Varför så bråttom? Den 29 april 2018

Hufvudstadsbladet publicerade den 26 mars en lokalpolitisk artikel med rubriken "Varför var det bråttom att ta åkrarna i Sibbo?" (En finsk översättning publicerades på Malmi Airport följande dag under rubriken "Miksi oli niin kiire ottaa Sipoon pellot?") Trots rubriken handlar artikeln närmast om Malm, men visst lyfter artikelförfattaren Tommy Pohjola även fram inkorporeringen av Östersundom:

För tio år sedan var det bråttom för det skulle byggas bostäder för tiotusentals nya invånare i Helsingfors. Sibbo var hårt på tvären, invånarna samlade protestlistor och demonstrerade på gatan i Helsingfors och landsvägen i Sibbo, vilket regeringen inte brydde sig om. Rättslärda rasade och även Högsta förvaltningsdomstolen fick frän kritik för sin, som det uttrycktes, slentrianmässiga förhållning till kommunens självbestämmanderätt, och i dag är åkrarna fortfarande åkrar.
Det är inte länge sedan jag själv stod på en av de där dyra åkrarna och undrade vad det är som pågår.
För en knapp vecka sedan meddelade talmännen med Mauri Pekkarinens (C) mun att riksdagen inte får rösta om Lex Malm, medborgarinitiativet som skulle trygga flygets framtid och de kulturmärkta byggnaderna på Malms flygplats i norra Helsingfors. Enligt Pekkarinen skulle lagförslaget, om det skulle godkännas, vara en synnerligen knepig utstakning då det äventyrar samma autonomi som riksdagen 10–12 år tidigare valde att blunda för.

Det finns en poäng i att medborgarinitiativet "Lex Malm" förkastades med motiveringen att lagförslaget strider mot kommunens, alltså Helsingfors självbestämmanderätt, medan denna självbestämmanderätt för Sibbos del inte respekterades för ett årtionde sedan. Till saken hör dock att just Mauri Pekkarinen i juni 2007 fungerade som föredragande minister och att han, bl.a. med tanke på kommunens självbestämmanderätt, föreslog att framställningen till ändring i kommunindelningen förkastas.

För att gå tillbaka till rubriken så verkar Hbl fortfarande inte vara intresserad av att veta varför det var så bråttom för ett årtionde sedan. Då det begav sig bedrev tidningen föga undersökande journalistik, utan nöjde sig med att lyfta fram åsikter för och mot en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Fallet Sibbo är inte så lätt att överskåda. Det handlade framför allt om en överenskommelse i samband med kommunreformen KSSR, men det finns även en koppling till Malm. Det var faktiskt Centern och speciellt den lilla centergruppen i Helsingfors som ville bevara flygverksamheten i Malm. Under sin mycket korta period som försvarsminister hade Matti Vanhanen hunnit ifrågasätta överenskommelsen mellan Helsingfors och staten om att frigöra flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse. När Vanhanen oväntat blev statsminister var relationerna till Helsingfors mycket inflammerade, men han höll fast vid Centerns åsikt om att Malm bör bevaras för flygverksamhet. Som ersättning för Malm erbjöd Vanhanen den "färdiga tomtmarken" i Östersundom, speciellt med tanke på att helsingforspolitikerna hade krävt en anslutning av sydvästra Sibbo till "huvudstadsregionen" i samband med hörandet och förhandlingarna om kommunreformen. Inför riksdagens sommarlov och Finlands ordförandeskap i EU var det i juni 2006 mycket bråttom att förhindra en regeringskris och uppnå ett förhandlingsresultat om kommunreformen. Sydvästra Sibbo var en viktig del i det förhandlingsresultat som tryggade Vanhanens möjlighet att för ett halvt år vara "Europas president".

Helsingfors tänker inte på grannkommunernas intressen. Den 25 mars 2018

I mitt förra blogginlägg "Stadsboulevarder. Den 25 februari 2018" noterade jag en en artikel i
Helsingin Uutiset med rubriken "Oikeuden päätös nostattaa alueliitoshaaveita". Här säger Vuokraturvans styrelseordförande Timo Metsola att motgångarna för "stadsboulevarderna" i Helsingfors generalplan aktualiserar nya inkorporeringar. Sipoon Sanomat kom den 1 mars i en artikel med rubriken "Sipoolta tuhkatkin pesästä?" med en uppföljare, där man tar fasta på konsekvenserna för Sibbos del:

Sipoon kannalta ei olisi ollut huono vaihtoehto, jos Helsingin kaupunkibulevardistrategia olisi edennyt kokonaisuudessaan, Metsola miettii.
– Helsinki on ajautunut hankalaan tilanteeseen. Sipoon liitosalueiden kaavoitus ei ole onnistunut alkuunkaan toivotulla tavalla suojelutekijöiden vuoksi.
Vuokramarkkinoiden kehitystä analysoiva Metsola ei usko, että täydennys- ja lisärakentaminen nykyisten asuinalueiden sisään riittää Helsingille.
– Pelkästään Vantaan itäisten osien nappaaminen mahdollistaisi Helsingin voimakkaan laajenemisen koilliseen aina Sipoon rajalle saakka.
Olisiko sitten vaarana, että Helsinki hamuaa Sipoon maita?
– Kyllä, Metsola ennakoi.
Metsola painottaa, että Helsinki ei mieti kasvupyrkimyksissään Vantaan kaupungin tai Sipoon kunnan etuja.

Yle publicerade den 10 mars en artikel med rubriken "Sibbo kommuns starka tillväxt är en större börda för personalen än för ekonomin", där man kan läsa följande:

20 000-strecket nått för andra gången
När Mikael Grannas för sju år sedan anställdes som kommundirektör, var tillväxten så pass hög som 8 procent.
- Det var en orealistisk tillväxt och hade säkert till en del att göra med att kommunen då försökte reparera det bortfall av invånare som blev följden av Helsingfors annektering av Östersundom, säger Grannas.
Sibbo kommun har nu i stort sett samma invånarmängd som kommunen hade före annekteringen.

Ända upp till 20 000 invånare kom inte Sibbo före inkorporeringen av Östersundom, utan som mest drygt 19 000. I samband med kommunreformen KSSR (Paras) för ett årtionde sedan var ett invånarantal på minst "ungefär 20 000" så viktigt med tanke på kommunens möjlighet att att förbli självständig att självaste kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin berömda utredning måste visa att Sibbo trots en förlust på 2000 invånare med en tillväxt på 1,6 % skulle överskrida gränsen 20 000 invånare år 2011. Myllyniemis beräkning var dess värre helt fel och istället skulle Sibbo med den aktuella tillväxten ha uppnått invånarantalet 20 000 år 2011 om kommunen inte förlorat 2000 invånare. (Se "Räknefel. Den 24 november 2007".)

Stadsboulevarder. Den 25 februari 2018


Under den gångna månaden har Helsingfors förvaltningsdomstols beslut att förkasta Helsingfors generalplan då det gäller att omvandla Västerleden, Åboleden, Tavastehusleden och Lahtisleden till "stadsboulevarder" aktualiserat en diskussion om Östersundom. Skämtteckningen ovan är ur Helsingín Sanomat 18.2.2018. I Tidningen ingick den 10 februari en kolumn av redaktionschef Kimmo Pietinen under rubriken "Östersundom ei auta Helsinkiä" ("Oliko 'Sipoon ryöstö' turha? Helsingin kasvusuunnitelmat vaikeuksissa myös Östersundomissa"). Här kan man bl.a. läsa följande:

Ongelma on myös metron kustannusarvio (noin 800 miljoonaa euroa), jonka maksamisesta Vantaa ei ole lainkaan kiinnostunut ja jota Helsinki ei yksin tai yhdessä Sipoon kanssa pysty kustantamaan.
Lähes kolmen vuoden hiomisen jälkeen päätöksentekoon ollaan nyt tuomassa versiota, josta Uudenmaan ely-keskus on käytännössä ilmoittanut jo etukäteen, että se ei sitä hyväksy.

Helsingin Uutiset publicerade samma dag en artikel med rubriken "Oikeuden päätös nostattaa alueliitoshaaveita". Jukka Hämäläinen skriver här följande:

Vuokraturvan hallituksen puheenjohtaja Timo Metsola ehätti hahmottelemaan suunnitelma C:tä, kun Sipoon liitosalueidenkin hyödyntämisessä on ongelmia.
– Entinen Helsingin maalaiskunta voisi ratkaista Helsingin kaavoitushaasteet pitkälle tulevaisuuteen. Pelkästään Vantaan itäisten osien nappaaminen mahdollistaisi kaupungin voimakkaan laajenemisen, Metsola esittää.
Metsola muistuttaa, että Helsinki on tähän mennessä kasvanut jo 12 alueliitoksella.
Soininvaara ei uusille liitoshankkeille lämpene.
– Vantaa osaa kyllä kaavoittaa asuntoja mailleen. Haaste on se, että ihmiset haluavat asua Helsingissä. Sama ongelma on Östersundomissakin: se on kaukana.
– Ihmisten mielipiteet ovat muuttuneet Östersundomin hankinnasta. Kehyskunnissa asuntojen hinnat laskevat, täällä ne nousevat.

