Vårt gemensamma Sibbo. Den 25 november 2012

Bbl 21.11 2012

I onsdagens nummer av Borgåbladet ingår en svårbegriplig insändarartikel av Kasper Nyberg, som i kommunalvalet invaldes för Vårt gemensamma Sibbo. Insändaren är ett svar på Karl Henrik Boxtröms om möjligt ännu svårbegripligare insändare med rubriken "Att titta för djupt i kaffesumpen" i Borgåbledet dem 17 november. I Boxtröm skriver här att "Östersundomkaramellens beska har till stor del förflyktigats". Vad exakt Boxtröm syftar på vet jag inte, men i insändaren tar han fasta på insändare i det sista numret av Borgåbladet före kommunalvalet. Här fick Vårt gemensamma Sibbo sista ordet i en dispyt med Sfp.


Bbl 17.11 2012

I sitt svar säger Nybeg att Boxtröm menar att det är Vårt gemensamma Sibbo som man har att tacka för den beska smaken. Jag tvivlar på att Nyberg här tolkat Boxtröm rätt, men Nyberg antyder att kritiken i själva verket riktar sig mot föreningen För Sibbo, som inte lyckades förhindra inkorporeringen.

Jag har inte noterat att någon skulle beskylla För Sibbo för inkorporeringen, fastän jag själv på denna blogg indirekt beskyllt föreningen för svek, då man mot givna löften inte förde vidare statsrådets Sibbobeslut till europeisk instans. (Se "Kapitulation. Den 19 november 2008".) I sin insändarartikel påpekar Nyberg att man förväxlar Vårt gemensamma Sibbo med För Sibbo och förklarar missförståndet med att det till stor del är de aktiva medlemmarna i För Sibbo som utgör stommen i Vårt gemensamma Sibbo. Kasper Nyberg är själv son till föreningen För Sibbos före detta ordförande, Bambi Nyberg, som avled för två år sedan.

Beklagligtvis förstod man inom föreningen För Sibbo aldrig de avgörande bakgrundsfaktorerna till inkorporeringen. Vårt gemensamma Sibbos politiska linje baserar sig således till stor del på naiva vanföreställningar om orsakerna till förlusten av Östersundom. För att motivera den olagliga inkorporeringen kom man från Helsingfors och regeringens sida med osakliga beskyllningar mot Sibbo gällande kommunens traditionella, av Sfp ledda politik. Det ser ut som om man inom Vårt gemensamma Sibbo tagit dessa beskyllningar på fullt allvar. Kasper Nyberg är upprörd över att För Sibbo och Vårt gemensamma Sibbo (enligt honom) beskylls för inkorporeringen, men inom Vårt gemensamma Sibbo finns det kommunfullmäktigeledamöter som i sin tur gärna skyller inkorporeringen på Sfp.




Komplettering och ändring av kommunindelningslagen till kommunstrukturlag. Den 18 november 2012




Under den gångna veckan har man kunnat läsa att regeringens ministerarbetsgrupp för förvaltning och regional utveckling har enats om riktlinjerna för kommunreformen. Hur det egentligen är med enigheten inom regeringen angående den aktuella frågan kan man dock fråga sig. (Kanske var det nödvändigt att bli av med Jan Vapaavuori från posten som den samlingspartistiska riksdagsgruppens ordförande, för att regeringspartierna skulle kunna enas om en urvattnad reform.) I varje fall publicerade finansministeriet den 15  november ett pressmeddelande med rubriken "Kommunstrukturlagen på remiss vecka 47" ("Kuntarakennelakiluonnos lausuntokierrokselle viikolla 47"). Tillsammans med pressmeddelandet publicerades ett förslaget till ändringar i kommunindelningslagen eller "kommunstrukturlagen", som lagen omdöpts till. Man har alltså till den gällande kommunindelningslagen fogat krav på sammanslagningsutredningar och de sammanslagningsframställningar som skall ges före april 2014. Tanken är väl att kommunindelningslagen (eller "kommunstrukturlagen") skall revideras igen om några år.




Lagförslaget ser delvis ut som en PR-text, eller vad säges om följande? "Syftet med kommunstrukturreformen är att trygga högklassig och likvärdig kommunal service utifrån kundernas behov i hela landet ..." Den aktuella formuleringen är i själva verket kopierad och infogad från regeringsprogrammet.




