Cleantech. Den 20 december 2015

Yle publicerade i  onsdags en artikel med rubriken "Östersundom kan ha ett cleantech-kluster redan 2020". Artikeln bygger tydligen på Helsingfors stadskontors Karjalainen, men i artikeln citeras även ur Arbets- och näringsministeriets meddelande "Delegationen för metropolpolitik tillsatt för regeringsperioden 2015−2019", som inte direkt har någonting  med Östersundom att göra. I Yles artikel citeras Ari Karjalainen, som är ledare för Östersundoms områdesbyggprojekt vid Helsingfors stadskansli / ekonomi- och planeringsavdelning - inte vid stadsplaneringskontoret, som ansvarar för den verkliga planeringen. Karjalainen försöker utnyttja regeringens satsning på miljövänlig cleantech för att främja generalplanen för Östersundom. Delegation för metropolpolitik, som Olli Rehn är ordförande för, vill i verkligheten göra hela huvudstadsregionen till en föregångare inom cleantech. Det finns inga skäl till att just Östersundom skulle utgöra ett centrum för företag inom cleantech. I Östersundom kommer det inte att byggas inom de närmaste årtiondena, eftersom Helsingfors här förbundit sig till en metroförbindelse som det saknas förutsättningar för.

I meddelandet "Delegationen för metropolpolitik tillsatt för regeringsperioden 2015−2019" kan man bl.a. läsa följande:

Kaupunki pyrkii jo varhaisessa vaiheessa vuoropuheluun eri sidosrymien kanssa, jotta saadaan tavoitteet mahdollistava yhteinen yleiskaava sujuvammin valmiiksi ilman valtioneuvoston poikkeamismenettelyä.

Vad månne man syftar på här? Ett cleantech-kluster i Östersundom borde inte ha någon juridisk relevans när det gäller skyddet av Natura 2000-området, men kanske kan visionerna om cleantech ändå ses som ett försök till en "dialog" med viktiga referensgrupper.

Campingplats på Granö? Den 6 december 2015

När Helsingfors stadsplaneringskontor för några år sedan började planera ett småhusområde i ett skogsområde vid stranden i Havsrasböle i Nordsjö föreslog invånarförening i Rastböle att man istället skulle förtäta de nuvarande bostadsområdena i Rastböle och att man skulle flytta campingplatsen till Östersundom. (Se "Campingplats. Den 12 maj 2012"  och "Allt kan flyttas till Östersundom. Den 29 juli 2012".) Motiveringen till det nya bostadsområdet var att metrostationens kapacitet borde utnyttjas bättre. Invånarnas alternativ dög naturligtvis inte, men då planera på bebyggelse i skogsområdet hade klubbats igenom lade stadsplaneringskontoren fram motsvarande förslag: de nuvarande bostadsområdena i Rastböle förtätas och campingplatsen flyttas. I förslaget till ny generalplan har nu campingplatsen ändrats till bostadsområde. Stadsplaneringskontorets förslag var att flytta campingplatsen till ett annat område i Nordsjö, men det förslaget gick inte igenom. Det behövs därför nya alternativ.

Helsingin Sanomat publiserade den 10 november en artikel med rubriken "Kokoomus pelasti Talin golfkentän, vihreät paloja keskuspuistosta – Helsingin yleiskaava­ehdotuksesta sopu", där man kan läsa att "Leirintäalueen sijoitspaikka jäi avoimeksi, mutta sellaista on etsitty muun muassa Östersundomista." I Helsingin Uutiset från förra veckoslutet ingår en artikel med rubriken "Rastilan leirintäalueelle etsitään sijaa Granöstä" ("Rastilan leirintäalueelle etsitään uutta paikkaa – olisiko tämä saari ratkaisu?"). Här kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin projektipäällikön Ilkka Laineen mukaan vaihtoehtoja leirintäalueen paikaksi on ainakin kaksi: Granön saari ja Sipoonkorven reuna.
Granö on suuri saari kilometrin päässä mantereesta. Sinne on suunniteltu siltaa, mutta päätöksiä asiasta ei ole tehty. Sijaintiin liittyy toinenkin mutta:
– Granö on Sipoon puolella. Helsinki omistaa siellä maata, mutta täytyy selvittää, miten Sipoo asiaan suhtautuu, huomauttaa Laine.
Helsinki osti osan saaresta 1970-luvulla, kun sinne suunniteltiin ydinvoimalaa. Suunnitelma ei toteutunut. Nykyisin Granössä on mökkejä ja Helsingin leirikeskus.
– Leirintäalue voisi olla järkevää sijoittaa myös Sipoonkorven reunalle.
Matkailijat saisivat silloin heittää hyvästit merelle, sillä leirintäalue tulisi Porvoon moottoritien pohjoispuolelle. Toisaalta sijainti olisi kansallispuiston kyljessä.
Leirintäalueen vaatimaa infrastruktuuria kuten teitä tai viemäröintiä ei löydy kummastakaan paikasta.
Muutos ei muutenkaan tapahdu hetkessä, sillä Östersundomin alueen suurempi rakentaminen alkaa noin 2025.

En campingplats på Granöskulle förutsätta en bro till ön, men de planerna har i praktiken skrinlagts. Planerna på en bro finns ändå  med i det senaste förslaget till generalplan för Östersundom.


Åsikt om Östersundom marksubstansprojekt. Den 22 november 2015

I inlägget "Miljökonsekvensbedömning. Den 20 september 2015" skrev jag om miljökonsekvensbedömningsprogrammet för Östersundom marksubstansprojekt. Föreningen För Sibbo har angående planerna och de tre föreslagna platserna för lagring av marksubstans lämnat in en åsikt, som jag återger här:

Sipoon puolesta ry esittää kannanottonsa Östersundomin maa-aines YVAsta ja toteaa, että jokainen vaihtoehto VE1-VE3 ovat ongelmallisia sekä Sipoonkorven virkistyskäytön kannalta että paikallisen asutuksen kannalta. VE2:n ja VE3 sijoittuvat Hältingträskin ja Storträsketin välittömään läheisyyteen ja haittaavat näiden virkistyskäyttöä ja uhkaavat pohjavesiä, jotka ovat lampien läheisyydessä lähellä maanpintaa. VE1 puolestaan sijoittuu kolmesta alueesta kaikista pohjoisimmaksi, jolloin haittavaikutukset melun ja pölyn osalta Sipoonkorven kansallispuistoon ja sen eteläpuoliseen ulkoilu- ja virkistyskäytössä olevaan metsäalueeseen ovat voimakkaimmat. 
Sipoonkorpi on itäisellä pääkaupunkiseudulla merkitykseltään voimakkaasti kasvava virkistysalue, jota käyttäjät ovat parhaillaan löytämässä. Kävijämäärät ovat kasvaneet vuosittain. Sipoonkorpi on myös potentiaalinen matkailukohde ulkomaalaisille matkailijoille, jotka etsivät puhdasta suomalaista luontoa läheltä pääkaupunkiseutua. Östersundomin pohjoisosasta ja Landbosta alkavat metsät ovat varsinaisen kansallispuistoalueen lisäksi jo nyt aktiivisessa virkistyskäytössä. Mahdollinen louhinta-alue näin lähellä Sipoonkorpea tulisi merkittävästi alentamaan alueen houkuttelevuutta virkistysalueena melun ja pölyn yhteisvaikutuksella. Sipoonkorvessa on jo tällä hetkellä sekä moottoritiemelua (Porvoon ja Lahden moottoritiet) että lentomelua. Virkistyskäyttäjät arvostavat hiljaisuutta ja puhdasta luontoa, eikä melutasoja tulisi enää nykyisestä nostaa. Moottoritien ja louhinta-alueen melun yhteisvaikutukset ovat myös paikalliselle väestölle merkittävät. Myös pöly kantautuu tuulten mukana lähialuille ja haittaa asutuksen lisäksi virkistyskäyttäjiä, marjastusta ja sienestystä. Kuorma-autoliikenteen voimakas lisääntyminen muutoinkin haittaa asutusta, virkistyskäyttöä ja tekee alueesta epämiellyttävän. 
Sipoon puolesta ry suosittaa tutkimaan ns. 0-vaihtoehtoa eli hanketta ei toteuteta alueella tai tulee etsiä jotain muuta vaihtoehtoa. Tästä näkökulmasta voisi  tarkastella vaihtoehtoina olemassa olevia käsittelyalueita, kuten jätevoimalan aluetta tai Kilpilahden liittymän yhteydessä olevaa maa-ainesten käsittelyaluetta.

Eftersom inga kommunsammanslagningar längre är aktuella och planerna för Östersundom är lagda på is kommer jag att framöver inte lika regelbundet som hittills publicera inlägg på bloggen. Bevakningen fortsätter på Facebook och Twitter. Här meddelar jag även när jag skrivit ett nytt blogginlägg.

