Bara skrämseltaktik? Den 31 december 2017



Yle publicerade den 11 december en längre artikel med rubriken "Raideasiantuntijan suorat sanat länsimetrosta: Nämä viisi asiaa vain harva näkee tai ymmärtää". Antero Alku lyfter här fram fem kritiska synpunkter på västmetron. En av dessa är att ett syfte med Helsingfors "rån" av Sibbo var att pressa Esbo att godkänna byggandet av västmetron:

Sipoon ryöstöksikin kutsuttu projekti linkittyy Alkun mukaan olennaisesti länsimetroon. Espoon kaupunginvaltuuston oli tarkoitus tehdä päätös metron rakentamisesta alun perin toukokuussa 2006. Jostain syystä sitä ei kuitenkaan käsitelty toukokuun valtuustossa, ja tämä aiheutti Helsingin päässä hermostusta.
– Sipoo-suunnitelmaa oli varmasti suunniteltu kuukausien ajan, ei sellainen hetkessä synny. Kun päätöstä metrosta ei Espoossa tehty, tämä Helsingin Sipoo-suunnitelma julki...stettiin. Pidän mahdollisena, että jos Espoo olisi tehnyt metropäätöksen toukokuussa 2006, Sipoo-kuviota ei olisi koskaan tapahtunut, Alku sanoo.
Ajatuksen logiikka kulkee näin: Helsingissä oli vahva tahtotila metron jatkamiseen, ja Espoossa pelättiin kaupungin pakkoliitosta Helsinkiin, jos metron rakentamiseen ei muuten suostuta. Näin ollen Sipoon ryöstön yksi tarkoitus saattoi oli paineen luominen Espoon päättäjiin.
– Kun Helsinki ilmoitti Sipoon liitosaikeista, se näyttäytyi espoolaisille konkreettisena uhkana, että näin voidaan todella tehdä. Helsinki-Sipoo-kuvio on varmasti vaikuttanut siihen, että saman vuoden syyskuussa saatiin Espoossa syntymään päätös metron rakentamisesta varsin selvin lukemin.
Sipoosta Helsinkiin liitetyssä Östersundomissa ei ole puolestaan tapahtunut käytännössä mitään (HS 27.1. 2016), vaikka päätöksestä on jo yli 10 vuotta. Alku ei usko, että Östersundomiin tullaan koskaan rakentamaan metroa. Hänen mukaansa koko projektin tarkoitus saattoi olla toinen.
– Niin sanotun Sipoon ryöstön taustalla saattoi olla paineiden luominen Espoon suuntaan metropäätöksen aikaansaamiseksi.
Ajatuksen logiikka kulkee näin: Helsingissä oli vahva tahtotila metron jatkamiseen, ja Espoossa pelättiin kaupungin pakkoliitosta Helsinkiin, jos metron rakentamiseen ei muuten suostuta. Näin ollen Sipoon ryöstön yksi tarkoitus saattoi oli paineen luominen Espoon päättäjiin. – Kun Helsinki ilmoitti Sipoon liitosaikeista, se näyttäytyi espoolaisille konkreettisena uhkana, että näin voidaan todella tehdä. Helsinki-Sipoo-kuvio on varmasti vaikuttanut siihen, että saman vuoden syyskuussa saatiin Espoossa syntymään päätös metron rakentamisesta varsin selvin lukemin. Sipoosta Helsinkiin liitetyssä Östersundomissa ei ole puolestaan tapahtunut käytännössä mitään (HS 27.1. 2016), vaikka päätöksestä on jo yli 10 vuotta. Alku ei usko, että Östersundomiin tullaan koskaan rakentamaan metroa. Hänen mukaansa koko projektin tarkoitus saattoi olla toinen. – Niin sanotun Sipoon ryöstön taustalla saattoi olla paineiden luominen Espoon suuntaan metropäätöksen aikaansaamiseksi.

Antero Alku övertolkar något, men år 2006 fanns det från Helsingfors och regeringen ett mycket starkt tryck på Esbo. Helsingfors ville slå ihop städerna i huvudstadsregionen i samband med kommunreformen KSSR (Paras), men även specifikt få ett beslut om en metrolinje till Esbo. Helsingfors hävdade att sydvästra Sibbo borde inkorporeras med huvudstaden med motiveringen att Sibbo varit "samarbetsovilligt", men det enda beviset på Sibbos samarbetsovilja som man lade fram var ett dokument som visade att Sibbo motsatt sig en metrolinje till Östersundom. Förlängningen av metrolinjen österut var även huvudargumentet för inkorporeringen. Statsminister Matti Vanhanen räknade tillsammans med inkorporeringen av Östersundom beslutet om västmetron inklusive statens delfinansiering som den centrala delen i regeringens "metropolpolitik".