Med anledning av ministerarbetsgruppens besked publicerade Yle i fredags en nyhet med rubriken "Nu måste kommunerna sluta tveka". Motsvarande nyhet ingick som ett inslag i TV-nytt samma dag. (Se ovan.) I nyhetstexten kan man bl.a läsa följande:

En av de stora frågorna är vad som ska hända med lilla grannen Sibbo. Alternativen är att Sibbo upptas i det nya stor-Helsingfors eller i ett eventuellt stor-Borgå. För SFP:s Mikaela Nylander, riksdagsledamot och ordförande i Borgå stadsfullmäktige, är saken klar.
- Östra Nyland är ganska beroende av Sibbo. Det kan bli svårt för oss att bevara vår nuvarande hälsovård och övriga service om inte Sibbo är med, säger Nylander.

Sibbo kunde kanske utreda en kommunsammanslagning med Borgå utan risk för att därmed försämra sina förutsättningar att förbli en självständig kommun. I Helsingfors lär man föredra ett självständigt Sibbo framom ett stor-Borgå dit även Sibbo skulle höra. Ett alternativ vore en utredning om en (orealistisk) sammangång med Grankulla, men det kunde uppfattas som en provokation. Problemet med en utredning om en kommunsammanslagning med Borgå är att en orientering mot Borgå är i Sfp:s intresse. Därför kan det vara svåt att få övriga politiska grupper i Sibbo att gå med på en sammanslagningsutredning som skulle gälla en sammanslagning med Borgå. En hurudan sammanslagningsutredning Sibbo kan göra beror även på hur "Helsingfors metropolområde definieras". I förslaget till kommunstrukturlag heter det enligt följande:

Kommuner i Helsingfors metropolområde ska i stället för det som föreskrivs i 1–3 mom. utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och trycket på att den ska växa och som bildar en funktionell helhet samt som är motiverade med avseende på områdets helhet.

Huruvida Borgå räknas till "Helsingfors metropolområde" är öppet. I en fotnot i utkastet till lagförslag kan man läsa att "Kommunerna preciseras på basis av utredningen om kommunindelningsutredningsområdena och metropolförvaltningen i området." Med "utredningen om kommunindelningsutredningsområdena" torde man syfta på "kartövningen" som redan gjorts. Med utredningen om metropolförvaltningen syftar man däremot på utredningen som bl.a. Pekka Myllyniemi för tillfället är med om att utföra. Om Sibbo inte utgående från en sammanslagningsutredning lagt fram något sammanslagningsförslag före den 1 april 2014 kan finansministeriet besluta att förrätta en särskild kommunindelningsutredning. Vem vet, kanske Myllyniemi än en gång ställer upp som kommunindelningsutredare?

Ingen havsnära villastad. Den 11 november 2012


Uppe på första sidan av Helsingin Uutiset 7.11 2012 finns en ruta med rubriken "Östersundomista ei tule merenrantaparatiisia". Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Vuosien valituskierre uhkaa Östersundomia".



I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Helsingin Sipoolta valloittamaan Östersundomiin liittyy tukuittain karikoita, jotka voivat rajoittaa tai hidastaa uuden kaupunginosan rakentamista.
– Luulen valituksia tulevan. Eri asia on, kuinka kauan niiden käsittylyssä menee. Vuosaaren satama viivästyi valitusten vuoksi 12 vuotta, sanoo projektipäällikkö Matti Visanti kaupunkisuunnitteluvirastosta. ...
Eli jo nyt on tiedossa konkreettisia esimerkkejä siitä, miten Natura-alueen läheisyys ja luonnonsuojelulakien tiukka tulkinta vaikuttavat Östersundomin kaavoitukseen.
Esimerkiksi asukkaiden merellistä virkistyskeskusta ei voida linturuovikon takia sijoittaa luontevimmalle paikalle, vaan se joudutaan sijoittamaan erittäin kapean Körsnäsin lahden rannalle. Venekeskus palveluineen työnnetään Sipoon kunnan puolelle Gränön saarelle, jonne pitää rakentaa auto- ja kävelysilta.