Landskapsmodellen. Den 15 november 2015

För en dryg vecka sedan löstes regeringskrisen med att Samlingspartiet fick "valfrihetslagstiftning" mot att Centern fick sin landskapsmodell. (Se "Hot och kohandel. Den 8 november 2015".) Överenskommelsen förefaller vara en stor eftergift från Samlingspartiets sida, men i Helsingin Sanomats artikel "Stubb puolustaa maakuntia" säger partiordförande Alexander Stuibb igår sig förvara landskapen:

”Minä kannatan vahvoja, itsenäisiä maakuntia. Helsingissä ja muissa suurissa kaupungeissa on ymmärrettävä myös maakuntien voimavara”, hän julistaa.
Kansainvälinen, Helsingissä syntynyt ja Espoossa asuva Stubb on siis muuttunut maakuntien mieheksi.

Stubbs föregångare Jyrki Katainen hade knappast kunnat komma  med ett  motsvarande uttalande. I Helsingin Uutiset 11.11 2015 säger Risto Hietanen följande:

Siilinjärveläinen Jyrki Katainen joutui kuuntelemaan valitsioitaan, erityisesti Ben Zyskowicziä ja Jan Vapaavuorta, jottka leimallisesti olivat helisinkiläisiä. Nyt Stubb on kuin kuoropoika Sipilän ja Soinin heiluttaessa tahtipuikkoa.

I verkligheten var överenskommelserna om kommunreformen eller - reformerna inklusive lösningen på "Sibbofrågan" under Katainens tid som partiordförande ett resultat av att Katainen hade en svag ställning inom partiet och var tvungen att lyda order från Helsingfors.

Landskapsmodellen minskar avsevärt trycket på kommunsammanslagningar inklusive kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. Lika väl har en del politiker hävdat att kommuner kan slås samman nu när de efter införande av landskapsmodellen inte längre behövs.




Hot och kohandel. Den 8 november 2015

Regeringskrisen under den gångna veckan visar att ingenting är viktigare än partiernas maktpolitiska intressen. Det gäller kommunreformerna lika mycket som den aktuella sote-reformen. Argumenten för olika antal social- och hälsovårdsområden liksom för olika kommunstrukturer har varit ren hyckleri när striden egentligen handlat om makt och inflytande. Regeringskrisen belyser även de oerhörda svårigheterna med de senaste  kommunreformerna och varför det år 2006 behövdes kohandel.

Vårdöverenskommelsen med 15 vårdområden och 18 självstyrelseområden ser ut som en kompromisslösning där Centern dragit det längsta strået. Kan överenskommelsen om att införa valfrihetslagstiftning räcka som kompensation för Samlingspartiet eller innehåller överenskommelsen dolda element? Överenskommelsen om kommunreformen KSSR (Paras-ramlagen) 2006 innehöll ett dylikt inofficiellt element: inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Angående Juha Sipiläs hot att avgå publicerrade Helsingin Sanomat i fredags en artikel med rubriken "Matti Vanhanen: Minäkin uhkasin johtamiani hallituksia erolla". Här kan man bl.a. läsa följande:

Hallitusneuvotteluihin osallistuva keskustan eduskuntaryhmän puheenjohtaja Matti Vanhanen paljasti perjantaina toimittajille eduskunnassa, että hänkin on pääministeriaikoinaan uhannut johtamiaan hallituksia erolla kuten nyt Sipilä.
”Minäkin muistaakseni molemmissa hallituksissa kerran tai kaksi sen tein”, hän muisteli.

Månne inte Matti Vanhanen hotade avgå i samband med förhandlingarna om KSSR (Paras) år 2006. Om Vanhanen avgått hade Helsingforspolitikerna blivit utan sydvästra Sibbo.

Fotografier. Den 1.11.2015



I blogginlägget "Reflektioner från Sibbo. Den 16 augusti 2015" skriver jag om fotoutställningen Reflektioner från Sibbo, som arrangerades av föreningen För  Sibbo. Utställningen med fotografier från inkorporeringsområdet kom att bli en framgång med flera hundra besökare, trots en synnerligen anspråkslös budget. Nu ser det ut att bli en fortsättning på utställningen.

På Facebooksidan Heijastuksia Sipoosta - Reflektioner från Sibbo har man kunnat se några av de foton som var utställda i Gumbohuset i augusti under den senaste tiden har fotografen Tiina Talimets-Atanga uppdaterat ssidan med flera fina bilder som inte rymdes med i utställningen.

Korhonen avslöjar. Den 25 oktober 2015

Under den gångna veckan publicerades Jarmo Korhonens bok Maan tapa. Här avslöjar den före detta partisekreteraren att orsaken till att Matti Vanhanen i december 2009 meddelade att han avgår som statsminister var brottsutredningarna kring Nuorisosäätiö. Vanhanen angav först som orsak ett sjukt ben, men senare en "helhetsbedömning". (Se "Helhetsbedömning. Den 29 december 2009".) Efter att i år ha återvänt till politiken gav Vanhanen ytterligare en ny förklaring: barnen, men Korhonens motivering har väl hela tiden varit uppenbar. I mitt inlägg "Allians. Den 23 december 2009" föreslår jag att Vanhanens avgång var aktuell redan en månad före han meddelade om sin avgång. Om Mari Kiviniemi noterar jag följande:

Kiviniemi har föga stöd inom Centern, men Samlingspartiets och Helsingforspartiet skulle knappast acceptera någon annan av de nuvarande centerministrarna som statsminister.

Vid föregående partikongress lyckades Kiviniemi inte bli omvald till viceordförande. I juni 2010 valdes Kiviniemi till partiordförande och blev därmed statsminister.

De ovannämnda blogginläggen har tack vare Korhonens bok fått ny aktualitet. Vanhanens brott i samband med Nuorisosäätiö var preskriberade och Antti Kaikkonen fick som efterträdare sona för Vanhanens gärningar, men med Vanhanen tillbaka som Centerns gruppordförande kanske benranglen i garderoben igen börjar intressera.

Begränsad rätt till gravplats. Den 18 oktober 2015

Reglemente för begravningsväsendet
I mitt inlägg "Seiskarin kaunis Siiri. Den 4 oktober 2015" skriver jag att jag inte kan säga varför och på vilka grunder Östersundom kyrka med gravgård bytte ägare i samband med inkorporeringen år 2009. Tydligen avstod församlingarna i Sibbo rent juridiskt frivilligt från fastigheten. Det torde inte finnas några formella hinder för den kyrkliga samfälligheten i Sibbo att äga en kyrkobyggnad eller en gravgård  på ett område som administrativt hör till Helsingfors. Däremot fanns det inget val för invånarna i inkorporeringsområdet, eftersom församlingstillhörigheten enligt kyrkolagen måste följa kommunindelningen. Om kyrkobyggnaden och gravgården inte hade bytt ägare, så hade invånarna i Östersundom på sätt och vis förlorat sitt kapell och sin gravgård, men Östersundom kapell och gravgård var inte bara östersundombornas, utan har varit viktig för befolkningen i hela södra Sibbo. En förklaring till att församlingarna i Sibbo avstod från kyrkan torde vara att det hade blivit ekonomiskt svårt för församlingarna att underhålla kyrkan samtidigt som man gick miste om en stor del av skatteintäkterna genom förlusten av församlingsmedlemmar.

I samband med att kyrkan och gravgården bytte ägare kom man överens om att även sibbobor fram till år 2040 har rätt till gravplats i  Östersundom. Dess värre  gäller detta endast sibbobor som var mantalskrivna i Sibbo då inkorporeringen ägde rum, vilket man kan läsa i Helsingfors kyrkliga samfällighets "Reglemente för begravningsväsendet" från 2012.

Maktpolitiska intressen. Den 11 oktober 2015

Yle publicerade i onsdags en analys under rubriken "Yle Analyysi: Sote-uudistus on vääntö kokoomuksen ja keskustan vallasta – katso Ylen kartat". Enligt Yles analys är social- och hälsovårdsreformen en kamp mellan Samlingspartiet, som vill ha så få och stora "självstyrelseområden" som möjligt, och Centern, som via Sote-reformen vill förverkliga sin landskapsmodell. Centern har vissa ideologiska skäl för att gå in för landskapsmodellen eller ett större antal självstyrelseområden, men de motsvarar Centerns maktpolitiska intressen. Samlingspartiets skäl att gå in för endast ett fåtal självstyrelseområden och koncentrera makten till några större städer är rent maktpolitiska. Det är samma målsättningar och motsättning som ligger bakom de två senaste kommunreformerna. Regeringen Katainen påstod att kommunreformen med sammanslagningar av kommuner skulle avhjälpa "hållbarhetsunderskottet", men det politiska motivet var att stärka centralorternas makt.