Följande dag, den 12 december publicerade Yle en ny text under rubriken "Jan Vapaavuori tyrmää teorian 'Sipoon ryöstön' vaikutuksesta länsimetron rakentamiseen: 'Täydellistä huuhaata'". Jan Vapaavuori tar här helt avstånd från Alkus teser, speciellt när det gäller Östersundom:

Vapaavuoren mukaan Östersundomin rakentamista ovat kuitenkin jarruttaneet muut syyt.
– Niiden alueiden osalta, mitkä Sipoosta Helsinkiin liitettiin, oli jo alun perin selvää että niiden suunnitteluun menee vuosia. Siihen liittyi näitä vielä Natura-haasteita, joiden vuoksi meni vielä pidempään kuin kuviteltiin. ... Se että länsimetroratkaisu sattui ajoittumaan samoihin aikoihin, on ihan puhdasta sattumaa.

Jag tog del av diskussionen om västmetron i Esbo stadsfullmäktige år 2006. (Se "Metro-metropolen. Den 26 september 2006".) Om diskussionsprotokoll eller ljudinspelningar finn bevarade kan det bevisas att Esbbopolitiker då faktiskt påtalade påtryckningarna som hänger samman med initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo. Att beslutet om västmetron togs just 2006, då initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo togs, är minsann inget sammanträffande och det vet Vapaavuori mycket väl. År 2006 var det mycket bråttom med beslutet och därför fans det inte tid för tillräcklig beredning, vilket ledde till fatala beslut om automatisering och korta perronger.

ELY-keskuksen hampaissa. Den 26 november 2017



I Yles Uudenmaan uutiset ingick den 9 november ett inslag om Östersundom. Redan på morgonen publicerades inslag i for av en text på webben under rubriken "Kaikki puhuvat nyt länsimetrosta, mutta idässä odottaa jo seuraava 700 miljoonan metrotyömaa". Rubriken ändrades senare under dagen till "Östersundomista piti tulla Helsingin kukoistava 100 000 asukkaan tytärkaupunki – mutta kuinka sitten kävikään?", vilket antyder någonting helt annat. Samma dag publicerade ännu svenska yle en version av texten under rubriken "Östersundom skulle locka 100 000 invånare - men hur gick det?" Allt har inte översatts från den fiska ursprungstexten, där man bl.a. kan läsa följande:

Uusinkin kaava on ELY-keskuksen hampaissa, sillä se haluaa suojelualueet näkyviin jo tässä vaiheessa eikä myöhemmissä kaavoissa.
Tuorein osayleiskaavaehdotus lähtee siitä, että Östersundomiin rakennetaan metro ja sen asemien ympärille tiiviisti kerrostaloja. Aiemmat puheet pikkukaupunkimaisuudesta, omakotialueista ja pienkerrostaloista on heitetty romukoppaan.


Metrolinjen till Håkansböle. Den 29 oktober 2017



I flera blogginlägg har jag skrivit om hur den före detta riksdagsledamoten Kimmo Kiljunen (sdp) förespråkat en metrolinje till Håkansböle. (Se "Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007" och "Färdig metrostadsdel. Den 4 mars 2012".) Kiljunen har upprepat sitt ställningstagande för en metrolinje från Mellungsbacka till Håkansböle med några års mellanrum och nu senast har han i samband med Vandas ställningstagande till det nya förslaget till generalplan för Östersundom i Vantaan Sanomat publicerat en insändarartikel med rubriken "Metroa pitäisi jatkaa Mellunmäestä Hakunilaan". Själva idén om en metrolinje till Håkansböle är ingalunda Kiljunens personliga. Tvärtom hade den länge funnits med i planerna - tills inkorporeringen av sydvästra Sibbo kom i vägen. I sin insändare från 14.10,2017 skriver Kiljunen bl.a. följande:

Nyt on oikea hetki jatkaa metro Mellunmäestä Hakunilaan, työ, joka 1989 jäi kesken. Silloin Vantaa osallistui 20 prosentin osuudella metroradan rakennuskustannuksiin Kontulasta Mellunmäkeen. Radan kääntöraide rakennettiin valmiiksi Länsimäen alle suuntana Hakunila. Myös yleiskaavassa oli varaus metroradalle Vaaralan kautta Hakunilaan.

