Inverkan. Den 28 december 2014

I senaste nummer av tidningen Vuosaari ingår en insändarartikel av Yrjö Hakanen (Fkp), som är stadsfullmäktigeledamot i Helsingfors. Hakanen noterar här att Helsingfors stadsfullmäktige strax före jul tog ställning för en  ändring i detaljplanen för området vid Nordsjö kraftverk. Artikeln bygger  på Hakanens anförande vid fullmäktigemötet den 10  december, som publicerats på Hakanens webbplats under rubriken "Vuosaaren voimala-alueen asemakaavan muutos". Här säker Hakanen bl.a.  följande:

Kaavaesityksen valmistelussa on muitakin kummallisia piirteitä.
ELY-keskus on todennut lausunnossaan, että uuden voimalan ympäristövaikutusten arvio riippuu varsinaisen voimala-alueen rajausten ohella Östersundomin alueen kaavoituksesta. Näiden yhteisvaikutuksesta riippuu olennaisesti se, missä määrin hanke vaarantaa viereisen Natura-alueen suojelun perustana olevia luontoarvoja.  Koska Östersundomin alueen kaavoitus on kesken, ei näistä vaikutuksista ole varmuutta.

Hakanen har påtalat förhållandet mellan kraftverksplanerna och planeringen av Östersundom  förut, vilket jag noterat  bl.a. i inlägget "Inverkan på Natura-området. Den 20 januari 2012".

Anmärkningar om förslaget. Den 21 december 2014

Under den gångna veckan har de berörda kommunerna publicerat kungörelser angående möjligheten att "framställa anmärkningar om förslaget till sammanslagningsframställning" gällande kommunindelningsutredarnas förslag att fem kommuner i metropolområdet ska slås samman till en ny "metropolstad". Kommunindelningsutredarnas förslag är strängt taget alltså inte en framställning om ändring i kommunindelningen, utan ett förslag till framställning. Enligt kommunstrukturlagen från ifjol skall de berörda kommunernas fullmäktigen lägga fram en framställning till ministeriet.  I det fall att fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig förslaget till sammanslagning skall utredaren lämna sin framställning om ändring i kommunindelningen till ministeriet, hur det nu sen skall tolkas. Hur de aktuella utredarna tolkar här lagen framgår i en viss mån ur en dia i deras presentation från den 5 december. (Se nedan.)




Invånarna i de berörda kommunerna kan alltså anmärka om förslaget till framställning. Detta förslag kallas i Helsingfors stads kungörelse och på metropolutredningens webbplats för "förslaget", men dokumentet har rubriken "Framställning till fullmäktige i Esbo, Helsingfors, Grankulla Sibbo och Vanda om ändring av kommunindelningen". Formellt är slutrapporten "Skärskild kommunindelningsutredning för metropolområdets nio kommuner" en bilaga till förslaget till framställning. Det är svårt att anmärka om själva förslaget, eftersom det inte innehåller några motiveringar. Eller kanske just avsaknaden av motiveringar i förslaget till framställning är värt att framställa en anmärkning om. I  annat fall bör man kunna anmärka om slutrapporten och de bristfälliga motiveringarna i den. Speciellt saknas motiveringar till varför förutom städerna i huvudstadsregionen även Sibbo (och endast Sibbo) skall slås samman till den nya staden Helsingfors.

Finska metropoler. Den 14 december

I onsdags sände finansministeriet sent omsider ett utkast till "metropollagstiftning" på remiss. I finansministeriets pressmeddelande kallas lagstiftningsutkastet faktiskt "utkast till metropollagstiftning", fastän lagförslaget inte gäller "metropolstaden", utan förvaltning av Helsingfors metropolområde. I själva utkastet kallas  lagförslaget "lagstiftning om metropolförvaltningen". Lagstiftning om Helsingforsregionens förvaltning eller förvaltning av Helsingfors metropolområde vore korrekt. Benämningen metropolförvaltningen används även i en lång rad av förslag till mindre ändringar av lagen.

Jag har i flera blogginlägg kritiskt behandlat benämningen "metropol" som en synonym till "metropolområde". (Se t.ex. "Metropolförvaltning. Den 27 oktober 2013".) Att Helsingfors tillsammans med förorter bildar ett metropolområde (metropolitan area) gör inte vare sig Helsingfors eller Helsingforsregionen till en metropol. Den felaktiga användningen av benämningen metropol är bisarr och pinsam, men det är inget misstag att det ideologiskt motiverade benämningen metropolförvaltning kommit med i lagförslaget. I lagförslaget talas det även om metropolfullmäktige, metropolval, metropolstyrelse, metropolvalnämnd, metropolfullmäktigeledamot, metropolavtal och metropolplan.




Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades officiellt med påståendet att Helsingfors är Finlands enda metropol. Sedan dess har det gått ytterligare inflation på benämningen metropol. Det har i Finland visat sig finnas flera städer och stadsregioner som har liknande problem som Helsingfors och Helsingforsregionen. I torsdags publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Framtidens kommun -expertgruppen föreslår: Olika kommunmodeller i olika delar av landet". Här presenteras ett förslag till tre typer av kommuner, var av de första kallas "metropoler":

Metropoler finns inom de största stadsregionerna. Där tillämpas en förvaltningsmodell med två nivåer, där metropolen bland annat svarar för markanvändningen, planläggningen och utbildningen på andra stadiet. Inom metropolet (sic) finns flera servicekommuner som ansvarar för dagvård, grundskola, motion och kultur. Båda ska få ett fullmäktige som väljs med val, men endast metropolen har beskattningsrätt.

Här motsvarar metropolerna, som skulle få beskattningsrätt, snarare metropolutredningens förslag till "metropolstad" med "hemstäder" än förslaget till metropolförvaltning för Helsingforsregionen.

Ett dödfött förslag. Den 7 december 2012




I fredags publicerades sent omsider rapporten från metropolutredningen, ett sammanslagningsavtal och den egentliga framställningen till ändring i kommunindelningen.  Förslaget får väl inga större praktiska följder på kort sikt, men på längre sikt kan det ha betydelse, inte minst för Sibbo, som på tvivelaktiga grunder kopplas samman med städerna i huvudstadsregionen. Statsrådet kan ta ett beslut om sammanslagningar av (hela) kommuner endast om fullmäktige i samtliga berörda kommuner godkänner förslaget till ändring i kommunindelningen eller majoriteten av befolkningen i en folkomröstning i den kommun eller de kommuner vars fullmäktige är mot sammanslagningen röstar för förslaget till sammanslagning. Eftersom befolkningen i samtliga berörda kommuner med säkerhet inte kommer att rösta för en sammanslagning, är förslaget dödfött.

I gårdagens Hufvudstadsbladet säger kommunindelningsutredare Mikko Pukkinen visserligen att "Om exempelvis Esbo inte är med utesluter det inte att de andra städerna får fördelar av sammanslagningen". Kommunfullmäktige Christel Liljeström kvitterar påståendet på Facebook med följande  kommentar:

Om inte Pukkinen lever i den totalt felaktiga uppfattningen att de andra (utan Esbo) skulle frivilligt börja förhandla om eget fusionsavtal. Vilket aldrig kommer att ske.


Finslipning. Den 30 november 2014

I fredags publicerade kommunindelningsutredare Matti Valtio ett tweet, där han noterade att "Vielä viikko viimeistelyä ennen kuin selvityksemme on kuntalaisten ja valtuutettujen punnittavana." Att utredningsmännen ännu slipar på utredningen är märkligt med tanke på att kommundindelningsutredarnas mandat tog slut för en månad sedan. Även påståendet att det är en (hel) vecka till publiceringen var överraskande. I inlägget "Nytt datum. Den 2 november 2014" noterar jag publiceringen av slutrapporten av "metrpolutredningen" flyttats från den 26 november till (onsdagen) den 3 december. I Finansministeriets nyhetsbrev  från den 14 december bekräftas datumet, men nu har publiceringen igen flyttats framåt, med två dagar till fredagen den 5 december.  Det kan man läsa i en uppdatering på webbplatsen www.metropoliselvitys.fi/sv , där det står att "Utredningen färdigställs den 5 december."





