Östersundom-klinikka. Den 30 september 2012

Östersundom-kliniikka


Den 4 september körde projektet Östersundom-klinikka igång med ett inledande seminarium. I deltagarlistan hittar man bl.a. markägarna Joachim Borgström och Markus H Borgström från Östersundom gård. På RAKLIs webbplats finns material eller presentationer från seminariet. Speciellt intressant är Sakari Pulkkinen presentation (pdf) för anförandet "Östersundomin maankäyttö ja kaavoitus". Den första dian i Pulkkinens presentation visar att Östersundom ligger lika långt från Helsingfors centrum som de obebyggda områdena i sydöstra Kyrkslätt.


Östersundom


I samma presentation finns klipp ur en ny eller kompletterad version av Illustration över utkastet till generalplan för Östersundom (havainnekuva). Nytt på illustrationen av "Porvarin liittymä" är bl.a. snabbspårvägslinjerna, som är tänkta fortsättningar på jokerlinjerna I och III. Tillagd är även gränsen för Natura 2000-området, så att man ser att Helsingfors stadsplaneringskontor vill bygga ända fast till det fredade områdets gränser.


Parvari


På ilustrationen av Sakarinmäen liittymä Porvoonväylälle har man lagt till solkraftverk mellan landbo och motorvägen. Man kan fråga sig vad det är för idé att producera el på ett så ekonomiskt värdefullt område. Det går visserligen en kraftlinje genom området, men vill man komplettera elnätet med (i finländska förhållanden) mycket dyr solenergi kunde man väl välja att göra det någon annanstans.




Idén med solenergi i Östersundom verkar inte ekonomiskt realistisk eller rationell, men syftet är väl att legitimera den kontroversiella exploateringen (och inkorporeringen) av Östersundom med ekologiska projekt. Och så gäller det förstås om skapa en positiv bild av det "soliga" Östersundom.


www.ostersundom.fi



Stadin rantaryhmä. Den 23 september 2012


Stadin rantaryhmä, som är ett samarbetsorgan för stadsdelsfösföreningar, ordnade den 13 september ett diskussionstillfälle under temat "Merellinen Helsinki". Vid diskussionstillfället presenterade representanter för olika fullmäktigegrupper sina synpunkter på ett antal frågor, som berörde hav och stränder i Helsingfors. En av frågorna löd "Kannatatteko nykyisiä suunnitelmia kaavoittaa Östersundom 70.000 ihmisen asuinalueeksi?" Ett referat från tillfället hittar man på Pro Meri-Rastilas blogg i ett inlägg skrivet av Erkki Haapaniemi. I inlägget kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomista näimme myös kuvaesityksen. Uusi rakennusalue merkitsee entisen miljöön totaalista katoamista. Pengerrykset hävittävät luonnonrannat täysin. Rakentaminen piirittää, tasan rajoja myöten, keskelle jäävän pienen Natura-alueen. Sipoonrannan jo rakennetut talot ovat ”hirveitä” erään yleisössä olleen mukaan. Laura Kolbe selitti ”betonipuolueiden” Kokoomuksen ja SDP:n olevan Sipoon epäeettisen valtauksen takana. ”Jotakin heidän piti tehdä ja nopeasti”. Astrid Thors sanoi ottavansa Sakari Topeliuksen vanhuudenkodin suojelun omalle työlistalleen.




Jag har på min blogg i hårda ordalag kritiserat Laura Kolbe, som stödde Hannes Manninen och Matti Vanhanen i inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Kolbe är dock en av de första Helsingforspolitiker som erlännt att allting inte gått rätt till i fallet Sibbo och som offentligt har ändrat ståndpunkt. I kritiken av planerna för Östersundom representerar hon lika väl Centergruppens åsikt. Kolbes ståndpunkt, liksom övriga fullmäktigeledamöters åsikter, finns refererade även i ett blogginlägg av Hanna-Leena Ylinen med rubriken "Merellinen Helsinki – Stadin rantaryhmän vaalitilaisuus". Här kan man bl.a. läsa följande:

Rantaryhmä oli valmistellut muutaman puheenvuoron, joista luontoalueisiin liittyi lähinnä Östersundomin tapauksen esittely. Lisäksi osanottajille oli keskustelun pohjaksi jaettu etukäteen kuusi kysymystä, joista kiinnostavimmat olivat Östersundomin rakentamiseen liittyvä ja kysymys siitä, tulisiko Helsinki-puisto muuttaa kansalliseksi kaupunkipuistoksi, jotta Helsingin luontoalueet saataisiin paremmin turvattua. ...
[Yrjö] Hakasen näkemys Östersundomista vaikutti järkevältä. Hänen mielestään ylimitoitetusta asukastavoitteesta tulisi tinkiä ja rakentaa huomattavasti pienemmälle alueelle tiiviisti, jotta jäljelle jäisi mahdollisimman paljon luonnontilaista ympäristöä.
Vihreiden Elina Moisio harmitteli, ettei luontojärjestöjen tekemää varjokaavaa otettu huomioon Östersundomin suunnittelussa. ...
Kokoomuksen Ulla-Marja Urho halusi sekä syödä että säilyttää kakun todetessaan, että olisi hienoa pitää luontoa Östersundomissa, mutta rakentaminen on perusteltua, koska ihmiset haluavat asua rannalla. ...
Illan iloiset yllättäjät olivat Keskustan Laura Kolbe ja kristillisdemokraattien Tuulikki Vuorinen. Vuorinen oli puheenvuoroissaan johdonmukaisesti luontoalueiden puolella. Kolbe puolestaan nimitti Kokoomusta ja SDP:tä betonipuolueiksi ja kertoi aiemmista kokemuksistaan kaupunkisuunnittelulautakunnassa, jossa betoniliittoutuma jyräsi äänin 5 – 4. Tuttua meille merirastilalaisille tältäkin vuodelta. Östersundomin osalta Kolbe muistutti Jussi Pajusen ja Jan Vapaavuoren Sipooseen tekemästä ryöstöretkestä, joka soti monien oikeustajua vastaan.


Laura Kolbe
Laura Kolbe


Stadin rantaryhmä har tagit ställning till planerna för Östersundom i ett utlåtande till Östersundomkommittén från maj 2011. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Asuntorakentamisen osalta Stadin Rantaryhmä katsoo, että Östersundomin luonteeseen ei ainakaan nykyisten luonnonrantojen osalta kuulu kaupunkimainen rakentaminen tiiviisti rantaan. Se estää rannasta nauttimisen kaikilta muilta paitsi rantaviivaan kiinni rakennettujen talojen asukkailta.

Stadin rantaryhmä gav i november 2010 även ett utlåtande över förslagen till nationalpark i Sibbo storskog. Här kan man läsa bl.a. följande:

Stadin rantaryhmä kannattaa Sipoonkorven kansallispuiston perustamista laajimman vaihtoehdon mukaisesti niin, että se ulottuu merelle saakka, kuten Metsähallituskin on ensisijaisesti esittänyt. ...
Helsingissä ei ole muualla niin hyvin luonnontilassa säilyneitä ranta-alueita kuin Sipoonkorven merenrantavyöhykkeellä. Tämä tilanne tulisi säilyttää ja kansallispuisto antaisi siihen mitä parhaimmat edellytykset. ...
Suomen hallitus lähtee siitä, että ekoyhteydet tulevasta Sipoonkorven kansallispuistosta ranta-alueille turvataan. Tämä pyrkimys onnistuisi parhaiten sisällyttämällä ranta-alueet ekoyhteyksineen kansallispuistoon.
Liitosalueella tulee kunnioittaa luonnonmukaisuutta, ja kaupunkimaisten puistojen suunnittelua varsinkin rannoille tulee välttää. Luonto vahvistaa luontevasti liitosalueiden asukkaiden kotiseuturakkautta. Luonnon säilyttäminen tuleekin ottaa alusta pitäen liitosalueen suunnittelun kulmakiveksi.



Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012


Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen) tog den 6 september beslutet att inte bevilja Idrottsverket i Helsingfors undantagslov för badstrand och brygga på Husö. I beslutet citeras bl.a. ur ELY-centralens utlåtande "Kannanotto Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineistoon" över utkastet till gemensam generalplan för Östersundom från ifjol (se "Ely-centralens ställningstagande. Den 20 juni 2011"):

Yleiskaavaluonnoksen maankäyttöratkaisussa tehokas ja laajamittainen rakentaminen on tuotu eri suunnista Natura-alueiden välittömään läheisyyteen. Tämän vuoksi voidaan jo ilman luonnonsuojelulain 65 §:n mukaista arviointiakin suoraan tehdä johtopäätös, että esitetty kaavaratkaisu heikentäisi merkittävästi ainakin niitä luonnonarvoja, joiden perusteella Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet on nimetty Natura 2000 –verkostoon. 

ELY-centralen ger följande sammanfattade motivering till sitt beslut:

Uimaranta- ja laiturialue rajautuu Natura-alueeseen. Helsingin, Sipoon ja Vantaan yleiskaava on tekeillä. Kun otetaan huomioon kaavoituksen tämänhetkinen vaihe ja se että kaavoituksen vaikutukset Natura-alueisiin on selvittämättä, tietoa tulevista kokonaiskäyttäjämääristä ei ole ja vielä lisäksi alueen rakentamispaineet, ELY-keskus katsoo, että näissä oloissa pysyvän laiturin rakentaminen rakennuspaikalle aiheuttaa haittaa kaavoitukselle, kaavan toteuttamiselle ja alueiden käytön muulle järjestämiselle. Pysyvän laiturin rakentaminen vaikeuttaa myös luonnonsuojelun tavoitteiden saavuttamista. Hakemuksen tueksi ei ole erityisiä syitä.

Påståendet att en bryggan skulle försvåra planläggningen av området är intressant. I verkligheten torde planerna på en brygga och en simstrand ha varit tänkta att underlätta förverkligandet av Helsingfors planer för Husö. Byggandet av badstranden och bryggan med tillhörande "räddningsväg" hänger uttryckligen samman med planeringen av Husö som ett bostadsområde, vilket jag speciellt visat i inläggen "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010" och " Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011". Här hade man tänkt sig börja förverkliga planerna medan det ännu rådde byggnadsförbud och innan generalplanen var godkänd.


 "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja"


Finlands naturskyddsförbund publicerade den 11 september ett pressmeddelande med rubriken "Natura-alueelle rakentaminen kiellettiin Östersundomin Talosaaressa". Här kan man bl.a. läsa följande:

Talosaaressa KSV yritti luoda ennakkotapauksen, ruopata lintulahden laitaa ilman suojavyöhykettä. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puututtua töihin, kaupunki joutui hakemaan niille lupaa Uudenmaan ELY-keskukselta. ...
Osaltaan tämä edistää Sipoonkorven kansallispuiston laajentamisen erämaasta rannikolle, kuten ympäristö- ja monet muut järjestöt ovat ehdottaneet", toteaa Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puheenjohtaja Sirkku Manninen.

I meddelandet tals det om stadsplaneringskontoret (KSV), fastän undantagstillståndet formellt hade sökts av idrottsverket. I verkligheten är det stadsplaneringskontoret som drivit projektet med den olovliga "räddningsvägen" till bryggan och badstranden, som saknade tillstånd. För ett knappt år sedan placerade idrottsverket ut oerhört påkostad märkning av den aktuella vägen, som på vägskyltar och guidekartor nu benämns "huvudvandringsled". (Se "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011".) Så sent som i augusti i år har man kompletterat markeringen av "huvudvandringsleden", men vägen leder enligt skyltningen och kartorna fortfarande till en servicebrygga och en badplats som inte existerar.