År 2006 beskyllde helsingforspolitiker Sibbo för att metrolinjen tog slut vid "Sibbos åkrar", som i verkligheten ligger i Vanda. Dess värre var det Helsingfors som stoppat planerna på en förlängning av östmetron, eftersom det inte var möjligt med ytterligare en förgrening. En metrolinje till Håkansböle, som redan fanns inritad i landskapsplanen, hade omöjliggjort en metrolinje till Östersundom.


Metron blir för dyr. Den 24 september 2017

De berörda kommunerna Helsingfors, Vanda och Sibbo skall under hösten än en gång ta ställning till ett förslag till gemensam generalplan för Östersundm. Nämnderna och styrelserna har redan kommit med sina utlåtanden, men förslaget skall ännu behandlas i Helsingfors stadsstyrelse och fullmäktigen. I samband med behandlingen i Vanda stadsstyrelse publicerade Sirpa Kauppinen ett blogginlägg under rubriken "Östersundomin kallis kaava ja aloitteet mm. ikäihmisten yhteisöllisestä asumista ja ysiluokkalaisten kesätöistä", där hon skriver följande:

Haasteena Östersundomin rakentamisessa on herkät luontoalueet, alueen syrjäisyys ja metron kalleus. Osin myös (Vantaan alueilla) huono rakennusmaa. Huomattavasti järkevämpää olisi rakentaa Vehkala, Ruskeasanta, Kivistö, Vantaankoski, Leinenä ja muut juna-asemien seudut valmiiksi ensin. Näillä kulkee jo olemassa oleva junaliikenne 10 minuutin välein sekä keskustaan että toiseen suuntaan. Sama koskee myös Espoon radanvartta, jossa on pysäkkejä joide toinen puli on lähinnä peltoa. Tulee muistaa, että Östersundomn on keskustasta metrolla paljon kauempana kuin nämä pysäkit junalla.

Kauppinen var den enda gröna fullmäktigeledamoten som 2006 och 2007 röstade mot att Vanda stöder en inkorporering. Till skillnad från Kauppinen stödde Osmo Soininvaara inkorporeringen, men även han förhåller sig nu kritiskt till en utbyggnad av Östersundom. I ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkiympäristölautakunnan lista 29.8.2017" skriver han följande:

Lausunto kaupunginhallitukselle Östersundomin yhteisestä yleiskaavasta
... Siis kaupungilta vaadittavat investoinnit ylittävät miljardilla eurolla odotettavat tontinluovutustulot. Kun paljon edullisempia ja haluttavampia alueita on yleiskaavassa tarjolla, on vaikea veikata tämän nopeaa edistymistä. Ilman raideyhteyttä sitä ei saa rakentaa (maakuntakaava) eikä rahaa metroon löydy oikein mistään. Yleiskaavan pikaratikkainvestoinnit ovat olennaisesti kannattavampia.
Alunperin oli tarkoitus tarjota toimivaa pientaloasumista raideliikenteen varrella vastapainona kehyskuntien irrallisille pientalolämpäreille, mutta pientaloasumisen suosio on laskenut jyrkästi.


Ett kapitel för sig. Den 27 augusti 2017

I mitt senaste inlägg "Landskapsplanen ska fastställas först. Den 30 juli 2017" noterar jag att det igen rör på sig i planeringen av Östersundom. Garantier på att planerna förverkligas finns det inte. Yle publicerade 26 juli en text med tillhörande animation under rubriken "Milloin Helsinki on valmis? – Animaatio näyttää minne kaupunkia rakennetaan". I animationen kan man bl.a. se att en metrolinje från Tölö till Böle byggs på 2030-talet och att Malm är färdigt byggt på 2050-talet. Till sist kommer Östersundom och östmetron om vilket det noteras att det ännu inte finns några beslut. I texten noterar Mikko Aho, som nu tituleras  kaupunkiympäristön toimialajohtaja, att Malm är det sista nya bostadsområdet:

– Täydennysrakentaminen on Helsingissä tulevaisuudessa välttämätöntä, koska kaupungissa ei ole isoja uusia alueita, Malmin aluetta lukuun ottamatta. Östersundom on tietysti oma lukunsa sekin.