Under ledning av kommunminister Hannes Manninen (c) initierade regeringen Vanhanen I kommun- och servicestrukturreformen KSSR (Paras). En servicestrukturreform var kanske i Centerns intresse, men inte en kommunstrukturreform. Centern fann det dock motiverat att inleda en kommunreform medan partiet hade statsminister- och kommunministerportföljerna. För Centern var det bättre att reformen gjordes med Centern med i regeringen, eftersom man därigenom tänkte sig kunna förhindra en framtida reform  med tvångssammanslagningar av (hela) kommuner. Liksom den senaste kommunreformen misslyckades även KSSR, eller åtminstone upphävdes den av regeringen Katainen år 2011. KSSR förverkligades inte heller  riktigt så som Manninen och Centern hade önskat, men åtminstone för statsminister Matti Vanhanen var det viktigt att man kunde uppnå en överenskommelse om reformen. I  den "parlamentariska" beredningen deltog även Samlingspartiet som utnyttjade situationen. I Manninens "strukturgrupp" hade Helsingforspolitiker i egenskap av representanter för socialdemokraterna och de gröna en stark position, vilket de utnyttjade för huvudstadens intressen. För att uppnå enighet om KSSR-ramlagen erbjöd Centern "metropolpolitiken" och sydvästra Sibbo.

Seiskarin kaunis Siiri. Den 4 oktober 2015

Häromdagen råkade jag läsa om Östersundom kyrka på webbplatsen Helsinginkirkot, som upprätthålls av "Helsingfors församlingar", dvs Helsingfors kyrkliga samfällighet. Speciellt den svenskspråkiga texten har många brister, så som felaktiga översättningar, men även den finska originaltexten innehåller fel. Att altartavlan även på svenska kallas Jeesus tyynnyttää myrskyn avslöjar kvaliteten på översättningen. Riktigt arg blir jag då jag om Hanna Hagbom, vars grav finns på Östersundom kyrkas begravningsplats, läser att hon är "känd för melodin Seiskarin kaunis Siiri". Ifall någon som läser det inte visste, så kan jag upplysa om att texten till sången, som lärarinnan Hanna Hagbom tonsatte, skrevs på svenska av Arvid Mörne och är känd under namnen "Sjömansvisa" och "Båklandets vackra Maja".




Närmast roande är det att "Sipoon alueliitos" i det sista stycket översatts till "annekteringen av Sibbo":

I början av 2009 övergick Östersundoms kyrka till Mikaelin seurakunta i Helsingfors i och med annekteringen av Sibbo. Samtidigt blev den Helsingfors äldsta kyrka.

Dess värre fanns det ingen "Mikaelin seurakunta" då ändringen i församlingsindelningen ägde rum i början av år 2009. Församlingen, till vilken de före detta medlemmarna i Sipoon suomalainen seurakunta anslöts, hette då Mellunkylän seurakunta. (Se "Församlingar. Den 23 februari 2014".) På vilket sätt "Östersundoms kyrka" (sic) "övergick" till den finska församlingen i Helsingfors är intressant. I kyrkan verkar efter inkorporeringen och ändringen i församlingsindelningen så väl Matteus församling som Mikaelin seurakunta. Men kyrkobyggnaden och gravgården lär sedan 2009 ägas och förvaltas av Helsingfors kyrkliga samfällighet. Varför och på vilka grunder fastigheten bytte ägare kan jag faktiskt inte säga. Det får jag återkomma till i ett senare inlägg. Den juridiska ägaren må vara vem som helst, men även om Östersundom kyrka på finska är "Helsingin vanhin kirkko", så är den inte Helsingfors äldsta kyrka. Den äldsta kyrkan i Helsingfors vore en mera korrekt översättning.


Inget utredningstvång. Den 27 september 2015

För en månad sedan publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Regeringen främjar frivilliga kommunsammanslagningar – ändringar föreslås i kommunstrukturlagen". Betoningen skall här läggas på ordet frivilliga, för regeringen är nu inte alls ute efter kommunsammanslagningar, vilket jag noterat i mitt inlägg "Lagparagrafer föreslås bli upphävda. Den 30 augusti 2015". I torsdags publicerade finansministeriet ett nytt pressmeddelande med rubriken "Kommunernas utredningsskyldighet och uppsägningsskyddet på fem år föreslås bli slopade ur kommunstrukturlagen". Nu handlar  ändringen i kommunstrukturlagen inte längre om att "främja" sammanslagningar. Enligt nu gällande lag gäller utredningsskyldigheten temporärt 1.7.2013–31.12.2019, men skyldigheten upphör enligt regeringens planer redan i år. I praktiken lär tvånget att utreda redan ha upphört.

Miljökonsekvensbedömning. Den 20 september 2015



Med anledning av miljökonsekvensbedömningsprogrammet för Östersundom marksubstansprojekt (se "Marksubstanser. Den 6 september 2015") hölls i Sakarimäen koulu ett offentligt möte. En rapport från tillställningen publicerades först denna vecka under rubriken "Maa-aineshankkeen YVA-ohjelmaan tutustuttiin Sakarinmäen koululla". Samtidigt publicerades tre presentationer, "Helsingin kaivumaiden hyödyntäminen", "YVA-menettelyn esittely" och "Östersundomin maa-aineshankkeen ja YVA-ohjelman esittely".




Mera utredningar. Den 13 september 2015

Planeringen av Östersundom går nu långsamt framåt, om den alls går framåt. Så mycket annat än miljökonsekvensbedömningen av de olika alternativen för lagring och behandling av marksubstanser verkar inte pågå. (Se "Marksubstanser. Den 6 september".) Östersundomkommittén publicerade ändå i tisdags en nyhet med rubriken "Yleiskaavasta lisäselvityksiä päätöksentekoa varten". Här kan man läsa bl.a. följande:

Lisäselvityksiin joudutaan alustavasti varaamaan noin vuosi, ja on todennäköistä, että tämän jälkeen kaavaehdotus joudutaan asettamaan uudestaan nähtäville.

De utredningar som nu skall göras gäller inte hur man skall bygga, utan hur man skall ta beslut. Frågan gäller framför allt om det finns förutsättningar för ett undantag från skyddet av Natura 2000- området. Helsingfors stadsstyrelse har redan svaret på vad som händer om man inte ansöker om och beviljas undantag av statsrådet. I den aktuella nyheten refereras stadsstyrelsens utlåtande:

Mikäli rakentamisalueita pienennettäisiin edelleen, seudun tasapuolisen kehittämisen edellytykset saatetaan vaaraan. Myös valtakunnallisissa alueidenkäyttötavoitteissa asetettujen Helsingin seudun riittävän asuntorakentamisen ja metroverkoston laajentumista itään koskevien erityistavoitteiden toteuttaminen vaikeutuisi olennaisesti. Muutokset koskisivat laajoja, suurelta osin Helsingin kaupungin omistamia alueita, mikä heikentäisi kaavan taloudellista toteutettavuutta huomattavasti.

Synpunkterna lär ändå främst vara ämnade som argument för att ett undantag bör beviljas - ifall man kommer fram till att det lönar sig att ansöka om undantag. Argumentet gällande en "balanserad utveckling av regionen" är bekanta från argumenten för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. (Se t.ex. "Tomma fraser. Den 12 december 2006".) Samma argument har för övrigt används angående Malm i över tio år.

Om man på nytt lägger fram ett förslag till generalplan, vilket i den aktuella nyheten anses vara sannolikt, så lär det betyda att det har gjorts betydande ändringar i planerna sedan det senaste utkastet. Men utan undantag från Natura 2000-skyddet torde ändringarna vara så stora att det inte längre finns förutsättningar för en utvidgning av (den urbana) samhällsstrukturen till Östersundom.

Marksubstanser. Den 6 september 2015




Från och med i morgon den 7 september är bedömningsprogrammet för Östersundom marksubstansprojekt formellt framlagt till påseende. Miljökonsekvensbedömningsprogrammet på finska med ett sammandrag på svenska finns redan på nätet. Av dokumentet framgår bl.a. att det nu finns tre alternativa platser för förvaring och behandling av marksubstans innanför inkorporeringsområdet samt två nollalternativ, enligt vilket marksubstansen transporteras bort från området. Verksamheten beräknas pågå  2020 - 2060. Kanske kan området betjäna andra projektområden i Helsingfors, om utbyggnaden av Östersundom inte kommer igång?




Lagparagrafer föreslås bli upphävda. Den 30 augusti 2015

http://vm.fi/documents/10623/1083563/Hallituksen+esitysluonnos/b0c7e660-e760-4c53-b3ba-db66355b12a6


Finansministeriet publicerade i måndags ett pressmeddelande med rubriken "Regeringen främjar frivilliga kommunsammanslagningar – ändringar föreslås i kommunstrukturlagen". Pressmeddelandet handlar i verkligheten inte alls om att regeringen främjar kommunsammanslagningar. Istället säges det redan i första stycket att man föreslår upphäva de lagparagraferna som var centrala för kommunreformen i regeringen Katainen:

Den nuvarande kommunstrukturlagens bestämmelser som gäller genomförandet av kommunreformen, såsom t.ex. kommunernas skyldighet att utreda sammanslagningar, förutsättningarna för utredningsskyldigheten samt tidsfristerna för utredningarna föreslås bli upphävda.

