Metrolinjen till Håkansböle. Den 29 oktober 2017



I flera blogginlägg har jag skrivit om hur den före detta riksdagsledamoten Kimmo Kiljunen (sdp) förespråkat en metrolinje till Håkansböle. (Se "Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007" och "Färdig metrostadsdel. Den 4 mars 2012".) Kiljunen har upprepat sitt ställningstagande för en metrolinje från Mellungsbacka till Håkansböle med några års mellanrum och nu senast har han i samband med Vandas ställningstagande till det nya förslaget till generalplan för Östersundom i Vantaan Sanomat publicerat en insändarartikel med rubriken "Metroa pitäisi jatkaa Mellunmäestä Hakunilaan". Själva idén om en metrolinje till Håkansböle är ingalunda Kiljunens personliga. Tvärtom hade den länge funnits med i planerna - tills inkorporeringen av sydvästra Sibbo kom i vägen. I sin insändare från 14.10,2017 skriver Kiljunen bl.a. följande:

Nyt on oikea hetki jatkaa metro Mellunmäestä Hakunilaan, työ, joka 1989 jäi kesken. Silloin Vantaa osallistui 20 prosentin osuudella metroradan rakennuskustannuksiin Kontulasta Mellunmäkeen. Radan kääntöraide rakennettiin valmiiksi Länsimäen alle suuntana Hakunila. Myös yleiskaavassa oli varaus metroradalle Vaaralan kautta Hakunilaan.

År 2006 beskyllde helsingforspolitiker Sibbo för att metrolinjen tog slut vid "Sibbos åkrar", som i verkligheten ligger i Vanda. Dess värre var det Helsingfors som stoppat planerna på en förlängning av östmetron, eftersom det inte var möjligt med ytterligare en förgrening. En metrolinje till Håkansböle, som redan fanns inritad i landskapsplanen, hade omöjliggjort en metrolinje till Östersundom.


Metron blir för dyr. Den 24 september 2017

De berörda kommunerna Helsingfors, Vanda och Sibbo skall under hösten än en gång ta ställning till ett förslag till gemensam generalplan för Östersundm. Nämnderna och styrelserna har redan kommit med sina utlåtanden, men förslaget skall ännu behandlas i Helsingfors stadsstyrelse och fullmäktigen. I samband med behandlingen i Vanda stadsstyrelse publicerade Sirpa Kauppinen ett blogginlägg under rubriken "Östersundomin kallis kaava ja aloitteet mm. ikäihmisten yhteisöllisestä asumista ja ysiluokkalaisten kesätöistä", där hon skriver följande:

Haasteena Östersundomin rakentamisessa on herkät luontoalueet, alueen syrjäisyys ja metron kalleus. Osin myös (Vantaan alueilla) huono rakennusmaa. Huomattavasti järkevämpää olisi rakentaa Vehkala, Ruskeasanta, Kivistö, Vantaankoski, Leinenä ja muut juna-asemien seudut valmiiksi ensin. Näillä kulkee jo olemassa oleva junaliikenne 10 minuutin välein sekä keskustaan että toiseen suuntaan. Sama koskee myös Espoon radanvartta, jossa on pysäkkejä joide toinen puli on lähinnä peltoa. Tulee muistaa, että Östersundomn on keskustasta metrolla paljon kauempana kuin nämä pysäkit junalla.

Kauppinen var den enda gröna fullmäktigeledamoten som 2006 och 2007 röstade mot att Vanda stöder en inkorporering. Till skillnad från Kauppinen stödde Osmo Soininvaara inkorporeringen, men även han förhåller sig nu kritiskt till en utbyggnad av Östersundom. I ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkiympäristölautakunnan lista 29.8.2017" skriver han följande:

Lausunto kaupunginhallitukselle Östersundomin yhteisestä yleiskaavasta
... Siis kaupungilta vaadittavat investoinnit ylittävät miljardilla eurolla odotettavat tontinluovutustulot. Kun paljon edullisempia ja haluttavampia alueita on yleiskaavassa tarjolla, on vaikea veikata tämän nopeaa edistymistä. Ilman raideyhteyttä sitä ei saa rakentaa (maakuntakaava) eikä rahaa metroon löydy oikein mistään. Yleiskaavan pikaratikkainvestoinnit ovat olennaisesti kannattavampia.
Alunperin oli tarkoitus tarjota toimivaa pientaloasumista raideliikenteen varrella vastapainona kehyskuntien irrallisille pientalolämpäreille, mutta pientaloasumisen suosio on laskenut jyrkästi.