Budbärare. Den 23 november 2014



Helsingfors stadsplaneringsnämnd tog på sitt möte i tisdags ställning för det nya planförslaget för Östersundom. Vid mötet lade Osmo Soininvaara fram två motförslag, varav det ena gällde ytterligare Natura utredningar och det andra utredning om en snabbare kollektivtrafikförbindelse. Inför stadsplaneringsnämndens möte skrev Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "Onko aika kulkenut Östersundomin ohi?", där man bl.a. kan läsa följande:

Kun Östersundom kuntaministeri Hannes Mannisen aloitteesta liitettiin Sipoosta Helsinkiin, olin monen muun mukana innostunut mahdollisuudesta rakentaa hieno pientaloalue vastapainona pientalojen hajarakentamiselle siroteltuina pitkin Uudenmaan savipeltoja. Siihen aikaan Nurmijärvi-ilmiö oli voimakkaimmillaan. ...
Sitten on tapahtunut paljon asioita, joiden vuoksi hanke ei ole enää yhtä innostava. ...
.. eikä Natura-arvoja ole silti onnistuttu uusiempien selvitysten mukaan riittävästi varjelemaan. ... asiasta tullaan valittamaan EU-tuomioistuimeen saakka, Tuomioistuin on lähes aina kieltänyt Naturaa uhkaavat hankkeet. Siksi koko Östersundomin kaavoitus on epävarmaa.

I ett svar till en kommentar till bloggen skriver Soininvaara följande:

Aloite Helsingille hakea osaliitoksesta tuli Hannes Manniselta. Tiedän, koska oli viestinviejä. Tai siis yksi niistä.

Soininvaara har hävdat det samma förut (se "Statsmakten. Den 10 augusti 2014"), men påståendet är ändå anmärkningsvärt. Det var uttryckligen Helsingfors stad och Jussi Pajunen som i början av år 2006 officiellt tog initiativet till inkorporeringen i samband med den förra kommunreformen Paras (KSSR). När förhandlarna inte lyckades uppnå enighet om Paras erbjöd kommunminister Hannes Manninen (c) sydvästra Sibbo åt Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen, som i egenskap av medlem i Manninens "strukturgrupp" var regeringspartnern SDP:s huvudförhandlare. Att Soininvaara fick fungera som "sändebud" beror på att även han var med i strukturgruppen, som förhandlade om Paras-ramlagen.

I tisdags ordnades det framför Riksdagshuset en demonstration för flygfältet i Malm. En som delog i demonstrationen var Sibbo kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström, som i ett annförande bl.a. sadde följande:

Vuonna 2006 silloinen pääministeri Matti Vanhanen näki Malmin lentokentän mahdollisen asuntotuotannon vaihtoehtona Helsinki-Sipoo rajansiirrolle. Kun alueen kaavamuutos oli vastatuulessa, Helsingin silloinen hallituksen puheenjohtaja Jan Vapaavuori sanoi sen erittäin selkeästi: jos Malmia ei voi rakentaa niin Helsinki tarvitsee lisämaata Sipoosta.
Rajansiirto toteutettiin mutta silti Malmin aluetta aiotaan ottaa pois nykyisestä käytöstä. Tämä ei ole oikein!



Finansministeriets nyhetsbrev. Den 16 november 2014

http://www.vm.fi/vm/fi/03_tiedotteet_ja_puheet/03_uutiskirjeet/5014_kunta.jsp


I Finansministeriets nyhetsbrev 50/2014, 14.11.2014 från i fredags finns ett avsnitt med rubriken "Metropoliselvitys valmistumassa". Här kan man läsa att "kuntajakoselvittäjät Mikko Pukkinen, Cay Sevón ja Matti Vatilo julkistavat selvityksen tulokset 3. joulukuuta 2014 ja luovuttavat siihen sisältyvän esityksensä viiden kunnan yhdistymisestä kuntien käsiteltäväksi." Ifall det skulle vara oklart vilka fem kommuner som föreslås gå samman står det här ytterligare att "Kuntajakoselvittäjät esittävät Espoon, Helsingin, Kauniaisten, Sipoon ja Vantaan yhdistymistä." Så var förslaget till "metropolstad" i praktiken då klart. Eller kan informationen eventuellt bygga på ett missförstånd?

För Sibbo är det här egentlige goda nyheter. Invånarna i Esbo och Grankulla kommer aldrig att rösta för "metropolstaden" och därmed är kommunindelningsutredarnas förslag dödsdömt. Utredningen kommer dess värre knappast att helt sakna betydelse. Utredningsmännens motiveringar till att Sibbo skall ingå i "metropolstaden" har hittills varit föga övertygande, men det förhindrar inte att metropolutredningen i framtiden kan komma att användas som beslutsunderlag.





Tvivelaktiga följdverkningar. Den 12 november 2014

I tisdags behandlade Helsingfors stadsplaneringsnämnd det nya planförslaget till "gemensam" generalplan för Östersundom. Föga överraskande bordlades ärendet på förslag av ordföranden Risto Rautava. Som bilagor till föredragningslistan ingick ett synnerligen omfattande material.




En av de många bilagorna är utredningen "Vaikutusten arviointi / ehdotusvaihe" på 144 sidor. Här beskrivs fantastiska följdverkningar av förverkligandet av planförslaget. Bl.a. skall förslaget balansera samhällsstrukturen i huvudstadsregionen genom att utvidga samhällsstrukturen österut. I sig har balansen i detta sammanhang föga relevans, men det kan lika väl påpekas att påståendena om obalans i samhällsstrukturen är helt felaktiga, då den största delen av invånarna redan nu bor i den östra delen av huvudstadsregionen. (Se "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".)

Förslaget påstås även skapa förutsättningar för en utveckling av "axlarna" Sankt Petersburg - Helsingfors  - Tallin  och Åbo - Sankt Petersburg. Tvärtom torde förslaget bara leda till en att trafiken längs E 18 stockas. Dessutom kommer järnvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Sankt  Petersburg ingalunda att gå genom Östersundom. Man kan även fråga sig vilket värde argumentet Sankt Petersburg har i dagens politiska och ekonomiska läge.




Nytt datum. Den 2 november 2014

I mitt senaste inlägg "Nytt planförslag. Den 26 november 2014" bekräftade jag uppgiften om att publiceringen av metropolutredningen är den 26 november. Dess värre är informationen redan föråldrad. På uppföljningsgruppens möte den 30 oktober informerades det om att förslaget till ny kommunindelning i Helsingforsregionen publiceras först den 3 december. Tidpunkten framgår även ur den presentation som visades under mötet.



Ur presentationen, som har underrubriken "Kommunutredarnas lägesöversikt", framgår att åtminstone inte Tusby eller södra Tusby formellt kommer att ingå i förslaget till en "metropolstad". Det aktuella området som hör till Tusby föreslås slås samman med övriga kommuner. Om det inte blir någon sammanslagning av hela kommuner, så blir  det inte heller någon partiell kommunsammanslagning.



I presentationen behandlas även utredning om sammanslagning i Östra Nyland. Grundandet av en stad i östra Nyland anses nödvändig, men utredningsmännen antyder att Sibbpo inte bör ingå i den östnyländska staden:

Selvittäjät pitävät itäisen Uudenmaan kaupungin perustamista tarpeellisena osana metropolialueen voimavarojen kokoamista; Sipoo kiinnittyy kuitenkin vahvemmin pk-seutuun

Några andra motiveringar till att Sibbo bör anslutas till "metropolstaden" ges  i detta sammanhang inte. Motsvarande motiveringar gäller för övrigt inte för Kyrslätt:

Kirkkonummi ja Vihti ovat tärkeä osa metropolikaupungin kehittyvää kehysaluetta. Myös Länsi-Uudellamaalla tarvitaan voimavarojen kokoamista. Vihdin ja Kirkkonummen kuntien yhdistyminen tukisi tätä tavoitetta.

Huruvida kommunindelningsutredarna kommer att föreslå att även Esbo och Grankulla skall ingå i metropolstaden är det svårt att utläsa ur presentationen. Utan Esbo blir det ändå ingen miljonstad och därmed inte heller några som helst skäl för benämningen "metropolstad". Om Esbo och Grankulla föreslås ingår i "metropolstaden"  är framställningen till en ändring i kommunindelningen dödsdömd. Invånarna i Esbo och Grankulla kommer aldrig att rösta för förslaget. På uppföljningsgruppens möte tweetade kommundirektör Mikael Grannas något mindre diplomatiskt.



Nytt planförslag. Den 26 november 2014

I inlägget "Esboborna bestämmer själva. Den 5 oktober 2014" uppmärksammar jag en twitteruppdatering där Mikael Grannas berättar att nytt  datum för publiceringen av metropolutredningen är den 26 november. Denna information kan jag nu bekräfta. Min gissning är att endast översättningen av rapporten återstår, eftersom utredarnas mandat slutar vid månadsskiftet. Det här betyder att fullmäktige i Sibbo och Vanda torde kommer att få ta ställning till "metropolstaden" ungefär samtidigt med planförslaget för Östersundom. Kanske är tajmingen ett rent sammanträffande, men det eventuella förslaget till kommunsammanslagningar torde pressa politiker i Sibbo och Vanda visa att "metropolen" kan växa  utan några sammanslagningar.


http://www.hel.fi/hel2/ksv/ostersundom/yleiskaavaehdotus_271014.pdf


Östersundom-kommittén sammankommer för första gången på över två år den 27 oktober för att sända vidare förslaget för godkännande till Helsingfors, Vanda och Sibbo. I torsdags publicerades föredragningslistan och som bilaga till föredragningslista det nya planförslaget.