Ur bilagan "Hallituksen esitysluonnos" framgår mera exakt vilka paragrafer som man föreslår att upphävs. Om förslaget går igenom, vilket det med största sannolikhet gör, är kommunreformen definitivt avslutad. För Sibbos och Helsingforsregionens del finns lika väl redan en framställning till ändring i kommunindelningen, men utan uppbackning från regeringen har framställningen knappast längre någon aktualitet. I pressmeddelandet heter det även att "bestämmelsen om personalens uppsägningsskydd på fem år föreslås ... bli upphävd." Den ändringen kan göra sammanslagningar ekonomiskt mera lönsamma för invånarna, men torde leda till ett större motstånd mot sammanslagningar från de kommunalt anställdas sida.

Tryck. Den 23 augusti 2015



I torsdags kom planeringen av Malm officiellt igång med ett informationstillfälle om planerna för området. Det finns dock färdigt långt hunna för området. Flygfältet i Malm ingick i generalplan 2002 för Helsingfors, men ogiltigförklarades av HFD, eftersom Jussi Pajunen ansågs ha haft ekonomiska intressen och varit jävig då han deltog i stadsstyrelsens beslut om generalplanen. Flygfältet är därför en vit fläck på kartan. Till Pajunens räddning ordnade statsminister Matti Vanhanen i Östersundom ett ersättande område för småhusbebyggelse. Matti Visanti, som ansvarade för planeringen av området i Malm, fick istället planera Östersundom.



Finavias direktör Joni Sundelin sade ännu för två och ett halvt år sedan i Yles artikel på Yles webbplats säga följande om planeringen av Malm:

Trycket från staden i fråga om planlaggning [sic] försvann när Helsingfors fick Östersundom, det är inte troligt att vi måste stänga före 2034.

Nu är trycket i högsta grad tillbaka.



Reflektioner från Sibbo. Den 16 augusti 2015



I fredags öppnades fotoutställningen Heijastuksia Sipoosta - Reflektioner från Sibbo i Gumbohuset i Gumbostrand. Arrangör för utställningen med fotografier tagna av Tiina Talimets-Atanga är föreningen För Sibbo. Fotografierna är tagna i inkorporeringsområdet under den gångna sommaren. Utställningen är öppen fram till den 30 augusti måndag - lördag klo 11:00 -17:00, samt söndagar 11:00 - 16:00. Onsdagar är utställningen öppen ända till klockan 19:00.


Sipoon Sanomat 13.8.2015 s. 6

Utställningen uppmärksammades i senaste nummer av Sipoon Sanomat.


Arkiverat: ersättning. Den 9 augusti 2015


nyckelord: ersättning

Sommaren 2009 "arkiverade" jag teman och aktörer i fallet Sibbo. Två teman med respektive "etiketter" ansåg jag då att inte ännu var färdigt avgjorda och behandlade för en slutlig arkivering: HFD och ersättning. (Se "Inte färdigt arkiverat: HFD och frågan om ersättning. Den 23 augusti 2009".) Ännu hösten 2011 var frågan om ersättning högst aktuell efter att högsta förvaltningsdomstolen i april 2011 hade förkastat Sibbo kommuns besvär mot Helsingfors förvaltningsdomstols beslut att ersättningstvisten skulle lösas enligt Helsingfors stads förslag. Eftersom ersättningen på 7,9 miljoner euro ansågs vara oskäligt liten funderade man i Sibbo på att föra ärendet vidare och eventuellt via europeisk instans begära en återbrytning av högsta förvaltningsdomstolens ersättningsbeslut eller rentav av inkorporeringsbeslutet.

Eftersom beslutsfattarna i Sibbo tydligen inte kunde komma överens om hur eller huruvida man skulle driva ärendet vidare ordnades en enkät, där kommuninvånarna fick ta ställning till om kommunen borde föra ärendet vidare. 80 % av dem som svarade på enkäten ansåg att kommunen borde föra ärendet vidare, men endast 3 % av invånarna besvarade enkäten. Kanske inverkade den låga andelen som besvarade enkäten till att Sibbo kommun inte förde ärendet vidare. Det  förefaller dock som att en avgörande orsak var att Samlingspartiet i Sibbo eller den samlingspartistiska styrelseordföranden inte ville fortsätta processen. Möjligen påverkades beslutet att inte föra ersättningsfrågan vidare av att Sibbo och Helsingfors förhandlade om markaffärer i Östersundom.




Jäviga ministrar. Den 2 augusti 2015

Helsingin Sanomat publicerade den 1 juni en artikel med rubriken "VNK Lindströmin puheista: 'Ministeri saa sanoa ihan mitä tahansa, eikä kukaan voi siihen puuttua'". Tidningen skriver här följande:

Esteellisyysarviointi tuli esille esimerkiksi Sipoon alueliitoksessa Helsinkiin. Silloin pohdittiin, olivatko ministerit tulleet esteelliseksi, kun ottivat alueliitoksiin ennalta kantaa.
Eivät tulleet.

Påståendet stämmer inte. Jan Vapaavuori och Mari Kiviniemi bedömdes vara jäviga att delta i statsrådets Sibbobeslut, eftersom de tagit ställning i samband med Helsingfors stadsfullmäktiges initiativ i juni 2006. Justitieombudsmannen bekräftade tolkningen 2010 genom att klandra minister Anu Vehviläinen (c) för att inte ha jävat sig då statsrådet i juni 2008 tog beslutet om sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad, trots att hon deltagit i motsvarande beslut i Joensuu stadsfullmäktige. (Se "Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010".) Föregående justitiekansler Paavo Nikula varnade ministrar att på förhand ta ställning till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Nikulas efterträdare Jaakko Jonka ändrade emellertid tolkningen medan han ännu var vikarierande justitiekansler och väntades att utses till ny justitiekansler av regeringen Vanhanen. Under ett starkt tryck gav Jonka grönt ljus för Matti Vanhanen att deltaga i Sibbobeslutet.

Även Högsta förvaltningsdomstolens valde att i sitt Sibbobeslut inte betrakta Vanhanen som jävig, men här förvrängde man påståendena om jäv. HFD kunde inte gärna gå mot justitiekanslerns tolkning, även om det i sista hand är ministern själv som ansvarar för att bedöma eventuellt jäv. Det som gjorde ministrarna jäviga i det aktuella fallet var deras domarroll i samband med att de skulle bedöma de lagliga grunderna för inkorporeringen.


Kommunförbundet borde representera kommunerna. Den 26 juli 2015

Kommunförbundet söker för tillfället så väl en ny VD som en ny vice VD. Osmo Pieksi, som är stadsdirektör i Orimattila, publicerade med anledning av detta följande tweet:

Det är inte  bara direktörerna som är valda på politiska grunder. Även ordförande för och medlemmarna i kommunförbundets styrelse representerar i första hand politiska partier. Bl.a. Hannes Manninen och Rakel Hiltunen har varit ordförande för kommunförbundets styrelse. Det här förklarar delvis kommunförbundets agerande i samband med fallet Sibbo. Kommunförbundet prioriterade inte bara storstaden Helsingfors framom den medelstora kommunen Sibbo, utan gick även regeringens ärende på bekostnad av Sibbo.


Bro till Björkudden. Den 19 juli 2015



Styrelsen för  föreningen För Sibbo besökte i juni Björkudden i Östersundom. Under besöket diskuterades bl.a. planen för en bro för lätt trafik från Björnsö, eller egentligen Skutholmen, till Björkudden. Bron finns med på det senaste förslaget till generalplan för Östersundom. Det nu aktuella förslaget till generalplan kommer knappast att godkännas som sådant, men bron finns även med på "dispositionsplanen" för Björnsö. Om dispositionsplanen hette det ännu för ett år sedan att den saknar rättsverkan, men nu talas det om en "dispositionsplan på delgeneralplannivå" och om en "delgeneralplan för Björnsö". En delgeneralplan för Björnsö kunde godkännas långt före generalplanen för det övriga Östersundom. Samtidigt som man ändrat - eller kanske bara avslöjat - dispositionsplanens roll har gränserna för planeringsområdet ändrats så att hela sundet mellan Skutholmen och Björkudden och därmed den aktuella bron ryms med i området.




Det är ändå högst osäkert att den planerade bron någonsin kommer att byggas. Hufvudstadsbladet publicerade i november ifjol en artikel med rubriken "Gångväg sargar svårt Topelius sista hem" där Mikko Härö, som är direktör på museiverket, säger följande:

Det är ofattbart att man vill rita in en gång- och cykelväg över Björkudden. Området är unikt, genuint och det är av största vikt att man värnar om det och bevarar det intakt



Östersundom parkgata. Den 12 juli 2015



Den 30 juni publicerade Helsingfors stad ett en nyhet eller ett meddelande med rubriken "Helsinki solmi sadannen Östersundomin maakauppansa". Hur många markaffärer som man gjort avtal om är en tolkningsfråga, men tydligen hade staden behov av en nyhet när det i övrigt inte händer så mycket i Östersundom. Nyheten fick även stor spridning i medierna, men Helsingfors ursprungliga meddelande innehåller några detaljer som inte noterades.

