En stad, en kommun. Den 27 januari 2013

Bbl 25.1 20013

Den nya kommunreformen har diskuterats livligt under den gångna veckan, på i Sibbo och på ett nationellt plan. I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat kom Eero Lehti med ett förslag på ett "Stor-Sibbo", som skulle bestå åtminstone Kervo och Sibbo. Initiativet avvisades dock direkt av Sibbopolitiker.




Stadsdirektör Jussi Pajunen öppnade i veckan en Fasbook-sida, där han på fredagen diskuterade kommunreformen. Pajunen inledde diskussionen med följande påstående:

Minusta Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen ovat jo nyt yksi kaupunki. Eli yksi kunta riittää yhdessä kaupungissa.

Diskussionen kom långt att handla om Pajunens löneförhöjning, men Crista Lassfolk-Feodoroff ställde den relevanta frågan varför Sibbo inte nämnts. Pajunen svarade med att notera att "Selvityshenkilöt esittävät Sipoota Kirkkonummen lailla kimppaan Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten kanssa."

I kommunreformen har Helsingforspolitiker och speciellt Pajunen varit försiktiga med att kräva en anslutning av Sibbo eller en del av Sibbo till Helsingfors. Kanske gör erfarenheterna från inkorporeringen av Östersundom Pajunen försiktig, men faktum är att det är Esbo som Pajunen hoppas på - liksom han gjorde 2006. Finansmninisteriet förefaller däremot göra allt för att kunna ansluta just Sibbo till huvudstaden.

I sig kan varken den nuvarande eller den föreslagna nya kommunindelningslagen tvinga Sibbo att gå samman med Helsingfors. Däremot kan riksdagen genom att stifta en skild lag fusionera Sibbo med Helsingfors. Även om regeringen inte går in för tvångssammanslagningar, så kan man göra undantag i "metropolområdet", speciellt med de kommuner som har under 20 000 invånare. Kravet på en kommunreform kommer framför allt från Helsingfors, varför det är klart att kommunministern och regeringen har svårt att lämna huvudstaden tomhänt. Den nya kommunreformen ser ut att bli en total flopp, men det betyder ännu inte att Sibbos framtid är tryggad.

Nyhetsutbudet om kommunreformen och Östersundom har under den gångna veckan varit så stort att allt inte ryms med i ett blogginlägg. Jag hänvisar därför till Facebook-sidan för Fallet Sibbo.



Bara positiv respons. Den 20 januari 2012

http://www.sibbo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2007_hallinto/kuulemisraportti_110113.pdf

Fredagen den 11 januari publicerade finansministeriet förhandsutredningen om metropolområdet eller
"Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna" ("Metropolialueen esiselvitys: Selvityshenkilöiden alustavat ehdotukset kuntien kuu-lemista varten"). En anmärkningsvärd detalj i utredningen är att Sibbo ingår i alla alternativa utredningsområden som föreslås för Helsingfors. Helsingfors stad säger i sitt eget utlåtande att "Selvitysalueen tulisi käsittää vähintään Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Helsinki", men alternativet med endast huvudstadsregionens fyra städer ingår inte i utredningen. Däremot ses Helsingfors och Sibbo som ett möjligt utredningsområde. Motiveringen för det minsta alternativa utredningsområdet är att Sibbo har under 20 000 invånare. För Sibbos del föreslås även ett par utredningsområden där Helsingfors inte ingår, men för Helsingfors del föreslås inget område som skulle utesluta Sibbo.

Inför den förra kommunreformen KSSR ställe Helsingfors två krav: att städerna i huvudstadsregionen skulle fusioneras och att sydvästra Sibbo skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Det förstnämnda kravet kunde dåvarande kommunminister Hannes Maninen inte uppfylla, men det andra kravet uppfylldes, som känt. Det förefaller som om kommunminister Henna Virkkunen hoppas att Helsingfors även denna gång nöjer sig med Sibbo, fastän huvudstaden egentligen vill gå samman med Esbo.


Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 3

Samma dag som finansministeriet publicerade förhandsutredningen om metropolområdet ordnade man en presskonferens som även Sipoon Sanomat bevakade. Förhandsutredningen och presskonferensen resulterade i flera broadsheetsidor om kommunreformen. Det märkliga faktum att Pekka Myylyniemi är en av utredningsmännen bakom förhandsutredningen gör att den nya kommunreformen starkt relateras till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ett annat samband är gränsen på 20 000 invånare, som Sibbo pga inkorporeringen inte uppfyller.


Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 6


På plast på presskonferensen var även Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen, som Sipoon Sanomat passade på att ställa några frågor till. Enligt tidningen lät Pajunen förstå att han bara fått positivt respons på Helsingfors arrangemang i Östersundom. (Se artikeln på Sipoon Sanomats webbplats "Selvitysalueen tulisi käsittää vähintään Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Helsinki".)


Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 6



"Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle". Den 13 januari 2013


Så har då Perkka Myllyniemi i egenskap av utredningsman undertecknat en rapport där man föreslår att Sibbo sammanslås med Helsingfors, eftersom Sibbo har under 20 000 invånare. Myllyniemi kom i egenskap av kommunindelningsutredare år 2006 fram till att en inkorporering av sydvästra Sibbo är laglig, eftersom den inte äventyrar Sibbos framtid som självständig kommun. Enligt Myllyniemis galet felaktiga matematik (se "Räknefel. Den 24 november 2007") skulle Sibbo, trots den partiella kommunsammanslagningen, ha över 20 000 invånare redan år 2011.

Sista stycket i Pekka Myllyniemis utredning från 2006


Ur avsnitt 5.4


I fredags publicerades alltså finansministeriet en förhandsutredning om metropolområdet eller
"Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna". Förhandsutredningen och förslagen för Sibbos del har fått mycket uppmärksamhet, speciellt i svenskspråkig media. Det är ändå endast Sipoon Sanomat som uppmärksammat Myllyniemis roll i detta sammanhang. I fredags publicerades på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoolle esitettiin vain kaksi vaihtoehtoa". Här säger Myllyniemi om inkorporeringsbeslutet från 2007 att "Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle; kunnan kehitys on lähtenyt käyntiin vasta tuon osaliitoksen jälkeen".




Vad månne Myllyniemi här syftar på med "utvecklingen av kommunen"? I den i fredags publicerade förhandsutredningen kan man i avsnittet "Helsinki ja Sipoo muodostavat kuntajakoselvitysalueen" läsa följande:

Sipoon väestönkehitys on ollut yli 1,5 prosenttia vuosittain asukaslukuun suhteutettuna. Näin suuri vuotuinen väestönkasvu on arvioitu haastavaksi palvelurakenteen, investointien ja talouden kannalta (Aro 2012).

Under vilka år tillväxten varit 1,5 % kan jag inte säga, men tillväxten lär faktiskt ha varit något högre före inkorporeringen, vilkett framgår ur Myllyniemis Sibboutredning.

 i avsnittet "Helsinki ja Sipoo muodostavat kuntajakoselvitysalueen" kan man vidare läsa följande:

Sipoon kunnan väestömäärä alittaa tällä  hetkellä kuntarakennelain 20 000 asukkaan väestöpohjakriteerin samoin kuin sosiaali- ja terveydenhuollon  uudistuksen edellyttämän väestöpohjan perus- ja erikoissairaanhoidon integraatiolle.

Eftersom Sibbo som en följd av förlusten av Östersundom för närvarande inte har ett invånarantal som överskrider 20 000 ges Sibbo inga alternativ till kommunsammaslagning.


HS 13.1 2013 s A 22

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoo ei halua peräkyläksi". Kommundirektör Mikael Grannas noterar här att "Jos Helsinki ei olisi ottanut Sipoolta Östersundomia, Sipoossa olisi nyt se vaadittavat yli 20 000 asukasa".


Som en kuriositet kan nämnas att Myllyniemis Sibboutredning räknas upp bland källorna som använts i förhandsutredningen om metropolområdet. Här kan man tala om sekundär källa ...

Sibbos framtid. Den 6 januari 2013


I Sipoon Sanomat 28.12 2012 ingår en intervju "Sipoolle ehdotetaan liitoskumppaneita tammikuussa" med kommunminister Henna Virkkunen, där kommunministern säger att "Sipoo ei täytä vaadittua väestömäärää nyt ja siksi velvoitamme kunnan selvittämään, mitkä osaliitokset olisivat sille hyödyllisimpiä". (Artikeln har senare publicerats på tidningens webbplats.)





Intervjun i Sipoon Sanomat resulterade i att Yle den 28 januari publicerade en nyhet med rubriken "SS: Minister beredd spjälka upp Sibbo".




Följande dag hade huvudnyheten på paradsidan i Borgåbladet rubriken "Hårda krav på Sibbo". I Borgåbladet 4.1 2013 kan man i ledaren med rubriken "Vår gemensamma storkommun" läsa följande:

Kommunminister Henna Virkkunen, Saml, vill tydligen signalera att minimigränserna finns till för att efterlevas eftersom hon i en intervju i senaste veckas Sipoon Sanomat starkt tog avstånd från alla tankar på att Sibbo skulle kunna överleva som självständig kommun efter kommunreformen. Det hjälper inte att Sibbo är en tillväxtkommun som inom överskådlig tid kommer att ha nått minimiinvånartalet 20 000. Argumentet att Sibbo, med statens välsignelse, har förlorat sin viktiga sydvästra del, trots protester, väger inte heller tungt.
Nej, Sibbo skall delas eller tas om hand av metropolförvaltningen, säger Virkkunen.




I Bårgåbladet 5.1 2013 ingår en artikel med rubriken "Utredningar suger musten ur det dagliga arbetet". Här kan man bl.a. äsa följande:


Kommunminister Henna Virkkunen ställer tuffa krav på Sibbo och enligt henne kommer kommunen att få välja mellan kommunsammanslagning eller en stark metropolförvaltning.
Sibbo kommer inte upp till invånarkravet på 20 000 på grund av att Helsingfors kapade Östersundomområdets invånare. Någon pardon ges inte nu heller






I Yles Uudenmaan uutiset 4.1 2012 (se Yle Arenan) ingick ett inslag om Sibbo "Sibbos framtid".



Google+ Followers