Före de två ovannämnda tidningarna hade Hufvudstadsbladet publicerat en ledare med rubriken eller ingressen "Notera att Helsingfors inte bara är helsingforsarnas stad. Men stoppa inte dess utveckling." ("Framtiden bor vid boulevarderna"). Jan-Erik Andelin skriver här följande:

Det är ett slags omvänd knäpp på näsan för Helsingfors som 2009 med regeringen i ryggen ansåg att grannkommunen Sibbo skulle ställa upp för nationens allmänna bästa och ge ifrån sig drygt 700 av sina ekonomiskt mest värdefulla hektar på kustremsan Östersundom.
Området ansågs nödvändigt för Helsingfors expansion, ett område som skulle få både metro och högintensivt byggande. Knappt tio år senare har ingenting av det förverkligats, med undantag för att Östersundomborna som sitter i de högre inkomstdecilerna fick Helsingfors lägre skatt – och HRT:s bussar något år innan det övriga Sibbo fick dem.
Är man lagd åt att älta oförrätter och gammal ost, kan man konstatera att domstolen nu stadgade det omvända: Helsingfors bör utvecklas också på Sibbobors och annat provinsiellt folks villkor.
I själva verket vore det rimligt att hela inkorporeringen nästa gång kommungränserna ändras kunde återgå till Sibbo, eftersom Helsingfors aldrig gjort någonting av området.
Är man lagd åt att älta oförrätter och gammal ost, kan man konstatera att domstolen nu stadgade det omvända: Helsingfors bör utvecklas också på Sibbobors och annat provinsiellt folks villkor. I själva verket vore det rimligt att hela inkorporeringen nästa gång kommungränserna ändras kunde återgå till Sibbo, eftersom Helsingfors aldrig gjort någonting av området.




Det nya förslaget till generalplan för Östersundom. Den 28 januari 2018

Det nya förslaget till generalplan för Östersundom är framlagt till påseende 11.1 - 9.2. Allt för mycket medieuppmärksamhet har förslaget inte fått under den gångna månaden, men innehållet i förslaget har varit tillgängligt en längre tid. (Se "Landskapsplanen ska fastställas först. Den 30 juli 2017".) Tidningen Östnyland publicerade ändå den 11 januari en artikel med rubriken "Östersundom ska få tätt och högt boende". I artikeln kan man bl.a. läsa att generalplanchefen i Sibbo Kaisa Jama, som tidigare jobbat med planeringen av Östersundom på Helsingfors stadplaneringskontor, säger att "Helsingfors kommer troligen inte att påbörja utbyggnaden i Östersundom på allvar förrän 2030-40, så vi måste räkna med att spårlösningarna blir aktuella först långt in i framtiden". Utbyggnaden skulle alltså börja minst ett kvart århundrade efter att det var så brottom med Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att ärendet måste behandlas i brådskande ordning.

Det nya förslaget till gemensam generalplan för Östersundom har behandlats även i en artikel i Suomen Luonto under rubriken "Östersundomin uudessa kaavassa edelleen vakavia puutteita". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin edustalla oleva Granön saari olisi Savolan mukaan myös suojeluarvoiltaan merkittävää aluetta. Uudessa kaavassa se on kaavoitettu monitulkintaisella merkinnällä. Vaaleanruskea alue mahdollistaa alueen säilyttämisen virkistysalueena, mutta antaa myös mahdollisuuden rakentaa saaren täyteen esimerkiksi lomamökkejä ja urheilukenttiä.
Huomioitavaa on myös se, että uuden kaavan valkoinen alue ei suinkaan tarkoita sitä, että se jätettäisiin rakentamatta. Kyseessä on selvitysalue, jonka kaavoitus voidaan tehdä myöhemmin.

