggen. Ännu fem år efter att jag skrivit inlägget anser jag att det innehåller sprängstoff som kunde ha tvingat ministrar att avgå. I sig innehåller inlägget inte så mycket nya avslöjanden, utan det är snarare sammanställningen och helhetstolkningen som är sensationell. Därmed lyckades jag inte få medierna intresserade för avslöjandena om att högt uppsatta beslutsfattare sysslat med utpressning och bluffmakeri.

Utpressning, hot och bluffande. Den 23 juni 2007

Sent om sider har jag haft möjlighet att studera det hemligstämplade förhörsprotokollet från förhöret av Markku Luoma och Christel Liljeström från augusti ifjol. Protokollet läckte till Helsingin Sanomat, som den 14 september publicerade en artikel med rubriken "Helsingin johto yritti uhkailla Sipoota rajansiirtoon". I Helsingin Sanomats artikel berättas det att Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori i april hade lagt fram ett hot: Om Sibbo inte frivilligt avstod från ett område på 25 kvadratkilometer, skulle Helsingfors med regeringens hjälp skaffa sig ett dubbelt så stort område. Därtill berättas i artikeln att statssekreterare Stefan Wallin den 16 juni hade ringt till Christel Liljeström och berättat att kommunminister Hannes Manninen stöder Helsingfors initiativ.

Uppgifterna som kommer fram i förhörsprotokollet stämmer till största delen väl överens med uppgifter som jag hittat i andra källor. På någon punkt sviker Liljeströms minne, men generellt finner jag inga skäl att misstro informationen i protokollet. Mycket nytt utöver vad som redan läckt ut genom Helsingin Sanomat har jag inte hittat, men sent igår kväll, efter att ha firat midsommar i Sibbo, hittade jag ändå ett par högst betydelsefulla detaljer.

Ur förhörsprotokollet framgår att Pajunen och Vapaavuori den 11 april 2006 för Luoma och Liljeström presenterade två alternativ: Det ena alternativet var ett område på 5000 hektar. Det andra alternativet var ett område på omkring 2500 hektar. Förutsättningen för det mindre området var att Sibbo frivilligt skulle gå med på gränsjusteringen. Frivilligheten skulle dessutom belönas med att Sibbo skulle få mark som Helsingfors äger på annat håll i kommunen och med att Helsingfors inte skulle verka för en sammanslagning av landskapsförbunden! Till saken hör alltså att Liljeström var och är ordförande för Östra Nylands landskapsstyrelse. Det fanns alltså starka skäl för Sibbo och speciellt för Liljeström att "frivilligt" välja det mindre alternativet.

Ur förhörsprotokollet framgår, liksom Helsingin Sanomat noterat, att Stefan Wallin den 16 juni ringde Liljeström och berättade att Manninen stöder Helsingfors initiativ, men inte bara det. Manninen hade antytt att han med Helsingfors hade kommit överens om en gränsjustering på 5000 ha. Att Manninen skulle ha medgett en överenskommelse är anmärkningsvärt och juridiskt högst relevant. Jag är dock mest intresserad av siffran 5000 ha.

Redan den 11 april hade Pajunen och Vapaavuori för Luoma och Liljeström visat upp en karta med ett område på ungefär 5000 ha. Fredagen den 16 var det definitivt bekräftat att Manninen skulle stöda en annektering av ett område på 5000 ha. Den 21 juni föreslog Helsingfors stadsfullmäktige på stadsstyrelsens förslag från samma dag att Helsingfors skulle inkorporera ett område på 5000 ha. Dess värre hade Helsingfors dragit gränsen med linjal tvärs genom fastigheter och byggnader och utan att det minsta ta hänsyn till bygränser. Därtill hade man dragit gränsen längs Sibbo å så att bl.a. Ingamns mejeri till de grönas beklagan hamnade på Helsingfors sida om gränsen. Även genom Sibboviken hade man dragit gränsen med linjal, fastän man där hade kunnat följa byagränser. I Västersundom hade man dragit gränsen enligt den gamla sträckningen för Österleden. I den inre skärgården hade man kopierat gränsen från Ilaskivis inofficiella förslag från 1989, medan man inte alls ritat ut något gränsförslag i den yttre skärgården. När Helsingfors lyfte fram sitt förslag saknade man därtill korrekta uppgifter om hur många invånare som bor i området och hur stort vattenområde som förslaget inbegriper.

Att Helsingfors inte lyckades prestera ett seriöst förslag på ett område på 5000 ha kräver en förklaring. Jag har gett förklaringen tidigare på denna blogg, men jag upprepar den här i en lite förnyad version på basen av informationen i förhörsprotokollet. På kvällen tisdagen den 20 juni, dvs dagen före Helsingfors annekteringsbeslut, ringde Liljeström med kommunstyrelsens fullmakt till Vapaavuori för att be om förhandlingar. Det är inte så svårt att gissa att kommunalpolitikerna i Sibbo i det läget hade varit villiga till stora eftergifter. Vapaavuori tackade och tog mycket positivt emot Liljeströms erbjudande. Han sade att han skulle tala med Pajunen och återkomma på onsdag morgon. På onsdag morgonen, av allt att döma efter stadsstyrelsen mycket tidiga extraordinära möte, ringde Vapaavuori tillbaka till Liljeström. Tåget hade gått, men han föreslog att man på hösten kunde återkomma och diskutera kompromissförslag.

Helsingfors beslut att föreslå ett område på 5000 ha i en situation där man fått kommunpolitikerna i Sibbo på knä förefaller inte rationellt. Helsingfors hade redan färdigt ett förslag på ett område på 3000 ha, vilket framgår av en karta i Hbl den 21 juni 2006. Om kommunfullmäktige i Sibbo hade godkänt det förslaget, torde förslaget ha uppfyllt de stränga villkoren i 5 § i kommunindelningslagen. Kommunminister Hannes Manninen torde då i princip ha kunnat ta beslutet om en gränsjustering, utan att ärendet hade behövt gå till statsrådet och föranleda problem med jäviga ministrar. Inte heller hade det behövts någon pinsam låtsasutredningar för att komma fram till "kompromissförslaget" på 3000 ha. Där till torde motståndet från Sibbobornas sida ha blivit betydligt lamare än det nu blev.


När Vapaavuori ringde upp Liljeström onsdagen den 21 juni hade inte bara tåget gått för Sibbos del. Pajunen hade även förlorat kontrollen över spakarna. I de inre kretsarna i partierna i Helsingfors och Vanda torde budet ha gått att Manninen kommit överens om en inkorporering av ett 5000 ha stort område. Varför då nöja sig med ett område på 2500 - 3000 ha? De gröna insåg att förslaget på ett område på 3000 ha allt för uppenbart hotade Sibbo storskog och förutsatte att man skulle föreslå ett område på minst 5000 ha. Eftersom utpressning, hot och bedrägeri inte är allmännt accepterade politiska medel, kunde Pajunen, Vapaavuori, Hiltunen och Kalima inte förklara för de gröna att hela idén var att lura Sibbo att frivilligt avstå området på 3000 ha.

Helsingin Sanomats ovannämnda artikel "Helsingin johto yritti uhkailla Sipoota rajansiirtoon" är en av de viktigaste artiklar som skrivits om fallet Sibbo. Rubriken är dock missvisande. En liten inre krets planerade att hota Sibbo att "frivilligt" gå med på en gränsjustering, för att det inte fanns andra lagliga förutsättningar för en annektering. Planerna misslyckades, men inte för att hoten inte bet på Sibbo. Nu behövdes en plan B. Det förefaller som om den lilla invigda kretsen efter stadsstyrelsens beslut den 21 juni fåfängt hoppades att Sibbo ännu på hösten skulle acceptera ett "kompromissförslag" på 3000 ha. Enligt de ursprungliga planerna var det inrikesministeriet eller kommunministern som (inofficiellt) skulle föreslå ett område på 5000 ha och Helsingfors som skulle föreslå ett område på 3000 ha, men istället kom Helsingfors att (officiellt) föreslå området på 5000 ha och inrikesministeriet eller utredningsmanen det mindre området på 3000 ha. Oberoende av motiv kom kommunministern och statsministern genom sina upprepade ställningstaganden för en annektering att spela Helsingfors i händerna i ett spel som byggde på hot och bluffande.