Mikko Niskasaari publicerade den 11 september ett blogginlägg med rubriken "Natura-alueelle rakentaminen kiellettiin Östersundomissa". I blogginlägget skriver Niskasaari bl.a. följande:


Kaupunkisuunnitteluviraston tavoitteena on rakentaa aivan Natura-lahtien rannoille ja myös kaivaa osa lahdista kanaviksi. Se kävi talvella 2010 neuvottelemassa silloisen ympäristöministeri Paula Lehtomäen (kesk) kanssa oikeudesta poiketa Natura-säädöksistä Östersundomissa. Lehtomäki oli myötämielinen, mutta joutui asian paljastuttua kiireesti perumaan puheitaan. ... 
KSV haluaisi kaavoittaa Östersundomin meren rannat omakotitonteiksi rikkaille. "Rannat rikkaille" on KSV:n ykköstavoite ... 
Talosaaressa KSV yritti luoda ennakkotapauksen, ruopata lintulahden laitaa ilman suojavyöhykettä, salaa ja kaupungin omin päätöksin. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen (Helsy) puututtua töihin, kaupunki joutui hakemaan niille lupaa Uudenmaan ELY-keskukselta.
Yritys oli KSV:lle niin tärkeä, että uimapaikkaa on asian eri käänteissä ollut junailemassa viraston päällikkö, koko Östersundom-kaavoitusta johtava Tuomas Rajajärvi. Asia on ollut virkakunnalle myös tavattoman kuuma. Asiaa käytännössä hoitanut liikuntaviraston arkkitehti Hanna Lehtiniemi uhkaili tammikuussa Helsyn edustajaa ikävyyksillä, maineen menetyksellä ja suhteiden katkeamisella kaupunkiin, jos yhdistys vielä puuttuu uimapaikka-asiaan.


Jag känner inte från förut till några egentliga förhandlingar med den centerpartistiska miljöministern Paula Lehtomäki, men förhandlingarna passar väl in i helhetsbilden. Det var egentligen regeringspartiet Centern som med Helsingfors kom överens om att huvudstaden skulle få sydvästra Sibbo för havsnära småhusbebyggelse. När naturskyddsområdena visade sig stå i vägen för planerna, kan centerministern ha uppfattats som förpliktigad att röja undan hindren. När Centern inte längre har regeringsansvar och då överenskommelsen om kommunreformen KSSR är bruten, finns det inga vägande skäl att särbehandla Helsingfors när det gäller Natura 2000.


Officier Pekka Myllyniemi. Den 9 september 2012


I inlägget "Myllyniemi är tillbaka. Den 26 augusti 2012" noterar jag att Pekka Myllyniemi tillsammans med tre andra betrodda av finansministeriet utsetts för en "förhandsutredning", där man skall "lägga fram förslag om sådana kommunindelningsutredningsområden inom vilka kommunerna inom metropolområdet ska genomföra sina sammanslagningsutredningar." Namnet Pekka Myllyniemi fick säkert en och annan att höja på ögonbrynet. Utnämningen av Myllyniemi har fått publicitet i de lokala medierna i Lojo, men även Helsingin Sanomat uppmärksammade ännu under den gångna veckan Myllyniemi tillsammans med de fem andra i sextetten för förhandsutredningen om metropolområdet. I den digitala versionen av Helsingin Samomats nummer den 3 september lyfts Myllyniemis bild fram, kanske bara av en händelse. (Se ovan.) I presentationen av utredarna kan man i läsa följande:

UP­SEE­RI HER­MOS­TUT­TI SI­POON. Loh­jan eläk­keel­le jää­nyt kau­pun­gin­joh­ta­ja Pek­ka Myl­ly­nie­mi sel­vit­ti Ös­ter­sun­do­min siir­toa Si­pool­ta Hel­sin­gil­le. Ra­por­tis­sa oli lai­nauk­sia Hel­sin­gin pa­pe­reis­ta, mi­kä nä­räs­ti Si­poo­ta.