I dokumentet "Kaavaselostus / ehdotusvaihe" går man tillbaka till Pekka Mylliniemis Sibboutredning, där utredningsmannen skriver att "Vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia" och vidare noterar att "Sipoosta liitettäväksi esitetty alue antaa ... edellytykset sellaisen kaupunkirakenteen kehittämiseksi, jossa pääosa rakentamisesta toteutetaan kaupunkimaisina pientaloina." Dess värre är textavsnittet plagierat från Helsingfors (Eila Ratasvuoris) egen utredning. I motiveringarna för det nya planförslaget upprepas den falska propaganda från 2006 om att samhällsstrukturen i Helsingforsregionen är i "obalans", fastän Myllyniemi i sin utredning på denna punkt fatalt missförstod Ratasvuoris utredning. (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007" och  "'Nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen.' Den 4 november 2012".) Påståendena om obalans uttrycks även av chefen för Helsingfors stadsplaneringskontor Mikko Aho på en video på Youtube. (Se ovan.)

Det nya planförslaget fick omedelbart kritik av Finlands naturskyddsförbund och Helsingfors naturskyddsförbund i ett meddelande med rubriken "Östersundomin kaavaehdotus uhkaa linnustoa". Naturskyddsorganisationernas kritik fick även stor medieuppmärksamhet. Emma Kari, som är den gröna fullmäktigegruppens ordförande i Helsingfors, skriver i ett blogginlägg från den 25 oktober följande:

Kaavan Natura-selvityksessä todetaan esityksen heikentävän Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet -Natura-alueiden suojeluarvoja. Tämä tarkoittaa, ettei kaava voi toteutua ilman hallituksen myöntämää poikkeusta Naturasta. ... Edellisen kaavan kaatuminen viivästytti Östersundomin rakentamista yli kaksi vuotta. Halu poiketa Naturasta tulee jumiuttamaan kaavaprosessin vuosiksi. Ja hyvin todennäköisesti poikkeusta ei saada.




Ännu under detta år. Den 19 oktober 2014

Under den gångna veckan ordnades de fyra sista "informations- och diskussionstillfällena för invånarna" angående metropolutredningen. Tillfällena fick föga publicitet, vilket kan tolkas som ett tecken på att mediekampanjen kommit av sig. (Jfr "Helsingin Sanomat bedriver propaganda. Den 17 augusti 2014".) Vid informations- och diskussionstillfällena har man konsekvent marknadsfört "metropolstaden" som en metropol med många lokala centrum. I sig var detta en smart taktik, men utan mediernas hjälp går budskapet inte fram.




I inlägget "Det händer. Den 4 maj 2014" noterar jag att man (ännu i maj) på webbplatsen "Nytt i Helsingfors" under rubriken "Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014" om den gemensamma generalplanen för Östersundom kunnde läsa följande:

Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014. Kaavaan pyydetään lausuntoja ja kaavaa korjataan tarpeen mukaan. Kaavoitus viedään päätöksentekoon vuoden 2015 alussa.

Nu har sidan uppdaterats så att det i stället heter att "Tavoitteena on, että kaavaehdotus valmistuu vuoden 2014 loppuun mennessä." Någon tidtabell för beslutsfattandet hittar man inte längre på sidan.




På webbplatsen "Yhteinen Östersundom" har man under den gångna veckan publicerat en nyhet i det aktuella ärendet i form av en kommentar eller ett svar på en kommentar:

Kuntien yhteisen yleiskaavan ehdotus on kyllä tulossa Östersundom-toimikunnan ja kuntien käsittelyyn tämän vuoden puolella. Ehdotuksen aineisto julkaistuu Östersundom-toimikunnan esityslistan yhteydessä jo ensi keskiviikkona. ... Tavoitteena on, että kaavaehdotus tulee nähtäville tammi-helmikuussa 2015.



Helsingin Itäsalmi. Den 12 oktober 2014


I tisdags informerade Sibbo kommun om att man hittat bakterier i vattnet "i Söderkulla i Sibbo" eller i "Söderkulla vattentorns distributionsområde". Som om Sibboborna  inte förstod att Söderkulla ligger i  Sibbo. Hur månne man hade tänkt sig att invånarna vet om de hör till distributionsområdet? I själva verket går det bra att koppla bort vattentornet i Söderkulla utan att invånarna nödvändigtvis noterar någon skillnad. Att största delen av södra Sibbo - inklusive Östersundom - hör till vattentornets distributionsområde är inte alls självklart, då inte ens Hansas invid Söderkulla gård gör det. Den märkliga informeringen kan kanske förklaras av att informationen ursprungligen kom från Samkommunen Tusbyregionens vattenverk.

Att informationen kom från Tusbyregionens vattenverk torde även förklara det faktum att när Helsingfors stad sent om sider på tisdag kväll på stadens webbplats (endast på finska) informerade invånarna i Östersundom om bakterier i vattnet så hette  det att "Käytettävä ruoka- ja juomavesi tulee toistaiseksi keittää noin viiden minuutin ajan Etelä-Sipoon ja Itäsalmen eli Östersundomin alueella, kaupungin ympäristökeskus kertoo." Helsingfors har konsekvent använt det gamla svenska namnet Östersundom på stordistriktet, distriktet och stadsdelen Östersundom även på  finska och så  informerar staden plötsligt om att vattnet bör kokas "Itäsalmen alueella".

Även finska Yle talade först om "Helsingim Itäsalmi", men kom på onsdag förmiddag med följande rättelse:

Päivitys 8.10.2014 klo 10:45: Jutussa puhuttiin aiemmin Helsingin Itäsalmesta. Sana Itäsalmi on vaihdettu Östersundomiksi, joka on alueen virallinen nimi.

Användningen av namnet Itäsalmi är ändå inte fell i det altuella sammanhanget. I Sibbo delas kommunen in i byar och inte i stadsdelar. Byn eller registerbyn Östersundom, som delvis ligger i Sibbo, heter på finska officiellt fortfarande Itäsalmi. Det är faktiskt Sibbo vatten- och avloppsverk som fortfarande ansvarar för vatten och avlopp i Östersundom, även på västra sidan av den nya administrativa gränsen. I motsats till vad som hävdades då statsrådet tog sitt Sibbobeslut är Östersundom inte en integrerad del av Helsingfors. Detta har jag skrivit om i blogginlägget "Vatten och avlopp. Den 27 mars 2009" från mars 2009, tre månader efter inkorporeringen. Snart sex år efter inkorporeringen är läget det samma. I iögonfallande är det även att Helsingfors stad informerar sina invånare om att "rent dricksvatten delas ut på parkeringsplatsen vid K-supermarket i Söderkulla".


Esboborna bestämmer själva. Den 5 oktober 2014

Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas informerade i måndags på Twitter att metropolutredningen uppskjuts och att rapporten lanseras först den 26 november. Vilka vägar Grannas har fått informationen vet jag inte.  Inte heller vet jag hur det är möjligt, eftersom kommunindelningsutredarnas mandatperiod enligt finansministeriets beslut från 9.12.2014 tar slut senast den 31 oktober. Kanske handlar det om att rapporten skall översättas till svenska innan den offentliggörs, men det kan finns andra skäl att dröja med rapporten.

Utredningsmännen verkar närmast söka argument för ett färdigt förslag och marknadsföra "metropolstaden". I tisdags var det dags för en tillställning i Iso Omena i Esbo. Märkligt nog har Länsiväylä inte rapporterat från tillställningen, fastän tidningen var medarrangör. På webbplatsen Metropolutredningen kan man däremot läsa en artikel med rubriken "Metropoliselvityksen ja Länsiväylän keskustelutilaisuus Ison Omenan kirjastossa veti väkeä". Artikeln avslutas med följande stycke:

”Puhe pakkoliitoksista on turhaa ja harhaanjohtavaa. Kukaan muu ei voi päättää Espoon tulevaisuudesta kuin espoolaiset itse. Jos valtuusto ei kannata metropolikaupunkiin liittymistä, voidaan järjestää kunnallinen kansanäänestys, jossa espoolaiset pääsevät itse sanomaan kantansa. Mikäli vastaus on kielteinen, se päättyy sitten siihen”, kertoi kuntajakoselvittäjä Matti Vatilo.