Tidningen Östnyland publicerade den 30 juni en artikel med rubriken "Osäker tidtabell för utbyggnad av Östersundom" där det berättas om planer på att dra en vattenledning från Helsingfors till Borgå. Problemet är att Östersundom fortfarande får sitt vatten från Sibbo. Först om eller när Östersundom byggs ut planerar Helsingfors att ansluta Östersundom till Helsingfors vattennät. Tanken är att Borgå skulle betala för en ledning ändå från Nordsjö, medan Helsingfors skulle lösa in den del av vattenledningen som går från Nordsjö till Östersundom då Östersundom byggs ut. Dess värre vet ingen när det sker. I texten noteras det att "Om Östersundom byggs ut först om 40 år betalar Helsingfors bara en tredjedel av investeringskostnaderna för ledningen." Borgå vattens direktör Risto Saarinen noterar att "Vi har inga garantier, eller några tidtabeller, för när Helsingfors ska bygga ut Östersundom."

Landskapsplanen ska fastställas först. Den 30 juli 2017

I slutet av juni kunde man läsa att man igen ritat om metrolinjen till Östersundom i samband med ytterligare ett förslag till generalplan för Östersundom. (Se t.ex. "Östersundomin metrolinja vedettiin jälleen kerran uusiksi – kalliiksi tullut unelma uudesta jätti­kaupunginosasta on ajautumassa vuosikymmeniksi pöytälaatikkoon" i HS 29.6.2017.) Om det nya förslaget skriver Helsingin Sanomat bl.a. följande:

Östersundomin rakennussuunnitelmien venyminen on kiusallista. Helsinki kaappasi Östersundomin maa-alueita Sipoolta valtion avulla ja suuren kohun saattelemana jo kymmenen vuotta sitten. Sen jälkeen käytännössä on tapahtunut hyvin vähän. Helsinki on sijoittanut suuria summia haaliakseen itselleen Östersundomin yksityisiä maa-alueita, mutta samaan aikaan maailma on kulkenut toiseen suuntaan.
2000-luvun puolivälissä Nurmijärvi-ilmiö oli vielä vahvana: ihmiset halusivat omakotitaloihin kaupunkikeskustojen ulkopuolelle. Nyt buumi on hiipunut ja Helsinki on itsekin kohdistanut katseensa kaukaisen idän sijaan kantakaupungin lähialueille.
Viime syksynä hyväksytty yleiskaava pyrkii tiivistämään niitä alueita, joilla asutaan jo. Siis muuttamaan sisääntuloteitä asuinkaduiksi, täydennysrakentamaan olemassa olevia asuinalueita ja muokkaamaan esimerkiksi Malmin lentokentästä pohjan uusille kodeille.
Helsingin, Sipoon ja Vantaan on tarkoitus hyväksyä Östersundomin yleiskaava ensi vuoden aikana. Käytännössä näyttää kuitenkin siltä, että aika on ajanut koko hankkeen ohi.

Östersundomkommittén tog den 26 juni formellt beslutet att lägga fram ett nytt förslag och begära om utlåtanden. I protokollet från Östersundomkommitténs möte kan man även läsa följande:

Östersundom-toimikunta päättää merkitä tiedoksi, että toimikunta on kokouksessaan 28.4.2017 päättänyt antaa Uudenmaan liitolle lausunnon Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan, Östersundomin alueen kaavaehdotuksesta sekä pyytää Östersundomin yhteisen yleiskaavan Natura-arvioinnista luonnonsuojelulain 65 § mukaisesti lausunnon Uudenmaan ELY-keskukselta ja niiltä, joiden hallinnassa luonnonsuojelualue on.
Östersundom-toimikunta päättää merkitä tiedoksi, että Uudenmaan
maakuntahallitus käsittelee kokouksessaan 19.6.2017 vastineita lausuntoihin, jotka on annettu Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan, Östersundomin alueen kaavaehdotuksesta.