Bara skrämseltaktik? Den 31 december 2017



Yle publicerade den 11 december en längre artikel med rubriken "Raideasiantuntijan suorat sanat länsimetrosta: Nämä viisi asiaa vain harva näkee tai ymmärtää". Antero Alku lyfter här fram fem kritiska synpunkter på västmetron. En av dessa är att ett syfte med Helsingfors "rån" av Sibbo var att pressa Esbo att godkänna byggandet av västmetron:

Sipoon ryöstöksikin kutsuttu projekti linkittyy Alkun mukaan olennaisesti länsimetroon. Espoon kaupunginvaltuuston oli tarkoitus tehdä päätös metron rakentamisesta alun perin toukokuussa 2006. Jostain syystä sitä ei kuitenkaan käsitelty toukokuun valtuustossa, ja tämä aiheutti Helsingin päässä hermostusta.
– Sipoo-suunnitelmaa oli varmasti suunniteltu kuukausien ajan, ei sellainen hetkessä synny. Kun päätöstä metrosta ei Espoossa tehty, tämä Helsingin Sipoo-suunnitelma julki...stettiin. Pidän mahdollisena, että jos Espoo olisi tehnyt metropäätöksen toukokuussa 2006, Sipoo-kuviota ei olisi koskaan tapahtunut, Alku sanoo.
Ajatuksen logiikka kulkee näin: Helsingissä oli vahva tahtotila metron jatkamiseen, ja Espoossa pelättiin kaupungin pakkoliitosta Helsinkiin, jos metron rakentamiseen ei muuten suostuta. Näin ollen Sipoon ryöstön yksi tarkoitus saattoi oli paineen luominen Espoon päättäjiin.
– Kun Helsinki ilmoitti Sipoon liitosaikeista, se näyttäytyi espoolaisille konkreettisena uhkana, että näin voidaan todella tehdä. Helsinki-Sipoo-kuvio on varmasti vaikuttanut siihen, että saman vuoden syyskuussa saatiin Espoossa syntymään päätös metron rakentamisesta varsin selvin lukemin.
Sipoosta Helsinkiin liitetyssä Östersundomissa ei ole puolestaan tapahtunut käytännössä mitään (HS 27.1. 2016), vaikka päätöksestä on jo yli 10 vuotta. Alku ei usko, että Östersundomiin tullaan koskaan rakentamaan metroa. Hänen mukaansa koko projektin tarkoitus saattoi olla toinen.
– Niin sanotun Sipoon ryöstön taustalla saattoi olla paineiden luominen Espoon suuntaan metropäätöksen aikaansaamiseksi.
Ajatuksen logiikka kulkee näin: Helsingissä oli vahva tahtotila metron jatkamiseen, ja Espoossa pelättiin kaupungin pakkoliitosta Helsinkiin, jos metron rakentamiseen ei muuten suostuta. Näin ollen Sipoon ryöstön yksi tarkoitus saattoi oli paineen luominen Espoon päättäjiin. – Kun Helsinki ilmoitti Sipoon liitosaikeista, se näyttäytyi espoolaisille konkreettisena uhkana, että näin voidaan todella tehdä. Helsinki-Sipoo-kuvio on varmasti vaikuttanut siihen, että saman vuoden syyskuussa saatiin Espoossa syntymään päätös metron rakentamisesta varsin selvin lukemin. Sipoosta Helsinkiin liitetyssä Östersundomissa ei ole puolestaan tapahtunut käytännössä mitään (HS 27.1. 2016), vaikka päätöksestä on jo yli 10 vuotta. Alku ei usko, että Östersundomiin tullaan koskaan rakentamaan metroa. Hänen mukaansa koko projektin tarkoitus saattoi olla toinen. – Niin sanotun Sipoon ryöstön taustalla saattoi olla paineiden luominen Espoon suuntaan metropäätöksen aikaansaamiseksi.

Antero Alku övertolkar något, men år 2006 fanns det från Helsingfors och regeringen ett mycket starkt tryck på Esbo. Helsingfors ville slå ihop städerna i huvudstadsregionen i samband med kommunreformen KSSR (Paras), men även specifikt få ett beslut om en metrolinje till Esbo. Helsingfors hävdade att sydvästra Sibbo borde inkorporeras med huvudstaden med motiveringen att Sibbo varit "samarbetsovilligt", men det enda beviset på Sibbos samarbetsovilja som man lade fram var ett dokument som visade att Sibbo motsatt sig en metrolinje till Östersundom. Förlängningen av metrolinjen österut var även huvudargumentet för inkorporeringen. Statsminister Matti Vanhanen räknade tillsammans med inkorporeringen av Östersundom beslutet om västmetron inklusive statens delfinansiering som den centrala delen i regeringens "metropolpolitik".