En betydelsefull fråga är om det finns någon möjlighet att slå samman Vanda eller Sibbo med Helsingfors, ifall Esboborna skulle rösta mot den föreslagna "metropolstaden". Det är naturligtvis även möjligt eller till och med troligt att Esbo lämnas utanför i kommunindelningsutredarnas slutgiltiga förslag.

Utredarnas uppdrag. Den 29 september

I onsdags ordnade finansministeriet tillsammans med Vantaan Sanomat / Suomen lehtiyhtymä ett diskussionstillfälle i Myrbacka i Vanda. Ett motsvarande tillfälle ordnas i tisdag i Mattby i Esbo med Länsiväylä  som medarrangör. Det är inte första gången som finansministeriet ordnar informations- och diskussionstillfällen för invånarna eller kommuninvånarna (kuntalaisten kuulemistilaisuus) tillsammans med en nyhetstidning. Den 17 augusti 2014 ordnade finansministeriet tillsammans med Helsingin Sanomat ett tillfälle av samma kategori. (Se "Helsingin Sanomat bedriver propaganda".) Kanske ville man inte vill ha städerna Vanda och Esbo som värdar för de ovannämnda tillfällena, eftersom man inte riktar sig till städerna och dess invånare i allmänhet, utan till invånarna i specifika lokala centra. som man försöker locka med i "metropolstaden" genom att erbjuda utökad lokalt självbestämmande. Dessutom gäller det ju att samarbeta med medierna för att bedriva kampanj för de aktuella kommunsammanslagningarna.




I Myrbacka samarbetade finansministeriet även med invånarföreningen Myyrmäki-liike, som inför diskussionstillfället på  Facebook skrev att "Valtioneuvosto asetti kuntajakoselvittäjät tekemään esityksen Espoon, Helsingin, Kauniaisten, Sipoon, Vantaan sekä Tuusulan eteläosien yhdistämisestä." Att diskussionstillfället  ordnades just i Myrbacka är ingen tillfällighet. Här ligger gränserna till så väl Esbo och Helsingfors nära, medan Vanda stads administrativa centrum Dickursby ligger betydligt längre borta. Genom att ordna diskussionstillfället i Myrbacka med Vantaan Sanomat som värd lyckas metropolutredarna förmedla bilden av att invånarna välkomnar en "metropolstad". Lite överraskande publicerade Vantaan Sanomat artikeln "Metropoli vakuutti myrtsiläiset – 'Kehä II olisi pidemmällä'" endast på internet, så tillfället i Myrbacka blev för kommunindelningsutredarna trots  allt inte  en så stor framgång.


Länsiväylä 27-28.9 2014

Utredarnas uppdrag förefaller de facto vara att marknadsföra att färdigt givet förslag till kommunindelning.  De kan ändå komma att göra en ändring från det  preliminära förslaget till "metropolstad". Länsiväylä har i veckoslutets tidning publicerat en gallupundersökning, enligt vilken en majoritet av invånarna i Esbo vill att Esbo förblir självständigt. Det är i sig är föga överraskande. Det lönar sig alltså inte för kommunindelningsutredarna att ta med Esbo i sitt slutgiltiga förslag till "metropolstad". Månne motsvarande undersökningar har gjorts för de andra berörda kommunerna?

Västliga utvecklingskorridorer. Den 21 september 2014


Fastän regeringen kommit överens om att det inte blir tvångssammanslagningar garderar sig Esbo mot en eventuell folkomröstning genom att ordna hela sju invånartillfällen om kommunreformen. Det första tillfället ordnades i måndags. I presentationen från tillfället noteras bl.a. att "Suomen suurin fuusio heikentäisi palveluja, lisäisi byrokratiaa ja tekisi Espoosta takamaan."



I en av diorna noteras det att "Espoon läntiset kehityskäytävät kulkevat Kirkkonummelle ja Vihtiin". Min gissning är att de tre kommunindelningsutredarna för Helsingforsregionen i sin slutgiltiga framställning inte kommer att föreslå att Esbo ingår i "metropolstaden", utan föreslå att Esbo går samman med Kyrkslätt och Vihtis, som redan i det preliminära förslaget lämnats utanför. Utredningsmännens motivering kan väl  vara att utvecklingskorridorerna från Esbo går mot Kyrkslätt och Vihtis. Det är lättare att lämna bort Esbo då  Kyrkslätt och Vihtis lämnats utanför. Kanske är detta ett av skälen till att man valde att inte ta med Kyrkslätt. I Esbo torde motståndet mot en sammanslagning vara så stor att förslaget att  slå samman Esbo med Helsingfors skulle ha föga  chanser i en folkomröstning.




Ett mångsidigt boende inom metropolen. Den 14 september 2014




I tisdags ordnades i Nickby ett  informations- och diskussionstillfälle om "metropolutredningen". Kommunindelningsutredarnas presentation har publicerats på webbplatsen för metropolutredningen. Som en kuriositet kan nämnas att Sibbo skärgård i presentationen har anslutits till Helingfors. (Se ovan.) I presentationen hittar man ingen motivering till varför Sibbo skall ingå i metropolstaden. Det understryks dock att "Metropolialueen kokonaisedun kannalta tärkeimpiä menestystekijöitä pystytään
vahvistamaan parhaiten yhdistämällä pääkaupunkisedun kaupungit ja Sipoo uudeksi kunnaksi, metropolikaupungiksi."
Vid diskussiontilfället lär man dock ha kommit med en motivering. Sibbo kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström har i en kommentar på Yles webbplats refererat från diskussionen:

svaret till varför Sibbo måste höra till den nya staden var krasst: På så sätt möjliggörs ett mångsidigt boende inom metropolen. Voi arma enfald!



Frågor utan svar. Den 7 september 2014

Inkommande tisdag klockan 19:00 ordnas det i Topeliussalen i Nickby ett "diskussionsmöte för kommuninvånarna och fullmäktige" om "metropolstadens preliminära riktlinjer". Det kan man läsa på Sibbo kommuns webbplats. Här kan man även läsa att Sibbo fullmäktigeordförande Christel Liljeström öppnar tillställningen och att det är kaffeservering från 18:30. Christel Liljeström säger säkert några välkomstord även på svenska och månne inte Cay Sevón presenterar de "preliminära riktlinjerna" på svenska, men i övrigt är tillställningens tvåspråkiga status oklar.

På webbplatsen för metropolutredningen har meddelandet om informations- och diskussionstillfällen för invånarna endast publicerats på finska, fastän meddelandet även finns på den svenskspråkiga startsidan. Om man söker noga hittar man lite svenskspråkig information under "Kommuninvånare", men även här finns programmet över informations- och diskussionstillfällen endast på finska.

Det ordnas informations- och diskussionstillfällen för invånarna och erbjuds möjligheter att förmedla idéer och åsikter.

På finska:

1.9. Kirkkonummi, Kunnantalo (os. Ervastintie 2), klo 18.00–20.00, katso lisätietoa Kirkkonummen sivuilta: http://goo.gl/sjyLTz

 9.9. Sipoo, Nikkilä, Topeliussali (os.Pohjoinen Koulutie 2) klo 19.00 alkaen, katso lisätietoa Sipoon sivuilta: http://goo.gl/iDPv2A

11.9. Tuusula, Ruotsinkylä koulu (os. Rävbäckinkuja 29), klo 18.00 (kahvitus kello 17.30 alkaen), katso lisätietoa Tuusulan sivuilta: http://goo.gl/wxfDiv

30.9 Espoo (paikka ja aika avoimia)

7.10  Espoon keskus, valtuustosali (os. Espoonkatu 5) aika tarkentuu

24.9. Vantaa, Myyrmäen näyttämö (os. Jönsaksentie 6), aika tarkentuu

9.10. Vantaa, Tikkurila, valtuustosali (Asematie 7), aika tarkentuu

13.10. Kerava, Keravan lukion ja aikuislukion auditorio (os. Keskikatu 5) klo 19.15

13.10. Kauniainen, Kasavuoren koulukeskuksen monitoimisali (osoite, Kasavuorentie 1) klo 18.00

Alustavasti 16.10, Helsinki (paikka ja aika tarkentuu)

Vihti (paikka ja aika avoimia)


Välkommen!

Över huvud taget är informationen både märklig och  svår att  hitta. I det finskspråkiga meddelandet kan man bl.a. läsa att "Helsingin ensimmäinen tilaisuus pidettiin jo 14.8. […]" Här syftar man på paneldiskussionen i Sanomahuset. (Se "Helsingin Sanomat bedriver propaganda. Den 17 augusti 2014".) Vad har denna av Helsingin Sanomat och Finansministeriet gemensamt ordnade propagandatillställning med de nu aktuella informations- och diskussionstillfällena att göra?