Hufvudstadsbladet har 22:23 publicerat en artikel med rubriken "Sibboborna gläds inte över bytet av minister". Valet av rubrik är beklagligt.


Utvalda inlägg VIII. Den 28 juni 2012

Fastän kommunreformen KSSR (Paras) nu och då nämndes i samband med Sibbofrågan, var det först i mars 2007 som jag började inse hur fallet Sibbo hängde samman med kommunreformen. Det var speciellt Jan Vapaavuoris judaskyss, där han lyfter fram Rakel Hiltunens betydelse, som öppnade mina ögon för kommunreformens betydelse i sammanhanget. Inlägget där jag första gången noterar Hiltunens roll har rubriken "Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007".

Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007

Nylands förbund har på landskapsförbundets webbplats publicerat ett meddelande om besluten som landskapsstyrelsen fattade igår. På föredragningslistan fanns ett utlåtande om generalplanen för Sibbo 2025. Beslutet i ärendet har i meddelandet getts rubriken "Sipoon yleiskaavan rakenneratkaisut oikeita, mitoitusta syytä tarkistaa". Jag citerar ur meddelandet:

Uudenmaan maakuntakaavassa on varauduttu sekä metron että HELI-radan linjauksiin pääkaupunkiseudun ja eteläisen Sipoon välillä. Sipoon ja Helsingin seudun välisen yhdyskuntarakenteen ja liikenteen kehittämisen kannalta on tärkeää, että taajamajunaliikenne Kerava - Nikkilä välillä käynnistyy ja että Etelä-Sipoon raideliikenneyhteys toteutuu yhtä aikaa uusien alueiden rakentumisen kanssa.

Yleiskaavan Lounais-Sipoota koskevia väestösuunnitteita on tarpeen jatkossa tarkistaa siten, että ne tukevat raideliikenneratkaisuja. Maankäyttöratkaisujen yhteen sovittaminen edellyttää rajat ylittävää suunnitteluyhteistyötä maakuntakaavoituksessa ja Helsingin seudun maankäytön kokonaistarkastelussa erityisesti Lounais-Sipoon ja Vantaan Vesterkullan alueella.

Jag har i blogginlägget "Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007" kommenterat förslaget till utlåtande, som jag tolkar som ett indirekt ställningstagande för en annektering. Jag hoppas att utlåtandet inte leder till nya panikreaktioner i Sibbo.

Även landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund gav på sitt möte igår ett utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025. Christel Liljeström har i ett blogginlägg kommenterat mötet och vissa representanters "tvådelade inställning". Jag återger här det sista stycket i inlägget:

Man skall inte slås av storhetsvansinne bara för att pressen mot Sibbo kräver exceptionellt stora tilltag. Men samtidigt skall vi inte heller vara rädda för att tänka annorlunda. Då vi förut planerade i storleksordning 10 skall vi nu tänka i storleksordning 100. Vill vi ha spårbunden kollektivtrafik till Nickby kan vi inte bygga typ “golf-semester-bostad”. Men vi behöver inte heller bygga fyrkantiga betong-lådor utan själ och arkitektur.

Jag hoppas verkligen att Liljeström har prövat bromsarna, speciellt i Östersundom.
Jag har länge låtit mig vilseledas av Sibbos motförklaring från den 31 oktober. I motförklaringen står det följande:

Todellinen syy Helsingin toiminnalle oli se, että salaa julkisuudelta valmistellusta esityksistä tuli julkinen Helsingin Sanomissa 20.6.2006 etusivulla julkaistun artikkelin seurauksena. Tämän takia ja välittömästi tämän jälkeen asia vietiin ylimääräisenä asiana ensiksi kaupunginhallituksen kokoukseen aamulla 21.6.2006 ja muutaman tunnin sisällä samana päivänä ylimääräisenä asiana kaupunginvaltuuston kokoukseen.

Högsta förvaltningsdomstolen har inte ännu tagit ställning till Sibbos besvär över Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni, men jag tar risken att ifrågasätta den ovanciterade slutsatsen. Mina egna förklaringar till brådskan gör inte Helsingfors förfarande mera legitimt. I verkligheten beslöt statdsstyrelsen i Helsingfors redan på det ordinarie mötet måndagen den 19 juni sammankalla ett extra styrelsemöte på morgonen onsdagen den 21 juni. I protokollet från styrelsemötet den 19 ingår följande paragraf:

869 §
KAUPUNGINHALLITUKSEN YLIMÄÄRÄINEN KOKOUS
Khs
Kaupunginhallitus päätti kokoontua ylimääräiseen kokoukseen keskiviikkona 21.6.2006 klo 8.00.
Merkittiin, että esittelijä ehdotti, että kaupunginhallitus päättäisi kokoontua ylimääräiseen kokoukseen keskiviikkona 21.6.2006 klo 8.00.
Kaupunginhallitus hyväksyi esittelijän ehdotuksen.

I föredragningslistan för styrelsemötet onsdagen den 21 juni anges inga ärenden utöver "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". Enligt protokollet behandlades inte heller några andra ärenden. I verkligheten torde sammankallandet av det hemliga styrelsemötet ha varit orsaken till att nyheten om att det i hemlighet förberedda förslaget läckte ut till Helsingin Sanomat. Varför skulle man ha sammankallat ett extra möte, om det inte var för att stadsfullmäktige samma dag skulle kunna ta ställning till styrelsens förslag i Sibbofrågan? Det är visserligen i prinsip möjligt att alla styrelsemedlemmar inte kände till syftet med det extra mötet. Styrelsemedlem Osku Pajamäki (sdp) säger i förbifarten i ett svar på sin blogg den 3 december att han inte hade hört om Sibboprojektet (Sipoon-hanke) före styrelsemötet på morgonen den 21. Han var dock frånvarande från det ordinarie stadsstyrelsemötet måndagen den 19. Den gröna fullmäktigegruppens ordförande Olli Lehtipuu sade visserligen tisdagen den 20 juni till Hufvudstadsbladet (i numret som publicerades den 21 juni) att han ingenting vet om "något möte som skulle behandla de här frågorna", men Lehtipuu måste ha känt till ärendet för det extra styrelsemötet. Enligt diskussionsprotokollet från stadsfullmäktigemötet den 21 sade stadsstyrelsens andra viceordörande Sirkka-Liisa Vehviläinen (sdp) dessutom följande som ett svar på stadsstyrelsemedlem Birgitta Dahlbergs påstående att "stadsstyrelseledamöterna fick femton eller trettio minuter på sig för att sätta sig in i ärendet":

Tämän aamun kokouksessa kaupunginhallituksessa todella oli 15 - 20 minuuttia aikaa tutustua ennakkoon esityslistaan. Saimme kyllä maanantaina [19.6] selonteon esiin tulevasta ylimääräisestä kokouksesta, että emme ihan niin heikon ennakkotiedon varassa olleet kuin valtuutettu Dahlberg antoi kuvan.


Då Hbl talade med Lehtipuu hänvisade han till styrelseordförande Jan Vapaavuori, men även Vapaavuori var enligt Hbl förtegen den 20 juni. Han sade sig dock vara mycket intresserad av vad kommunstyrelsen i Sibbo besluter på sitt ordinarie möte samma dag. På protokollet från kommunstyrelsemötet den 20 juni omnäms inga frågor som berör tvisten med Helsingfors, men protokollet har inte justerats. Enligt protokollet från stadsstyrelsemötet den 21 juni sade Dahlberg på mötet på morgonen att "Sipoon kaupunginhallitus on kokouksessaan 20.6 päättänyt ottaa yhteyttä Helsingin kaupunkiin uudestaan toivoen uusia neuvotteluja, joiden avulla pyrittäisiin kumpaakin kuntaa tyydyttävään ratkaisuun pääkaupunkiseudun maankäyttö-, asunto- ja liikennepolitiikkaan."