Av kartbilden framgår det att man gjort ett avtal om mindre än hälften av den 2, 5762 hektar stora fastighet Topp-Ängen, fastän den aktuella fastigheten är obebyggd. I stadens meddelande säger Peter Haaparinne, som är direktör på fastighetskontoret följande:

Hankittu maa-alue tulee olemaan osa keskeistä asuntoaluetta Östersundomissa. Osa siitä tullaan käyttämään Uuden Porvoontien, työnimeltään Östersundomin puistokadun, levennykseen.

I det senaste förslaget till generalplan är området i själva verket område för tätortsfunktioner och dessutom ny plats för Östersundom metrostation. Att vägen som går intill metrostationen skulle kallas Östersundom parkgata är närmast komiskt. För närvarande förvaltas Nya Borgåvägen / Österleden (landsväg 170) från Östra centrum österut av trafikverket, alltså staten. (Se "Från landsbygd till stad. Den 12 december 2008".)





Ringbanan och ringvägen. Den 5 juli 2015



I onsdags öppnades Ringbanan i Vanda. Att banan nu står färdig är en följd av fallet Sibbo. På denna blogg har jag redovisat för hur centrala ministrar i regeringen Vanhanen I lovade statlig finansiering av Ringbanan mot att Vanda stödde inkorporeringen av sydvästra Sibbo och avstod från Västerkullakilen. (Se t.ex. "Ringbanan. Den 26 maj 2007" och "Manuskript. Den 26 september 2008".) Helsingin Sanomat publicerade den 29 maj en insändare av Matti Vanhanen, där den före detta statsministern säger att "Kun keskusta edellisen kerran johti hallitusta, Helsingin seudulle tehtiin päätökset Kehäradasta, länsimetron rahoituksesta, Sipoon osakuntaliitoksesta, Aalto-yliopistosta, Kehä III:n rakennustöistä ja Musiikkitalosta." Besluten som Vanhanen nämner är uttryck för den så kallade metropolpolitiken, som motiverades av en märklig maktkonstellation eller allians mellan å ena sidan Centern och å andra sidan inflytelserika beslutsfattare från Helsingfors. Att även beslutet om förbättringen av Ring III har en koppling till Fallet Sibbo har jag försummat, fastän jag i inlägget "Mygel och utpressning. Den 10 december 2008" citerar ur Astrid Nurmivaaras tal vid Sfp:s partidag i Vanda i juni 2007:

Vanda beslutsfattarna duperades t.o.m. att godkänna Helsingfors stads annekteringsplaner av Sibbo med löftet om statlig finansiering till Ringbanan och Ring III.

I sitt utlåtande över Helsingfors framställning ställde stadsstyrelsen i Vanda hösten 2006 följande krav (se "Rädda även Vanda! Den 19 november 2006"):

Vanda stadsstyrelse ställer som villkor, att beslut samtidigt fattas om trafikprojekt som är av betydelse även på riksplanet: byggandet av Ringbanan och förbättrandet av Ring III. Med tanke på regionens bostadspolitiska lösningar bör man få igång byggandet av Ringbanan så fort som möjligt. Åtgärder för att snabbt förbättra Ring III bör inkluderas i statens tilläggsbudget i höst.

Det ovan citerade kravet och utlåtandet härstammar i själva verket från Vanda stadsstyrelsemöte i Köpenhamn den 20 -21 juni 2006. (Se "Ringbanan. Den 26 maj 2007".) Stadsfullmäktige i  Vanda godkände slutligen utlåtandet den 11 december 2006 - efter att kommunindelningsutredaren redan hade presenterat sitt förslag till ändring i kommunindelningen. Allting tyder på att kraven på finansiering av Ringbanan och ringvägen i själva verket var förhandlingsresultat från förhandlingar mellan ledande Vandapolitiker och centrala ministrar i regeringen Vanhanen I och att en överenskommelse gjorts redan före Helsingfors initiativ den 21 juni 2006.


I "Ilaskivis utredning" eller konsultarbete ”Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989”, som gjorts av Pentti Murole och Simo Järvinen (se "Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011") på bilden ovan är ringbanan en förlängning av metrolinjen från Nordsjö.


69,1 % mot kommunsammanslagning. Den 28 juni 2015


I torsdags publicerade Östra Nyland en nyhet med rubriken "Enkät: Slå ihop Sibbo med någon annan kommun".  I nyhetstexten kunde man läsa följande:

Slå ihop Sibbo med en annan kommun. Det tycker 70 procent av de Sibbobor som svarade på en nationell enkät om beslutsfattandet i kommunen.

Nyheten baserade sig på en nyhet eller ett meddelande på Sibbo kommuns webbplats, där man kunde ta del av bl.a. följande resultat från en enkät: "Kommunen borde sammanslås med en annan kommun/andra kommuner - 69 % samma åsikt, 16 % annan åsikt.". Felet upptäcktes emedan resultatet enligt motsvarande text på finska var "Oma kuntani tulisi yhdistää kuntaliitoksella toiseen kuntaan/toisiin kuntiin - 69 % eri mieltä, 16 % samaa mieltä." Efter att motstridigheterna upptäckts togs nyheten bort från Östra Nylands webbplats.

På fredag förmiddag publicerade Sibbo kommun en ny version av nyheten "De första resultaten från kommunenkät (ARTTU2)". Här har det aktuella resultatet ändrats till "Min egen kommun borde gå samman med en annan kommun/andra kommuner samma åsikt 15,7 %, inte samma/inte annan åsikt 15,2 %, annan åsikt 69,1 %." Enligt enkäten motsätter sig alltså knappt 70 % av Sibboborna en kommunsammanslagning, medan endast knappt 16 anser att Sibbo borde gå samman med en annan kommun. Mycket skall hända för att resultatet skall bli  det motsatta.


Stängt. Den 21 juni 2015





Den 1 juni skulle jag träffa Sipoon Sanomat på caféet på Lillören ("Sibbostrand"), men caféet hade stängt för gott. Vi begav oss därför till caféet på Björnsö, dit vi i varje fall var på  väg för fotografering. Även Läkarcentralen Sibbostrand hade stängt. Ett större kundunderlag från andra sidan kommungränsen kan man inte räkna med under en överskådlig framtid. Till saken hör att det före Sibbostrand började byggas fanns en populär kaffestuga, som revs för att ge rum för det nya bostadsområdet. På platsen där stugan låg växer det numera sly. Ett nytt café lär skall öppnas i samma lokal som det gamla på Lillören, men visst är stängningarna symtomatiska för Sibbostrand. Sipoonranta har inte utvecklats som det var tänkt, fast det egentligen är det enda havsnära området i Östersundom som går att bebygga. Att byggandet av Sibbostrand har stannat upp visar att Sibbos egna planer att snabbt bygga ut Östersundom var orealistiska och att påståendet att Sibbo kunde ha förhindrat inkorporeringen genom att tidigare planera Östersundom saknar grund. Det har funnits intresse för egnahemshus i Östersundom, men inte för urbant boende. Att Östersundom är för långt från huvudstadens centrum torde  man även ha insett i Helsingfors.


                          

Intervjun för Sipoon Sanomat resulterade i en artikel i tidningens sommarnummer.



Tre alternativ. Den 14 juni 2015

Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte i måndags att godkänna förslaget till utlåtande till Östersundomkommittén om förslaget till generalplan för Östersundom. Stadsstyrelsen ser tre möjligheter att gå vidare med planeringen av Östersundom:

ELY-keskuksen lausunnon mukaan Östersundomin maakuntakaavaehdotuksella on yksistäänkin LSL:ssä tarkoitettuja merkittävästi heikentäviä vaikutuksia Mustavuorenlehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alueen suojelun perusteena oleviin luonnonarvoihin. Maakuntakaavan hyväksymiseksi on siten samat kolme vaihtoehtoa kuin yhteisen yleiskaavankin osalta: Kaavan muuttaminen, poikkeamisen hakeminen tai hyväksyminen sellaisenaan.

Det tredje alternativet skulle innebära att Östersundomkommittén bestrider NTM-centralens utlåtande, vilket knappast kommer på fråga. Ändå var det det andra alternativet som föranledde ett motförslag. Hannu Oskalas (grön) motförslag löd "Palautetaan valmisteluun siten että esittelyssä olleista kolmesta vaihtoehdoista poissuljetaan poikkeamisen hakeminen Natura-suojeluun." Motförslaget röstades ned med rösterna 9 - 5.