I själva verket hade alltså Nylands landskapsstyrelse redan den 19 juni tagit ett beslut, som även innefattade det nya alternativet för en metrolinje. Då man inledde arbetet med den gemensamma generalplanen för Östersundom var tanken bakom en gemensam generalplan för Helsingfors, Vanda och Sibbo att man skulle kunna planera oberoende av landskapsplanen (se "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011"), men den uppfattningen har man gett upp. I ett meddelande på landskapsförbundets webbplats från den 30 juni kan man bl.a. läsa följande:

Planförslaget för Östersundom läggs fram till påseende på hösten 2017. Då har alla intressenter möjlighet att framställa en anmärkning om planen. Målet är att landskapsfullmäktige godkänner planen i december 2017.
Landskapsplanen utarbetas samtidigt som Helsingfors, Vandas och Sibbos gemensamma generalplan. Området som landskapsplanen omfattar är större än det område som generalplanen behandlar.
Enligt markanvändnings- och bygglagen tjänar landskapsplanen till ledning när kommunernas generalplaner utarbetas och landskapsplanen ska därför fastställas först. Det är möjligt att samtidigt utarbeta planer på båda plannivåerna och utnyttja samma utredningar men för att försäkra sig om rättsverkningarna är det viktigt att tidtabellerna för utarbetande och behandling av planerna är sammankopplade med varandra.

Surt sa Vapaavuori. Den 30 juni 2017

I början av denna månad tillträdde Jan Vapaavuori som Helsingfors borgmästare. Han återvänder därmed som stadsstyrelseordförande samtidigt som han tar över efter Jussi Pajunen, som innehaft tjänsten som stadsdirektör. Jämfört med Pajunen är Vapaavuori realist. I en artikel med rubriken "'Städernas konkurrenskraft har allt större global betydelse'" i Hbl den 6 juni säger Vapaavuori om ett "Storhelsingfors" att "Det är inte realistiskt, och därför gäller det att inte lägga mycket energi på sådant som inte är uppnåeligt." Kanske kan det tolkas som en kritik av Pajunen, som ivrade för en "metropol" men fick nöja sig med sydvästra Sibbo. I den ovannämnda artikeln kan man även läsa följande:

Reaktionen på USA:s president Donald Trumps nej till klimatavtalet – där de stora amerikanska städerna, många multinationella företag och folkrörelser satte sig emot Trumps beslut – visar att världens riktning i allt högre grad bestäms av andra nätverk än nationalstaterna, säger borgmästare Jan Vapaavuori.
– Det återstår att se vilken betydelse det har om USA drar sig ur klimatavtalet, men jag tror att den faktiska betydelsen blir begränsad. Allt mer inflytande finns hos stora städer, stora företag, medborgarorganisationer, konsumentorganisationer och innovativa små företag. Det som alla dessa andra parter gör tillsammans får en större betydelse än vad USA som land gör.
Jan Vapaavuori målar upp en situationsbild där konkurrensen mellan städer och stadsregioner i praktiken är avgörande för konkurrenskraften.

Vapaavuori säger vidare att "När resten av världen tar steg mot städernas betydelse flyttar Finland beslut till en landskapsnivå."

Vapaavuori kommer med samma budskap som han och andra Helsingforspolitikerna kom med för tio år sedan. Då var slutsatsen att "Finlands enda metropol" måste få växa österut, fast man egentligen hade velat slå ihop städerna i huvudstadsregionen. Jag skulle påstå att utvecklingen under det senaste årtiondet har gått i motsatt riktning: Nationalstaternas betydelse har ökat. Jag trodde själv för tjugo år sedan att internet, digitaliseringen och globaliseringen skulle minska statsgränsernas och nationalstaternas betydelse, men så har det inte gått. Naturligtvis kan t.ex. amerikanska delstater (och städer) gå emot federationen, men det är ingenting nytt.  När Vapavuori talar om "konkurrensen mellan städer och stadsregioner" så handlar det ändå framför allt om att Vapaavuori vill lyfta fram Helsingfors och sin egen betydelse. Surt säger han om nationalstaten, när han inte lyckades bli partiordförande och därmed inte heller statsminister.