Med "luontevin paikka" för "asukkaiden merellinen virkistyskeskus" torde Matti Visanti syfta på udden med "badplats" och "servicebrygga" på Husö. I en kommenterande ruta kan man med hänvisning till Ely-centralens beslut (se "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012") läsa att "Helsinki ei saanut äskettäin rakentaa edes pientä uimapaikkaa ja huoltorakennusta Talosaaren kärkeen." I en annan kommenterande ruta kan man vidare läsa att "Östersundomin keskeisimmät rakentamisalueet Salmenkalliota lukuunottamatta ovat yksityisomistuksessa." Helsingfors stad äger även stora delar av Husö, där man länge planerat ett villaområde för goda skattebetalare. På en bild med Visanti, som publicerats med artikeln, kan man emellertid se att udden på Husö är en vit fläck på en uppdaterad version av illustrationen (havainnekuva) av utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.


Visantis medgivanden är anmärkningsvärda, men personligen ser jag den vita fläcken som den viktigaste detaljen i hela artikeln. På denna blogg har jag i otaliga inlägg uppmärksammat ett i sig rätt obetydligt projekt på Husö. Slaget om badplatsen och bryggan kan dock visa sig vara avgörande för hela Östersundoms framtid.




En jämförelse med den ursprungliga "illustrationen" visar att man även gjort andra mindre ändringar invid Natura 2000-områdena.




Den aktuella artikeln publicerades redan i tisdags på tidningens webbplats under rubriken "Östersundomista ei saada rantakaupunginosaa". I torsdags publicerades den på Sipoon Sanomats webbplats under rubriken
"Vuosien valituskierre uhkaa Östersundomin rakentamista".


På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades i fredags en nyhet med rubriken "Östersundomin yleiskaavaehdotus käsittelyyn keväällä 2013". Här kan man läsa att förslaget till gemensam generalplan för Östersundom läggs fram först på våren. Ursprungligen var det meningen att förslaget skulle vara klart att lägga fram till påseende redan nu på hösten. Samma dag publicerades på den aktuella webbplatsen en nyhet med rubriken "Östersundom-toimikunnan kokoonpano vaihtuu".


Fallet Sibbo har nu en kanal på YouTube. En länk till kanalen hittar man på denna sida uppe i högra marginalen.

"Nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen." Den 4 november 2012

HS 2.11 2012 s A 11

Största delen av Helsingfors stads information om planeringen av Östersundom härstammar från stadens ekonomi- och planeringscentral, som är direkt underställd stadsdirektör Jussi Pajunen. Enligt den information ekonomi- och planeringscentralen publicerat kan planeringen av Östersundom förefalla gå som på räls. Det är dock biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä som ansvarar för stadsplaneringen. I januari ansåg Penttilä i Helsingin Sanomat att flygfältet i Malm bör byggas till bostadsområde före Östersundom. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) I fredagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Penttilä rakentaisi pohjoiseen" och ingresstexten "Apulaiskaupunginjohtajan mielestä asuntorakentamisen painopiste on ollut liian pitkään idässä: nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen."

Den officiella motiveringen till inkorporeringen var i första hand att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen." Påståendet ingår i Pekka Myllyniemis Sibbo utredning. Myllyniemi har plagierat texten med påståendet ur Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men Myllyniemi har helt missförstått den påstådda obalansen. I inlägget "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007" har jag visat hur beredande tjänsteman Arto Sulonen försöker dölja Myllyniemis fatala missförstånd.

I motiveringarna till statsrådets Sibbobeslut hävdar Sulonen utgående från  Myllyniemis rapport å andra sidan att "Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta, jota on kaupungin vaikea asuntotilanne huomioon ottaen tarve laajentaa edelleen." I själva verket bor det rent matematiskt sett dubbelt så många invånare i huvudstadsregionens östra halva som i dess västra halva, vilket jag visat i inlägget "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".

I artikeln i fredagens Helsingin Sanomat talar Penttilä även om tomtbrist. Med tombrist syftar Penttilä här på färdigt planlagd tomtmark. Markområden för bebyggelse finns det däremot ingen större brist på. Penttilä påpekar vidare att "täydennysrakentaminen olisi halvempaa ja nopeampaa kuin uusien kaupunginosien, kuten Jätkäsaaren ja Kalasataman, rakentaminen." Östersundom nämner Penttilä inte ens.

För sex år sedan ville statsminister Matti Vanhanen lösa tombristen genom att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors. Enligt Vanhanen hade Helsingfors här "nästa tusen hektar färdig tomtmark". Dess värre kommer det att ta ännu flera år innan Helsingfors kommer att kunna erbjuda färdigt planlagd tomtmark i Östersundom. Rent ekonomiskt sett torde det för Helsingfors löna sig att vänta några årtionden innan man börjar bygga ut Östersundom.

Google+ Followers