Ett kapitel för sig. Den 27 augusti 2017

I mitt senaste inlägg "Landskapsplanen ska fastställas först. Den 30 juli 2017" noterar jag att det igen rör på sig i planeringen av Östersundom. Garantier på att planerna förverkligas finns det inte. Yle publicerade 26 juli en text med tillhörande animation under rubriken "Milloin Helsinki on valmis? – Animaatio näyttää minne kaupunkia rakennetaan". I animationen kan man bl.a. se att en metrolinje från Tölö till Böle byggs på 2030-talet och att Malm är färdigt byggt på 2050-talet. Till sist kommer Östersundom och östmetron om vilket det noteras att det ännu inte finns några beslut. I texten noterar Mikko Aho, som nu tituleras  kaupunkiympäristön toimialajohtaja, att Malm är det sista nya bostadsområdet:

– Täydennysrakentaminen on Helsingissä tulevaisuudessa välttämätöntä, koska kaupungissa ei ole isoja uusia alueita, Malmin aluetta lukuun ottamatta. Östersundom on tietysti oma lukunsa sekin.

Tidningen Östnyland publicerade den 30 juni en artikel med rubriken "Osäker tidtabell för utbyggnad av Östersundom" där det berättas om planer på att dra en vattenledning från Helsingfors till Borgå. Problemet är att Östersundom fortfarande får sitt vatten från Sibbo. Först om eller när Östersundom byggs ut planerar Helsingfors att ansluta Östersundom till Helsingfors vattennät. Tanken är att Borgå skulle betala för en ledning ändå från Nordsjö, medan Helsingfors skulle lösa in den del av vattenledningen som går från Nordsjö till Östersundom då Östersundom byggs ut. Dess värre vet ingen när det sker. I texten noteras det att "Om Östersundom byggs ut först om 40 år betalar Helsingfors bara en tredjedel av investeringskostnaderna för ledningen." Borgå vattens direktör Risto Saarinen noterar att "Vi har inga garantier, eller några tidtabeller, för när Helsingfors ska bygga ut Östersundom."

Landskapsplanen ska fastställas först. Den 30 juli 2017

I slutet av juni kunde man läsa att man igen ritat om metrolinjen till Östersundom i samband med ytterligare ett förslag till generalplan för Östersundom. (Se t.ex. "Östersundomin metrolinja vedettiin jälleen kerran uusiksi – kalliiksi tullut unelma uudesta jätti­kaupunginosasta on ajautumassa vuosikymmeniksi pöytälaatikkoon" i HS 29.6.2017.) Om det nya förslaget skriver Helsingin Sanomat bl.a. följande:

Östersundomin rakennussuunnitelmien venyminen on kiusallista. Helsinki kaappasi Östersundomin maa-alueita Sipoolta valtion avulla ja suuren kohun saattelemana jo kymmenen vuotta sitten. Sen jälkeen käytännössä on tapahtunut hyvin vähän. Helsinki on sijoittanut suuria summia haaliakseen itselleen Östersundomin yksityisiä maa-alueita, mutta samaan aikaan maailma on kulkenut toiseen suuntaan.
2000-luvun puolivälissä Nurmijärvi-ilmiö oli vielä vahvana: ihmiset halusivat omakotitaloihin kaupunkikeskustojen ulkopuolelle. Nyt buumi on hiipunut ja Helsinki on itsekin kohdistanut katseensa kaukaisen idän sijaan kantakaupungin lähialueille.
Viime syksynä hyväksytty yleiskaava pyrkii tiivistämään niitä alueita, joilla asutaan jo. Siis muuttamaan sisääntuloteitä asuinkaduiksi, täydennysrakentamaan olemassa olevia asuinalueita ja muokkaamaan esimerkiksi Malmin lentokentästä pohjan uusille kodeille.
Helsingin, Sipoon ja Vantaan on tarkoitus hyväksyä Östersundomin yleiskaava ensi vuoden aikana. Käytännössä näyttää kuitenkin siltä, että aika on ajanut koko hankkeen ohi.

Östersundomkommittén tog den 26 juni formellt beslutet att lägga fram ett nytt förslag och begära om utlåtanden. I protokollet från Östersundomkommitténs möte kan man även läsa följande:

Östersundom-toimikunta päättää merkitä tiedoksi, että toimikunta on kokouksessaan 28.4.2017 päättänyt antaa Uudenmaan liitolle lausunnon Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan, Östersundomin alueen kaavaehdotuksesta sekä pyytää Östersundomin yhteisen yleiskaavan Natura-arvioinnista luonnonsuojelulain 65 § mukaisesti lausunnon Uudenmaan ELY-keskukselta ja niiltä, joiden hallinnassa luonnonsuojelualue on.
Östersundom-toimikunta päättää merkitä tiedoksi, että Uudenmaan
maakuntahallitus käsittelee kokouksessaan 19.6.2017 vastineita lausuntoihin, jotka on annettu Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan, Östersundomin alueen kaavaehdotuksesta.