Det ser ut som om Helsingfors ville hemlighålla ärendet för styrelsemötet den 21 juni för att kommunstyrelsen i Sibbo inte skulle kunna dokumentera sin förhandlingsvilja. I en artikel med rubriken "Nederlag för dialog" i Hufvudstadsbladet den 21 juni säger Sfp:s nyvalde ordförande att "Eventuellt är det så att Helsingfors inte velat komma överens." Statsminister Matti Vanhanen torde redan tidigare på våren ha signalerat sin beredskap att stöda en gränsjustering, såvida Sibbo och Helsingfors inte förhandlingsvägen kunde komma överens om en planering av sydvästra Sibbo. (Se "Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007".)

En förklaring till det extraordinarie stadsstyrelsemötet onsdagen den 21 är att förslaget till stadsfullmäktige inte ännu var färdigt vid det ordinarie mötet måndagen den 19. Förslaget var dock till flera delar halvfärdigt ännu på onsdagen. I sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 anger stadsstyrelseorförande Jan Vapaavuori som orsak till att ärendet lämnades till sista stund att Helsingfors ännu i början av veckan förhandlade med Vanda. Jag antar att Helsinforspolitikerna där till förde interna förhandlingar in i det sista.

Rädslan för att Sibbo skulle visa förhandlingsvilja kan åtminstone delvis förklara hemlighetsmakeriet, men den förklarar inte helt den oerhörde brådskan med att föra fram ett förslag. Förslaget visade sig senare vara ett katastrofalt hastverk. Så väl själva förslaget till ny kommunindelning som motiveringarna för förslaget förbereddes uppenbarligen i en oerhörd tidsbrist. Varför denna brådska?

Tisdagen den 20 juni släppte Helsingin Sanomat nyhetsbomben om att Helsingfors med statsrådets stöd planerade att svälja sydvästra Sibbo. Hufvudstadsbladet kunde den 20 ännu inte berätta om några annekteringsplaner. Däremot ingick den 20 juni i Hbl en artikel med rubriken "Ingen enighet i kommunreformen". Jag citerar ur artikeln:

Få framsteg har gjorts i konflikten kring den stora kommun- och servicestrukturreformen. Ytterligare ett försök ska göras nu för att pressa fram samförstånd i den beredande gruppen före midsommar.
Lyckas inte det flyttas hela reformfrågan över till regeringens bord. Det var finansminister Eero Heinäluomas besked i går efter det att motsättningarna mellan centern och sdp än en gång förhindrat beslut i strukturgruppen, där förutom regeringspartierna också oppositionen är representerad.
...
Eventuellt har det ändå i någon mån rört på sig i minister Maninens senaste förslag, vars innehåll ännu inte gavs offentlighet. Sdp:s Rakel Hiltunen uttalade sig nämligen förvånansvärt positivt om det.

I ett pressmeddelande från den 19 juni säger Manninen att "Den av mig ledda strukturgruppen som beredde kommun- och servicestrukturreformen kunde inte behandla innehållet i ramlagen eftersom regeringsgrupperna inom beredningen inte har kunnat uppnå samförstånd." Strukturgruppens nästa sammanträdande skulle vara den 21 juni. I Hufvudstadsbladet torsdagen den 22 juni ingick på samma uppslag som artiklarna om fallet Sibbo en notis med rubriken "Kommunreformen bereds en vecka till". En vecka senare publicerade inrikesministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Kunta- ja palvelurakenneuudistus etenee - rakenneryhmä pääsi yksimielisyyteen puitelain sisällöstä".

Helsingfors stadsfullmäktiges ordförande Rakel Hiltunen var alltså liksom Osmo Soininvaara och Stefan Wallin med i den strukturgrupp som beredde kommun- och servicestrukturreformen. Efter nyheten i Helsingin Sanomat tisdagen den 20 var det inte mera så förvånansvärt att Hiltunen måndagen den 19 plötsligt uttalade sig positivt om Manninens förslag.

Manninen var inte nödvändigtvis lätt att övertala att stöda en annektering. I en artikel med rubriken "Statsledningen stöder ny Sibbogräns" skrev Camilla Berggren i Hufvudstadsbladet onsdagen den 21 juni följande:

Speciellt kommunminister Hannes Manninen har hittills talat för den kommunala självbestämmanderätten. Inga tvångssammanslagningar skall ske, men Helsingfors har lobbat flitigt och aggressivt och center- och sdp-ministerarna har nu tagit till sig argumenten att huvudstaden och metropolområdet måste få växa.

Det hade varit ett stort misslyckande för Manninen om reformfrågan hade sändts tillbaka till regeringen. Det förefaller som om representanter för Sdp och samlingspartiet krävde Manninens och stöd för en annektering för att kunna godkänna Manninens förslag i reformfrågan. Det uttalade stödet måste komma före midsommar, men före ministrarna kunde uttala sitt stöd måste Helsingfors stadsfullmäktige ge ett förslag. I efterhand verkar ministrarnas uttalade stöd märkligt. Genom sina ställningstaganden gjorde de sig jäviga samtidigt som ministrarnas stöd fick Sibbo att ta Helsingfors förslag på allvar och mobilisera ett starkt motstånd. Manninens eget ställningstagande gjorde även att kommunindelningsutredningen från första början saknade trovärdighet. Det uttalade stödet kan emellertid tolkas som ett bindande löfte om en tvångsinkorporering, som ingick i en överenskommelse.

Ur Vapaavuoris anförande framgår att Helsingfors i själva verket hade en vecka på sig att plocka fram ett förslag. Jag citerar:

Kuten tiedossa on, asia on valtioneuvoston, ei Helsingin käsissä. Tämän takia valtuuston yhteistä tahtotilaa on pyritty edistämään lobbaamalla aktiivisesti asiaa kevään aikana monille ministereille ja keskeisille valtion virkamiehille. Noin viime viikon puolivälissä kävi ilmeiseksi, että meillä on perusteltua syytä olettaa valtiovallan suhtautumisen kehittyneen niin myönteiseksi, että asian ratkaiseminen nyt olisi mahdollista.
Toiseksi:
Kuntaliitos vie positiivisenkin tahtotilan olemassa ollessa aikansa. Asian todellinen edistäminen vaatii konkreettista esitystä valtiovallalle. Tiedostetaan, että seuraavat eduskuntavaalit järjestetään varsin pian. Päädyimme yhdessä valtion kanssa siihen, että nyt olisi sopiva hetki saattaa asia myös muodollisesti vireille, jotta asia voitaisiin myös ratkaista tämän hallituksen kaudella.

Hiltunens betydelse för att övertala Manninen framgår även ur Vapaavuoris anförande vid stadsfullmäktigemötet. Jag återger här avslutningen på anförandet, som är riktat till fullmäktigeordförande Rakel Hiltunen. En verklig judaskyss:

Aivan erityisesti haluan kuitenkin kiittää teitä arvoisa rouva valtuuston puheenjohtaja. Asian etenemistä läheltä seuranneena olen tullut täysin vakuuttuneeksi siitä, että ilman teidän aktiivista ja pyyteetöntä panostanne, ilman teidän suurta uhrautumistanne tämänkin asian edistämiseksi ja ilman teidän valtakunnan poliittisesti merkittävää asemaanne ja siihen liittyviä hyviä henkilösuhteitanne emme olisi tänään niin pitkällä kuin mitä nyt olemme.


Utvalda inlägg VII. Den 27 juni 2012

Det första blogginlägget där jag noterar sambandet mellan Sanhamn och fallet Sibbo har rubriken "Sandhamn. Den 19 februari 2007". Inlägget innehåller det mest väsentliga om Samdahms betydelse för inkorporeringen.

Sandhamn. Den 19 februari 2007

Finlands naturskyddsförbund har publicerat ett ny pdf-fil med Helsingfors miljövårdsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande till Helsingfors stadsstyrelse över Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning. I det nyare men till innehållet oförändrade dokumentet fungerar även hyperlänkarna till Wikipedia. I Myllyniemis rapport fungerar de inte. Naturskyddsorganisationens syfte med att kopiera en sida ur Wikipedia är uppenbarligen att lyfta fram det faktum att även Myllyniemi gjort det i sin rapport. Myllyniemi har dock inte följt de villkor som GNU Free Documentation License ställer. Angående Myllyniemis plagiering av Wikipedia se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006", "Pirathandel. Den 26 december 2006" och "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007".