Det behövs en bestående områdesindelning. Den 28 maj 2017

Regeringen Katainen planerade som bekant en omfattande kommunreform, som skulle medföra en en stor mängd kommunsammanslagningar. För att underlätta sammanslagningarna stiftades en ny lag för fastighetsdatasystem. Enligt den nya lagen och det nya systemet som trädde i kraft 2014 ändras inte längre fastigheternas registerbeteckning i sammanband med kommunsammanslagningar. I princip berättar fastighetsbeteckningarna alltså inte längre i vilken kommun en fastighet ligger, även om man ur beteckningen kan se i vilken kommun fastigheten har legat. Samtidigt med den aktuella förnyelsen avskaffades även registerbyarna. Indelningen av kommuner i registerbyar går tillbaka till storskiftet, vilket förklarar att registerbyarna ofta är - eller varit - splittrade och inte motsvarat samhällstrukturen. Registerbyarna har inte haft någon annan formell uppgift vid sidan av fastighetsregistret, men olika distrikt har ofta, åtminstone delvis följt registerbyarnas gränser. Registerbyarnas gränser har även varit markerade på grundkartan.

Sedan storskiftet har byar i Finland (och Sverige) varit splittrade på stora områden. Registerbyarna har därför haft betydelse för byarnas identitet och landskapsbilden. De har även haft betydelse i akademiska sammanhang, där det behövs bestående områdesindelning. Samtidigt som registerbyarna avskaffades hotades även den för bl.a. folkbokföringen så viktiga kommunindelningen.

I Sverige infördes så sent som ifjol en bestående distriktsindelning, som bygger på församlingsindelningen från 1999 och som till stor del motsvarar indelningen i socknar på 1800-talet. Initiativet kom från forskare, som har behov av att kunna följa långa skeenden och ansvaret för distriktsindelningen gav Lantmäteriet. Distriktsindelningen består av sammanlagt 2523 områden.

Även om kommunindelningen och förhållande mellan kyrka och stat utvecklats olika i Finland och Sverige behövs det även i Finland en bestående områdesindelning. Redan i nyhetssammanhang skulle det behövas klart definierade områden som är mindre än de existerande kommunernas områden.


Det gäller att bevara Samlingspartiet som det största partiet i Finlands enda metropol. Den 30 april 2017

I inlägget "Rakare linje. Den 26 mars 2017"  berättar jag om ett nytt "rakare" alternativ för metrolinjen till Östersundom. Det nya alternativet är aktuellt för så väl etapplandskapsplanen för "Östersundomområdet" som för ett nytt utkast till gemensam generalplan för Östersundom. Det har under de senaste veckorna publicerats en hel del utredningsmaterial, som det kan finnas skäl att återkomma till. I detta blogginlägg vill jag ändå speciellt uppmärksamma en artikel i Helsingin Sanomat 17.3.2017 med rubriken "Helsinki menettää sata miljoonaa euroa ”muutaman” linnun takia – kokoomus pelkää äänestäjiensä pakenevan naapurikuntiin". Påståendet att några fåglar eller fågelarter står i vägen är inte nytt, men här finns även nya synpunkter på Samlingspartiets motiv, som är värda att lyfta fram. Jag citerar:

Vuonna 2015 nähtävillä olleen kaavaehdotuksen mukaan Helsingin, Vantaan ja Sipoon tarkoituksena oli rakentaa Östersundomiin 70 000–100 000 asukkaan alue. Rakentaminen oli tarkoitus toteuttaa pientalovaltaisesti niin, että asunnoista 31 prosenttia olisi kerrostaloja, 44 prosenttia kaupunkipientaloja ja 25 prosenttia pientaloja.
Tämä oli kokoomuksen mieleen. Suunnitelma olisi tuonut Helsinkiin pientaloasumisesta kiinnostuneita hyvätuloisia ihmisiä. Siis väkeä, joka äänestää perinteisesti juuri kokoomusta.
Kokoomus sai esimerkiksi pientaloista muodostuvasta Paloheinästä viime eduskuntavaaleissa 44 prosentin ääniosuuden. Koko kaupungissa kokoomuksen kannatus oli kaksi vuotta sitten 26 prosenttia. ...
Nyt valmisteilla on kolmas metrolinjausvaihtoehto, joka maksaisi tämän hetkisten arvioiden mukaan noin 700 miljoonaa eli noin 60 miljoonaa alkuperäistä ideaa enemmän, mutta yli 100 miljoonaa pohjoista vaihtoehtoa vähemmän. Suoran metrovaihtoehdon hinta-arvio tarkentuu kesäkuuhun mennessä.
Hetkinen, miten tämä liittyy asuntoihin, lintuihin ja kokoomukseen?
Siten, että kolmas metrolinjausvaihtoehto muuttaa täydellisesti myös suunnitelman siitä, millaisia asuntoja alueelle aiotaan rakentaa. Nyt alueelle hahmotellaan rakennettavaksi 51 prosenttisesti kerrostaloja, kun vuoden 2015 suunnitelmassa niiden osuus oli 31 prosenttia.
Uusikin suunnitelma toisi Helsinkiin 12 000 uutta pientaloasuntoa.
Rauhamäen mielestä tuoreimman suunnitelman mukainen Östersdundom ei kuitenkaan olisi lähelläkään yhtä houkutteleva kuin vuoden 2015 kaavaehdotus.