I själva verket hade alltså Nylands landskapsstyrelse redan den 19 juni tagit ett beslut, som även innefattade det nya alternativet för en metrolinje. Då man inledde arbetet med den gemensamma generalplanen för Östersundom var tanken bakom en gemensam generalplan för Helsingfors, Vanda och Östersundom att man skulle kunna planera oberoende av landskapsplanen (se "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011"), men den uppfattningen har man gett upp. I ett meddelande på landskapsförbundets webbplats från den 30 juni kan man bl.a. läsa följande:

Planförslaget för Östersundom läggs fram till påseende på hösten 2017. Då har alla intressenter möjlighet att framställa en anmärkning om planen. Målet är att landskapsfullmäktige godkänner planen i december 2017.
Landskapsplanen utarbetas samtidigt som Helsingfors, Vandas och Sibbos gemensamma generalplan. Området som landskapsplanen omfattar är större än det område som generalplanen behandlar.
Enligt markanvändnings- och bygglagen tjänar landskapsplanen till ledning när kommunernas generalplaner utarbetas och landskapsplanen ska därför fastställas först. Det är möjligt att samtidigt utarbeta planer på båda plannivåerna och utnyttja samma utredningar men för att försäkra sig om rättsverkningarna är det viktigt att tidtabellerna för utarbetande och behandling av planerna är sammankopplade med varandra.

Surt sa Vapaavuori. Den 30 juni 2017

I början av denna månad tillträdde Jan Vapaavuori som Helsingfors borgmästare. Han återvänder därmed som stadsstyrelseordförande samtidigt som han tar över efter Jussi Pajunen, som innehaft tjänsten som stadsdirektör. Jämfört med Pajunen är Vapaavuori realist. I en artikel med rubriken "'Städernas konkurrenskraft har allt större global betydelse'" i Hbl den 6 juni säger Vapaavuori om ett "Storhelsingfors" att "Det är inte realistiskt, och därför gäller det att inte lägga mycket energi på sådant som inte är uppnåeligt." Kanske kan det tolkas som en kritik av Pajunen, som ivrade för en "metropol" men fick nöja sig med sydvästra Sibbo. I den ovannämnda artikeln kan man även läsa följande:

Reaktionen på USA:s president Donald Trumps nej till klimatavtalet – där de stora amerikanska städerna, många multinationella företag och folkrörelser satte sig emot Trumps beslut – visar att världens riktning i allt högre grad bestäms av andra nätverk än nationalstaterna, säger borgmästare Jan Vapaavuori.
– Det återstår att se vilken betydelse det har om USA drar sig ur klimatavtalet, men jag tror att den faktiska betydelsen blir begränsad. Allt mer inflytande finns hos stora städer, stora företag, medborgarorganisationer, konsumentorganisationer och innovativa små företag. Det som alla dessa andra parter gör tillsammans får en större betydelse än vad USA som land gör.
Jan Vapaavuori målar upp en situationsbild där konkurrensen mellan städer och stadsregioner i praktiken är avgörande för konkurrenskraften.

Vapaavuori säger vidare att "När resten av världen tar steg mot städernas betydelse flyttar Finland beslut till en landskapsnivå."

Vapaavuori kommer med samma budskap som han och andra Helsingforspolitikerna kom med för tio år sedan. Då var slutsatsen att "Finlands enda metropol" måste få växa österut, fast man egentligen hade velat slå ihop städerna i huvudstadsregionen. Jag skulle påstå att utvecklingen under det senaste årtiondet har gått i motsatt riktning: Nationalstaternas betydelse har ökat. Jag trodde själv för tjugo år sedan att internet, digitaliseringen och globaliseringen skulle minska statsgränsernas och nationalstaternas betydelse, men så har det inte gått. Naturligtvis kan t.ex. amerikanska delstater (och städer) gå emot federationen, men det är ingenting nytt.  När Vapavuori talar om "konkurrensen mellan städer och stadsregioner" så handlar det ändå framför allt om att Vapaavuori vill lyfta fram Helsingfors och sin egen betydelse. Surt säger han om nationalstaten, när han inte lyckades bli partiordförande och därmed inte heller statsminister.


Det behövs en bestående områdesindelning. Den 28 maj 2017

Regeringen Katainen planerade som bekant en omfattande kommunreform, som skulle medföra en en stor mängd kommunsammanslagningar. För att underlätta sammanslagningarna stiftades en ny lag för fastighetsdatasystem. Enligt den nya lagen och det nya systemet som trädde i kraft 2014 ändras inte längre fastigheternas registerbeteckning i sammanband med kommunsammanslagningar. I princip berättar fastighetsbeteckningarna alltså inte längre i vilken kommun en fastighet ligger, även om man ur beteckningen kan se i vilken kommun fastigheten har legat. Samtidigt med den aktuella förnyelsen avskaffades även registerbyarna. Indelningen av kommuner i registerbyar går tillbaka till storskiftet, vilket förklarar att registerbyarna ofta är - eller varit - splittrade och inte motsvarat samhällstrukturen. Registerbyarna har inte haft någon annan formell uppgift vid sidan av fastighetsregistret, men olika distrikt har ofta, åtminstone delvis följt registerbyarnas gränser. Registerbyarnas gränser har även varit markerade på grundkartan.