Det första egentliga informations- och diskussionstillfället ordnades i Kyrkslätt antagligen den 2 september, samma dag som meddelandet med programmet publicerades. Enligt programmet ovan, som kopierats från metropolutredningens svenskspråkiga sidor, hölls tillställningen dock redan den 1 september. Om tillställningen i Kyrkslätt kan man läsa i artikeln "Miksei ne halua leikkiä meidän kanssa?" i Verkkonummi. Det framgår bl.a. att man inte  skall vänta sig så många svar under informations- och diskussionstillfällena:

Selvittäjien tehtävä on ollut poikkeuksellisen haastava, sillä he yrittävät yhdistää tahoja, jotka eivät suin surminkaan halua yhdistyä. Siksi ei ollut yllättävää, että selvittäjät olivat jo oppineet erittäin taitavasti olemaan vastaamatta kysyttyihin kysymyksiin ja vastaamaan niihin, joita ei kysytty.

Här kan man även hitta ett tips för t.ex. Sibbo:

Jonkin verran hanke kuitenkin huolestuttaa naapurikaupunkia: Pakkoliitoksia ei tule, mutta jos kuntalaisten enemmistö haluaa liittyä metropolikaupunkiin, kuntalaki sanoo, että niin tehdään riippumatta valtuustojen tahdosta. Niinpä paikalla ollut Espoon kaupunginhallituksen puheenjohtaja Ari Konttas kertoi, että Espoo järjestää useita asukastilaisuuksia eri puolilla kaupunkia, joissa se tarjoaa kuntalaisille tietoa siitä, mitä metropolikaupunkiin liittyminen tarkoittaisi kunnalle. Espoo pelkää joutuvansa Helsingin palveluiden maksumieheksi joutumista ja sitä, että se menettää mahdollisuuden vaikuttaa omiin asioihinsa.

Den centrala frågan i artikeln lyder "Miksei Kirkkonummi kelpaa mukaan, vaikka me ollaan paljon parempia pääkaupunkiseudun yhteistyössä kuin sipoolaiset?" Frågan kan naturligtvis ställas från ett motsatt perspektiv: Varför måste Sibbo höra till metropolstaden, fastän inte Kyrkslätt behöver det? Den frågan kan metropolutredarna inte besvara, hur de än försöker presentera "objektiva  kriterier". (Se  "Metropolstad. Den 8 juni 2014".)


Riktlinjer. Den 31 augusti 2014

29.08.14


I torsdags publicerade statsrådet ett meddelande om att man vid budgetförhandlingarna kommit överens om "fortsatta riktlinjer för inrättande av en metropolförvaltning". Enligt alternativet metropolförvaltning för ett större område, vilket borde betyda en "svag" metropolförvaltning. Nu är även Borgnäs med. Månne man bara glömde bort kommunen senast? Däremot skall Borgå och Lojo nu få välja själva om de är med.




Enligt vad som tidigare sagts borde ett större område och en svagare metropolförvaltning öka trycket på kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. Å andra sidan så har socialdemokraterna, som drivit på metropolförvaltningen, motsatt sig tvångssammanslagningar i Helsingforsregionen. Frågan är om SDP egentligen velat ha en metropolförvaltning, eller om man bara velat gardera sig mot tvångssammanslagningar. Redan vid miniregeringsförhandlingarna i juni kom man överens om att det blir en metropolförvaltning av något slag och då var det SDP som drev på.

19.06.14


Samlingspartiet, som drivit på kommunsammanslagningar, vill inte ha en metropolförvaltning, men även socialdemokraterna måste i några frågor få sin vilja igenom vid budgetmanglingen. Till saken hör att undervisningsminister Krista Kiuru (sdp), som angående förlängningen av läroplikten led ett svidande nederlag i budgetmanglingen, i regeringen även ansvarat för metropolpolitiken. I sista hand är överenskommelsen om en metropolförvaltningen kanske en följd av behovet att rädda ansiktet på ett par socialdemokratiska ministrar. Riktlinjerna för inrättande av en metropolförvaltning är ändå inget definitivt beslut, utan endast en överenskommelse. Metropolförvaltningen kräver en lag, som kan stoppas av Samlingspartiet i grundlagsutskottet. Riktlinjer behövdes om inte annars så  för lagberedningen, som enligt förhandlingsresultaten från i juni borde vara färdig den 15 september. Enligt de nya överenskommelserna skall regeringens proposition dock lämnas in först den 4 december.



Metropolstad med flera centra. Den 24 augusti 2014

I mitt förra blogginlägg "Helsingin Sanomat bedriver propaganda. Den 17 augusti 2014" påtalar jag ett samarbete mellan Helsingin Sanomat och finansministeriet eller "metropolutredningen". Samarbetet gäller marknadsföringen av "metropolstaden" eller kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen. Istället för att undersöka och utreda verkar båda parterna ha tagit sig an uppgiften att driva en kampanj. I måndags fortsatte Helsingin Sanomat kampanjen med ett ledarstick med rubriken "Pieni on isoa metropolissakin". Jag är inte säker på vad rubriken står för. Är det att den lilla människan är viktig även i metropolstaden eller att de små lokala centrumen i är tillräckligt stora även innanför metropolen? Helsingin Sanomat skriver i varje fall att "Metropolikaupunkia varten tehdyt selvitykset osoittavat, että Helsingin seudusta ei tulisi yksinapaista, vaikka kuntarajat poistettaisiin (HS 14. 8. ja 15. 8.). Här vill man ge en bild av att flera mindre centra i den tänkta miljonstaden kunde hävda sig mot maktcentrumet i centrala Helsingfors. Lokala centra i metropolstaden skulle inte bara erbjuda tjänster, utan även ha egna regionala fullmäktigen eller råd.

Metropolutredningen - Särskild utredning om kommunindelningen för 9 kommuner på metropolområdet -
Preliminära riktlinjer för en framtida metropolstad s. 96


Knappast har Helsingin Sanomat i verkligheten tagit del av någon ny utredning som gjorts av de tre kommunindelningsutredarna. Redan i de "preliminära riktlinjer för metropolområdets nya kommunindelning", som finansministeriet publicerade den 3 juni, refererar kommunindelningsutredarna till Finlands miljöcentrals utredning "Helsingin metropolialueen yhdyskuntarakenne", som offentliggjordes den 12 juni. (Även bildmaterialet är från miljöcentralens utredning, som alltså publicerades en dryg vecka  senare.) I utredningsmännens riktlinjer noteras det att det enligt miljöcentralens utredning i metropolområdets kärnområde för tillfället finns 12 sekundärcentra. I metropolstaden skulle dessa centra vara oberoende av de tidigare kommungränserna. Vidare kan man läsa att "I sibbo, [sic] som en del av metropolstaden, kan Nickby och Söderkulla i framtiden utvecklas till motsvarande sekundärcentra." Slutsatsen om Nickby och Söderkulla torde vara kommunindelningsutredarnas egna.

Metropolutredningen - Särskild utredning om kommunindelningen för 9 kommuner på metropolområdet -
Preliminära riktlinjer för en framtida metropolstad s.61


Även i ledarartikeln lyfter Helsingin Sanomat fram existensen av flera centra som ett argument för "metropolstaden". Som en slutkläm hävdas det att "Perusongelma on, että kuntarajat pilkkovat nyt metropolin joissakin asioissa liian suuriin ja joissakin liian pieniin yksiköihin." Med tanke på närdemokratin är åtminstone Helsingfors en allt för stor enhet. Ingenting hindrar dock Helsingfors att införa närdemokrati innanför huvudstadens nuvarande gränser. I själva verket torde den nya kommunallagen påbjuda lokala råd och närdemokrati - helt oberoende av några kommunsammanslagningar.

Helsingin Sanomat bedriver propaganda. Den 17 augusti 2014

Att beslutsfattarna i Helsingfors grannkommuner inte vill se en sammanslagning med huvudstaden har länge varit  klart. Enda möjligheten att få till stånd sammanslagningar är att kommunindelningsutredarna föreslår att det ordnas folkomröstningar i de berörda kommunerna. Om majoriteten i en folkomröstning i en kommun röstar för en sammanslagning, kan en sammanslagning göras fastän fullmäktige skulle motsätta sig sammanslagningen. Det gäller därför för kommunindelningsutredarna och finansministeriet att övertyga invånarna i åtminstone Vanda och Sibbo att rösta för en sammanslagning med Helsingfors. Åtminstone i Sibbo finns det inget parti som kommer att driva en kampanj för en sammanslagning, men det räcker inte en vanlig valkampanj. För att styra opinionerna behövs det här ett starkare propagandamaskineri. Samtidigt måste propagandan vara diskret. Det går naturligtvis inte för sig att låta Jussi Pajunen eller några Helsingforspolitiker vädja till invånarna i Helsingfors grannkommuner. Istället behövs det medier som placerar de önskade åsikterna i munnen på vanligt folk. Frågan har varit om Helsingin Sanomat här kommer att ställa upp och driva Helsingfors eller Helsingforspolitikernas intresse.