Tisdagsgästen i Radio Vega Östnyland i morgon den 20 februari heter Ralf Wadenström. Diskussionen lär skall handla om bloggar och denna blogg i synnerhet. Sändningen börjar 11:15. Frekvensen i Borgå med omnejd är 91,4 MHz.

Min blogg på adressen http://360.yahoo.com/wadenstrom har sedan senaste sommar nästan enbart handlat om fallet Sibbo. Min blogg är den enda i sitt slag, men många andra bloggskrivare har skrivit om Sibbofrågan. Sedan överborgmästare Jussi Pajunen inledde sitt bloggskrivande med blogginlägget "Päätin aloittaa oman blogin kirjoittamisen" den 17 februari ifjol har en stor del av överborgmästarens blogginlägg handlat om Sibbo. Redan i det första blogginlägget handlade till största delen om Sibbofrågan. Jag citerar:

Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin keskusteluttaa. Näille alueille pitäisi tulevan kahdenkymmenen vuoden aikana kyetä rakentamaan asunnot lähes 50 000:lle uudelle asukkaalle. Uudet asuntoalueet olisi parasta kytkeä itään jatkuvaan metrolinjaan.

On tietenkin selvää, ettei Sipoon nykyiset 18 000 asukasta kykene kantamaan näin suurta seudullista kehitysvastuuta varsinkaan, jos peruskaupunki-infran lisäksi rahoitettavaksi tulisi metron jatkamisesta aiheutuvat kustannukset.

Pajunen hävdar redan här, åtminstone indirekt, att en metrolinje till Östersundom förutsätter att området ansluts till Helsingfors. Lika väl har Helsingfors anklagat Sibbo för samarbetsovilja, då kommunen reserverat sig mot en metrolinje österut. I sitt blogginlägg noterar Pajunen även att "Sipoo haluaa edelleen Heli-radan rakentamista", vilket han förklarar med att staten helt bekostar en järnväg, medan Sibbo skulle vara tvungen att betala 70 % av en metrolinje. I en intervju med rubriken "Mayor Jussi Pajunen: Helsinki - World-class innovation environment, star performer in competitiveness and creativity" i affärstidningen Nordicum 6/2006 sida 6 talar Pajunen själv lika väl om en snabbare järnväg till Sankt Petersburg:

On the Helsinki-St Petersburg route the rail connection plays an important role. Today this route takes just over five hours, and in the future we will be able to reach Russia’s second city in not much more than three hours

Månne inte överbormästaren här talar om Heli-banan? Av förekommen anledning har Helsingfors i samband med Sibbofrågan helt tigit om Heli-banan. Undantaget är i utlåtandet till länsstyrelsen där man besvarar min anmärkning med påståendet att "Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa." I intrvjun i Nordicum säger Pajunen för övrigt att "Helsingfors har förhandlat med grannstaden Sibbo" och att en "oberoende rådgivare" föreslagit att Helsingfors skulle få 30 kvadratkilometer av Sibbo...

Sitt andra blogginlägg skrev överborgmästare Pajunen redan den 21 februari. Under rubriken"Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni" skriver Pajunen att "Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni on nimeltään Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi." Speciellt noterar Pajunen om Ilaskivis förslag att "Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu."

Liksom Pajunen har stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori, som började skriva blogg i juni ifjol, behandlat Sibbofrågan i flera blogginlägg. Senast Vapaavuori behandlade Sibbofrågan var i inlägget "Sipoo-liitos olisi suuri ympäristöteko, 3.2.2007", som fick stor uppmärksamhet i medierna. Mindre uppmärksamhet fick blogginlägget "Santahamina, 22.11.2006", där Vapaavuori skriver följande:

Olenkin selkeästi eri mieltä mm. SDP:n puheenjohtaja Eero Heinäluoman kanssa Santahaminan kohtalosta. Minusta Santis tulee jättää puolustusvoimille.

Den 20 april 2005 gjorde Samlingspartiet i Helsingfors ett uttalande, enligt vilken Helsingfors bör verka för att Sanhamn bevaras i sitt nuvarande bruk. Vapaavuori själv gick så långt att han kritiserade försvarsminister Seppo Kääriäinen för åsikten att armén och det civila kunde samsas på Sandhamn. (Se artikeln "Herra Helsingin herra" i Reserviläinen 4/2005.) Vapaavuori är inte den enda Samlingspartisten i Helsingfors som har förespråkat att försvarsmakten stannar kvar på Sandhamn. För ett år sedan lär Pajunen i ett TV-program ha sagt att "Helsinki on koko Euroopan väljimmin rakennettu pääkaupunki, joten Santahaminaa ei tarvita asuinrakentamiseen." Även stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden Risto Rautava (saml), som varit kommendör i Sandhamn, har här bevakat sina intressen. Enligt diskussionsprotokollet sade han vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 16 mars 2005 följande:

Yksi sellainen hyvä kysymys on, että eikö myös miljoonan ihmisen metropolialue tarvitse oman varuskunnan ja oman joukkonsa, varsinkin kun Hyrylässä toiminta loppuu ja se siirtyy Hämeenlinnan suuntaan? Elikkä helsinkiläisille on merkittävä arvo siinä mielessä Santahaminalla ja Kaartin Jääkärirykmentillä, että se on yksi palveluspaikka pääkaupunkiseudun varusmiehille, jotka sitten puolustavat tällä tavalla omaa kotiseutuaan.
Keskustelu, jota tästä käydään, on populistista, aika huolimatonta huulenheittoa, joka ei perustu mihinkään realismiin. Keskustelu kannattaisi pistää todellisiin vaihtoehtoihin ja esimerkiksi avaamalla Sipoon rajan niin, että Helsingin maa-alueet saataisiin siellä asuntokäyttöön.

Efter Rautavas anförande forsatte Vapaavuri, som sade följande:

On vähintäänkin merkillistä, että puolustusministeri - joka tosin on kaukaa Savosta - on viikon aikana, saman viikon sisällä ensin lakkauttanut Helsingin Ilmatorjuntarykmentin - joka on Hyrylässä - ja sitten esittää Helsingin alueella olevan varuskunnan lakkauttamista.

Kaiken kaikkiaan tulee sellainen vaikutelma, että tässä on kyse kepulaisen hajasijoituksen ja vihreiden pasifismin epäpyhästä allianssista, joka pitäisi jättää omaan arvoonsa.

Kysymys Santahaminasta ei ole ajankohtainen. Keskustelu on ennen aikaista ja tarpeetonta. Helsingillä ei ole mitään syytä kiirehtiä mitään neuvotteluja tämän asian suhteen. Meillä on tuore yleiskaava. Meillä on tuore maakuntakaava. Meillä on vapautumassa isoja alueita asuntotuotantoon. Helsingillä ei ole siinä mielessä pulaa tämäntyyppisestä maasta eikä edes olisi käyttöä sille lähiaikoina.


Efter Vapaavuori höll Osmo Soininvaara (grön) ett anförande där han framhöll att "mielestäni olisi kiire saada osa Santahaminasta asuinkäyttöön." Stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anttila (sdp) konstaterade för sin del att "Voimassa olevien, nykyisen asuntotehokkuuden mukaan jos Santahamina kaavoitettaisiin asunto-, työpaikka- ja virkistysaluekäyttöön, niin sinne todennäköisesti mahtuisi noin 40 000 - 50 000 asukasta, joten se on iso tärkeä alue." Där Anttila talade om 40 000 - 50 000 invånare hade hennes partikamrat biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen föreslagit att Sandhamn kunde byggas för hela 100 000 invånare, vilket Yrjö Hakanen (fkp) framhöll i sin replik.