Sedan storskiftet har byar i Finland (och Sverige) varit splittrade på stora områden. Registerbyarna har därför haft betydelse för byarnas identitet och landskapsbilen. De har även haft betydelse i akademiska sammanhang, där det behövs bestående områdesindelning. Samtidigt som refgisterbyarna avskaffades hotades även den för bl.a. folkbokföringen så viktiga kommunindelningen.

I Sverige infördes så sent som ifjol en bestående distriktsindelning, som bygger på församlingsindelningen från 1999 och som till stor del motsvarar indelningen i socknar på 1800-talet. Initiativet kom från forskare, som har behov av att kunna följa långa skeenden och ansvaret för distriktsindelningen gav Lantmäteriet. Distriktsindelningen består av sammanlagt 2523 områden.

Även om kommunindelningen och förhållande mellan kyrka och stat utvecklats olika i Finland och Sverige behövs det även i Finland en bestående områdesindelning. Redan i nyhetssammanhang skulle det behövas klart definierade områden som är mindre än de existerande kommunernas områden.


Det gäller att bevara Samlingspartiet som det största partiet i Finlands enda metropol. Den 30 april 2017

I inlägget "Rakare linje. Den 26 mars 2017"  berättar jag om ett nytt "rakare" alternativ för metrolinjen till Östersundom. Det nya alternativet är aktuellt för så väl etapplandskapsplanen för "Östersundomområdet" som för ett nytt utkast till gemensam generalplan för Östersundom. Det har under de senaste veckorna publicerats en hel del utredningsmaterial, som det kan finnas skäl att återkomma till. I detta blogginlägg vill jag ändå speciellt uppmärksamma en artikel i Helsingin Sanomat 17.3.2017 med rubriken "Helsinki menettää sata miljoonaa euroa ”muutaman” linnun takia – kokoomus pelkää äänestäjiensä pakenevan naapurikuntiin". Påståendet att några fåglar eller fågelarter står i vägen är inte nytt, men här finns även nya synpunkter på Samlingspartiets motiv, som är värda att lyfta fram. Jag citerar:

Vuonna 2015 nähtävillä olleen kaavaehdotuksen mukaan Helsingin, Vantaan ja Sipoon tarkoituksena oli rakentaa Östersundomiin 70 000–100 000 asukkaan alue. Rakentaminen oli tarkoitus toteuttaa pientalovaltaisesti niin, että asunnoista 31 prosenttia olisi kerrostaloja, 44 prosenttia kaupunkipientaloja ja 25 prosenttia pientaloja.
Tämä oli kokoomuksen mieleen. Suunnitelma olisi tuonut Helsinkiin pientaloasumisesta kiinnostuneita hyvätuloisia ihmisiä. Siis väkeä, joka äänestää perinteisesti juuri kokoomusta.
Kokoomus sai esimerkiksi pientaloista muodostuvasta Paloheinästä viime eduskuntavaaleissa 44 prosentin ääniosuuden. Koko kaupungissa kokoomuksen kannatus oli kaksi vuotta sitten 26 prosenttia. ...
Nyt valmisteilla on kolmas metrolinjausvaihtoehto, joka maksaisi tämän hetkisten arvioiden mukaan noin 700 miljoonaa eli noin 60 miljoonaa alkuperäistä ideaa enemmän, mutta yli 100 miljoonaa pohjoista vaihtoehtoa vähemmän. Suoran metrovaihtoehdon hinta-arvio tarkentuu kesäkuuhun mennessä.
Hetkinen, miten tämä liittyy asuntoihin, lintuihin ja kokoomukseen?
Siten, että kolmas metrolinjausvaihtoehto muuttaa täydellisesti myös suunnitelman siitä, millaisia asuntoja alueelle aiotaan rakentaa. Nyt alueelle hahmotellaan rakennettavaksi 51 prosenttisesti kerrostaloja, kun vuoden 2015 suunnitelmassa niiden osuus oli 31 prosenttia.
Uusikin suunnitelma toisi Helsinkiin 12 000 uutta pientaloasuntoa.
Rauhamäen mielestä tuoreimman suunnitelman mukainen Östersdundom ei kuitenkaan olisi lähelläkään yhtä houkutteleva kuin vuoden 2015 kaavaehdotus.

Google+ Followers