Personligen uppfattade jag inte att man i Sibbo skulle ha tagit så stor notis av att Myllyniemi "citerade" Helsingfors egna papper. Den bild en del medier gav av "citeringen" var bagatelliserad. I verkligheten handlade det inte bara om citat utan citationstecken och källhänvisningar, utan om plagiat av den inte tidigare publicerad utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral hade sänt till inrikesministeriet 18.10.2006.

HS 3.9 2012 s A 10

Värre än plagiatet var lögnen att "förslagsdelen" var Myllyniemis egen, vilket medierna aldrig brydde sig om att undersöka. (Se t.ex. "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi plagierade inte bara "Helsingfors papper". Han fick även hjälp med utredningen från kommunförbundet, som senare även var representerat när HFD gjorde sitt beslut i fallet Sibbo. (Detta kan dock inte Myllyniemi själv klandras för.) Myllyniemi plagierade ytterligare bl.a. Wikipedia, vilket är speciellt pinsamt med tanke på att han inte plockade bort länkmarkeringarna. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006.")

Tuomas Rajajärvis efterträdare. Den 2 september 2012


På förslag av föredragande Tuomas Rajajärvi beslöt Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte i tisdags att för stadsstyrelsen föreslå att man väljer utvecklingsdirektören i Sibbo, Mikko Aho till  Rajajärvis efterträdare som verkchef för Helsingfors stadsplaneringskontor. Efter inkorporeringen och den politiska omvälvningen i Sibbo har utvecklingsdirektören haft en central position i kommunen. Aho har ensam representerat Sibbo i Östersundomkommitten, som tar besluten om den gemensamma generalplanen för Östersundom. Aho har visserligen en suppleant, men hon har tidigare jobbat med planeringen av Östersundom på Helsingfors stadsplaneringskontor. (Se "Ny ersättare. Den 13 februari 2012".)

När Tuomas Rajajärvi år 2000 valdes till stadsplaneringskontorets verkschef sade han "Pidän epärealistisena yhteisen yleiskaavan tekemistä." Ett årtionde senare kunde Helsingfors emellertid locka grannkommunens utvecklingsdirektör att samarbeta kring en gemensam generalplan. Det bör påpekas att Aho i våras även sökte men inte fick tjänsten som chef för Vanda stadsplaneringskontor. (Se "Kunta toivoo metroa. Den 7 maj 2012".) Hade Aho fått den tjänsten, hade han fått platsen som Vandas representant i Östersundomkommittén. Nu ser det ut som om om Aho istället blir Helsingfors representant och därmed även ordförande i kommittén.

Sommaren 2006 tog Tuomas Rajajärvi åt sig den tvivelaktiga äran att ha ritat ut gränserna i Helsingfors framställning om en ändring i kommunindelningen. Med tanke på nivån på förslaget finns här en viktiga fråga obesvarade. Nivån på framställningen var då det gäller gränserna på kartan direkt katastrofal. Gränserna var ritade med linjal och tog ingen hänsyn till existerande fastighets- eller byagränser. (Se t.ex. "Vem utpressade vem? Den 7 april 2007".) I den inre skärgården följde gränserna ungefär bygränser, men här var gränslinjen kopierad från "Ilaskivis förslag" från år 1989. (Se "Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006" och "'I stora drag'. Den 12 november 2007".) I den yttre skärgården saknades gränserna helt och hållet, eftersom Helsingfors inte hade ett kartbotten som inkluderade området. (Se "Numb3rs. Den 21 juni 2007".)





Som jag ser det finns det endast två möjligheter. Antingen har Rajajärvi inte alls ritat ut gränserna på Helsingfors förslag eller så har han ritat dem med en oerhörd tidsbrist. Bägge möjligheterna tyder ändå på att förslaget tagits fram i ett hast och inte varit seriöst menat. I varje händelse har Rajajärvi offrat sitt eget professionella rykte och visat oerhörd lojalitet mot en oskicklig stadsledning. På stadskontoret torde man hoppas att även Rajajrvis efterträdare är en riktig yes man.

Google+ Followers