Följande dag, den 12 december publicerade Yle en ny text under rubriken "Jan Vapaavuori tyrmää teorian 'Sipoon ryöstön' vaikutuksesta länsimetron rakentamiseen: 'Täydellistä huuhaata'". Jan Vapaavuori tar här helt avstånd från Alkus teser, speciellt när det gäller Östersundom:

Vapaavuoren mukaan Östersundomin rakentamista ovat kuitenkin jarruttaneet muut syyt.
– Niiden alueiden osalta, mitkä Sipoosta Helsinkiin liitettiin, oli jo alun perin selvää että niiden suunnitteluun menee vuosia. Siihen liittyi näitä vielä Natura-haasteita, joiden vuoksi meni vielä pidempään kuin kuviteltiin. ... Se että länsimetroratkaisu sattui ajoittumaan samoihin aikoihin, on ihan puhdasta sattumaa.

Jag tog del av diskussionen om västmetron i Esbo stadsfullmäktige år 2006. (Se "Metro-metropolen. Den 26 september 2006".) Om diskussionsprotokoll eller ljudinspelningar finn bevarade kan det bevisas att Esbbopolitiker då faktiskt påtalade påtryckningarna som hänger samman med initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo. Att beslutet om västmetron togs just 2006, då initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo togs, är minsann inget sammanträffande och det vet Vapaavuori mycket väl. År 2006 var det mycket bråttom med beslutet och därför fans det inte tid för tillräcklig beredning, vilket ledde till fatala beslut om automatisering och korta perronger.

ELY-keskuksen hampaissa. Den 26 november 2017



I Yles Uudenmaan uutiset ingick den 9 november ett inslag om Östersundom. Redan på morgonen publicerades inslag i for av en text på webben under rubriken "Kaikki puhuvat nyt länsimetrosta, mutta idässä odottaa jo seuraava 700 miljoonan metrotyömaa". Rubriken ändrades senare under dagen till "Östersundomista piti tulla Helsingin kukoistava 100 000 asukkaan tytärkaupunki – mutta kuinka sitten kävikään?", vilket antyder någonting helt annat. Samma dag publicerade ännu svenska yle en version av texten under rubriken "Östersundom skulle locka 100 000 invånare - men hur gick det?" Allt har inte översatts från den fiska ursprungstexten, där man bl.a. kan läsa följande:

Uusinkin kaava on ELY-keskuksen hampaissa, sillä se haluaa suojelualueet näkyviin jo tässä vaiheessa eikä myöhemmissä kaavoissa.
Tuorein osayleiskaavaehdotus lähtee siitä, että Östersundomiin rakennetaan metro ja sen asemien ympärille tiiviisti kerrostaloja. Aiemmat puheet pikkukaupunkimaisuudesta, omakotialueista ja pienkerrostaloista on heitetty romukoppaan.


Metrolinjen till Håkansböle. Den 29 oktober 2017



I flera blogginlägg har jag skrivit om hur den före detta riksdagsledamoten Kimmo Kiljunen (sdp) förespråkat en metrolinje till Håkansböle. (Se "Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007" och "Färdig metrostadsdel. Den 4 mars 2012".) Kiljunen har upprepat sitt ställningstagande för en metrolinje från Mellungsbacka till Håkansböle med några års mellanrum och nu senast har han i samband med Vandas ställningstagande till det nya förslaget till generalplan för Östersundom i Vantaan Sanomat publicerat en insändarartikel med rubriken "Metroa pitäisi jatkaa Mellunmäestä Hakunilaan". Själva idén om en metrolinje till Håkansböle är ingalunda Kiljunens personliga. Tvärtom hade den länge funnits med i planerna - tills inkorporeringen av sydvästra Sibbo kom i vägen. I sin insändare från 14.10,2017 skriver Kiljunen bl.a. följande:

Nyt on oikea hetki jatkaa metro Mellunmäestä Hakunilaan, työ, joka 1989 jäi kesken. Silloin Vantaa osallistui 20 prosentin osuudella metroradan rakennuskustannuksiin Kontulasta Mellunmäkeen. Radan kääntöraide rakennettiin valmiiksi Länsimäen alle suuntana Hakunila. Myös yleiskaavassa oli varaus metroradalle Vaaralan kautta Hakunilaan.

År 2006 beskyllde helsingforspolitiker Sibbo för att metrolinjen tog slut vid "Sibbos åkrar", som i verkligheten ligger i Vanda. Dess värre var det Helsingfors som stoppat planerna på en förlängning av östmetron, eftersom det inte var möjligt med ytterligare en förgrening. En metrolinje till Håkansböle, som redan fanns inritad i landskapsplanen, hade omöjliggjort en metrolinje till Östersundom.


Google+ Followers