Juridiskt beslut. Den 7 juni 2015

I mitt senaste inlägg "Avtal. Den 31 maj 2015" undrade jag vad det var för avtal mellan staten och Helsingfors angående bl.a. Östersundom som Matti Niiranen syftar på i sitt  blogginlägg. Svaret hittas i föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelsemöte. I måndags var det sista ärendet på listan "Lausunto Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisestä yleiskaavaehdotuksesta". Fastän Helsingfors borde ha gett sitt utlåtande till Östersundomkommittén för över två månader sedan bordlade man som väntat ärendet, som därför finns på nytt på föredragningslistan för morgondagens möte. Det viktiga i Helsingfors föreslagna utlåtande är inte vad stadens beslutsfattare tycker om det nya framlagda förslaget till gemensam generalplan, utan att stadsstyrelsen ber Östersundomkommittén att ansöka om undantagstillstånd av statsrådet gällande Natura 2000-bestämmelserna.

I  argumenten för ett undantagstillstånd upprepas argumenten för inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men man citerar inte utredningsman Pekka Mylliniemis plagierade rapport eller den ursprungliga rapporten, utan i  stället låter man Högsta förvaltningsdomstolen stå för argumenten:

Korkein hallinto-oikeus on 15.1.2008 päätöksessään koskien valtioneuvoston päätöstä 28.6.2007 kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä todennut, että kun otetaan huomioon liitosalueen sijainti ja sen merkitys Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen hallitulle ja tasapainoiselle kehittämiselle sekä liitoksen luomat edellytykset parantaa Helsingin seudun asuntorakentamista sekä liikenneyhteyksiä valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden mukaisesti, kuntajakolain 3 §:n yleiset edellytykset täyttyvät kuntajakolain 5 §:n 2 momentissa tarkoitetulla tavalla myös erityisen painavina.
Korkein hallinto-oikeus toteaa edelleen, että Helsingin seudun kehittämisellä on merkitystä paitsi alueelle itselleen myös laajemmin Etelä-Suomessa ja valtakunnallisestikin.

Logiken är att om det fanns särskilt vägande skäl för inkorporeringen, så bör det finnas ett starkt allmänt intresse som gör det nödvändigt att förverkliga det aktuella förslaget till generalplan. Även HFD:s Sibbobeslut var politiskt och inte tål närmare granskning, torde det ha relativt stor tyngd. Däremot är det lätt att avslöja påståendet om ett avtal mellan staten och Helsingfors som en ren bluff: I förslaget till utlåtande till Östersundomkommittén kan man läsa följande:

Östersundomin merkitys on nostettu esille myös valtion ja Helsingin seudun kuntien elokuussa 2014 solmimassa sopimuksessa suurten infrahankkeiden tukemiseksi ja asumisen edistämiseksi. Neuvottelutulosta selventävässä ja täydentävässä allekirjoituspöytäkirjassa todetaan, että Helsingin lisäkaavoitus kohdistuu ensisijaisesti Malmin ja Östersundomin alueille.

I  förhandlingsresultatet daterat 25.8.2014 nämns Malm, men inte Östersundom eller östmetron. I ett skilt dokument "Valtion ja Helsingin seudun kuntien välinen sopimus suurten infrahankkeiden tukemiseksi ja asumisen edistämiseksi - Allekirjoituspöytäkirja" nämns faktiskt Östersundom, men bara i följande sats: "Helsinki toteaa, että lisäkaavoitus kohdistuu ensisijaisesti Malmin ja Östersundomin alueille." Det är alltså Helsingfors som konstaterar. Men Helsingfors vill tolka det så att staten förbundit sig att för Östersundom bevilja undantag från Natura 2000.

Om statsrådet får till uppgift att ta ställning till huruvida det finns en tillräcklig grund för undantag från natura 2000-bestämmelserna kommer ministrarna att göra en juridisk bedömning i likhet med den i avgörandet i Sibbofrågan 2007. En intressant fråga är huruvida Anu Vehviläinen (c) kommer att betraktas som jävig, emedan hon deltog i Sibbobeslutet. Det kan påpekas att Vehviläinen i juni 2007 avbröt sin semester för att rösta för inkorporeringen. Med Vehviläinen som kommun- och utvecklingsminister och Matti Vanhanen som Centerns gruppordförande skulle det inte överraska om statsrådet skulle hitta ett allmänt intresse som gör förverkligandet av de aktuella planerna för Östersundom "nödvändigt".

Avtal. Den 31 maj 2015

Den nya Centerledda regeringen torde betyda att hotet om tvånsgssammanslagningar är över, fastän den nya kommunministern  Anu Vehviläinen (c) år 2008 röstade för tvångsinkorporeringen av sydvästra Sibbo och fastän Matti Vanhanen ser ut att bli ordförande för Centerns riksdagsgrupp.

Vanhanen har redan haft inflytande över bostadspolitiken i regeringsprogrammet. I ett blogginlägg kommer Matti Niiranen, som är samlingspartistisk stadsfullmäktigeledamot och medlem i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors, med en intressant tolkning av regeringsprogrammet:

Helsingin ja valtion aiemmin viime vuonna sopimasta Pisararata-, Malmi- ja Östersundom –paketista ja sopimuksesta tulee pitää kiinni.  Pettymykseni on suuri, jos näin ei tehdä.
Tämän osalta ei toissapäivänä 27.5.2015 julkaistuissa hallituksen ohjelmapapereissa yksityiskohtia kerrota, mutta hallitusohjelman liitteestä löytyy seuraava toteamus:
"Valtio edellyttää kasvukeskuksissa ja niiden läheisyydessä toteutettavien suurten infrahankkeiden ehtona tontti- ja asuntotuotannon olennaista lisäämistä kumppanuusperiaatetta noudattaen valtion ja kuntien sekä kuntien keskinäisessä yhteistyössä."
Lisäksi ohjelmaan on kirjattu se, että ”hallitus solmii asumista, maankäyttöä ja liikkumista yhteen sovittavan ja asuntotuotantoa sekä kasvua vauhdittavan aiesopimuksen suurimpien kaupunkiseutujen kanssa. Tässä huomioidaan asuntomarkkinoiden ”monimuotoinen kehittäminen”.
Näiden yleisluontoisten kirjauksien voinee tulkita vahvistavan pisararataa, Malmin aluetta ja Östersundomia koskevan sopimuksen, jonka pääkaupunkiseudun kunnat ja valtion tekivät viime vuonna.

Vad är det här för ett avtal? Att den förra regeringen och Helsingfors kommit överens om Malm och Pisara är uppenbart, men vad kan man ha kommit överens om angående Östersundom?

Ingen inlösning. Den 24 maj 2015

Under de pågående regeringsförhandlingarna har det lobbats och demonstrerats för ett bevarande av flygstationen i Malm. Förhållandet att regeringsbildaren representerar Centern torde ge nytt hopp  för flygfältet, eftersom Centern de senaste tio åren försökt profilera sig som ett parti som vill bevara flygverksamheten i Malm, men den föregående regeringens beslut om Malm är inte så lätt att ändra, eftersom det är resultatet av en överenskommelse mellan staten och Helsingfors. När Matti Vanhanen för tio år sedan bröt ett motsvarande avtal blev han tvungen att ersätta huvudstaden med Östersundom. I en ledare i fredagens tidning noterade Helsingin Sanomat om Malm att "Alueesta on tullut entistä tärkeämpi Östersundomin kaavaan liittyvän epävarmuuden takia."

Under den gångna veckan publicerades en ny rapport om flygplatsen. Rapporten  ger nytt stöd för ett bevarande av flygverksamheten i  Malm, men den sköts direkt ner av Helsingfors  stad, kommunikationsministeriet, Finavia och Trafi. Och visst har rapporten brister, eller vad säges om följande stycke ur rapporten?

Valtiolla on käytössään myös alueen pakkolunastus, joka turvaa lentokenttätoiminnan säilymisen osana valtakunnallista verkostoa. Pakkolunastus toimenpiteenä on tarkoitettu erityisesti lentokenttäalueiden lunastukseen. Helsingin kaupungin lunastaessa Sipoon noin 3000 hehtaarin alueen, lunastushinta oli noin 7,9 miljoonaa euroa.

Högsta förvaltningsdomstolen dömde Helsingfors att betala futtiga 7 943 000 euro för lösöre, kommunalteknik och alla de fastigheter i allmänt bruk som Sibbo ägde i det knappt 3000 hektar stora inkorporeringsområdet. Helsingfors har ingalunda inlöst Östersundom, utan inkorporerat det, vilket är en helt annan  sak. Även om Helsingfors stad fick ta över Sibbo kommuns egendom till ett skandalöst lågt pris, så har det varit mycket dyrt för Helsingfors att köpa upp  marken av privata ägare. Priset för att lösa in eller köpa ett område av Östersundoms storlek räknas i hundratals miljoner, men ett så stort område behövs naturligtvis inte för ett flygfält. Knappast blir det ändå aktuellt för staten att lösa in området i Malm.

