Metropolförvaltning. Den 27 oktober 2013

Den engelska benämningen för storstadsområde är metropolitan area. Benämningen metropolitan area står för en moderstad med förstäder i allmänhet och inte bara områden kring metropoler. För ett årtionde sedan började man översätta Helsinki metropolitan area till finska till Helsingin metropolialue eller bara metropolialue. Snart togs även benämningarna Helsingfors metropolområde och metropolområdet i bruk på svenska i Finland. Definitionerna på metropolområdet varierade från allt mellan huvudstadsregionen (SAD-området) till ett område bestående av hela fyra landskap. Det tog inte länge innan man började benämna Helsingfors metropolområde metropoli, metropolen. Benämningen är pinsam och direkt felaktig, men tjänar klara politiska syften. Redan regeringen Vanhanen II hade ett "metropolprogram". Helsingfors metropolområde fick senast i och med kommunstrukturlagen, som trädde i kraft i juli, en officiell definition av Helsingfors metropolområde. Paragraf 4 e i kommunstrukturlagen har rubriken "Helsingfors metropolområde" och lyder enligt följande:

Kommunerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Hyvinge, Borgnäs, Tusby, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Mäntsälä, Sibbo och Vichtis ska med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 d § utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och dess tillväxttryck och som bildar en funktionell helhet samt är motiverade med avseende på områdets helhet.

På de kommuner som nämns i 1 mom. tillämpas inte vad som i 4 g § föreskrivs om avvikelse från utredningsområdet. De ska delta i sammanslagningsutredningar med andra kommuner, om det behövs för att bilda en funktionell helhet.

I en sammanslagningsutredning, i vilken en kommun som nämns i 1 mom. deltar, ska utöver det som föreskrivs i 4 b § 4 mom. bedömas förhållandet mellan en kommunsammanslagning och behovet av en metropolförvaltning särskilt utifrån en enhetlig samhällsstruktur, kollektivtrafiken och den sociala bostadsproduktionen.

Kommunerna som hör till Helsingfors metropolområde förväntas alltså bedöma behovet av en "metropolförvaltning", fastän Helsingfors eller Helsingforsregionen knappast är en metropol.



I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Oksanen luovuttaisi paikallisten poliitikkojen valtaa itsenäisyyden takia". Sibbo kommunstyrelseordförande Ari Oksanen (saml) menar att metropolförvaltningen ger Sibbo möjlighet att förbli självständigt, fastän metropolförvaltningen skulle medföra mindre makt för lokalpolitikerna. En stark metropolförvaltning har setts som ett alternativ till kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. För regeringen och kommunministern har metropolförvaltningen använts som ett hot för att tvinga fram kommunsammanslagningar. Inom Samlingspartiet har man i själva verket motsatt sig en metropolförvaltning, men Oksanen ser metropolförvaltningen som en möjlighet, åtminstone för Sibbo.

En sammanslagning med med kommunerna i Östnyland kunde kanske rädda Sibbo från metropolförvaltningen, men Oksanen torde föredra metropolförvaltningen. Sibbo behöver ändå inte ta ställning för en metropolförvaltning för att värna om kommunens självständighet. Tvärtom ser metropolförvaltningen ut att vara det största hotet mot Sibbos självständighet. Metropolförvaltningen kan vara ett steg mot en sammanslagning av metropolområdet till en enda kommun.


Fel form. Den 20 oktober 2013

I blogginlägget "Kompromiss. Den 6 oktober 2013" skriver jag om en intervju med Osmo Soininvaara i Borgåbledet den 31 september. Texten, som har rubriken "Soininvaara snäglar på Sibbo" ("Soininvaara kastar ett sidoöga på Sibbo"), berör flera frågor som är relevanta för ämnet för denna blogg. I detta blogginlägg vill jag lyfta fram följande textavsnitt:

– Det är dyrt att bygga ut infrastrukturen och hela Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem. Det är alldeles för smalt för att man ska klara av trafikarrangemangen med en metrolinje.

Det visar sig att Soininvaara tycker att formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje.

Det verkar som om redaktören missat någonting, när hon skriver att enligt Soininvaara "formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje." Soininvaara har tidigare uttryckt åsikten att den ideala stadsstrukturen är cirkelformad, men han har även visionerat om ett pärlband av stadssamhällen i Östersundom och sydvästra Sibbo. (Se "De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007".) Nu tror Soininvaara inte längre på pärlbandsmodellen. I ett blogginlägg med rubriken "Tulevaisuuden asuntorakentamisen haasteet: onko Vantaalla ratkaisun avaimet?", skriver Soininvara den 16 september följande:

Olen ollut aiemmin voimakas nauhakaupungin kannattaja, mutta tämä uusi vapaa-aikakeskeinen suuntaus ja seudun kasvu molemmat heikentävät nauhakaupungin toimintaa. Nauhakaupunkia pitkin pääsee lähiöistä keskustaan, mutta ylivoimaisesti nopeimmin kasvaa poikittaisliikenne nauhalta toiselle. Nauhakaupunki toimii vain, jos nauhoilla matkustetaan nukkumaan ja keskustassa ollaan täissä, eikä tämä toimi enää.