Rakare linje. Den 26 mars 2017

Helsingin Sanomat publicerade den 3 mars en artikel med rubriken "Helsingin metrosuunnitelmat menivät mönkään myös idässä – Östersundomin uusi ratalinjaus toisi 180 miljoonan lisälaskun". Här berättas att det beräknade priset på metrolinjen till Östersundom stigit från 631 till 813 miljoner euro.  I Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä", som förvaltningscentralen sände inrikesministeriet hösten 2006 och som utredningsman Pekka Myllyniemi plagierade, kalkylerades det med ett pris på blygsamma140-150 miljoner euro för en 6,3 km lång metrolinje med 4 stationer. (Se "Långdragen och komplicerad beslutsprocess. Den 5 december 2009".)




Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade den 10 mars ett meddelande med rubriken "Yleiskaavaan suunnitellaan suorempaa metrolinjausta". Den nya "rakare" linjen är det sydligare alternativet på bilden ovan.

Rautava vill inkorporera mera av Vanda. Den 26 februari 2017


Den 29 januari publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Vantaa ei halua maksaa senttiäkään itämetrosta – Helsingissä väläytetään Vantaan kaakkoisosan kaappaamista". I artikeln kan man läsa följande:
Vantaan kaakkoiskulma Porvoonväylän eteläpuolella pitäisi liittää Helsinkiin, jotta metroa Mellunmäestä Östersundomiin päästään rakentamaan. Näin sanoo Risto Rautava (kok), joka johtaa Helsingin kaupunkisuunnittelulautakuntaa.
”Jos Vantaa sanoutuu irti metron kustannuksista, alue pitäisi liittää Helsinkiin. Muuten metron rakentaminen viivästyy helposti 20 vuotta ja se hidastaa koko alueen rakentumista”, Rautava sanoo.
Det kan noteras att det var den nuvarande ordföranden för Helsingfors stadsplaneringsnämnd och tidigare stadsstyrelseordföranden Risto Rautava (saml.) som år 2005 offentligt lade fram förslaget att "öpnna gränsen till Sibbo". (Se "Sandhamn. Den 19 februari 2007".)

I artikeln ges även lite ny information om tidtabellen för generalplanen för Östersundom:
Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteinen yleiskaavaehdotus oli määrä laittaa nähtäville maaliskuussa, mutta suunnitelmat menevät nyt uusiksi Vantaan vetäytyessä metrovastuusta. Ehdotus voisi valmistua näillä näkymin vuoden loppuun mennessä.
Rautavas initiativ till att inkorporera ytterligare en del av Vanda har inte fått någon respons i andra medier, men Helsingin Sanomat hade följande dag en ledarartikel med rubriken "Östersundomin suunnittelu törmäsi taas ongelmiin". Här noteras bara att "Tästä suivaantuneena Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunnan puheenjohtaja Risto Rautava (kok) olisi jopa ­valmis ottamaan palan Vantaata Hel­singille, jotta metron rakentaminen ei lykkääntyisi kohtuuttomasti".