Medan Centern motsatt sig att Malms flygfält omvandlas till bostadsområde har Samlingspartiet motsatt sig att Sandhamn blir bostadsområde. De Gröna och speciell Osmo Soininvaara har förespråkat att så väl Sandhamn som Malm tas i bruk som bostadsområde. I en artikel mod rubriken "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset den 10 april 2005 skrev Soininvaara:

Pekka Korpinen on kaavaillut Santahaminaan jopa sataatuhatta asukasta. Se on lievästi sanottuna liikaa, mutta hyvin suunnitellen ehkä neljäkymmentätuhatta asukasta mahtuisi.

Santahaminan rakentamisesta on esitetty kaksi vastaväitettä: kuka puolustaa Helsinkiä sodan aikana ja eikö Sipoosta löytyisi vapaata maata rakentamiseen? ...

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?

Sipoon käsitys alueensa kaavoituksesta on vähän toisenlainen. Santahamina olisi viiden minuutin metromatkan päässä keskustasta, kun Östersundomiin köröteltäisiin puoli tuntia. Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu. Minä asuisin kyllä mieluummin Santahaminassa kuin Östersundomissa enkä varmaan ole ainoa, joka näin ajattelee.

Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle.


Ett drygt år efter att Soininvaara hade publicerat den ovanciterade artikeln förespråkade han lika väl en annektering av sydvästra Sibbo. Kanske hade han informerats om att Sibbo själv planerade urban bebyggelse i Östersundom?

För några år sedan lyssnade jag tillsammans med ett hundratal lärare i Helsingfors på ett föredrag av biträdande stadsdirektör Martin Meinader, som berättade om varför Helsingfors stad hade köpt upp mark i Sibbo. Planen var att göra ett markbyte med staten, som skulle ge Sandhamn i utbyte mot marken i Sibbo. Försvarsmakten visade sig dock inte vara villig att lämna Sandhamn och flytta till Sibbo. Nu när så väl försvarsministern som finansministern föreslagit att Sandhamn görs till bostadsområde är det Helsingfors som vill bevara ön i militärt bruk. Visst är det högst ironiskt att man nu försöker utnyttja stadens markegendom i Sibbo för att hålla bostadsbebyggelsen borta från Sandhamn.

När Gustav Vasa år 1550 grundade Helsingfors, hade han haft för avsikt att grunda en stad på Sanhamn. Staden kom dock att grundas i Forsby vid Vanda ås mynning. Redan 1640 flyttade staden söderut till Estnäs, men sedan dess har staden inte just vuxit söderut. I gårdagens blogginlägg citerade jag Jan Vapaavuori, som efter att ha sett på en karta noterade att Helsingforsregionen inte kan växa söderut. I verkligheten kunde samhällsstrukturen i huvudstaden mycket väl växa söderut till Sandhamn. Dess värre har det stått en samlingspartistisk mur i vägen.

Utvalda inlägg VI. Den 26 juni 2012

Avslöjandet att kommunindelningsutredare Pekka Mylltniemi plagierat Helsingfors egen utredning visade att uteredningsmannen inte var opartisk och borde därför ha tärt på utredningens trovärdighet. I mitt inlägg
"Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006" avslöjade jag för första gången att  Myllynimi även plagierat Wikipedia. Plagiatet av Wikipedia visar i sig nivån på Myllyniemis utredning. Plagiatet var speciellt pinsamt och uppenbart, då Mylliniemi inte plockat bort länkmarkeringarna.

Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006

Ett ledarstick i dagens Helsinginsanomat har rubriken "Sipoo-hankkeen vastustajille uusi ase". Ledarskribenten skriver:

Sen verran kiire Myllyniemellä ilmeisesti on ollut, että hän ei malttanut olla kaikilta osin huolellinen. Hän oli kirjoittanut selvityksensä johdanto-osaan kohtia sellaisenaan Helsingin esityksestä. Siinä ei sinänsä ole mitään outoa, mutta Myllyniemen olisi pitänyt ymmärtää mainita tekstin alkuperäinen esittäjä. Nyt hänen puolueettomuuttaan voidaan epäillä, kun hän ottaa nimiinsä toisen osapuolen näkemyksiä.

Myllyniemi kiistää olleensa puolueellinen tai muuten kaupungin vietävissä. Käytännössä on vain niin, että ehdotuksen uskottavuus on kärsinyt kolauksen Myllyniemen ajattelemattomuudesta, vaikka hän kuinka väittää ehdotuksen perustuvan omaan ajatteluun.
Ledarskribenten har inte noterat plagiatets omfattning. Myllyniemi har egentligen inte kopierat Helsingfors utlåtande, utan har fått text direkt från Helsingfors stadskontor och infogat texten som sådan i sin rapport.

Det finns ett kapitel i Pekka Myllyniemis rapport som Helsingfors eller Jussi Pajunen bevisligen inte är upphovsrättslig ägare till. Kapitel 2, med undantag av avsnitten 2.2.1, 2.2.3 och 2.2.5, är direkt kopierat från Wikipedia. Inte heller här uppger Myllyniemi källan, men tragikomiskt nog har han inte plockat bort understreckningarna och den blåa fontfärgen, som markerar länkar till andra avsnitt och sidor på Wikipedia. (Avsnitt 2.2.3 är kopierat från "Uudenmaan maakuntaohjelman toteuttamissuunnitelma 2007 – 2008"; avsnitt 2.2.5 är kopierat från den finska förkortningen av OECD:s rapport "Territorial Review of Helsinki", sida 5.)

Wikipedia är en "fri" encyklopedi med "öppet" innehåll, som liksom open source-programmet Linux är licensierad under GNU, närmare preciserat GNU Free Documentation License. Jag har själv på denna blogg lånat kartor från Wikipedia, eftersom de inte är skyddade av upphovsrätt. Trots att texten som Myllyniemi plagierat från Wikipedia inte är skyddad av upphovsrätt, torde GNU FDL i det aktuella fallet ge upphov till intressanta juridiska problem. För att kopiering av texten ur Wikipedia skall vara laglig måste man ange källan, vilket Myllyniemi inte gjort. Dessutom måste hela dokomentet där den kopierade texten ingår vara licensierad under GNU. Att texten i Myllyniemis rapport inte är helt identisk med texten i Wikipedia just nu beror på att texten i Wikipedia ständigt förbättras eller modifieras. I princip kan vem som hällst, även en skolelev eller en stadsdirektör, skriva om texterna på Wikipedia.

En förmildrande omständighet kan vara att Myllyniemi inte medvetet kopierat Wikipedia, eftersom han inte känt till textens ursprung. Hur understreckningarna som markerar länkar kommit med i den färdigställda rapporten är det inte så svårt att räkna ut. Om Myllyniemi i likhet med en fuskande skolelev själv hade kopierat sin text från webben skulle han naturligtvis ha plockat bort länkmarkeringarna, eller om han inte klarat av det bett avdelningssekreterare Aija Sormunen om hjälp. Att länkmarkeringarna inte plockats bort tyder på att Myllyniemi fått texten i digital form från Helsingfors lednining. Knappast hade stadsdirektören tänkt sig att utredningsmannen skulle infoga texten som sådan i sin rapport.

Utrdningsman Pekka Myllyniemi har alltså tagit emot text av olika slag men missförstått sin uppgift. Det hela är som taget ur en gangsterfilm. Uppdragsgivaren säger "Do what you have to do", men fixaren missförstår sitt uppdrag och gör ett mycket allvarligare brott än vad uppdragsgivaren tänkt. Innan uppdragsgivaren fått vetskap om vad fixaren gjort lämnar uppdragsgivaren efter sig spår som knyter brottet till honom själv.

Utvalda inlägg V. Den 25 juni 2012

De första dagarna i december 2006 var psykiskt påfrestande. Jag hade upptäckt att kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis utredning till stora delar var ett plagiat, men medierna noterade inte plagiatet, fastän jag själv direkt försökt tipsa några dagstidningar. Den 7 december noterade Yles svenska nyheter äntligen avslöjandena om plagiat. Följande dag kom förringande kommentarer, bortförklaringar och direkta lögner, som jag försökte bemöta i mitt inlägg "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006". Det aktuella blogginlägget fick dock föga uppmärksamhet.

Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Myllyniemi kopierade Helsingfors Sibboutlåtande?" Även Helsingin Sanomat uppmärksammar den aktuella nyheten. "Oliko sisäministeriön asettama selvitysmies Pekka Myllyniemi puolueeton vai Helsinkiin päin kallellaan esittäessään Sipoon osien liittämistä Helsinkiin?", frågar Matti Huhta. Helsingin Sanomat har frågat Pekka Myllyniemi själv om förklaringen till likheterna mellan Myllyniemis rapport och Helsingfors utlåtande. Myllyniemis, som till Yle svarat att han skrivit texten själv, ger följande svar till Helsingin Sanomat:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Myllyniemi beklagar att han inte angav den ursprungliga källan. Han tillägger dock att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Detta är dock en sanning med modifikation. Förslagsdelen utgörs av kapitel 5, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen". I det nästsista avsnittet, "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" ingår följande stycke (sida 52):

Sipoosta liitettäväksi esitetty alue on kytkettävä tehokkaalla joukkoliikennejärjestelmällä Helsingin itäosiin. Tämä edellyttää suhteellisen tehokasta maankäyttöä. Vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia. Sipoosta liitettäväksi esitetty alue antaa historiansa ja luontonsa puolesta luontevat edellytykset sellaisen kaupunkirakenteen kehittämiseksi, jossa pääosa rakentamisesta toteutetaan kaupunkimaisina pientaloina. Rakenteen on kuitenkin samalla oltava riittävän tehokas jotta kaupunkiliikenne saadaan taloudelliseksi. Uusia innovatiivisia talotyypistöjä todennäköisesti on kehitettävä Sipoon ominaispiirteitä kunnioittaen.

Det ovannämnda stycket är identiskt med ett stycke i Helsingfors utlåtande. Det samma gäller följande stycke:

Helsingin nykyisen rajan läheisyydessä Lounais-Sipoossa avautuvat uudet asuntotuotannon mahdollisuudet, erityisesti kaupunkimaisen pientalorakentamisen muodossa, luovat edellytyksiä tarjonnan kasvattamiseen ja sitä kautta hintatason ja asumiskustannusten alentamiseen.


Detta har jag redogjort för redan i inlägget Scoop? Den 3 december 2006. Följande stycke som nästan är identiskt med ett stycke i Helsingfors utlåtande ingår förutom i stycket "3.1 Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" (sida 24) även i förslagsdelen (avsnitt 5.4, sida 48):


Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallismin-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.


Även följande stycken, som återfinns i nästan identisk form i Helsingfors utlåtande förekommer förutom i avsnitt 3.1 i identisk form i förslagsdelen (avsnitt 5.2, sida 45):


Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.
Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.


Skillnaden mellan Myllyniemis version och Helsingfors verison är här att Helsingfors ledning eller stadsstyrelse har noterat att Sibbo och Helsingfors inte har någon gemensam gräns. Således talas det i Helsingfors verison istället för om "Helsingin ja Sipoon rajalla" om "pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla".

Myllyniemi plagierar alltså inte bara Helsingfors ledning utan upprepar i förslagsdelen även text ur tidigare kapitel i rapporten. Även texten som lånats från Jussi Pajunens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni återfinns förutom på sida 22 (avsnitt 3.1) även i själva förslagsdelen på sida 45 (avsnitt 5.2). Myllyniemi har naturligtvis rätt i att hans förslag avviker avsevärt från Helsingfors förslag, men i själva verket sammanfaller det av Myllyniemi föreslagna området med det område som Helsingfors (enligt HS 19.9) krävde i våras och hela tiden egentligen torde ha varit ute efter.

I förordet till rapporten har författaren gjort vissa omformuleringar. Under rubriken "Selvittäjän ehdotus" i förordet står det att "Helsingin hallinnolliset rajat ovat jo jonkin aikaa haitanneet toimintaedellytyksiä pääkaupunkiseudulla", medan det i den egentliga rapporten (på sidorna 24 och 48) liksom i Helsingfors utlåtande heter "Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat".

Jag vill även påpeka att de stycken som jag citerat och omnämnt i mina blogg inte alls utgör alla stycken i Myllyniemis rapport som även återfinns i Helsingfors utlåtande. Jag har bara lyft fram de texdelar som jag funnit speciellt intressanta. Det är dessutom sannolikt att delar av Myllyniemis rapport som varken återfinns i Pajunens tal eller Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen ändå är skrivna av Pajunen eller någon annan i Helsingfors stadskontor, men detta är svårare att bevisa.
Yle Internytt kan berätta att avslöjandena om plagiat ökad tveksamhet i Vanda.

Utvalda inlägg IV. Den 24 juni 2012

Mitt kanske mest berömda blogginlägg har rubriken "Misstankar om jäv. Den 1 december 2006". Här avslöjar jag för första gången plagiat i utredningsman Pekka Myllyniemis utredning. Inläggen handlar dock i första hand om Matti Vanhanens och Myllyniemis jäv. Att Myllyniemi plagierar Helsingfors egen utredning noterar jag först i ett tillägg från 23:30.

Misstankar om jäv. Den 1 december 2006

Justitiekansler Paavo Nikula säger att behandlingen av Sibbofrågan i statsrådet kan försenas på grund av jäv, skriver Yle Internytt. Nikula syftar inte på kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis (sdp) jävighet, utom på att flera minstrar i offentligheten har uttalat sin åsikt om Helsingfors rätt att inkorporera delar av Sibbo. Se Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006 och Ställningstaganden under pågående utredning. Den 2 oktober 2006.

Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig i Sibbofrågan i olika skeden av processen, senast för en vecka sedan i en inervju i Rakennuslehti. Så väl statsministern som kommunminister Hannes Manninen har tagit ställning till Sibbos egna planer och bedömt dem som orealistiska. Hannes Manninen, som utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare, kom med sitt uttalande under pågående utredning den 1 oktober. Uttalandet har speciellt betydelse med tanke på att utredningsmannen i sin rapport tar ställning till så väl Sibbos egen plan som Harry Harkimos och Bo-Erik Ekströms utredning. Utredningsmannen Myllyniemis avståndstagande från Harkimos och Ekströms förslag till privat finansiering är även problematiskt med tanke på Myllyniemis roll som socialdemokratisk politiker.

Så länge domstolen inte gett sin dom torde utredningsmannen själv juridiskt sett endast kunna vara anklagad och misstänkt för jäv. Moraliskt sett kan han betraktas som jävig och partisk oberoende av domslut. Den moraliska jävigheten är naturligtvis av politisk relevans. Misstankarna om jäv torde stärkas av kommunindelningsutredarens utredning, som publicerades igår. I rapporten föreslår Myllyniemi att Nylands förbund och Östra Nylands förbund fusioneras, trots att existensen av två olika nyländska landskapsförbund ses som en orsak till de problem som den "partiella kommunsammanslagningen", det vill säga annekteringen av en del av Sibbo, är ämnad att lösa. I denna fråga är Myllyniemi i egenskap av medlem i Nylands förbunds landskapsstyrelse entydigt partisk. Man kan rent av hävda att Myllyniemi i sin utredning direkt driver Nylands landskapsförbunds intressen.

Nylands förbund använder i sina publikationer Helsingfors metropolområde som en synonym till Nyland. (Se Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006.) I sin rapport motiverar Myllyniemi en annektering uttryckligen med behovet att utveckla metropolområdet. Själva begreppet metropolområde är relativt nytt och på inget sätt okontroversiellt. (Se Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006.) Myllyniemi har även verkat för att begreppet och utvecklingen av själva metropolområdet tagits med på agendan för Finlands socialdemokratiska parti. (Se Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006.) Moraliskt sett torde Myllyniemis partiskhet vara uppenbar. Jurididkt sett torde det vara av betydelse att Myllyniemis tidigare ställningstaganden även protokollförts.
I sin utredning eller rapport förefaller Myllyniemi driva så väl Helsingfors stads som Helsingfors metropolområdes intressen. Av Myllyniemis försklag torde det vara uppenbart att han samarbetat intimt med Helsingfors stadsplaneringskontor och biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen (sdp). Helsingfors stadssyrelses utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport använder sig inte bara av samma argument, utan delvis även samma bildmaterial. Karta 5 och karta 6 i Myllyniemis utredning finns även som bilagor till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. (Se Stadsstyrelsens förslag 21 - 2006.) Argumenteringen för den partiella kommunsammanslagningen är av speciellt stor betydelse då det föreslagna området bebos av över 5 % av Sibbos befolkning. (På området bor över 10 % av Sibbos invånare, inte ca 5 % så som dagens Hbl felaktigt skriver.) För att annekteringen skall vara möjlig kräver lagen i detta fall att "särskilt vägande skäl" föreligger. "Metropolens" betydelse för hela nationen, "metropolområdets utveckling" och "balans i samhällsstrukturen" är de skäl som Myllyniemi nämner.