Istället för pärlband från centrum åt olika håll går Helsingfors nu i den nya generalplanen in för en modell som kunde liknas vid ett spindelnät.  I visionen för Helsingfors generalplan 2050 satsar man på den tvärgående trafiken i form av tre jokerlinjer. Området som Soininvaara enligt Borgåbladet har fel form torde vara inkorporeringsområdet, men det är inte området i sig som har fel form eller är allt för smalt. Det är den del av Östersundom som lämpar sig för bostadsbebyggelse som är allt för smalt för en metrolinje, men framförallt ligger inkorporeringsområdet på fel ställe i förhållande till det övriga Helsingfors. Helsingfors skulle istället ha behövt inkorporera delar av Esbo för att kunna planera en bra samhällsstruktur. Till en metrolinje bör man kunna ta sig via tvärgående kollektivtrafikförbindelser.




I sitt blogginlägg ifrågasätter Soininvaara även andra argument för inkorporeringen. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades med utflyttningen från Helsingfors och huvudstadsregionen till kranskommunerna. Det hette att bebyggelsen spritt sig norrut och österut för att Helsingfors inte kunnat växa österut. Det verkliga bekymret var att goda skattebetalare, som ville bo i egnahemshus, flyttade till bl.a. Nurmijärvi, vilket föranledde begreppet Nurmijärvi-ilmiö. Östersundom skulle erbjuda småhusbebyggelse inom Helsingfors gränser. Enligt statistik som Soininvaara presenterar i sitt blogginlägg har trenden vänt, i själva verket redan före år 2006.

Begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare. Den 13 oktober 2013


Finansministeriet har under den gångna veckan sänt en begäran om utlåtande till Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kyrkslätt, Sibbo, Tusby, Vanda och Vichtis med  med rubriken "Begäran om utlåtande över tillsättande av en i 4 kapitlet i kommunstrukturlagen (1698/2009) avsedd särskild kommunindelningsutredare". Rubriken på den svenska begäran är felaktig. Motsvarande finska rubrik lyder "Lausuntopyyntö kuntaraklennelain (1698/2009) 4 luvun mukaisen erityisen kuntajakoselvityksen asettamisesta". Finansministeriet har även försummat översättningen av de berörda städernas och kommunernas namn till svenska.




Begäran handlar alltså i själva verket tillsättandet av särskild kommunindelningsutredning, inte utredare. I Finansministeriets begäran till de berörda kommunerna kan man läsa att "Finansministeriet kommer att sända kommunerna en skild begäran om utlåtande över kommunindelningsutredarna." Vem som blir kommunindelningsutredare är ännu öppet, men det heter att tidsfristen för begäran om utlåtande över kommunindelningsutredarna "kommer att vara den samma, 19 november 2013." (Notera pluralisformen av
kommunindelningsutredare.)




Som bilaga till sin begäöran begäran om utlåtande har Finansministeriet bifogat ett utkast till förordnande om en utredning eller ett utkast till beslut om "genomföring av en särskild kommunindelningsutredning samt tillsättandet av en särskild kommunindelningsutredare". (Notera att kommunindelningsutredare står i singularis.) Beslutet är daterat "x.11.2013", på finska "xx.11.2013". I utkastet till beslut kan man läsa att  Finansministeriet dessutom "den xx.yy.2013" begärde utlåtanden om kommunindelningsutredaren. Det är alltså ännu oklart om förslaget till utredare kommer ännu i oktober.






Finansministeriet informerade om särskild kommunindelningsutredning i "metropolområdet" den 4 oktober i pressmeddelandet "Beredningen av metropollagen inleds" (se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013"). Begäran och utkastet till beslut finns bl.a. på Google Drive.


Kompromiss. Den 6 oktober 2013

 Borgåbladet 31.9 2013 s 4

Borgåbladet publicerade den 31 september en på flera sätt anmärkningsvärd intervju med Osmo Soininvaara under rubriken "Soininvaara snäglar på Sibbo" ("Soininvaara kastar ett sidoöga på Sibbo"). För det första kommer Soininvaara med lite ny information om händelseförloppet år 2006:

Men man ska komma ihåg att det inte var Helsingfors som drev på inkorporeringen av Östersundom. Det var den då sittande Kiviniemi-regeringen.
Osmo Soininvaara kom att ha en egen roll i den affären.