På denna blogg har jag uppmärksammat att Rautava i mars 2005 föreslog att man öppnar gränsen till Sibbo istället för att bebygga Sandhamn, men enligt (en fotnot i) rapporten "Classification of Green Spaces in Helsinki and Vantaa" tog Rautava ett motsvarande initiativ redan sommaren 2003. I rapporten kommer Matti Hannikainen även med andra intressanta synpunkter:
The incorporation and development of Östersundom exemplified the impact of the creation of nature reserves on town planning. What actually saved many public green spaces in the 2002 master plan of Helsinki was the idea of the city to utilise its land located outside its boundaries. It seems that the idea was presented perhaps for the first time in public when the City Council approved the 2002 plan when some councillors regretted that the military island of Santahamina was not earmarked for housing.55 In contrast, other councillors, notably Risto Rautava, suggested use of hundreds of hectares of land owned by the city in Östersundom adjoining eastern boundaries of Helsinki. Eventually, in 2008 the government resolved to incorporate Östersundom from the municipality of Sipoo to Helsinki. However, the city of Helsinki faced a problem concerning its use, because substantial areas of the annexed area were under statutory nature reserves and there was a strong public opinion that the large recreational area called Sipoonkorpi should be preserved as a national park. After a brief, but efficient lobbying, the government decided to establish Sipoonkorpi area as a new national park in 2011 effectively restricting land use of Östersundom. The most important point was the strong sentiment of the public for a (forested) national park. It reflected disparity among different kinds of green spaces.





Planerna på is. Den 29 januari 2017

I mitt senaste inlägg "Österns metrolinje. Den 25 december 2016" skriver jag om en artikel i Helsingin Sanomat 29.11.2016 med rubriken "Pyy, ruisrääkkä ja kehrääjä voittivat Helsingin kaupungin – Östersundomin metrolinjaa siirrettiin pohjoiseen", där man kan läsa om planer på att flytta metrolinjen norrut. Några dagar senare svarade tidningen Östnyland med en artikel med rubriken "Sibbo vill ha utbyggnad i Östersundom". Artikeln inleds med följande ingress:

Metron skulle gå till Östersundom 2014 var det tänkt. Nu lägger Helsingfors och Vanda alla planer på is och det påverkar utbyggnaden i södra Sibbo.

Metrolinjen var huvudargumentet för hela inkorporeringen, men nu ser det inte ut att bli någon metro inom en överskådlig framtid. Sedan kan man fråga sig vem som är "Sibbo" eller vem i Sibbo som i Sibbo vill ha utbyggnad i Östersundom. De massiva planerna för Söderkulla eller "Sibbesborg" kommer i varje fall inte att förverkligas, eftersom de kräver en metrolinje och indirekt utbyggnad av Östersundom. Även utan Östersundom kommer östmetrons kapacitet att ta slut, då tågen måste förkortas på grund av västmetrons korta perronger. Någon kapacitet för passagerare från "Sibbesborg" kommer inte att finnas, fastän man i framtiden lyckas med att automatisera metrolinjen.

När Helsingin Sanomat år 2012 skrev att Sibbo vill ha metro, så var det Sibbos dåvarande utvecklingsdirekrtör Mikko Aho som sade att "kunta toivoo tänne metroa". (Se "Kunta toivoo metroa. Den 7 maj 2012".) Sedan dess har Aho anställts som chef på Helsingfors stadsplaneringskontor.

Den 11 december publicerade Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Byggboom utan like i Helsingfors – sex-sjutusen nya boenden varje år". Här kan man läsa följande:

Östersundom är så omstritt, stort och komplicerat med anledning av Natura 2000 och andra naturskyddsaspekter, att Helsingfors stad bereder en egen generalplan för området.
Arbetet med generalplanen för Östersundom inleds vid årsskiftet, säger stadsplaneringskontorets chef Mikko Aho

Arbetet med en gemensam delgeneralplan för Östersundom inleddes redan för över fem år sedan innan man inledde arbetet med den nya generalplanen för (övriga) Helsingfors, som stadsfullmäktige godkände senaste höst. Om Mikko Aho säger att arbetet med generalplanen för Östersundom inleds vid årsskiftet, så är det en bekräftelse på att arbetet för tillfället är lagt på is. De ursprungliga motiveringarna till en skild delgeneralplan för Östersundom var närmast de motsatta. Östersundom hade inte tid att vänta på en ny generalplan för Helsingfors eller ens på en ny landskapsplan. I verkligheten gick det precis tvärtom. Östersundom-området måste lämnas bort från den senaste etapplandskapsplanen, så att landskapsplanen inte skulle fördröjas på grund av Östersundom.

Till ledaren "Östersundomin suunnittelu törmäsi taas ongelmiin" i dagens nummer av Helsingin Sanomat och gårdagens artikel "Vantaa ei halua maksaa senttiäkään itämetrosta – Helsingissä väläytetään Vantaan kaakkoisosan kaappaamista" i samma tidning återkommer jag i ett senare inlägg.