HS 14.8.2014


Svaret på frågan kom under den gångna  veckan. I torsdags ordnade Helsingin Sanomat tillsammans med finansministeriet eller "metropolutredningen" en paneldiskussion i Sanomahuset. Redan i tidningen samma dag lyfte Helsingin Sanomat fram metropolutredarnas "förslag" till lokala stadscentra, som skulle ha en viss självbestämmanderätt. (Se "Leppävaara on oiva metropolin mallikeskus".) Frågan är varför det behövs en "metropol" och kommunsammanslagningar för dylika centra och stadsdelsfullmäktigen. Svaret är naturligtvis att inga kommunsammanslagningar här behövs och att förslaget till lokala centra egentligen har föga med kommunindelningsutredarnas uppdrag att göra. Men nu gäller principen söndra och härska, att vända stadsdelar så som Alberga mot Esbo centrum och lova större självbestämmanderätt och närmare tjänster innanför "metropolen" eller "miljonstaden". Trots att Helsingin Sanomats nyhet inte innehöll någonting väsentligt nytt förmedlades nyheten om lokala centra omedelbart vidare av åtminstone Svenska Yle och Borgåbladet.

HS 15.8.2914


Följande dag hade Helsingin Sanomats artikel om paneldiskussionen rubriken "Kansalaisia metropoli ei hirvitä". Här kunde man bl.a. läsa att "Tilaisuudessa puhuneen Sipoon kunnanvaltuuston puheenjohtajan Christel Liljeströmin (r) mukaan metropolikaupungissa sipoolaisten vaikutusmahdollisuudet omiin asioihinsa heikentyisivät." Dess värre var Christel Liiljeström inte alls på plats i Sanomahuset. Efter att Liljeström kontaktat redaktionen kom en rättelse på Internet och i lördagens tidning, men rättelsen rättar inte till helhetsbilden. Av artikeln i fredagens tidning får man bilden av att inte bara kommunfullmäktigeordföranden i Sibbo, utan även Esbo stadsstyrelseordförande, Vanda stadsfullmäktigeordförande och Grankulla stadsfullmäktigeordförande talade vid tillställningen i Sanomahuset, medan det i verkligheten endast var Helsingfors stadsfullmäktigeordförande och ytterligare två Helsingforspolitiker som ingick i panelen eller panelerna. Panelerna bestod ytterligare av de tre kommunindelningsutredarna och några andra av utredarna handplockade förespråkare för "metropolen".




Artikeln i Helsingin Sanomat hade i själva verket väldigt lite med paneldiskussionen att göra. Ett par invånare från Helsingfors (!), som var på plats i Sanomahuset, får representera "folket" som inte förskräcks av miljonstaden, medan de kritiska kommentarerna från publiken inte alls nämns. (Paneldikussionen kunde man följa med direkt även på Internet.) Helsingin Sanomat och finansministeriet ville ge en bild av att invånarna till skillnad från beslutsfattarna (från Helsingfors grannkommuner) förhåller sig positivt till miljonstaden eller metropolen. Den här bilden var det från första början klart att man skulle förmedla oberoende av vad som sades i tillställningen i Sanomahuset.


Statsmakten. Den 10 augusti 2014

Osmo Soininvaara har den senaste tiden skrivit ett antal blogginlägg om idealisk sammhällstruktur. Den 2 augusti publicerade han ett inlägg med rubriken "Ihanteellinen yhdyskuntarakenne (5) Puutarhakaupunki", som direkt berör Östersundom.

Hienoin ja kunnianhimoisin suunnitelma moderniksi puutarhakaupngiksi oli Matti Visannin suunnitelma Östersundomiin. Siitä olisi toteutuessaan tullut käänteentekvä vaihtoehto pientaloasumista tavoitteleville. Valitettavasti arviot Natura-alueesta tuhosivat koko suunnitelman. Olen pahoillani Matti Visannin puolesta ja suuresti harmissani tapahtuneesta. Östersundomin alueen liittäminen Helsinkiin tapahtui alunperin valtiovallan ehdotuksesta, mutta sen jälkeen valtio rajasi liitettävän alueen niin, ettei siihen saa aikaan järkevää kaupunkirakennetta.

Matti Visantis planer föll knappast bara på Natura-områdena, men det är lätt att skylla på Natura, då Helsingfors inte uppfyller sina löften om i raskt takt bygga ut metrolinjen till Östersundom. Soininvaara bör nog veta att initiativet till inkorporeringen inte alls kom från "statsmakten", utan från Helsingfors. Ursprungligen togs initiativet från några samlingspartistiska helsingforspolitiker och tjänstemän. Samlingspartiet i opposition de avgörande åren 2005-2007, men kommunreformen KSSR (Paras) bereddes i en "parlamentarisk" grupp, där även oppositionen var representerad. I samband med KSSR gjorde Helsingfors stad kravet att "Sibbos västliga områden bör fogas till huvudstadsregionen." Helsingfors lyckades även få Samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen att formellt ställa sig bakom kravet.

En annan sak är att centerministerarna Hannes Manninen och Matti Vanhanen lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors i utbyte mot att några Helsingforspolitiker med rikspolitiskt inflytande skulle godkänna förslaget till Paras-ramlag i samband med förhandlingarna om kommunreformen KSSR. Det var även centerministrarna som uppmanade Helsingfors att just veckan före midsommaren år 2006 ta beslutet att lägga fram en framställning till ändring i kommunindelningen. I Borgåbladet den 31 september 2013 berättar Soininvaara att det var Manninen som tog kontakt med honom och tyckte att han skulle "tipsa borgmästaren om Östersundom och en möjlig inkorporering". (Se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013".) Det var även statsmakten via inrikesministeriet och kommunminister Manninen som formellt tog initiativet till den särskilda kommunindelningsutredning som gjordes i Pekka Myllyniemis namn.

I sitt blogginlägg beklagar Soininvaara än en gång att Helsingfors endast fick knappt 3 000 hektar i enlighet med Myllyniemis förslag och inte de 5 000 som Helsingfors gjorde anspråk på i sin egen framställning från juni 2006. Manninen torde dock aldrig ha lovat Helsingfors mera än 3 000 hektar. Att Helsingfors helt oförberett lade fram en katastrofalt bristfällig framställning på en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område av sydvästra Sibbo torde i själva verket delvis vara Soininvaaras förtjänst. (Se "The good guy and the bad guy. Den 12 oktober 2007".)

Min insikter i finska räcker inte till för att jag skulle vara säker på vad Soininvaara syftar på med "valtio rajasi liitettävän alueen". Kanske syftar han rent av på bedömningarna gällande Natura-områdena. Trots allt finns det flera "statsmakter" eller lite maktfördelning även i Republiken Finland. Då det uttryckligen var ett par centerministrar och inte "statsmakten" i allmänhet som lovat Östersundom åt Helsingfors, fick Centern ta hand om miljöministerportföljen i regeringen Vanhanen II. Det räckte dock inte för att möjliggöra en exploatering av Natura-områdena.




Yimby och Nimby. Den 3 augusti 2014

Hbl 30.7.2014 s. 6

Hufvudstadsbladet offrade senaste onsdag halva paradsidan och en hel sida inne i dagens tidning för en text om Björnsö. Tyvärr handlar det om ett föga informativt reportage i enlighet med Hufvudstadsbladets linje att uppmärksamma enskilda ansikten istället för politiska processer. (Se "Ansikten istället för politiska processer. Den 12 november 2008".) I texten som har rubriken "Snart växer Björnsö tiofalt" kan man läsa att "Björnsö växer så det knakar – bokstavligen." I verkligheten växer Björnsö för tillfället inte alls. På första sidan hävdas det att "arbetet med detaljplanen är igång", men åtminstone officiellt kan ingen detaljplanering pågå, eftersom varken generalplanen eller landskapsplanen är klar. Det Hbl torde syfta på är en "dispositionsplan" för Björnsö. Se "Dispositionsplan. Den 25 maj 2014".) Där planeringen av det övriga stordistriktet Östersundom är beroende av om det blir en metrolinje eller inte, kan Björnsö planerares oberoende av spårvägsförbindelse.  