Östersundomområdet. Den 17 maj 2015



Nylands landskapsstyrelse behandlade på sitt möte i måndags bl.a. kompletteringen av etapplandskapsplan 2 för Nyland, dvs "Östersundomområdet", som sträcker sig ända till Sibbo å. Medan etapplanskapsplanen i övrigt fastställdes av miljöministeriet i oktober och godkändes  av Nylands förbund redan i mars 2013 (se "Natura-utredning. Den 17 mars 2013") står lanskapsplanen på ställe då det gäller Östersundom och sydvästra Sibbo. Landskapsstyrelsen beslöt på sitt möte att "återkomma till planlösningen först då Östersundomkommittén har beslutat huruvida kommittén i enlighet med naturvårdslagen ansöker om undantagsbeslut från statsrådet för kommunernas gemensamma generalplan." (Se "Landskapsstyrelsens beslut 11.5.2015".) Efter mötet publicerade landskapsförbundet en "artikel" med rubriken "Så här framskrider landskapsplanen för Östersundomområdet – tre alternativ övervägs". Här kan man bl.a. läsa följande:

Styrelsen återkommer till den egentliga planlösningen först då Östersundomkommittén har beslutat huruvida kommittén i enlighet med naturvårdslagen ansöker om undantagsbeslut av statsrådet. Undantagsbeslutet skulle gälla kommunernas gemensamma generalplan.
Östersundomkommittén är ett gemensamt organ för Helsingfors, Vanda och Sibbo. Kommittén har i uppgift att utarbeta och godkänna den gemensamma generalplanen för Östersundom.
Följande alternativ övervägs för landskapsplanens fortskridande:
  • planen ändras så att den inte medför skadliga konsekvenser för fåglarna på området
  • man söker om undantagsbeslut av statsrådet i enlighet med naturvårdslagen
  • planen godkänns som sådan.


Delgeneralplan för Björnsö. Den 10 maj 2015


För några veckor sedan fick invånarna i Helsinngfors publikationen "Helsingfors planläggningsöversikt 2015" hem med posten. I texten "Helsingfors generalplan" behandlas även Östersundom, fastän området inte ingår i generalplanen för Helsingfors. Här kan man bl.a. läsa följade:

För Björnsö i Östersundom uppgörs 2015 en dispositionsplan på delgeneralplansnivå, och utgående från den kan ändringar av generalplanen för området uppgöras innan generalplanen för Östersundom träder i kraft.

Att man nu planerar en skild delgeneralplan för Björnsö är en nyhet för mig. Behovet av en delgeneralplan visar väl på vilka problem man har med den gemensamma generalplanen för Östersundom.

EU bestämmer. Den 3 maj 2015

I mitt senaste inlägg "Borde Östersundom återlämnas? Den 26 april 2015" behandlar jag Osmo Soininvaaras kanske inte så allvarligt ämnade förslag att Östersundom kunde återlämnas till Sibbo och reaktionerna på Soininvaaras uttalande. Under den gångna veckan har reaktionerna fortsatt med artiklar i Östnyland/Hbl och Sipoon Sanomat. Artiklarna har framför allt tagit fasta på att de aktuella planerna för Östersundom kräver en behandling i statsrådet, men att EU har sista ordet. I en intervju med Anders Albrecht i KSF Medias tidningar kan man bl.a. läsa följande:

...med tanke på hur Helsingfors tilläts inkorporera området från Sibbo 2008 utan några riktiga argument, så kanske man hoppas att även generalplanen ska kunna godkännas.
Men fallet med generalplanen skiljer sig på ett avgörande sätt från inkorporeringen, anser Albrecht.
– Nu är det fråga om ett Naturaområde som det i sista hand är EU som bestämmer om. När man i EU tittar på kartan ur ett mellaneuropeiskt perspektiv kommer man till slutsatsen att det finns många alternativa byggplatser. Att gå emot EU i den här frågan skulle bli dyrt för Finland. Naturskyddsföreningarna för säkert ärendet till EU om det blir nödvändigt.

Det skulle gälla för regeringen att bevisa att "ett starkt allmänt intresse" tvingar till en exploatering av Östersundom. Lite bevismaterial kan man tänka att Pia Pakarinen och Helsingforsregionens handelskammare försökte leverera via en insändare i fredagens nummer av Helsingin Sanomat. Pakarinen skriver här bl.a. följande:

Helsingin yleiskaavassa varaudutaan 250 000 uuteen asukkaaseen vuoteen 2050 mennessä. Noin kolmannes uusista asunnoista on tarkoitus rakentaa uusille asuinalueille, kuten Östersundomiin ja Malmin lentokentän alueelle. ...
Malmin alueelle on suunniteltu koteja 25 000:lle ja Östersundomiin 70 000 uudelle asukkaalle. ... Östersundom on kaavoitettava suunnitelmien mukaan, jotta metron rakentaminen itään kannattaa.
Asuntotuotantotavoitteita ei saavuteta, jos Östersundomin ja Malmin rakentaminen tyrehtyy. ... Asumisen kalleus ei olekaan vain Helsingin ja metropolialueen vaan koko Suomen talouskasvun este.

Pakarinen antyder att om utbyggnaden av Östersundom fördröjs, så hotas tillväxten i hela Finland. Helsisingforsregionens handelskammare är dock ingen politiskt oberoende organisation, utan brukar representera samma linje som Samlingspartiet i Helsingfors. Pia Pakarinen, som är nyanställd chef vid handelskammaren, är även ordförande för Samlingspartiets fullmäktigegrupp i Helsingfors och representerar Helsingfors i landskapsfullmäktige för Nylands förbund.




Pakarinen och handelskammaren kräver inför regeringsförhandlingarna på Youtube att en nedmontering av regleringar, som medför utdragna besvärsprocesser, tydligt skrivs in i det kommande regeringsprogrammet.

Borde Östersundom återlämnas? Den 26 april 2015



I slutet av förra året publicerades ett nytt förslag till gemensam generalplan för Östersundom. Från det föregående förslaget från 2011 har bl.a. bebyggelsen i Husö lämnats bort, men även det nya förslaget till generalplan kolliderar med Natura 2000. Den 2 april gav Ely-centralen ett Natura-utlåtande där man bl.a. konstaterar att "Östersundomin yhteisellä yleiskaavalla on yksistäänkin LSL 66 §:ss tarkotettuja merkittävästi heikentäviä vaikutuksia Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet (FI0100065) Natura 2000 -alueen luontoarvoihin."

Ely-centralens utlåtande fick uppmärksamhet då Helsingfors stadsplaneringsnämd i tisdags gav ett utlåtande till stadsstyrelsen. I utlåtandet noteras bl.a. följande:

Natura-arvioinnin johdosta kaavaehdotuksen hyväksyminen voi edellyttää LsL:n säännösten mukaan valtioneuvoston päätöstä siitä, että kaavaehdotus on toteutettava erittäin tärkeän yleisen edun kannalta pakottavasta syystä eikä vaihtoehtoista ratkaisua ole. Valtioneuvoston tulee päätöksessään myös määrätä luonnonarvoille aiheutuvien heikennysten korvaamiseksi tarvittavista ympäristöministeriön toimenpiteistä. 

Även om statsrådet skulle komma fram till att "ett starkt allmänt intresse" tvingar till en exploatering av Östersundom, så är det EU som har sista ordet. Det går knappast att bevisa att det inte finns alternativ.

Inför stadsplaneringsnämndens möte publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Kasvu itään uhkaa tyssätä" (på tidningens webbplats uppdaterad till "Soininvaara väläyttää Östersundomin palauttamista Sipoolle"). I artikeln publiceras nämndens viceordförande Osmo Soininvaara, som säger att "Nyt pitää miettiä, mitä Östersundomilla tehdään vai annetaanko se takaisin Sipoolle." Soininvaaras kanske inte helt seriöst ämnade uttalande väckte stor uppmärksamhet och resulterade bl.a. i enkäter med frågan om Östersundom borde återlämnas till Sibbo. (Se "Soininvaara ehdottaa Lounais-Sipoon palautusta" och "Borde Sibbo få Östersundom tillbaka?",)

Redan 2013 noterade Soininvaara i Borgåbladet att "Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem." (Se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013".) Helsingfors har efter inkorporeringen köpt mark i Östersundom för ett högt pris, men det är oklart om investeringarna kommer att ge utdelning. Klart är däremot att största delen av den "färdiga tomtmark" som Helsingfors ägde före inkorporeringen och enligt beskyllningar mot Sibbo inte fick bebygga kommer att förbli obebyggd.


Ingen garanti. Den 19 april 2015



Just nu finns det inga akuta hot mot Sibbos självständighet. Utredningen och framställningen om kommunsammanslagningar i "metropolområdet" är dock inte slutbehandlat och det är väl i princip ännu möjligt att kommunindelningsutredarna föreslår folkomröstningar om förslaget till  en "metropolstad". Vad som händer efter morgondagens riksdagsval vet ingen. En valseger för Centern är ingen garanti för att alla kommuner kan känna sig trygga. Även om man inom Centern inte entusiastiska för kommunreformer, kan det vara att man passar på att driva igenom en reform då man en gång sitter i regeringen. Det var vad man gjorde för tio år sedan, då partiet oberoende av regeringsprogrammet tog initiativet till kommunreformen KSSR, som indirekt kom att leda till inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Det finns fortfarande behov av föreningen För Sibbo, som håller årsmöte på tisdag.