21:00
I morgondagens Borgåblad ingår två artiklar, "Ännu skall vi slåss", där en del signifikanta sakfel i Myllyniemis rapport avslöjas, och "Myllyniemi inne på fel mark", som behandlar Myllyniemis förslag att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund. Östra Nylands förbunds landskapsdirektör Jaakko Mikkola säger här att Myllyniemis rapport ger intrycket av att utredningsmannen har tagit uppgifterna direkt från Nylands förbund.

23:30
Jag har tittat lite närmare på Myllyniemis rapport och noterat att Helsingfors stadssyrelses förslag till utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport förutom samma argument och bildmaterial delvis innehåller samma formuleringar! Myllyniemi skriver i sin rapport att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.
Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Påståendet är i sig mycket märkligt, men i Helsingfors utlåtande heter det lika så

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Formuleringen härstammer i själva verket delvis från stadsdirektör Jussi Pajunens öppningsanförande vid Helsingfors "historiska" stadsfullmäktigemöte den 21 juni där stadsdirektören enligt diskussionsprotokollet säger att

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet ja yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Pajunens anförande finns även under rubriken "Kaupunginjohtaja, ylipormestari Jussi Pajusen Etelä-Sipoo ja Helsinki puhe kaupunginvaltuustossa 21.6.2006" på stadens webbplats. Citaten ur Myllyniemis rapport och stadsstyrelsens förslag fortsätter med en hänvisning till en identisk karta. Det finns flera likheter. I Myllyniemis rapport heter det

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I stadsstyrelsens förslag heter det

Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Även här fortsätter texterna med en hänvisning till samma bild.

Morgondagens Hufvudstadsblad skriver att flera ministrar eventuellt redan hunnit jäva sig i Sibbofrågan och fortsätter:

Om regeringen beslutar att förändra kommunindelningen handlar det om ett förvaltningsbeslut, inte om ett politiskt avvägande. Och då är juridiken en annan, men det har man inte förstått inom regeringen utan ministrar har uttalat sig vitt och brett till Helsingfors fördel innan Sibbo ens hördes.

Utvalda inlägg III. Den 23 juni 2012

Det första inlägget där jag noterar ett samband mellan Malm och fallet Sibbo har rubriken "Malm eller Sibbo? Den 8 november 2006". Där man förnekat och förtigit sambandet mellan Sibbofrågan och kommunreformen KSSR hade Matti Vanhanen från första början presenterat inkorporeringen som ett alternativ till Malm. Det aktuella blogginlägget innehåller inte så mycket avslöjande detaljer, men i inlägget noteras det att Helsingfors generalplan inte godkändes för Malms del, eftersom Jussi Pajunen av HFD ansågs jävig då han deltog i behandlingen av generalplanen.

Malm eller Sibbo? Den 8 november 2006

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen har Helsingfors nuvarande stadsdirektör Jussi Pajunen varit jävig när han i egenskap av stadsstyrelseordförande och fullmäktigeledamot deltog behandlingen av förslaget till stadens generalplan 2002. Enligt generalplanenen skall flygfältet i Malm göras till bostadsområde. Dess värre hade Pajonen ekonomiska intressen i planerna för Malms flygfält. Pajunen borde ha jävat sig, men det ansågs inte nödvändigt av stadens jurister. Nu är generalplanen ogiltig för Malms del. När man kunde ha börjat bygga flygfältet skulle ha berott på när man hittat en plats för ett ersättande flygfält. Box i Sibbo har varit aktuellt för ett nytt flygfält. Nu måste generalplanen först tas till ny behandling.

Anmärkningsvärt är att Helsingfors enligt den nuvarande styrelseordföranden Jan Vapaavuori tänker vänta på ett avgörande i Sibbofrågan innan man tar upp området vid Malms flygplats till ny behandling. (Se Hbl.) Malm är delvis ett alternativ till sydvästra Sibbo. Visst är det ironiskt att Pajunens jäv och Helsingfors juristers inkompetens i princip kan föranleda en tomtbrist som ur stadens och kommunministerns synvinkel gör annekteringen av sydvästra Sibbo nödvändig. Centerministrarna har tidigare velat ta ansvar för Helsingfors misslyckade markaffärer i Sibbo. (Se Helsingfors pantar på mark i Sibbo. Den 11 oktober 2006 .) Tänker de även ta ansvar för att staden använder sig av inkompetenta jurister? I själva verkligheten gjorde Hannes Manninen det redan en gång då han utsåg en utredningsman, eftersom Helsingfors ansökan om att få annektera sydvästra Sibbo ansågs vara juridiskt ohållbar. Även i detta fall skyllde Helsingfors ledning på att man litade på staden jurister.

Ikväll tolkar även Yle Internytt Malms flygfält som "ett slagträ i kampen om Sibbo".


Utvalda inlägg II. Den 22 juni 2012

Att kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi var partisk råder det inget tvivel om. Det gällde dock att hitta juridiskt relevanta bevis för att han var jävig. I sitt besvär över utnämningen av Myllyniemi som kommunindelningsutredare bifogade Sibbo kommun mitt blogginlägg "Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006". Inlägget ingick senare även som bilaga till kommunens besvär över statsrådets beslut om ändringen i kommunindelningen. I inlägget finns några felaktigheter. Bl.a. torde Myllyniemis dokumenterade ställningstagande trots allt härstamma från ett landskapsstyrelsemöte och inte ett landskapsfullmäktigemöte.

Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006

Valet av pol. mag Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare har ansetts problematiskt. Dels är han inte jurist, dels är han medlem i styrelsen för Nylands förbund och kan därför betraktas som jävig. Inrikesministeriet sökte uttryckligen en jurist, men det fanns ingen tillgänglig. Myllyniemi har uppgett att han lovats juridisk hjälp från så väl ministeriet som från Kommunförbundet. (Se HS 22.9.2006.) Om sitt styrelsemedlemsskap har han sagt att det inte har egentlig betydelse, då han inte i offentligheten tagit ställning i frågor som berör Sibbo. Landskapsstyrelsens möten är inte offentliga. Däremot har Myllyniemi i egenskap av medlem i fullmäktige för Nylands förbund gjort ställningstaganden som anknyter till den föreslagna förändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo.

Vid landskapsfullmäktigemötet 14.12.2004 föreslog Jussi Pajunen ett tillägg till förslaget till landskapsplan enligt vilket "området som avgränsas av landkapsgränsen, Österleden, Ring III och Borgåleden antecknas på kartan till landskapsplanen för Nyland som utredningsområde, som korsas av en alternativ sträckning av östmetron fram till den östra gränsen av planområdet." Pekka Sauri föreslog ytterligare "att förslaget godkänns så att landskapsstyrelsen dessutom förutsätter att utvecklingsalternativen för det såkallade Västerkulla-området utreds via en etapplan eller en annan motsvarande process i samarbete med berörda myndigheter." Enligt protokollet understöddes Sauris förslag av Pekka Myllyniemi.

Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo har i hög grad motiverats av "metropolens" och "metropolområdets" behov. Många har först i samband med fallet Sibbo stött på begreppet metropolområdet och den förefallande megalomaniska idén att Helsingfors är en metropol. Även här har den socialdemokratiske utredningsmannen Myllyniemi haft ett finger med i spelet. Enligt protokollet från SDP:s partikongress den 9 -11 juni 2005 gjorde Pekka Myllyniemi följande ändringsförslag till ställningstagande:


Lisäysesitys kannanoton kolmanneksi kappaleeksi toiminnallisen metropolialueen luomiseksi sekä muutos- ja lisäysesitykset kannanoton kohtiin 2, 8 ja 9 metropolialueen edellytyksiksi, kuntarakenteen uudistamiseksi ja kuntien valtionosuusjärjestelmän uudistamiseksi.

Partikongressens slutliga ställningstagande, som kan läsas på SDP:s webbplats, lyder enligt följande:



Suomi tarvitsee tiiviissä yhteistyössä toimivan metropolialueen, joka pystyy kilpailemaan muiden vastaavien kaupunkikeskittymien kanssa Itämeren alueella ja maailmanlaajuisesti. Metropoli on ennen kaikkea toiminnallinen käsite ylikunnalliselle elinkeino-, infra- ja liikenne-politiikalle, yhteiselle maankäytön suunnittelulle ja asuntotuotannon ohjaukselle sekä palveluiden järjestämiselle. Metropolialue tulee nähdä laajana käsittäen koko Uudenmaan ja ulottuen aina Hämeenlinnan ja Lahden seuduille. ...
2. Metropolialue on maamme ainoa monialaisesti kilpailukykyinen kaupunkiseutu. Sen kansainvälisen kilpailukyvyn turvaaminen edellyttää valtion ja alueen yhteistyön tehostamista edelleen erityisesti osaamisrakenteiden, mutta myös asunto- ja liikennepoliittisten ongelmien ratkaisemiseksi. Helsingin seudun kuntien ja valtiovallan välille tulee neuvotella yhteistoimintasopimus ja seudun sisällä on syvennettävä kuntien välistä yhteistyötä ja edettävä palvelu- ja toimialakohtaisesti seudullisiin toimintamalleihin. Asteittain tulee edetä koko metropolialueen käsittävään, alueen kaikkia kaupunkikeskuksia kattavaan yhteistoimintaan, jotta pääkaupunkiseutu pystyy turvaamaan kilpailukykynsä vastaavien metropolien rinnalla.

Låter argumenten bekanta? I kommun- och områdesutskottet, som utarbetade ovanciterade ställningstaganden, satt förutom Myllyniemi hans partikamrat och namne Pekka Korpinen. Pekka Korpinen, som är biträdande stadsdirektör för stadsplanerings- och fastighetsväsendet i Helsingfors, är den tjänsteman som bär huvudansvaret för Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo.

Till sist noterar jag att "metropolområdet" enligt SDP:s ställningstagande infattar Tavastehus och Lahtis. Månne inte i så fall även Borgå och Sibbo hör till metropolområdet? För övrigt anser jag att planerna på en metro till Sibbo bör jämnas med marken. Utvecklingen av metropolområdets östra del förutsätter istället att HELI-banan förverkligas.

Utvalda inlägg I. Den 21 juni 2012

Fallet Sibbo är svårt att överblicka, liksom min blogg med över tvåtusen inlägg är. På olika sätt har jag försökt bidraga till formandet av en helhetsbild genom att använda mig av etiketter och referera eller länka till gamla inlägg. Jag har även skapat en sida för en (hittills) kort sammanfattning och en bildshow med bilder i ett slags kronologisk ordning. Nu skall jag bjuda på tolv viktiga inlägg i repris. I valet av inlägg har jag beaktat vilken betydelse inläggen har haft för denna blogg. Samtidigt skall jag hålla lite semester från mitt bloggande. Viktiga nyheter kommer jag till början av juli endast att notera på FacebookTwitter och Google+.

Mitt allra första inlägg om fallet Sibbo hade rubriken "Sibbo". Inlägget publicerades på bloggen Politiskt inkorrekt på webbplatsen Yahoo! 360, som lades ner i juli 2009. (Se "Arkiverat: Metropol. Den 15 juli 2009".)

Sibbo. Den 9 juli 2006

Förbannad vare den som flyttar sin nästas råmärke.
Femte Moseboken 27:17



Eftersom jag varit i Italien de senaste veckorna har jag endast sporadiskt tagit del av nyheterna från hemmafronten. Hemkommen hörde jag om Helsingfors planer på att lägga beslag på en stor del av Sibbo. Det hela lät så otroligt att jag först inte alls tog det på allvar. Helsingfors har även tidigare försökt skrämma Sibbo till eftergifter. Småningom klarnade det för mig att den centerpartistiska region- och kommunministern Hannes Manninen uttalat sitt stöd för en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Fastän jag numera är bosatt i Helsingfors, där även mina föräldrar är födda, känns det här lika hemskt som om EU-kommissionen skulle uttala sitt stöd för en anslutning av en del av Finland till Ryssland.

Bibelversen ovan citerar jag i sista kapitlet i min avhandling liksom Topelius gör i Boken om vårt land.

Itäsalmen menetys. Den 20 juni 2012

Uusimaa 19.6 2012 s 5

I gårdagens nummer av Uusimaa ingår en artikel med rubriken "Sipoon viime vuoden tilinpäätös valmistui" och underrubriken "Itäsalmen menetys osasyynä alijäämäisyyteen".




Skogarnas mångfald. Den 19 juni 2012

HS 18.6 2012 s C 4

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändarartikel med rubriken "Helsingin metsäluonnon hienouksien täytyy säilyä". Insändaren utgår från en kartläggning, som bekostats av miljöministeriet. I insändaren skriver Emma Kari och Anni Sinnemäki bl.a. följande:

Metsien monimuotoisuutta on nyt kartoitettu Helsingissä ...
Nyt tehdyissä luontoinventoinneissa löydetyt tärkeimmät alueet on otettava osaksi metsien suojeluverkostoa. Suuri osa tärkeimmistä luontokohteista löytyi Östersundomin alueelta, jonka kaavaluonnos on juuri hyväksytty. Nyt täytyy varmistua siitä, että nämä alueet otetaan huomioon ja jätetään rakentamisen ulkopuolelle, kun Östersundomin lopullinen kaava hyväksytään.


Bbl 16.6 2012 s 11

I lördagens nummer av Borgåbladet ingår en nyhet med rubriken "Bostadsmässa på förslag i Sibbo". Det är Hanne Aho (sdp) som föreslår att Sibbo ordnar bostadsmässa i Majvik år 2018. Det kan noteras att Susanna Vuorinen (saml) och 14 andra fullmäktigeledamöter våren 2006 lämnade in en motion om att Sibbo  skulle ansöka om att få arrangera bostadsmässa i Husöområdet.

Samalle paikalle. Den 18 juni 2012

http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121407-6.HTM

I mitt in inlägg "Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012" noterar jag att planläggninssektionen i Sibbo på sitt möte den 12 juni 2012 föreslogs anta ett utlåtande om etapplandskapspla 2 för Nyland. I förslaget till utlåtande ingick även kritik som berör Östersundom, fastän man noterar att Östersundomkommittén skilt ger ett utlåtande för Östersundoms del. Protokollet fån mötet har inte ännu publicerats, men ur föredragningslistan för kommunstyrelsens möte på tisdag framgår att sektionen godkände förslaget till utlåtande med några ändringar. Sektionen beslöt att ta bort följande stycke:

Heli-ratavarauksen poistuminen kaavaehdotuksesta vapauttaa alueita taajamatoimintojen tiivistämiseen mm. Söderkullassa. Nopea Helsinki – Pietari junayhteys ja itämetron jatke Mellunmäestä Östersundomin kautta Söderkullaan korvaavat HELI -radan.

Följande stycke, som berör detaljhandelsenheten, beslöt sektionen lägga till förslaget till utlåtande:

Itä-Uudenmaan maankuntakaavassa (2000) jätettiin vahvistamatta riittävien selvitysten puuttuessa samalle paikalle esitetty keskustatoimintojen merkintä, joka olisi mahdollistanut vähittäiskaupan suuryksikön sijoittumisen alueelle.


http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121407-6-1.PDF
 

Google+ Followers