Paret Tapani Sihvola och Anja Lanér, som intervjuats, är på inget sett representativt för invånarna på Björnsö, men Hbl nämner ingenting om Sihvolas politiska bakgrund. (Se "Kandidat för Björnsö. Den 17 juni 2012".) I egenskap av lokalpolitiker i Sibbo välkomnade han inkorporeringen redan år 2006. Nu säger paret till Hbl bl.a. följande:

Vi tjatade på Sibbo i ett par decennier om trafikled för fortgängare (sic) och cyklister. Helsingfors däremot byggde leden för lättrafik på rekordkort tid och ordnade dessutom med belysning på vägen och såg till att bussen började trafikera rutten till Björnsö.

Paret har tidigare kommit med liknande synpunkter. I artikeln "Itähelsinkiläinen idylli uhkuu kylätunnelmaa" i Helsingin Sanomat 10.7.2013 kan man läsa följande:

Kapeneva tie johdattaa punamultaisen talon pihalle. Kun sen asukkaat, Tapani Sihvola ja Anja Lanér, muuttivat vehreään saareen, sillä eleli vain parikymmentä asukasta.
Pariskunta on asunut Karhusaaressa nykysaarelaisista pisimpään, 40 vuotta. Naapureita heillä on edelleen vain muutama. Karhusaari on yksi Helsingin harvimmin asutuista alueista.
"Kun Karhusaari liitettiin Helsinkiin, siitä seurasi paljon hyvää. Bussiyhteys, paremmat tiet ja pyörätie", kertoo Sihvola.

Om paret tjatat på Sibbo angående en led för fotgängare och cyklister längs Björnsövägen, så har de åtminstone delvis tjatat på fel instans, eftersom vägen förvaltats av vägverket. Någon cykelväg har inte Helsingfors åstadkommit, bara en trottoar, som inte lämpar sig för cyklister. (Se "Stadsgata. Den 22 juli 2010".)

HS 2.7.2006 s. C 5


Sihvola har tidigare varit vänsterpartistisk och senare socialdemokratisk kommunfullmäktigeledamot i Sibbo. Vid senaste kommunalval var han uppställd för Sdp i Helsingfors. Då det begav sig år 2006 ställde han sig på Helsingfors sida i förtalskampanjen mot Sibbo och Sfp. I en insändare med rubriken "Sipoon alueliitoshanke jakaa mielipiteet" i Helsingin Sanomat 2.7 2006 skrev Sihvola bl.a. följande:

Sipoo on kääntänyt Helsingille selkänsä ja jättänyt lounaisosansa kehittämättä. Tässä "Sipoo" tarkoittaa nimenomaan tätä pientä Rkp:n sisäpiiriä eikä kaikkia sipoolaisia puhumattakaan meistä östersundomlaisista, jotka olemme Nikkilän kunnallispampuille olleet vain syrjäkyläläisiä. ...
Vaikka alueliitosta on valmisteltu yli kolmen vuosikymmenen verran, konkreettinen esitys sisäministeriölle ja valtioneuvoston ennakoitu myötämielisyys hankkeelle lienee sittenkin yllättänyt suurimman osan asukkaista. ...
Jos Helsingin päättäjät pystyvät vakuuttamaan hoitavansa kuntalaisen arkielämään vaikuttavat palvelut paremmin ja taloudellisemmin kuin Sipoo, niin ainakin oma kantani alueliitokseen on myönteinen.

Nu står paret Sihvola och Lanér värdar för en liten teaterfestival under rubriken "Yes in my backyard". Åtminstone Hufvudstadsbladet kopplar samman teaterfestivalens namn med att paret välkomnar byggprojekt på Björnsö.Slogan "Yes In My Back Yard" (Yimby) har lanserats som en motsats till det förolämpande uttrycket "Not In My Back Yard" (Nimby), som tillämpats bl.a. på Sibbos traditionella politik. YIMBY lär skall representera bl.a. en urban, positiv inställning till förtätning av samhällsstrukturen, nya byggplaner och andra ändringar i närområdet. Om och när dispositionsplanen för Björnsö förverkligas enligt framställt förslag kommer paret Laner och Sihvola dock inte längre att ha någon backyard eller gård där de kan ordna några YIMBY-festivaler.

Hbl 30.7.2014 s. 6
För övrigt så kan det noteras att inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades av Helsingforspolitikernas Nimby-inställning. Samlingspartiet ville ha kvar Sandhamn i militärt bruk, Centern bevara flygfältet i Malm, socialdemokraterna bevara och bygga ut koloniträdgårdarna och de gröna skydda stadsskogarna.


Fixa båtplatser. Den 27 juli 2014

Under den gångna veckan har Svenska Yle satsat på temat "Fixa skärgården". Under detta tema publicerade man på fredagen två lokala nyhetstexter, som är relaterade till planeringen av Östersundom. Yle har intervjuat bl.a. Ritva Wallén, som är ordförande för skärgårdsdelegationen i Sibbo, och Sakari Pulkkinen, som är arkitekt vid planläggningskontoret i Helsingfors. I texten "Brist på bil- och båtplatser vid allmänna bryggor", som publicerats av Yle Östnyland, kan man bl.a. läsa följande:

Helsingfors planerar bostadsområden för tiotusentals människor i Östersundom, men där finns inga planer på bil- eller båtplatser, säger Wallén.
Wallén tycker att Helsingfors först borde tänka på att det ska finnas bilplatser för alla innan området byggs ut.
Svaret från Helsingfors sida är inte uppmuntrande. Arkitekt Sakari Pulkkinen vid planläggningskontoret i Helsingfors säger att naturen i Östersundom är för ömtålig för hamnverksamhet. Han säger att största delen av strandområdet i Östersundom är ett Natura 2000-område, alltså ett naturskyddsområde.
Då de som flyttar till Östersundom inte har möjlighet till en båtplats nära hemmet så ökar pressen på hamnarna i Sibbo.

Att utbudet på båtplatser i Östersundom kommer att vara begränsat är pinsamt med tanke på att Helsingfors marknadsfört området som havsnära. För att kunna erbjuda båtplatser och havsnära rekreation har Helsingfors planerat en bro till Granö, som fortfarande hör till Sibbo. I texten "Inga nya båtplatser i framtidens Östersundom", som publicerats av Yle Huvudstadsregionen, kan man läsa att "omfattande naturskyddsområden hindrar bygget av nya båtplatser", men även följande:

- Hela Granö kunde bli ett rekreationsområde. På lång sikt kunde där byggas en rejält stor småbåtshamn med vinterförvaring, varvsverksamhet och liknande, säger Pulkkinen.
Problemet med Granö är att det skulle behövas en bro, något som det inte riktigt finns resurser för i dagsläget.
- För tillfället är Sibbo inte så intresserat av att satsa på Granö, men det är helt förståeligt med tanke på alla andra projekt kommunen har på gång. Resurserna räcker inte till allt, konstaterar Pulkkinen.

Påståendet att Sibbo inte är "så intresserat av att satsa på Granö" är anmärkningsvärt i sin självklarhet. Varför skulle Sibbo satsa på Granö? Det är hela tiden Helsingfors som velat planera Granö, där Helsingfors äger hälften av marken. I själva verket torde kommunminister Hannes Manninen ha lovat Granö åt Helsingfors år 2006, men utredningsmannen Pekka Myllyniemi lämnade p.g.a. missförstånd Granö utanför inkorporeringsområdet. Helsingfors stadsplaneringskontor fortsatte dock att planera Granö inom ramen för den gemensamma generalplanen för Östersundom. En kilometerlång bro över en farled till Granö är inte speciellt realistisk, men Helsingfors hade behövt Granö som ersättande rekreationsområde, då man ämnade omvandla rekreationsområdet på (och i) Husö till bostadsområde. Bron hade man delvis tänkt finansiera genom att på Granö bygga bostäder för ett tusental goda skattebetalare. (Frågan är bara i vilken kommun de framtida Granöborna hade betalat skatt.) Nu har Helsingfors varit tvunget att avstå för planerna på ett bostadsområde på Husö och därmed har man även skrinlagt planerna för Granö.

I Yle Huvudstadsregionens nyhet behandlas planeringen av Östersundom och den gemensamma generalplanen även mera allmänt:

Det var meningen att vi skulle ha en version klar vid årsskiftet, men på grund av bland annat naturskyddsområdena så behövde generalplanen ytterligare bearbetas. Det har vi jobbat med nu under våren, berättar arkitekt Sakari Pulkkinen vid Helsingfors stads stadsplaneringskontor.