Sote som kommunreform. Den 12 april 2015

Det är bara en vecka kvar tills Finland väljer en ny riksdag, som i  sin tur utser en en ny regering. Det svaga resultatet för Centern gav Samlingspartiet och Socialdemokraterna en unik chans att köra över Centern och landskapen och genomdriva en kommunreform som skulle stärka de stora centralorternas och de större städernas makt. Speciellt illa såg det ut för Helsingfors grannkommuner. Kommunreformen kom dock att bli ett totalt fiasko för regeringen Katainen.

Knappast är man inom något partoi speciellt ivriga att satsa på en ny kommunreform, men en kommunreform kan ändå bli aktuell även under nästa regering, om än indirekt. Helsingin Sanomat publlicerade den 4 april en kolumn med rubriken "Sote olisi myös kuntauudistus", där Kim­mo Pietinen skriver följande:

näyt­täi­si väis­tä­mät­tö­mäl­tä, et­tä so­te-uu­dis­tus­ta seu­rai­si myös kun­tauu­dis­tus, eri­tyi­ses­ti pien­ten kun­tien yh­dis­tä­mi­nen isom­piin. Yh­tä väis­tä­mät­tö­mäl­tä näyt­täi­si myös se, et­tä met­ro­po­li­hal­lin­to nou­see jäl­leen po­liit­ti­sel­le agen­dal­le pää­kau­pun­ki­seu­dul­la. Siis kak­si asiaa li­sää, mis­sä lo­pet­ta­va hal­li­tus (myös) epäon­nis­tui.

Det råder en viss enighet om att det behövs en sote-reform, men kanske inte för att man vill ha en social- och hälsovårdsreform i sig. Centern ser sote-reformen som en möjlighet att driva igenom landskapsmodellen, socialdemokraterna reformen som ett argument för en metropolförvaltning och Samlingspartiet ser reformen som ett medel för att åstadkomma kommunsammanslagningar. Det största hotet mot Sibbo och andra kommuner i Helsingforsregionen är att Centern för att kunna driva igenom sin landskapsmodell tvingas kompromissa med Samlingspartiet eller SDP och gå med på undantag för "metropolen". Lite så gick det till vid förhandlingarna om kommunreformen KSSR (Paras) när regeringen Vanhanen I gick med på göra "Finlands enda metropol/huvudstad" och Sibbo till ett undantag.

Trafikstockningar hotar hamnarna. Den 5 april 2015

Tiden att anmärka om det nya förslaget till gemensam generalplan för Östersundom gick ut den 4 mars, Östersundomkommittén hade dessutom begärt utlåtanden av vissa instanser före dem 31 mars. En av dessa instanser är HRT (Helsingforsregionens trafik), som antog ett utlåtande på styrelsemötet just  den 31 mars.

HRT, vars verkställlande direktör heter Suvi Rihtniemi, noterar i sitt utlåtande bl.a. följande:

Kuten kaavaehdotuksen selostuksessakin todetaan, kaavan toteutuessa Östersundomin alueelle syntyy merkittävästi uutta maankäyttöä ja liikennettä, minkä vaikutukset ulottuvat laajalle seudun liikennejärjestelmään. Suurimmat vaikutukset ovat seudun itäosissa, mutta liikenteen ruuhkautuessa vaikutukset voivat ulottua laajemmalle alueelle joukkoliikennettä ja muuta liikennettä ruuhkauttaen. HSL korostaa, että ajoneuvoliikenteen toimivuus on tärkeää valtakunnallisesti merkittävien Vuosaaren ja Porvoon satamien toiminnan näkökulmasta. Tästäkin syystä on erittäin tärkeää, että uudet alueet rakennetaan alusta lähtien joukkoliikenteeseen tukeutuen, jotta teiden ja katujen ruuhkautuminen minimoidaan ja alueista kasvaa alusta alkaen kestäviin liikennemuotoihin tukeutuvia.

När man försökte motivera inkorporeringen hette det att verksamheten i Nordsjö hamn kräver en utbyggnad av Östersundom. Nu ses byggnadsplanerna för Östersundom snarare som ett hot mot hamnarna.


Anmärkning. Den 29 mars 2015

För drygt två år sedan återupplivades föreningen För Sibbo som en följd av att kommunreformen hotade Sibbos existens som en självständig kommun. För närvarande verkar hoten vara bortblåsta, fastän man inte vet vad regeringsförhandlingarna i vår för med sig. Under de senaste månaderna har föreningens styrelse hunnit även med annat än att försvara Sibbos självständighet. Under den gångna månade har föreningen bl.a. lämnat in en anmärkning mot den gemensamma generalplanen för Östersundom. Jag återger anmärkningen här:

Sipoon puolesta ry:n muistutus Östersundomin yhteisestä yleiskaavasta 
Sipoon puolesta ry:tä koskevat erityisesti Sipoossa olevat aluevaraukset, mutta koska kaava on laadittu kuntien yhteisenä osayleiskaavana, otamme kantaa koko kaavaehdotukseen. 
Kaava toteutettava vaiheittain lännestä itään 
Sipoon puolesta ry esittää, että uutta seudullista rakentamissuuntaa ei oteta käyttöön ennen kuin lähempänä Helsingin keskustaa olevat täydennysrakentamiskohteet on toteutettu. Kaavan toteuttaminen tulisi tehdä vaiheittain lännestä itään edeten. Myös Helsingin, Vantaan ja Espoon kanssa tehtävä yhteinen yleiskaavatarkastelu toteuttamisjärjestyksineen olisi hyvä edeltää itäisen suunnan rakentamista. Näin hyödynnetään tehokkaammin seudun olemassa oleva infrastruktuuri uuden rakentamisen sijaan. Yhdyskuntarakenteen tiivistäminen ja täydentäminen on seudun näkökulmasta kestävämpi vaihtoehto.  
Kaavan mitoitusta pienennettävä 
Sipoon puolesta ry:n esittää, että Östersundomin yleiskaavaehdotuksen mitoitusta tulisi pienentää alueen luonteeseen sopivammaksi. Se on edelleen aivan liian suuri ottaen huomioon kaava-alueen luonnonympäristön, Natura-alueet ja kulttuuriympäristön, kuten Östersundomin kartanon alue, Kappelin alue ja Koivuniemen alue. Nämä ansaitsisivat nyt esitettyä laajemmat suoja-alueet.
Mitoituksen pienentämistä puoltavat myös Suomen ympäristökeskuksen julkaisemat meritulvakartat. Niiden mukaan kaavoitetuille alueille voi kohdistua yleisiä tulvia jopa 10 ja 20 vuoden esiintymissyklillä sekä merkittäviä tulvia 100 vuoden esiintymissyklillä. Tämä nostaa rakentamiskorkeuksia merkittävästi ja rakentamiskustannukset kasvavat niiltä osin erittäin suuriksi. 
Virkistysalueet rahoitettava ja viheralueet suurennettava 
Sipoon puolesta ry pitää hyvänä, että kaavaluonnokseen nähden monia keskeisiä virkistyksellisiä arvoja omaavia alueita on säilytetty rakentamattomina. Myöskin Majvikin maatila peltoalueineen on säilytetty kaavassa. Sen sijaan kaavaehdotuksessa olevat viherkäytävät meren rantaan ovat liian kapeita eläinten liikkumisen näkökulmasta. Porvarin alue Mustavuoren ja Salmenkallion välillä tulisi säilyttää luonnonsuojelualueen suoja-alueena. Siltayhteys Granöön saareen on nykyisessä muodossaan teknisesti ja taloudellisesti epärealistinen. 
Haittariskit pienennettävä 
Moottoritien ja Knutersintien kulmaan sijoittuva ET-alue, johon on kohdistettu maa-ainesten ottoa on edelleen liian laaja ja se uhkaa Sipoonrannan, Korsnäsin, Landbon ja muun lähialueen asutuksen ilmanlaatua. Myös melutaso tulee kohoamaan huomattavasti, sillä maa-ainesten otosta aiheutuva melu yhdistettynä moottoritien meluun kantautuu laajalle alueelle. Melun kantautuminen Sipoonkorven kansallispuistoon tulee olemaan iso ongelma häiriten kansallispuiston virkistyskäyttöä. Moottoritie nykyisellään kuuluu jo useiden kilometrien päähän. ET-alueelle sijoittuva lampi on ollut aktiivisessa virkistyskäytössä ja sen virkistyskäyttöarvo laskee.
Sipoon puolesta ry toivoo, että Sipoon kunta tekee hankkeesta omalta osaltaan riskianalyysin, jossa arvioidaan mm. kaavan taloudellisia, strategisia ja  ympäristöriskejä sekä muita kaavan toteuttamiseen liittyviä riskejä, normaalin kaavoitukseen liittyvän vaikutusarvioinnin lisäksi.



Google+ Followers