– Det var kommunminister Hannes Manninen (C) som tog kontakt med mig. Han tyckte att jag skulle tipsa borgmästaren om Östersundom och en möjlig inkorporering. Så jag gjorde det.

Soininvaaras uppgifter är intressanta, men delvis felaktiga. Det var nog Helsingfors och Jussi Pajunen som drev på inkorporeringen, men det var centerministrarna Hannes Manninen och Mati Vanhanen som hade bråttom med ett initiativ i samband med förhandlingarna om kommunreformen KSSR (Paras). Soininvaara satt med i Manninens strukturgrupp och representerade De gröna i förhandlingarna om KSSR. Det torde ha varit Soninvaara som informerade Pajunen om att det snabbt behövdes ett initiativ på ett 5 000 ha stort område. Det behövdes i utpressningssyfte, fast Soininvaara torde inte ha känt till detta syfte. Soininvaaras uppgift var även att få De gröna i Helsingfors och Vanda bakom initiativet.




För det andra låter Soininvaara förstå att inkorporeringen av Östersundom var en missräkning:

nu efteråt verkar det som om Soininvaara skulle ha ångrat sig.

– Det är dyrt att bygga ut infrastrukturen och hela Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem. Det är alldeles för smalt för att man ska klara av trafikarrangemangen med en metrolinje.

Det visar sig att Soininvaara tycker att formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje.


För det tredje menar Soininvaara att kommunreformen kommer att bli ett fiasko:


Alla regeringens övningar med sammanslagningar och metropolplaner har tröttat ut Soininvaara.

– Jag är nog väldigt pessimistisk. Det blir nog ingenting. Efter nästa riksdagsval görs allt om och då kommer landskapsmodellen.

Soininvaara utgår från att Centern vinner valet och dammar av sitt krav på starka landskap.

I fredags publicerade finansministeriet lika väl ett pressmeddelande med rubriken "Beredningen av metropollagen inleds" ("Metropolilain valmistelu käynnistyy"). Finansministeriet informerar här om att man samma dag tillsatt en arbetsgrupp för beredningen av lagstiftning som gäller metropolförvaltning. Dessutom berättar man att det inom metropolområdet inleds en särskild kommunindelningsutredning. Fastän finansministeriet bara "föreslår" att en särskild kommunindelningsutredning skall "inledas i syfte att säkerställa ett övergripande perspektiv för hela området", tar man ställning till vilka kommunsammanslagningsalternativ utredningen skall gälla:

Den särskilda kommunindelningsutredningen ska gälla kommunsammanslagningsalternativ mellan städerna Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda samt kommunerna Kyrkslätt, Sibbo och Tusby. Vichtis kommun ska också få möjlighet att delta i utredningen.

Motiveringen är att "Dessa kommuner ingick i de utredningsalternativ som föreslogs i förhandsutredningen för Helsingfors och Vandas del tidigare i år." Den formella orsaken till den särskilda kommunindelningsutredning är att Helsingfors och Vanda inte har hittat villiga kommuner att bilda utredningsområden med. Helsingfors skulle visserligen ha önskat utreda tillsammans med Vanda, men Vanda vill inte. Vanda skulle i sin tur ha velat utreda tillsammans med Kervo och Tusby, men Kervo och Tusby vill inte. Finansministeriets "förslag" är torde främst välkomnas av Helsingfors, men Vanda publicerade på fredagen ett meddelande med rubriken "Vantaa tyytyväinen metropolilainsäädännön valmistelun ja erityisen kuntajakoselvityksen käynnistymiseen" där det heter att "olemme tyytyväisiä siihen, että Vantaan rooli metropolialueen kehyskuntien työssäkäyntialueena otetaan huomioon valmistelussa." I Vanda torde man vara speciellt nöjda med att Tusby och Kervo tagits med. I övrigt lär Vandas linje här stämma överens med socialdemokraternas linje. Helsingin Sanomat skriver i artikeln "Vantaa ja Helsinki kiskaistiin takaisin kuntaliitospeliin" följande:

Kuntien määrä on kompromissi: Sdp ajoi koko alueen kattavaa uutta selvitystä, Kokoomukselle olisi riittänyt Helsinki, Vantaa ja Sipoo.

Helsingin Sanomat bekräftar här att det är Samlingspartiet som drivit på en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo. För Sibbos del är det en delseger att Samlingspartiet inte här fick sin vilja igenom. Att samtliga åtta berörda kommuner skulle gå samman är inte realistiskt. Det kan ändå finnas en risk att en den särskilda kommunindelningsutredningen resulterar just i det alternativ som Samlingspartiet föredrar.


Google+ Followers