Så kom här även ett svar på mitt senaste blogginlägg "Det händer ingentting. Den 20 juli 2014", där jag noterar att versionen av generalplanen som skulle ha varit färdig för ett halvt år sedan fortfarande inte synts till. Via bristen på parkeringsplatser i Sibbo lyckas man med en åsnebrygga till spårvägsförbindelserna till Östersundom. Alternativet (snabb)tåg tycks igen vara aktuellt, fastän metron fortfarande är första alternativet:

Arkitekt Sakari Pulkkinen kan inte ta ställning till parkeringsplatsbristen på Sibbos sida, men konstaterar att egen bil inte nödvändigtvis behöver vara en förutsättning för båtliv. - Vi behöver få en fungerande kollektivtrafik till området, så behöver man inte nödvändigtvis komma med egen bil. Det vi behöver är att stadsplaneringen är tillräckligt tät för att kollektivtrafiken ska vara fungerande. I ögonblicket är det metron som är det främsta alternativet i generalplanen. I generalplanen finns också snabbtåg med som ett alternativ. - Men med Sibbos stora satsningar, som Sibbesborg och Majvik, räcker inte kapaciteten med ett snabbtåg. Därför är metro det som för tillfället ser ut att fungera bäst. Förhoppningen är, enligt Pulkkinen, att metron till Sibbo tas i bruk mot slutet av 2020-talet.

En intressant fråga är vad Pullkinen eller Yle syftar på med "snabbtåg". Kanske skall det vara snabbspårvagn. Reserveringen för Heli-banan ströks ju från landskapsplanen ifjol.

Det händer ingentting. Den 20 juli 2014

Det har inte funnits mycket att rapportera från Östersundom under senare tid. I slutet av maj skrev jag visserligen ett inlägg, "Dispositionsplan. Den 25 maj 2014", som handlar om planeringen av Östersundom, men dispositionsplanen gäller uteslutande Björnsö. Även i början av maj skrev jag ett inlägg om planeringen av Östersundom, "Det händer. Den 4 maj 2014", men här var rubriken ämnad att vara ironisk. Inlägget byggde på en sida på webbplatsen "Uutta  Helsinkiä" med rubriken "Rakentaminen / Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014". Här kunde man om den gemensamma generalplanen, som enligt målsättningen skulle ha varit färdig i slutet av februari, läsa att "Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014." Det kan man fortfarande läsa på den aktuella sidan, fastän ingen generalplan har synts till.

Att planeringen av Östersundom står stilla bekräftades även indirekt i samband med regeringsförhandlingarna i juli. Regeringspartierna kom överens om finansieringen av Centrumslingan (Pisara-banan) och förlängningen av Västmetron, men förlängningen av Östmetron var det inte tal om. Osmo Soininvaara kommenterade dock planera på en metrolinje till Östersundom i ett blogginlägg med rubriken "Raideinvestoinnit Stubbin hallituksen ohjelmassa" från den 24 juni. Lite överraskande är Soininvaara kritisk till en förlängning av Västmetron, för att Stensvik ligger för långt från Helsingfors centrum. Med samma argument kritiserar  han planerna på en metrolinje till Östersundom:

Jos saisin yksin päättää Helsingin seudun rakenteesta, en jatkaisi Espoon metroa Kivenlahteen. Niin kauaksi ei kaupunkirakennetta kannata ulottaa. Pari miljoonaa asukasta varmaankin riittää Helsingin seudulle vähäksi aikaa ja sen verran mahtuu paljon lähemmäs.
Kyllä, tämä koskee myös Östersundomia. Sekin on kovin kaukana.
Länsimetroon ja Östersundomin metroon uhrattavat rahat laittaisin Jokeri-ratikkaan ja pariin muuhun pikaratikkayhteyteen ja tiivistäisin kaupunkirakennetta olennaisesti.
Koska näköpiirissä ei ole, että saisin päättää seudun rakenteesta yksin :-(  , hyväksyn Östersundomin ja Kivenlahden metrot second best –ratkaisuna ja tuen siis näitä ratkaisuja sekä kansanedustajana että helsinkiläisenä kunnallispoliitikkona.




Sibbos öde. Den 13 juli 2014


Keski-Uusimaa 2.7.2014
Keski-Uusimaa publicerade den 2 juli en artikel med rubriken "Tuusulan pilkkomista ei pysäytä juuri mikään". (En kort version av texten publicerades samma dag på tidningen webbplats.) Enligt artikeln har kommundirektören i Tusby Hannu Joensivu kommer kommunindelningsutredarna för Helsingforsregionen att föreslå att södra Tusby ansluts till "metropolstaden", oberoende av KUUMA-kommunernas utredning eller en metropolförvaltning. Joensivu har hört att "He tulevat esittämään osakuntaliitosta kaikissa tapauksessa". Han låter dock  förstå att "Tuusula aikoo taistella Sipoon kohtaloa vastaan korkeimassa hallinto-oikeudessa saakka."

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var av flera orsaker mycket svårare för HFD att godkänna än en inkorporering av sydligaste delen av Tusby någonsin kan bli. Tusby kan dock räddas av att den aktuella partiella kommunsammanslagningen endast är en del i en större helhet, som måste godkännas av flera kommuner. Om utredningsmännen håller sig till sitt ursprungliga förslag enligt vilket södra Tusby, Sibbo och de fyra städerna i  huvudstadsregionen går samman, kommer det knappast att bli några sammanslagningar, eftersom förslaget knappast skulle godkännas vid en folkomröstning i Esbo. Utredarna har dock anttytt att de kan komma att lämna bort Esbo från det slutliga förslaget, som skall vara färdigt i oktober. Ett blogginlägg av stadsstyrelseordföranden i Vanda Tapani Mäkinen från den 11 april stöder denna tanke. I inlägget, som har rubriken,
"Metropolihallintopäätös avattava uudelleen!", skriver Mäkinen följande:

Henkilökohtaisesti kannatan reippaita kuntaliitoksia ja näitä onkin tapahtumassa Espoon suunnalla, Keski-Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla. Olisiko nyt vihdoin myös Helsingin ja Vantaan vuoro, täydennettynä Sipoolla ja etelä-Tuusulalla?

Här har Mäkinen redan den 11 april, en dryg vecka efter att metropolutredningens preliminära förslag publicerades, lämnar bort Esbo. I princip är det ytterst ologiskt av Mäkinen att lämna bort Esbo men ta med Sibbo i metropolstaden, men det är föga överraskande. I verkligheten är  det just för att man inte får med Esbo, som Sibbbo hela tiden  har föreslagits att gå samman med Helsingfors. Frågan är hur man tänkt övertyga Sibboborna i samband med en folkomröstning. En möjlighet är att man även för Sibbos  del bara föreslår en partiell sammanslagning, t.ex. att Majvik inkorporeras  med Helsingfors, med motiveringen att hela östmetron i likhet med flygfältet bör ligga i samma kommun.

Ledarartiklar. Den 6 juli 2014

Under den gångna veckan har så väl har så väl Iltalehti som Helsingin Sanomat publicerat ledarartiklar om metropolförvaltningen. Båda artiklarna berör även "metropolutredningen" om kommunstrukturen  eller -indelningen i Helsingforsregionen. I ledaren "Metropolihallintoon ei ole oikotietä", som publicerades i Helsinin Sanomat den 2 juli, kan man läsa bl.a. följande:

Metropolilakien säätämishankkeen rinnalla tehdään pääkaupunkiseudun kuntajakoselvitystä. Jos kunnat vastustavat selvityksen valmistumisen jälkeen esitettyjä kuntaliitoksia, asiaa voidaan vielä kysyä kuntien asukkailta kansanäänestyksessä. Tosin kuntalaiset eivät välttämättä ole valitsemiaan päättäjiä suopeampia yhdistymishankkeille.

Att invånarna går emot fullmäktige i sina respektive kommuner är en förutsättning för att det skall bli några kommunsammanslagningar av hela kommuner. Därför är det troligt att utredningsmännen i höst inte kommer att föreslå att Esbo (och Grankulla) går samman med Helsingfors. Situationen är mera oviss för Vanda och Sibbo. Om Sibboborna nu ger en klar bild av ett  kompakt motstånd mot en sammanslagning, så behöver det inte senare bli någon folkomröstning.

I ledaren "Metropolihallinnosta riittää suunnitelmia", som publicerades i Iltalehti  den 4 juli, kan man läsa följande:

Myös kolmen selvitysmiehen tuore linjaus suosittelee nelikon yhdistämistä. Mukaan otettaisiin vielä Sipoo, vaikka siitä on jo lohkaistu nurkka Helsinkiin.


Google+ Followers